Svenska flottans historia: åren 1635-1680/kapitel 26

←  Bodekulls/Karlshamns varf

Svenska flottans historia: åren 1635-1680 av Axel Zettersten

Kronoby varf  →

26.

MEDELPADS VARF.

Åren 1666—1680.

Den 19 december 1664 beslöt regeringen att ett varf för byggande af furuskepp skulle anläggas på försök i Norrland.^[1] Uppdraget anförtroddes åt kapten Johan Karlsson Dahlbom. Han föreslog en holme i Indals Ådalen till plats för varfvet, hvilket godkändes af amiralitetskollegium.^[2]

Holmen kallades för Löfgrundsholmen^[3] och låg i Indalselfvens mynning strax öster om den lilla holmen i elfven, öfver hvilken stora landsvägen går fram från Sundsvall till Hernösand. En knapp halfmil nordvest från Löfgrundsholmen ligger Hässjö kyrka och ungefär lika långt i sydvest derifrån Vifsta varf. Läget var synnerligen lämpligt. Tillgången på skog var riklig och holmen var tillika lastplats för de bräder och plank, som amiralitetet sågade vid Sillre.^[4] Här uppfördes en smedja och bodar samt hus för byggmästaren och byggningsskrifvaren.^[5]

Personal.Varfvet stod hela tiden under befäl af kapten Johan Dahlbom, som äfven hade tillsyn öfver Sollefteå och Sillre sågar. Till sitt biträde hade han en redogörare, som kallades för “byggningsskrifvare“. Denne skulle mottaga och utdela penningar och proviant till folket och deröfver ingifva redogörelse qvartalsvis till amiralitetskollegium.^[6] Till byggningsskrifvare utnämndes Måns Botvidsson d. 30 mars 1666, men efterträddes redan d. 15 okt. 1667 af Nils Grot.^[7] Som han ej redovisade ordentligt, befalde amiralitetskollegium år 1674, att han skulle afträda tjensten till skrifvaren Torsten Örling.^[8] Lönen, som var först 150 daler om året, ökades för Örling först till 250 och sedan till 300 daler.^[9]

Till varfvet skickades först blott en mästerknekt att förestå skeppsbyggeriet,^[10] men år 1667 flyttades byggmästaren på Skeppsholmen Pieter Croon till Medelpads varf.^[11] Han hade 360 daler i årlig lön, som år 1669 ökades till 500 daler och år 1675 till 550 daler.^[12]

Löfgrundsholmen hörde till Sköns församling och hennes kyrkoherde Andreas Arctman hade förbundit sig att mot ett årligt arvode af tjugu daler uppehålla gudstjensten på varfvet.^[13] Derjemte åtog han sig, att “mot någon vederkänsla“ lemna arbetsfolket behöflig bardberarhjelp.^[14]

Handtverkspersonalen bestod af sex à sju timmermän de första åren, men sedan femton à nitton samt två sågare och tre smeder. Timmermän och sågare hade 16 och smedsmästaren 20 öre s. m. om dagen jemte kost.^[15] År 1676 nedsattes lönen för timmermännen till 5 daler i månaden,^[16] hvilket gör 7 öre (omkring 1⁄4 daler) för arbetsdag.

Dessutom uppfordrades båtsmännen i Medelpad och Ångermanland till tjenstgöring å varfvet till ett antal mellan tjugu och fyratio, nemligen:
 tolf man hela året, som underhöllos af kronan,
 två man hela året, som månadtligen aflöste hvarandra i smedjan,
 sex man handtlangare hela året, som ombyttes månadtligen,
 sex man i fem månader, som utkörde virket ur skogen,
 sex man i fyra månader för kolningen,
 tio man i två månader om hösten för skogshygget,
 tio man i en månad, som höggo kolved, och
 femton man i en månad, som lade virket i flottar.^[17]

När hela Norrlands kompani uppfordrades till Stockholm i januari 1676 att gå ut på hufvudflottan, förordnades att sextio man skulle undantagas för att användas på Medelpads varf.^[18]

Varfsarbeten.Det dröjde något innan man kom i gång med skeppsbyggeriet, så att första skeppet, lastdragaren Medelpad med tre märsar, ej blef färdigt förr än år 1669. Det löpte af stapeln d. 8 sept. 1668, upptacklades på våren 1669 och kom till Stockholm i juni samma år.^[19]

Åren 1669 och 1670 byggdes tre pråmar, 80 fot långa och 18 fot breda.^[20] Det senare året sträcktes kölen till skeppet Nordstjernan (2), som löpte af stapeln d. 10 november samma år, upptacklades året derpå af löjtnant Kristian Dumbar och kom till Stockholm i nov. 1671.^[21]

Åren 1671—1673 byggdes skeppen Uttern (3) och Elgen (3), af hvilka det förra blef färdigt 1672 och det senare 1673.^[22] I slutet af sistnämnda år sattes skeppet Sundsvall (2) på stapeln^[23] samt upptacklades och blef färdigt 1674. Dessutom byggdes en skuta hvartdera dessa båda år.^[24]

