Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 106a

←  K. Biblioteket.

Stockholm, Fjerde delen av Johan Elers K. Kammar-Collegium.

Tullverket.  →

VI.
Kongl. Kammar-Collegium ^[1].

Ibland de fem älldste Rikets Collegier, är Kammar-Collegium i ordningen det yngsta, och fick sin första tilldaning såsom Collegium, under K. Gustaf Adolphs regements-tid.

Det var först under den Gustavianska Ätten, som Rikshushållningen förenat med Kammar-verk, begynte rätt kännas och vårdas.

Att förbinda den enskildta rörelsen med den allmänna; att med bibehållande af den enskiltes rätt och frihet; göra dess flit och välmåga, för hela Samhället nyttig, och att befordra bägge lika; den enskiltes förkofran och det allmännas styrka och anseende; har varit flere af desse Konungars hufvud-yrke.

Under de föregående tidskiften, synes den allmänna hushållningen, hafva ibland Rikets ärender, varit den minst påtänkta; och i älldste tider gjorde man sig ej annat begrep om Rikets Skattkammare och dess ingälder; än att låta till K:s Hofhållning och en vidskeppelig Gudstjenst, inberga årsgrödan af några Strögods i Riket, som kommo under namn, af Upsala öde; och Karfstocken måtte en lång tid utgjordt Uppbördsmannens redovisning och controll.

Under Folkungarnes Regering i 13:de Seculo, nämnes efter Utländskt bruk, en Konungens Cammererare, hvilken, lika som sedermera Riks-Skattmästaren, varit ibland Rikets Råds-Herrar, och hade öfverinseendet, å de tid efter annan, merendels tillfälligtvis; men i synnerhet, genom det rycktbare Helgeands beslut af år 1282, tillökte Krono-egendomar och inkomster.

Men Kammarverket var icke dess mindre på svaga fötter och förföll helt och hållit, under Calmar Unions-tiden; då man såg mera utpressningar, än någon ordentelig beskattning; ingen ordning i uppbörderne, intet stadgat redogörelsesätt; söndringar från det allmänna af dess tillständiga rättigheter; tillgrep af det, som det allmänna icke tillhörde: den arbetandes nödtorft.

Uti intetdera tidehvarfvet, var Rikshushållningen rättel. känd. Uti det ena var en för fattig Skattkammare, och uti det andra utblottade undersåter; bägge med en Rikshushållning lika oförenlige, och efter häfdernes anvisning, följderne af det senare, vådeligare för Rikets lugn, än af det förra.

K. Gustaf I. som med Sitt stora snille omfattade Riksstyrelsen i hela dess sammanhang, lät såsom K. sin första omsorg vara, att sätta Rikets hushållning och Drätselverk i möjeligaste skick.

Han återkallade under Kronan de andelige godsen, och bestämde både Kyrkornes och deras tjenares inkomster; han indelte Rikets Jord i vissa Hemman, med en stadgad Jordeboks-ränta, och lät efter hand, sammanfatta allt, uti ordenteliga Landskaps Jordeböcker, hvaraf de älldste som finnes, äro från år 1533, till 1540^[2]. Man finner ock bland Handlingarne åberopad, en K. Gustafs Kammar-ordning, dat. Gripsholm d. 24, Jan. 1547, likasom en K. Sigismundi Instruction i samma ämne, dat. Elfsnabben d. 20 Jul. 1594.

Archiverne vittna i öfverflöd om de mångfaldige anstalter, som af K. Gustaf I. och Hans höga Ättlingar blifvit vidtagne, till hushållningens och det dermed förknippade Kammarverkets upphjelpande, uti alla dess grenar; och om Gustaf I. lärde de inhemske att blifva egne Jordbrukare, egne Tillverkare och egne Handlande; så var ock Carl IX en grundläggare till Bergsbrukens uppkomst och förkofran. Han uppehölt sig tidetals i Bergslagen, och skall äfven Sjelf lagdt handen vid Grufarbetet. Han var uti allt en sträng Ordningsman och en alfvarsam Redofordrare för Statens Ingälder.

Redan i Dess Sons och Efterträdares, K. Gustaf Adolphs tid, var Rikets Cammeral och Drätselverk, med de deraf beroende ärender, blefne af den vigt och grannlagenhet, att den fordne så kallade Räkninge-Cammaren, som dermed haft befattning, blef som ofvannämdt är, förvandlad, till ett Riks-Collegium, hvilket under namn af K. M:ts och Rikets Cammar-Råd, fick sin Instr. d. 12 Apr. 1613^[3]. Deruti det äfven nämnes med sitt förra namn: Räkninge-Cammare, och behöll ömsom denna vanliga titel, till omkring medlet af sjuttonde Seculum.

