Sundhetzens Speghel/Första delen, bok 4
Then fierde Book/ om Kropsens reeningh/ ifrån öfwerflödigheter: Och om the ting som hielpa til at the i tijdh uhr Kroppen affskaffas eller qwar förhålles.
Om the rätta Excrementer och theras wägh.
CAP. I.
En godh method oss nw mon leedha ock så drijfwa/
At taala om theting som öfwerskått mon blifwa/
Uthi Lekamen wår/ utaff intaghen Kost;
Thet som i rättan tijdh/ uhr Kroppen ränsas måst.
Then Nyttan mon oss ey/ aff Någhon Spijs at hända/
At wår Natur han then/ kan helt i Blodh förwända/
Medh minre öfwerflödh i Lijfwet blifwer qwar/
Hwar aff wår Krop och Sinn/ ett stort förhinder haar.
Och at alt öfwerskått/ thet kunna som thet tiåcka/
Thet icke födha kan; sigh skulle ey förståcka;
Utaff Naturen the hwar haa sin rätta gångh/
Hwar genom han sigh siälff/ kan hielpa uthur twångh.
Han skadher ey så stoort/ man länge hunger lijdher/
Som thet ther affgå skal/ at man ther medh förbijdher:
Wårt Kött benäget är/ til corruption och dödh.
At Watn och Wäder kan oss bringa i then nödh.
Thet en förandring stoor/ uthi wår Kropp mån gifwa/
När thet som affgå skal/ mon qwart i lijfwet blifwa
Ey mindre kommer en på hälsan sin til kort/
När thet som skal blij qwart/ förspilles plötzligh borg.
Efter thet at Maat och Drick (om hwilke wij här tils handlat hafwa) någhon olijkheet hafwa medh wår Kropp/ så at the heel och hållit i wår Krops Substantz ey förwandlas kunna: Föllier/ at sedhan som hwar Lemm hafwer dragit uthur Födzlet thet sigh tienligast war; måtte noghot öfwerskått blifwa; hwilket/ som en onyttigh ting på rätta tijdher uthdrijfwas måste: Til hwilken ända Naturen och åthskillige wäghar hafwer/ hwarigenom han sigh aff sådana Excrementer libererar, på thet han sine wärkningar obehindrat ock thes bättre försättia kan. Thet kommer fögha meer aff Nutrimentet til wår Krops styrkia än tridie parte; thet öffrighe och odugse/ går sompt bort genom Stoolgången; sompt wändes i Urin och Swett/ Fuchtigh Dampff/ Galla och andra onaturlighe Wätskor, Doch är til achtandes at then ena slags Spijsen eller Dricken gifwer meer Excrement än then andra.
När nu sådana Excrementer effter tilbörlighit sätt hafwa sin affgång/ och thet som styrkia länder/ blifwer qwar i Kroppen förwarat; så är wår Lekamen i sin naturlighe stat och esse. Men när thet affgår som skulle blifwa qwarhållit/ ock hållas qwar thet som affgå skulle/ tå begynner kroppen komma i olagh och stundheeten stapla.
Och lijka som 3. åthskillige Coctioner i Kroppen anstifftas/ alt så hafwer och hwar Coction sine excrementer och receptacula.
Then förste Coctions (som skeer i Maghan) afflefwor/ församblas i Tarmarne/ och haa såsom itt onyttigt ting sin uthgång genom Ändetarmen. När the i lijfwet förståckas och ey tijdigt uthdrifwas; stigha ther aff elaka Dunster up/ som föroraska Maatleeda/ Hierteklopningh/ Sijdotingh/ Hufwudwärck/ etc. Hwilket hoos Qwinspersoner/ besynnerligen här i Landet som offtas tildragher. Och gör icke allenast then tiocke Materien slijkt beswär; uthan ock Wäder/ när thet länge förhålles.
På samma sätt/ när ens watn länge förhållet blifwer/ skaffar thet ey ringa plåghor uthi Kroppen: Thet beswärar icke allenast Blåsan ock the omliggiande Ledemoter; uthan spenner henne offta så widt uth/ at när man wil låta sitt watnet/ kan hon intet draghas tilsamman och göra sigh watnet qwitt; hwaraff inflammeras hon/ förorsakas stoor pijna/ ja offta sielfwe dödhen. Hwar om man många Exempel hafwer til at see aff daghlighe förfarenheten; at the som sättia sigh til Fyllerij och antingen för skam skull eller elliest på tråtz ey willia låta sit watn/ när thet omtränger; så kunna the sedhan intet komma ther til/ moste så offta sättia thet käreste effter;
Thetta moste och förstås om andra oreenligheter och öfwerflödige wäskor/ som sigh i Kroppen försambla/ at thet moste tijdigt uthrensas/ at the icke förhindra nutrition besmitta och oreena thet nyankomne Födzlet som til Kropsens styrkia lända skal; hwaraff then naturlige wärman ey litet i sine wärck förhindrat warder. Impura corpora (säger Hyppoc.) quo plus nutris, eo magis lædis. Jw meer tu födher en oreen kropp/ som är belad medh naturlige wätskor/ jw meera skadhar tu honom. När ock sådana onyttige Wätskor öfwer tijdhen i Kroppen förhållas; förrutna the/ gifwa så orsaak til Febres ock mångha andra Siukdomar.