Skeppet Laxen (2) gick af stapeln i slutet af juni 1675.^[25] Afsändningen från Stockholm af tacklingen till skeppet blef så fördröjd, att hon ej kom fram till varfvet förr än d. 14 okt. 1676. Som en sträng vinter inträffade kort derefter, så blef skeppet qvar och kom ej till Stockholm förr än i juni 1677.^[26] Kort derefter kom Laxen (2) ut till flottan i Dalarö. Skeppet besigtigades då af amiral Hans Hansson Clerck, som rapporterade till amiralitetskollegium, att han funnit det mycket godt och minst lika dugligt som Hieronymus (ett stort skepp af ek, bygdt på Gotland och inköpt af kronan), hvarför han tillstyrkte, att skeppsbyggeriet vid Medelpads varf måtte fortfarande bedrifvas, då man kunde få så goda skepp för godt pris.^[27]

Skeppet Ekorren (3) sattes på stapel i juni 1676, gick deraf på hösten 1677 och skulle genast upptacklas, men vintern kom emellan, så att det ej kom till Stockholm förr än i maj 1678.^[28]

Det sista skeppet, som byggdes på Medelpads varf, var Abborren (3). Kölen sträcktes i början af år 1678 och skeppet löpte af stapeln i augusti samma år. Det upptacklades emellertid ej förr än i juni och juli 1679 samt kom i början af augusti till Stockholm.^[28] Tacklingen hitskickades med skeppet Nordstjernan (2), som sedan undergick svår reparation å Medelpads varf. Ehuru blott åtta år gammalt, var det dock redan så dåligt, att utom sjelfva botten på skeppet, måste allt göras nytt.^[29]

Med amiral Hans Wachtmeisters tillträde till amiralitetets styrelse gjorde sig den åsigt gällande, att blott skepp af ek dugde till örlogs och för byggande af sådana skepp gjordes stora anstalter. I öfverensstämmelse härmed resolverade konungen d. 5 mars 1679, att “furuskeppsbyggeriet i Norrland“ skulle upphöra.^[30]

Till detta beslut torde ock hafva bidragit den oenighet, som uppstått mellan tjenstemännen å Medelpads varf. Redan i mars 1677 måste byggningsskrifvaren Torsten Örling flytta från varfvet in till Sundsvall för kapten Johan Dahlboms skull.^[31] I april 1678 inskickade kapten Dahlbom klagomål så väl öfver Örling som byggmästaren Pieter Croon.^[32] I februari 1680 voro Örling och Croon i Stockholm och förde sin talan. De befaldes att bege sig till varfvet och påskynda skeppet Nordstjernans (2) reparation. Så snart denna blifvit afslutad, skulle de segla till Stockholm med alla timmermännen vid varfvet jemte deras familjer.^[33] Kort derefter expedierades bref till kapten Dahlbom, af innehåll att hans uppsigt öfver varfvet och sågarne skulle upphöra och att han skulle aflemna alla penningar och redskap, han hade under händer, till Torsten Örling.^[34] På samma gång utslöts Dahlbom ur flottans stat.^[35]

Byggmästaren Pieter Croon kom i juni månad på det nu reparerade skeppet Nordstjernan (2) till Stockholm med sjutton timmermän och deras familjer från Medelpads varf.^[36] Croon erhöll afsked d. 2 sept. 1680.^[37] Varfvets skeppsbyggnadseffekter fördes i juli 1680 ned till Kalmar nya varf.^[38]

1. R. R.
2. A. K. reg. 20⁄10 1665.
3. Han kallas för Skeppsholmen på en karta i Krigsark. öfver Vifsta varf år 1811.
4. A. K. ank. handl. Dahlboms bref 25⁄8 1667.
5. A. K. reg. 19⁄7 1667 o. 24⁄1 1668.
6. A. K. reg. 15⁄10 1667.
7. A. K. reg.
8. A. K. reg. 27⁄3 o. 31⁄3 1674.
9. A. K. prot. 10⁄10 1667, 28⁄3 1674 o. 11⁄1 1675.
10. A. K. prot. 3⁄2 o. 7⁄11 1666.
11. A. K. reg. 18⁄6 1667.
12. A. K. reg. 24⁄9 1669 o. A. K. prot. 11⁄1 1675.
13. A. K. prot. 6⁄8 1668.
14. A. K. reg. 16⁄3 1674.
15. A. K. reg. 17⁄10 1667 o. A. K. prot. 23⁄7 1669.
16. A. K. reg. 23⁄6 1676.
17. A. K. ank. handl. Dahlboms bref 13⁄3 1669.
18. A. K. reg. 11⁄1 1676.
19. A. K. reg.
20. A. K. reg. 23⁄10 1668, 10⁄11 1669 o. A. K. prot. 19⁄2 1670.
21. A. K. reg. 26⁄5 o. 30⁄8 1671.
22. A. K. reg.
23. A. K. reg. 14⁄11 1673.
24. A. K. reg. 9⁄5 1673 o. 22⁄5 1674.
25. A. K. prot. 1⁄7 1675.
26. A. K. reg. 11⁄6 1677.
27. A. K. ank. handl. Clercks bref 18⁄7 1677.
28. A. K. reg. o. A. K. ank. handl.
29. A. K. reg. 10⁄7 1679 o. A. K. ank. handl. Dahlboms bref 22⁄7 1679.
30. R. R.
31. A. K. ank. handl. Örlings bref.
32. A. K. reg. 3⁄5 1678.
33. A. K. reg. 26⁄2 1680.
34. A. K. reg. 11⁄3 1680.
35. A. K. prot. 11⁄3 1680.
36. A. K. prot. 14⁄6 1680.
37. A. K. reg.
38. A. K. reg. 5⁄7 1680.