Bland Collegii handlingar och i samma häfte med denna Instruction, finnes äfven innefattad, en mycket omständelig Kammar-ordning, hvilken likväl som odaterad och utan underskrift, tyckes böra anses, endast som ett project, och torde kunna hänföras till Dr. Christinas tid.

Uti 13. §. af 1634 års Regeringsform, beskrifves inrättningen af detta Collegium. Rikets Skattmästare skulle deruti föra Praesidium, och hafva till Assessorer 2:e R:s Råd, 2:e af Adeln och 2:e Cammererare som voro älldst i tjensten.

K. Gustaf Adolphs Svåger, Pfaltz-Grefven Johan Casimir, har såsom ordförande, underskrifvit åtskillige Collegii-Expeditioner, åren 1631, 1632 och 1633.

Den tiden sträckte sig Collegii befattning, icke allenast till de egenteliga så kallade Cammar-ärender, samt besörjandet af Kronans inkomster och utgifter, med redogörelsen derföre, och Revisionen af räkenskaperne; utan ock till Bergverks-rörelsen och allmänna Handels-ärenderne. En Grefve Gustaf Bonde, som emellan år 1661 och 1667, beklädde Riks-Skattmästare-Ämbetet, har gordt en fördelning af tiden och dagarne, då hvart och ett af desse ärender, skulle i Collegio föredragas.

De äro väl alla uti ett oskiljaktigt sammanhang med den allmänna Rikshushållningen, som hördt och hörer till Collegii vård; men ärenderne blefvo snart för många att på ett ställe skötas; af sådan orsak blef redan år 1637 specielle omsorgen om Bergverken, uppdragen åt ett särskildt så kalladt Bergsamt, hvaraf sedan uppkom det nu varande Bergs-Collegium; likasom ock Handels-ärenderne blefvo stäldte under ett särskildt Commerce-Collegium, ehuru detta sedermera åter förenades med Kammar-Collegium, på det sätt, att 2:ne Assessorer blefvo qvare, som sutto de dagar, då handels-ärender förehades. Ännu år 1696, när Staten utfärdades, stodo Commerce Assessorerne på Kammar-Collegii stat; men icke långt derefter, blef detta Collegium, från Kammar-Collegium skildt och undfick sin särskildte inrättning.

K. Carl XI. afskaffade de 5 höga Riks-Ämbeten, af hvilka de 5 älldste Collegier hade sin upprinnelse, och gaf hvart Collegium en särskildt President; äfven som Han ock gjorde den förändring uti Landt-regeringen, att Han tillsatte ständiga Landshöfdingar, i det stället de förut förordnades på trenne år.

Ärenderne hade då tillika med anstalterne uti Riks-hushållningen efter hand ökat sig; och då K. ansåg hvar del deraf, af den vigt och angelägenhet, att lika som Bergs-bruken och Handels-ärenderne blifva satte under en särskildt styrelse; så blef ock för räkenskapernes revision ett särskildt verk: under namn af Cammar-Revision inrättad, och Stats-utgifternes bestyrande öfverlämnades till Stats-Contoiret, hvilka bägge Verk, stäldes på lika fot, med de öfrige Rikets Collegier.

Denne K. har förevigat sitt minne genom goda Hushålls- och Cameral-författningar, hvarpå hela vårt nu varande Cameral-verk sig grundar^[4].

Han försåg detta Collegium liksom andra Verk och hela Lands-staten, ifrån och med Landshöfdingen, till och med Mantals-Commissarien, med särskildte instructioner och föreskrifter, som än i dag tjena dem i deras sysslor till efterrättelse; utan annan förändring, än uti de få delar, som måst lämpas efter förändrade omständigheter.

Hans flitiga besök i Kammar-Collegio och Hans oupphörliga uppmärksamhet, att samla kundskaper, ehvarest Han vistades, förenat med ett Honom egit uppmuntringssätt; upplifvade öfver allt, täflan och drift i göromålen; tillskapade arbetsamme och kunnige Män, och satte Honom i stånd, att utaf allt, göra uti Sin styrelse, den lyckeliga sammansättning, deruti man såg det ena, lika som framgifva och befordra det andra. Beskattningen, manade idogheten: skatterne ingingo af det umbärlige för den skattdragande och öfverskjöto Staten: denne åter med fullt mått gaf tillbaka, det den insamladt, åt Rikets försvarsverk, administrationen och åt nyttige inrättningar: och om en Gustaf Wasa, som det säges, på sin tid dödt, den rikaste Konung i Europa; så lämnade och Konung Carl XI. efter sig, en skuldfri Stat, en full Skattkammare, en öfverlägsen Flotta, väl försedda Fästningar, en frucktad Krigshär, ett mägtigt Rike och den Skattskyldige välbehållen.