Om the tingh som wäl ey äre rätte Excrementer, doch skaffa myckit ondt/ ther the antingen länge förhållas/ eller förmyckit uthöses: Såsom Semen genitale, Blodh/ etc.
CAP. II.
Han haar ey ondt allen af rätta Excrementer,
Utaff then bäste Safft och Blod man ondt och wänter/
När the nogh tagha til/ och länge blifwa qwar
I Kroppen; plågor mångh/ han aff them blifwer war.
Ens Kraffter qwäffias nidh/ när the stort öfwerflödha/
Förspilles the och bort/ the them ock nogh uthödha/
Ty wil tu wara frisk/ see til i thetta fall/
Ehwad tu göra må och hwad tu låta skall.
Tu hielp Naturen tijn/ i thet han sielff mon feela/
Förtagh tin kättia och när han för rumt wil speela/
Aff öfwerflödigt Blodh är kroppen ey i lagh/
Tu honom hielpa kan/ med Kåpp och Åderslagh.
Om slemma wätskor sigh i Lijfwet och förmeer/
Naturen hielp ther från/ och ställ tigh til purgera,
I thet Naturen ey/ sigh sielfwan hielpa kan/
Så haar doch Konsten rådh och hielp at bringa an.
Sådana onyttige Excrementer, om hwilka i föregående Capilet bleff förmält/ kunna icke allenast skada wår Leikamen/ uthan ock sielfwe Blodet, när thet antingen ey hafwer sin rätta Proportion, och bekommer een fremmande qualitet aff the andre Wätskors öfwerflödane/ (whilket Vitium aff Græcis blifwer Κακοχυμία kallat.) Eller ock/ när thet är reent nogh/ och hafwer sin rätta Proportion; men thet peccerar allenast i quantiteten, at thet är förmyckit; hwilket Vitium blifwer πληθώρα på Latin plenitudo nämdt: När Blodhet så mycket tiltagher/ at thet til befruchtandes är/ at Ådrerne brista/ eller ens Kraffter blifwa så underkufwade/ at the Blodhet ey regera kunna; hwar utaff distingveras πληθώρα in plenitudinem af vasa & plenitudinem ad vires.
Κακοχυμία eller the oreenlighe och öfwerflödighe Wätskor drijfwas uth/ antingen Natursens Starckheet/ föruthan någhot medicament; hwilken evacuation kalla naturalis eller ock critica, när Naturen uthi häfftige Siukdomar sigh sielff hielper ifrån thet honom twingat hafwer. Understundom skeer ock evacuation genom Natursens Swagheet/ som Wätskorne ey kan innehålla/ hwilken Symptomatica heter; och blifwer skild ifrån critica therutinnan/ at i thenne komma Kraffterne sigh meer före: I then andra afftagha the meer.
Så skeer ock Evacuation genom medicament, hwilken blifwer Artificialis nämdt: Och thet antingen genom leninentia, som rensa uthföre sin koos then öfwerflödigheten som är i Magan och Tarmarne (upföre rensa the som fordra Upkastningen.) Eller skeer hon genom purgantia, som thess föruthan uthdragha the Wätskorne som uthom Leffren/ uthi stora Ådrarne och heela Kroppen enom Beswär tilfogha. Hon blifwer evacuatio Universalis kalladt.
Particular evacuation kallas then/ som skeer uthiur en Ledemoot i synnerheet; som genom Näsarne och Munn uthur Hufwudet/ uthur Lungorne genom Wrångstrwpan/ etc.
Och är här til märckia/ at hwart och ett medicament icke kan uthdragha hwar och een öfwerflödigh Wätska/ uthan Naturen hafwer så lagat/ at alla Wätskor hafwer sina egna medicamenter, hwilka genom een synnerligh Art/ then man proprietatem substantiæ kallar/ then ena Wätskan uthdragha/ och then andra blifwa låta.
