Sweriges Rikes Lag/Register

←  Rättegångs Balk

Sweriges Rikes Lag Gillad och antagen på Riksdagen Åhr 1734. Efter faksimil av 1736 års originalupplaga.

Domare-Regler  →

Register öfwer thenna Lagbok.

Bokstäfwerne utmärka Balken; G. bl. Giftermåls Balken, Ä. bl. Ärfda Balken. J. bl. Jorda Balken. B. bl. Bygninga Balken. H. bl. Handels Balken. M. bl. Missgiernings Balken. S. bl. Straff Balken. U. bl. Utsöknings Balken, och R. bl. Rättegångs Balken. Förste talet utmärker Capitlet, och thet andre §. At thet, som eftersökes, så mycket lättare måtte kunna finnas igen, är på särskilta ord samma mål infördt.

A

Actor, se kärande.

Adel, se frälse.

Advocat, se fullmächtig.

Afbön: när Domare, eller Konungens Befalningshafwande missfirmas, R. bl. 14: 7. U. bl. 9: 4.

när husbonde oqwädas, M. bl. 15: 9.

när man liuger å annan, eller sprider falskt rychte ut, M. bl. 60: 2. 4.

Affall ifrån rätta läran, Ä. bl. 7: 4. M. bl. 1: 3.

Afgäld, se ränta.

Afgärda bys rätt. B. bl. 19.

Afhandling, eller aftal, om jords och gods lego, J. bl. 16: 6.

Aflingejord: huru then må testamenteras efter landsrätt, Ä. bl. 17: 4. J. bl. 8: 1.

huru efter stadrätt, Ä. bl. 17: 5.

om man och hustrus giftorätt ther i, G. bl. 10: 2. 5.

kan ej bördas, J. bl. 5: 3.

förwärfd förr ächtenskapet, kommer ej under giftorätten, G. bl. 10: 2.

när then bör sättas i arfwejords ställe, Ä. bl. 17: 2. J. bl. 2: 1.

Afrad: huru then wises gulden wara, J. bl. 17: 2.

när then utgiöras skal, J. bl. 17: 1.

innestående hwad rätt then äger, J. bl. 17: 3. H. bl. 17: 6.

kan tagas på winst och förlust i stället för ränta af penninge lån, J. bl. 9: 7. H. bl. 9: 9.

huru then upläggas och säljas må, H. bl. 6: 2.

hwar twist om afrad afgiöres, R. bl. 10: 14.

Afskrifter: af the bewis, som i Rätten företes, skola af trowärdiga män bestyrkas, R. bl. 14: 4.

Afwel: sin egen må man sälja hwar man wil, H. bl. 6: 2. 3.

Afwita: bör stå under förmyndare, Ä. bl. 19: 4

om then giör dråp, M. bl. 32: 1.

om något swikeliga af honom tages, M. bl. 42: 4.

må ej kiöp sluta, J. bl. 4: 7.

om afwita qwinna häfdas, M. bl. 22: 1.

Afwitra: bör enkling och enka arfwingar, G. bl. 12: 1.

om Prest them förr wiger, G. bl. 12: 1.

om twist wid afwitring, G. bl. 12: 2.

se Prest, och wiga.

Afwog skiöld: om then föres emot Riket, M. bl. 4: 1.

se förräderi.

Aga: kan husbonde tienstehion, H. bl. 14: 5.

om barn agas af föräldrar, at thet dör, Ä. bl. 6: 5. M. bl. 30: 3.

barn böra agas för swordom, M. bl. 3: 2.

Almänning: huru then nyttias må, B. bl. 16: 1.

ther må ingen swedja, B. bl. 14: 5.

om fiskewatn ther å, B. bl. 18: 3.

om ther hugges bärande trä, B. bl. 13: 1.

om förtorkad ek eller bok ther finnes, B. bl. 13: 4.

om twist emellan allmänning, och annars jord, R. bl. 10: 16.

Almänne hus: huru the byggas skola, B. bl. 26.

om bygnaden genom någons tresko stadnar, B. bl. 26: 6.

Amma: om hon lägger spädt barn hos sig i säng, M. bl. 30: 2.

Angifwa, se beskyllning.

Anslag, Rättens, om thet borttages, R. bl. 24: 5.

Anstånd, se upskof.

Appellera, Appelation, se wad.

Arbete: om någor fälles ther til, S. bl. 5: 1.

drifwes någor til sådant arbete, therwid lifs fahra är, M. bl. 28: 4.

Arf: efter frälseman och bonda, Ä. bl. 2: 1.

efter Prest och borgare, Ä. bl. 2: 1.

må ej skiftas förr än gäld gulden är, Ä. bl. 10: 1.

om arf efter barn, som säges wara dödt födt, men pröfwes sedan warit qwickt födt, Ä. bl. 5: 1.

efter them, som födas i hordom, Ä. bl. 8: 8.

niutes ej efter then man dräper, Ä. bl. 6: 1. 2. 3.

om thet undandöljes, Ä. bl. 9: 7.

huru arf skiftas skal, Ä. bl. 12.

tage then, som närmast är, Ä. bl. 14.

arfstwister afgiöras, ther then döde bodt, R. bl. 10: 2.

sättes under förwar, til thes frånwarande arfwinge hemkommer, Ä. bl. 15: 5.

arfskiften skola af alla arfwingarna underskrifwas, Ä. bl. 12: 11.

må ej then förestå, som ej fyldt tiugu ett åhr, Ä. bl. 19: 1.

se bakarf, bröstarf, sidoarf, och barn.