Den form och de methoder Kammar-Collegium nu äger; grunda sig uppå Hans författningar, och äro till störra delen bibehållne uti den sista för Collegio utfärdade instruction af d. 11 Octob. 1734, hvaruti Collegii hela inrättning, med alla dess göromål och skyldigheter omständeligen utföres.

Öfverinseendet å den allmänna Rikshushållningen, så i anseende till Landet som i Städerne, med de mångfalldige dit hörande delar och deraf beroende ärender: specielle vården om Kungsgårdar och hus å landet: beskattnings- uppbörds och redogörelse-verket, med de så kallade Regalia Fisci, eller alla Rikets räntor och allt hvad skattskyldigt och skattbart är, och hvaraf Kronan äger rättighet till någon inkomst; omsorgen om detta allt, är Collegio, uti samma instruction uppdragen, och utgör en befattning, som ej är mindre granlaga, än vidsträckt.

År 1778 vid Statens reglering, tillkom en Cammar-Råd utöfver de fyra, som på 1696 års stat finnes uppförde; så att Collegium nu består, utom Presidenten, af vice President och 4 ordinarie Cammar-Råd, hvarjämte för det närvarande, 2:ne extra ordinarie Cammar-Råd, äro Collegio till biträde förordnade.

Det har under sig en talrik; men i anseende till ärendernes mängd, icke mera än knappast tillräckelig Betjening. Utom dess Cancellie, samt Referendarie- Registrators och Actuarie-Contoiren, med dit hörande betjening, jämte Advocat-Fiscals-Contoiret, hörer under Collegio 2:ne Afräknings-Contoir; det första eller det Civile, och det andra eller Militie Afräknings-Contoiret; hvilkas göromål äro föreskrefne, uti 32 §. i Collegii instruction, och bestå hufvudsakeligen deruti, att controllera aflöningarne, som gjöres till Civile och Militaire Staterne, samt af-liqvidera de der inlöpande skulder och fordrings-mål. De till desse Stater hörande visse räkenskaper och böcker, böra der öfverses, collationeras och efter deras vidare granskning i Kammar-Revision, till framgen efterrättelse förvaras, likasom Wismarske och Pomerske Hufvudböckerne, höra till andra eller Militie Afräknings-Contoiret.

Trenne Province-Contoir, af hvilka det första har under sin befattning, räkenskaperne och redogörelsen, för de, under det egenteligen så kallade Svea Rike, hörande Landskaper, tillika med Gottland. Till det andra Province-Contoiret höra de Län, som höra till Götha Rike, med de conquetterade Provincer Halland, Skåne och Bleking, samt Bohuslän. Till det 3:e eller Finska Contoiret, de 6 Finska och 3 Norrländske Län, allt med de skylldigheter, som 35 §. uti Instruction innefattar.

Tull och Licent-Contoiret, hvartill höra alla Sjö- samt Små-tulls- och Accis-räkningar för Koppar- och Mässings-tullen, m. m. enligt Instructionens 34 §.

Archivum jämte det dermed förenade Frälse Undersöknings-Contoiret, har sin särskildte Inspector med Betjening; hvars åliggande är, att utur gamla jorde-böcker, räkenskaper, samt älldre handlingar, gifva upplysningar om både Kronans och enskiltes rättigheter; ett föremål som fordrar sin egen kundskap och mycken granlagenhet. Det har sine föreskrifter i 29 §. af Collegii Instr.

Bytes-Contoiret är tillkommit år 1747, och är särskildt inrättadt för att utreda och afsluta, de så kallade älldre Hemmans-byten, som äro ingångne emellan Kronan och Adelen, ifrån år 1680 till och med 1723; och upphörer detta Contoir, så snart berörde gamla byten hinna till slut.

Reductions eller Köpegods och Donations-Contoiret, har nu, sedan de ifrån Reductionen härrörande liqvidations-målen, i det närmaste blifvit afslutade, att sysslosätta sig med sådane undersökningar, som från reductions-tiden äga gemenskap med de gamla oafslutade byten, och kan icke förr än med dem, alldeles upphöra.

Vidare lyder under Collegium Chartae-Sigillatae verket; med hvad till detta Verks handhafvande och redovisning hörer^[5].

Mynt-Verket med dess inrättning och styrelse, efter derom utkomne förordnanden och föreskrifter, likmätige 11. §. af Collegii instruction.