Och äre somblige aff then Arten/ at the dragha meer än een Wätska/ doch then ene meer/ then andra mindre. Såsom Rhabarbarum; hafwer Signatur til Gallan/ för sin gwla Safft skull/ hwarföre dragher thet meera honom/ än the watuachtighe Wätskor: Thet samma dömes om Senesblåder/ hwilka dragha meer then swarta Gallan eller Melancholij än tunna Wätskor. Här om får man wijdare Orsak at tala uthi then andra Deelen; ther man ock wil sättet förmäla/ huru sådana brwkas skola: Såsom ock om Koppningh och Åderslagh/ etc. Hwarigenom Plethora eller Blodsens fehl i quantiteten emenderat blifwer.
Under thetta Capitlet kan man ock lämpligen förhandla de femine genitali (hwilket ock är ett Öfwerskott aff then tridie Coction) effter thet ock stora Förandringar förorsakar/ när thet antingen emot Waanan alt för länge förhålles eller otygdigt förspilles.
Uthi all Diur hafwer Naturen en appetit inplanterat sigh til at förmeera; hwilket skeer genom thenne dyyrbara Safften/ som ifrån alla Diurs Lemmar affskjiutes. Och är thet en ting/ som kan lenda een frisk Menniskia til Sundhetsens Underhåld/ när thet skeer ordentlighen och medh mått. Ehuru wäl Pythagoras swarade enom/ som sigh frågade/ när thet skulle wara nyttigh at inlåta sigh med Qwinspersoner/ säyandes: När tu wil blifwa swaghare/ så gör thet. Hwilket ock wäl skeer/ när man sigh i sådana saker förgrijper; ty the subtileste Spiritus, och then skärste Blodsens deel går ther medh aff. När thet ock länge moot Waanan förhålles/ upwäcker thet många swåra accidenter, som man i synnerhet hafwer til at see hoos Enkior/ som aff sigh friske äre.
Om Kropsens Öfningh och Roo.
Cap. III.
Ehwem wil lefwa sund/ så ock underwijka Kättia/
Han sin Lekamen ey begrifwa skal til Lättia.
Stoor Öfwerflödigheeti Kroppen blifwer qwarY/
Ther han i rättan tijdh ey måttligh Öfningh haar.
Ens Sundheet håls ey up alleen aff Drick Spijser;
The ruttna i wår Kropp förutan Exercicer,
Som Watnet skämmes bort/ thet stadigt stilla står/
Och luchtar mächta slemt/ när thet ey Uthgång får.
Godh Öfningh/ Öfwerflödh förminskar och uthdrijfwer/
Ens Kropp han och ther aff fast starck wijger blifwer.
Naturligh Wärman medh hon blijr ther aff upwäckt/
Ther hon aff Lättia stoor förqwäffs och blifwer fläckt.
Ehuru högnödigh som Kropsens Öfningh är/ icke allenast til Sundhetsens Underhåld uthan ock til at fördrijfwa många Siukdomar/ som sigh starckt inrootat hafwa/ är aff dagelighe Förfarenheten til at see; såsom ock utaff åtskillighe Historier. Man läser om Julio Cæsare, ehuru han genom tijdige Öffningar många swåra Siukdomar öfwerwunnit hafwer/ och synnerligen fallande Soot/ ther medh han offta qwälder war. Om Carolo Magno refererar och Crantzius, ehuru han sin weekliga och swagha Kropp/ medh bråtande/ rijdande/ jaghande och andra exercitier firmerat och stärckt hafwer.
Til Sundhetsens Underhåld/ præsterar een måtteligh Öffningh tree förnemlighe Nyttor. 1. At then naturlighe Wärman therigenom blifwer upwäckt. 2. Öfwerflödigheterne förtaghas. 3. Spiritus diffunderas och sprijdas i heela Kroppen.
Utaff the första/ nämbligen then naturlighe wärmans förmeerande fölia thesse nyttigheter; Maten blifwer thes bättre försmält/ distribuerat och kringspridd/ Excrementerne i rättan tijdh utförde och förstoppelser förtagna warda; hwar aff appetiten til maat i rättan tijdh igenkommer. Aff thet andra/ at öfwerflödigheterne utiagas; blifwer Kroppen fast lättare och wijgare sina wärck at fulfölia. Effter thet tridie fölier/ at Blodhet icke stanar widh the innerste ledemoter/ uthan blifwer uthdeelt til the uthwärtes Lemmar; hwarigenom the så bättre sitt Födzel och rätta Lijffachtigha färgha.
