Sveriges Gamla Lagar/Band XIII/R
← Q |
|
S → |
R.
... ...
Raþu skipti, n. (af raþ, Isl. röð, gen. raðar) en sådan belägenhet af tomterna i en by, att endast en gata går genom byn, och alla tomterna ligga i en rad å ömse sidor om gatan; då däremot byn säges vara fiæþærskipter, fyrdelad, då två gator gå korsvis genom byn, hvarigenom tomterna delas i fyra qvarter. ÖG.*
... ...
Retlosa, se Rætlösa.
Reþ, se Reþe.
Reþa (ræþa; raiþa, G.), v. a. (Isl. reiða) 1) tillreda. r. gengærþ, brudfærþ, U.* VM.* fæst til r., se Fæst 2; jfr. VG. I. J. 6: pr. not. 20. r. vætti, ɔ: tillkalla vitnen, hafva dem i beredskap (n. då böterna kräfvas), VG.* standa firi sinum garþi meþ reþo (part. pass.) væti, ɔ: med vitnen, hvilka (åtföljde af tylftared) skulle intyga att han var inte skyldig den som kräfde honom, VG.* Jfr. Reþer. 2) bereda, göra i ordning. reet sværþ = fætlat, Sk.* r. sik l. redder meþ hæst ok vapnum, ME.* Chr.* r. sik (dat.) færdugt næt, Chr. B. 21: 1. Jfr. Reþa, f., Reþer, Ut reyda. 3) föranstalta. r. fore sik (jfr. Raþa 6), Sk.* 4) föra (börda) på häst (Isl. =). riþa ok r. burþi, G.* Jfr. Fram raiþa. 5) utreda. lata r. æt l. skyldskap fore sik, ME.* St. Æ. 11. r. biskup sakir sina (n. biskups), utreda för biskopen de mål som af honom skola afgöras, Sm.* r. fran sik af hvem &c., fria sig från saken genom att utreda l. visa af hvem &c. St.* Jfr. Atreþa. 6) erlägga, betala. r. stuþ, en pænung &c. Sk.* Jfr. Beredha, Redzl.
Reþa, f. (Isl. reiða) 1) reda, färdigt l. beredt skick. (væl til redho vara, vara tillreds, i ordning, SM.* 2) betalning i reda pänningar. r. ælla ræt vidhergæld, St.*
Reþe (reþ; raiþi, G.), n. 1) redskap, tillbehör. U.* SM.* G.* biuþa ut l. göra roþ ok reþ, ɔ: leding och den därtill erforderliga utrustning, som skulle utgå från Roden (jfr. Roþer, Liþ 2), U.* VM.*; på förra stället hafva yngre hss. ræt, från hvilket ord reþ äfven kunde härledas; ty likasom reþ kan antagas vara skrifvet för reþe för sammanställningens skull med roþ, så kan af samma anledning ræt hafva blifvit ...
Ringer, m. 1) krets, förekommer om den krets som bildades af den på tinget samlade folkhopen. þiuvi fram varþa a þing ok a -g, koma a þing ok a -g, ɔ: inom tingskretsen, på tinget (jfr. Asker), VM. I. Þj. 5: pr; II. M. 26: 5. På denna tingskrets syfta talesätten: ivir þingring þveran, NGL. I. 80, = ivir þvært þing (se Þvær); sitia i domhring innan, Grg. Þingsk. 28 (ed. 1829, I. 78); jfr. Ozn. o. ring, Ih. Gl. d. o.; häraf har ock Ringsted sitt namn, där Siellands landsting fordom hölls. Jfr. Ring rör. 2) ring. læggia -g i tryne (svinum), ringa svin, H.*
...
Ring rör (ring röre), n. fämstenarör, som består af en sten i midten och fyra i en krets däromkring satte stenar. SM.* )( þræstene, SM.* ræt r., SM.*
... ...
River (rivar), adj. (Isl. rifr, gifmild; N. riv, ”rundhaandet, ikke sparsom, ivrig, hidsig, graadig efter noget”, A-n) ifrig, ej återhållsam l. sparsam. r. i ræfstum, allitt. VG.*
... ...
Rompnasviþiur, f. pl. svedjande där man ämnar att så rofvor. VM.*
...
Roþer, m. 1) eg. rodd; utfart till sjös i leding. H.* biuþer ut roþ ok reþ l. ræt, se Reþe 1, Rætter. Jfr. Ut roþer. 2) den till hafvet gränsande delen af landet, som i krigstider skulle utrusta de i leding utgående roddare (hvaraf en del af Upland ännu kallas Roslagen). roþs bo, ett i Roden beläget, åt jarlen anslaget boställe (jfr. Jarl), ÖG.* Jfr. Roþin i ind. n. pr. vid U., och min skrift om Sv. ä. ind. s. 15, 33 o. f.