Landtmäteri-Contoiret, hvarmed är förknippadt inseendet öfver mått, mål och vigt. Desse eller Landtmäterie-ärenderne, utgöra nu en vidsträckt och angelägen del, af den allmänna Rikshushållningen, och leda till de vigtiga ändamål, att försäkra en hvar Jordägare, om sitt tillständiga område; undunrödja ägo-blandningar, ett det största hinder i jordbruket, och bereda för den idoge Jordbrukaren tillfällen, att ostörd få nyttja sitt, samt vänja honom att ällska en jord, den han anser för sin, och att dervid fästa all sin idoghet och omtanke.

Under Collegii vård höra äfven Rikets Regalier och Jouveler, hvilket med det mera, som under samma inseende är lämnadt; förvaras i Skattkammaren.

Den Arbets-Method innom Collegium, som Instructionen föreskrifver, följes ännu i så måtto, att en hvar af Kammar-Råden, har under sitt särskildte inseende, ett eller flere af åfvan uppräknade Verk och Contoir, efter ärendernes beskaffenhet; med föredragandet af alla de mål, som till dess departement hörer; och har hvar och en sin vissa dag i vickan dertill, sig anslagen, då ärenderne emedlertid hinna så beredas, att till deras föredragning och afslutande, den möjeligaste minsta tid åtgår: och hvad arbetet genom en sådan ordning vinner, visar sig af målens myckenhet som afgöras, och af Expeditionernes antal, som stiger emellan 3 och 4000 st. årligen.

Collegium har i älldre tider haft sitt säte på Kongl. Slottet, och efter gjorde flyttningar fått sine rum uti gamla Kungshusets Södra flygel, sedan nya Slottet blifvit färdigt, och Kongl. Hofvet, der åter, intagit sitt Residence.

Mindre nödige gamla Handlingar och räkenskaper, transporterades, efter Konungens tillåtelse d. 5 Junii 1695 till Amiralitetshuset, i något säkert rum. Uti Södra Kongl. Slottsflygeln på Logården har nedra våningen, sedermera blifvit upplåten, till förvarande af Collegii älldre Handlingar.

Sedan Regements-förändringen 1719, hafva följande beklädt Presidents-Ämbetet: Baron Otto Reinhold Strömfelt 1723, Baron Eric Ehrencrona 1736, Baron Gust. Palmfelt 1737, Herr Abrah. Lindecreutz 1742, Gr. Carl Fr. Piper 1747, Baron Carl Fr. von Höpken 1757, Gr. Mathias von Hermansson 1769, Gr. Carl Joh. Cronstedt 1769, R. Rådet Gr. Mathias von Hermansson 1777, H. Exc. Gr. Eric Ruuth 1790, H. Excell. Gr. Arved Fr. Kurck 1792.

1. Denna berättelse är af Kammar-Rådet D. Lilljenheim författad; hvarvid några tilläggningar, blifvit i noterne införde.
2. K. Gustaf I. förordnade ett Cammar-Råd af 4 Ledamöter, till hvilka alla Fögderiers räntor och upbörder, i klara räkenskaper skulle inkomma. Dalin S. R. H. 3 Del. p. 337. — I K. Johan III:s tid och till Seculi slut, stego Kronans årliga inkomster, under 9 titlar ej högre än till 587,874 d:r S:mt. Ibid p. 96. Att både Summan och titlarne äro felagtiga, visar Anm. öfver denna Hist. St. 1771, 8:o, p. 18.
3. Huru Kammarverket i K. Gustaf Adolphs tid 1612, under R:s Skattmästarens, eller Öfverste Räntemästarens R. R. Seved Ribbings inseende bestriddes; se Gustaf Ad. Hist. af Hallenberg, St. 1790, 1 D. p. 273-277.
4. Uti K. Carl XI:s Kammar-ordning af d. 25 Maji 1694 förordnades 2:ne Kongl. Råd; en som hade generelle styrelsen öfver hela Verket; den andra ett specielt inseende på Kammar-Rätten, Justitien och rättegångarne. Cammar-Råden hade hvar och en, inseende öfver visse Contoir, Cammar-Revision, Cancelliet, Regalierne, Myntet i Stockholm, och Avesta, Sahlbergs Silfververk, Cammar-Archivet, Tullverket, m. m. Collegium hade att reglera hela Indelningsverket i Riket, Byten, Reductioner, Staters upprättande; mått, mål och vigt; m. m. Se Collegii Relation till Konungen d. 5 Maji 1697, hvilken är i senare tider genom trycket utgifven.
5. Chartæ-Sigillatæ afgiften uppkom fört 1660, blef åter upptagen 1686. Infördes först till förmån, för Ämbetsmanna Corpsen, som ses af ingressen till 1660 års Förordning derom.