Under thet nampnet öffningh/ begrijpes Dantz/ Fächtningh/ leeka medh Båll/ Kastbåll/ wädherbåll/ etc. Hwilke kallas hastighe öffningar/ och tiäna bäst för Midålders Folck. Långsam öffningh är Spatzergång Fiskerij/ ett. Starck öffningh är Grafwa/ Hugga/ Dragha tungha Bördor/ etc. Lätt öffningh är Åka i Wagn/ Rijdha häst på en Gångare/ etc.
Hoos the gambla hafwer thet myckit warit i brwk/ at the wissa Platzer uprättat hafwa/ ther the allahanda exercitier hafwa hafft för händer: Hwilka platzer the hafwa Gymansia, uthi hwilka then konsten som kallas Gymnastica är öfwat blifwin. Och hafwa the på sådana rum/ Fem förnämblige exercitia framstält/ såsom äre/ Dantzningh/ Bråtningh/ Kapplöpningh/ Fächtningh och skiwta til Måls. Hwilke öffningar ännu i thenna tijdhen hoos monge äre i brwk.
Til at öfwa sin Kropp genom Dantzande/ hafwer ey mindre hoos en part aff the gambla warit i brwk än som hoos oss.
Thet första theras sätt til at Dantza/ hafwer allenast warit een sachteligh Kropsens commotion, uthan någhon Sångh eller Speel. Sedhan hafwa the begynt at Dantza effter Sångh/ hwilket maneer och ännu i somblige Skolor brwkas. Omsijdher hafwa the upfunnit åthskillige Instrumenter, på hwilka man åthskillige Melodier speelar/ effter hwilka man Kroppen moverar, nu senare/ nu hastigare/ som man haar til see i Wåra nigh- och Springdantzer/ Padavaner, Galliarder, Couanter, Sarabander, Volter, &c.
Om Sompn och Wakan.
Cap. IV.
Ens Kraffter när the är' aff wakan stoor förströdda/
Och genom arbetet swårt ens Lemmar alla mödda;
Så är en rooligh Sompn en Salwa sööt och godh/
Som wäl upfriska kan ens matta Kropp och Modh.
En finner offta sigh aff rooligh Sompn fast bätter/
An at man spijsar sigh/ medh godh och krässligh Rätter:
Ens sorg sinn och hugh/ kan Sompnen göra blidh/
När han är måtteligh och skeer i rättan tijdh.
Han gör at Kroppen wår/ fast i bättre närs och födhes/
Ther han i kraffter sin/ aff Wakan stoor uthödes:
At kunna i the tw/ behålla wist itt mått/
Thet är them sundom wäl/ men meer them frankom gått
Ibland the saker/ genom hwilka Excrementene i Kroppen förhållas eller tijdelighen utfordras/ så är ock Sompn och Wakan. Och lijka om the i Kraffter/ Kropsens öffningh och roo/ icke myckit uthskillia/ allenast then ena parten anseer meera Sinnen/ Den andra sielfwe Lekamen: Altså föllia the ock hwar annan i ordningen. Ty wakan är intet annat än sinnens öffningh/ ock Sompnen theras roo och upskoff aff arbetande. Siälen hon brukar the tree Andars hielp/ (som är Naturalis, Vitalis och Animalis,) til sina wärkningars uthförelse:
I wakande/ drijfwas the meer ifrån the inre Ledemoter/ til uthwärtes/ och lijka som upwäckias til at göra sitt kall: then naturlighe wärman blifwer ock tillijka medh them i heela Kroppen kringspridd och upwäckt: Födzlet blifwer bättre fördeelat och Excrementernes fortgång befordrat; och thet igenom måttligh wakan.
Omåttligt wakane/ dissiperar och förströyer thesse Spiritus ock then naturlige wärman/ förtorkar Kroppen synnerlighen Hiernan/ kastar en i Raserij och många hitzige siukdomar.
Effter wakan/ så skal på naturlighit wijs Sompnen föllia: Ty lijka som om Daghen/ så förgå Menniskiones kraffter genom Sinzens och Kropsens stadige wärkande: Altså är oss Sompnen aff Naturen gifwin/ til ett remedium för then Mattheet som ther aff kommer; ty the förminskade och förströdde kraffter blifwa ther igenom recolligerade och stärkte/ then naturlige wärman blifwer dragen innåt ifrån the uthwärtes Lemmar/ hwarigenom Coction skeer bättre/ The råachtighe och slemme humores förbättras och heela Lekamen så sachteligh fuchtas och wederqwäckes.
Men en onaturligh Sompn/ skaffar ther emoot myckit ondt: The uthwärtes Lemmar blifwa ther aff tröghe til sina wärck/ många öfwerflödigheter qwar förhålles/ ens sinnen och heela Kroppen blifwer tung och obeqwäm.