... ...
Run (pl. runir), f. (Isl. rún; N. runer, hemliga medel, trollkonster) runa, runbokstaf. H.*
...
Runþiuver (rynþiuver, SM.), m. (af rinna 1) flyende (eg. springande) tjuf. U.* SM.* VM. II. M. 26: 17; H. M. ind. 30.
... ...
Ræfsa, v. a. (Isl. refsa) straffa. VG.* Jfr. Oræfster.
Ræfsa (ræpsa), v. a. räfsa. U.* SM.* VM.* ME. B. 12: pr. -si up (n. hö), VM. II. B. 8: 1. Jfr. Oræfsaþer.
Ræfsing (ræpsing, ræsingh), f. (Isl. refsing) bestraffning, straff. hæmna -gar (gen.) a þingi l. æptir rætta -gar (acc. pl.), hämnas därför att man blifvit lagligen tilltalad och dömd till straff för begånget brott, VG.* Jfr. Ræfst.
Ræfsinga þing, n. eg. ett ting som hålles för att befordra brottslingar till straff (Isl. refsingarþing); så kallades i Västergötland ett ting som hölls två gånger om året, och där troligen landsdomaren i högsta instans dömde å konungens vägnar; utan tvifvel har på detta ting, förnämligast brottsmål förekommit. VG.* Ett af Rikets Drotset Mathias Kætilmundæson i Örebro 139 utfärdadt bref (Sv. Dipl. N:r 2194) inehåller en dom om ett jordaköp, gifven in communibus prætoriis dictis refsingæthinghom; i en gammal Sv. öfvs. af samma dom kallas tinget refstating.
... ...
Ræna (ranæ, præs. rænir, impf. rænti, sup. rænt, part. pass. rænter; ræniran för rænir han, ÖG.*), v. a. 1) råna, med våld borttaga, röfva (ting). VG. I. Md. 10; R. 11: pr; II. A. 29; R. 26; U. 6; ÖG.* H.* ME.* St.* Chr. G. 5: 2; B. 53; Eds. 41, 42: pr. r. þiuf, bols bryþi &c. af manni, VG. II. Þ. ind. 32; III. 113; IV. 19: 1; ÖG.* U.* SM.* VM.* Chr. B. 10: 7; 25: 1; Eds. 40. r. fran manni, VG. I Þ. 17; II. Þ. 52. r. goþs fore manni, VM.* r. ur handum manni, SM.* r. bruþ af bruþfærþ, ÖG.* myrþa ok ræna, U.* SM. M. 13: pr; VM. II. M. 25: pr; H. M. 16. þæn (n. sum) rænti, SM.* til þæs (sum) rænti, U. M. 32: pr. r. baþi hövat (n. fæ) ok klövat, VM.* r. hampn af aþrum, med våld drifva en annans fartyg från hamn, l. hindra det att komma till hamn, U.* SM.* han ma eig stiæla sik (dat.) til vitsorþ æller r., man ma aldrigh sik r. til vitsorþ, ɔ: vinna bevisningsrätt däreigenom att man genom (stöld l.) rån satt sig i besittning af det omtvistade tinget, VG. II. Þ. 58; ÖG.* utan han ræne sik til vitsorþ, om han ej med våld satt sig i besittning, ME.* St.*; jfr. Chr. J. 19: 1 2) råna, röfva, beröfva (person), i eg. och oeg. bem. r. man, VG.* ÖG.* U.* SM.* Sk. I. 84. not. 14; ME.* Chr. Kg. ind. 26; B. 18: 8. r. lik l. döþan man, plundra lik, hvilket kallas ræna, ehuru därtill ej behöfves våld, SM.* VM.* H.*; jfr. Likran. þa ma hin æi r. hanum, ɔ: med våld taga pant af honom, Sk. I. 182. r. man handrani l. handran, VG.* r. man fæiar, þiufs l. saþuls sins, klæþa sinna, VG.* VM.* varþa rænter af þingum sinum = rænter þinga sinna, VM.* r. husfru lasa ok nykla, säges om den som drifver bort sin hustru, och tager en annan i stället, och äfven om qvinnan som uttränger den lagliga hustrun, U.* VM. II. Æ. 6: 3. r. annan bol ok bygning, allitt., = gipta undan (andrum) iord, såsom samma sak strax därefter uttryckes, VM.* r. annan taks ok leþsnar, se Leþsn 1. r. man fæstning, fæstninga mala, giptamala, se Fæstning &c.
... ...
Ræpsa, Ræpsing, Ræpst, se Ræfsa &c.
...