Arflös: huruwida then giöras kan, som gifter sig emot föräldrars eller giftomans wilja, G. bl. 6: 1. 2. 3.

Arfwejord: hwad som är arfwejord, J. bl. 2: 1.

therom må ej förordnas annorlunda än lag säger, Ä. bl. 17: 1.

thes egenskap behåller surrogatum, eller thet som sättes i stället, Ä. bl. 17: 2. J. bl. 2: 1.

kan gifwas til morgongåfwo, G. bl. 9: 4.

ther i får ingenthera makan giftorätt, G. bl. 10: 2.

thes förbättring må ej bortgifwas, Ä. bl. 17: 1.

huru then kan til bruk och nytto gifwas, G. bl. 16: 1.

och på lifstid förlänas, J. bl. 8: 1.

må ej skiftas mot hus i staden, J. bl. 3: 1.

Arfwinge: om man ej wet, hwilkenthera annan öfwerlefwadt, Ä. bl. 4: 1. 2.

om arfwingar dräpa hwarannan, Ä. bl. 6: 6.

Arfwinge kan återlösa pantsatt jord, J. bl. 9: 9.

om lefwa samman i oskift bo, Ä. bl. 11: 1.

sätta the sig i egendomen utan uptekning, Ä. bl. 9: 6.

kungiöres af Domaren om arfwet, ther han utländes är, eller inrikes fierran boende, Ä. bl. 15: 4.

i hwad Rätt arfwinge må sig urarfwa giöra, R. bl. 10: 2.

hwad närmare samtyckt, therå må fiermare sedan ej tala, Ä. bl. 18: 4.

Arrende, se afrad, och lega.

Arrest, se bysättning, fängelse, och qwarstad.

Assignation, se inwisning.

Attest, se bewis.

Auction, se utrop.

B.

Badstufwa: skal afsides sättas, B. bl. 2: 1.

om någor ther stiäl, M. bl. 42: 4.

om badande dräpes, M. bl. 12: 2.

för badstufwu gifwes ej brandstod, B. bl. 24: 4.

Bakarf: Ä. bl. 1: 1. Ä. bl. 3.

Baktala: se liuga.

Barn: som dödt födes må ej ärfwa, Ä. bl. 5: 1.

om biltog mans barn, Ä. bl. 7.

om them som aflas i lönskaläge, eller hordom, eller i fästning, Ä. bl. 8.

af wåldtagen qwinno, Ä. bl. 8: 6.

om them som aflas utländes, Ä. bl. 15: 7.

huru barn böra upfostras, när ächtenskap skils, G. bl. 13: 3.

när skilnad sker til säng och säte, G. bl. 15: 1.

födde i thet gifte, som brytes, G. bl. 5: 3.

om barn dräpa föräldrar, M. bl. 14: 1.

slå eller oqwäda them, M. bl. 14: 2. 3.

om barn ligges ihiäl af moder, M. bl. 30: 2.

om något af barn swikeliga tages, M. bl. 42: 4.

lyda under then Rätt, som fader, R. bl. 10: 1.

om barn agas, at thet dör, se aga.

Barna arf: huru af förmyndare wårdas skal Ä. bl. 22.

thes rätt och förmon, H. bl. 17: 8.

Barnamord: M. bl. 16.

Bast: se näfwer.

Basta: se binda.

Bedraga: bedrägeri mot borgenärer, H. bl. 16: 4.

med falsk pant, H. bl. 10: 5.

i Handel, H. bl. 1: 4.

i bolag, H. bl. 15: 4.

bedrages qwinna til fästning, G. bl. 4: 6.

bedrager någor til sig penningar, med falskt namn eller skrifter, M. bl. 8: 1.

med utprånglande af falskt mynt, M. bl. 7: 2.

se mera på ordet fals.

Befalningshafwande Konungens: äger alla utsöknings mål skiöta, U. bl. 1: 1.

om missfirmas, U. bl. 1: 5.

bud hans bör hwar och en lyda, U. bl. 1: 9.

then ene giöre then andra handräkning, U. bl. 1: 9.

bör gifwa skrifteligt utslag, U. bl. 2: 6.

om han dröjer at ställa dom i fullbordan, U. bl. 3: 3.

huru ändring i hans utslag sökes, U. bl. 9.

hwad böter honom tilfalla, U. bl. 10: 2.

kan låta lysa efter gäldenär, U. bl. 8: 14.

gifwer Öfwerrätten tilkänna, när dom öfwer swåra brott fullgiord är, S. bl. 3: 5.

kan sätta gods under förbud at säljas, U. bl. 8: 6.

förbiuda then som sökes, at resa från orten, U. bl. 8: 10. 11.

kan genom wite eller hächte tilhålla then, at fullgiöra sin skyldighet, som treskas, U. bl. 5: 11.

om Konungens Befalningshafwande upsåteliga giör then klagande orätt, U. bl. 9: 5. R. bl. 1: 12.

Begrafning: hwad rätt och förmon begrafnings kostnad äger, H. bl. 17: 4.

om theras begrafning, som i fängelse dö, S. bl. 2: 1.

theras som aflifwas, S. bl. 3: 7.

eller som dräpa hwarannan i bråd skilnad, M. bl. 24: 10.

hans som förgiör sig sielf, M. bl. 13: 1.

Bekännelse: om fånge bekänner annan missgierning i fängelse, S. bl. 3: 4.

til bekännelse må ej någor pinas och plågas, R. bl. 17: 37.

bekänner någor falskeliga på sig lifssak, M. bl. 13: 5.

på bekännelse må i lifssaker utan styrckande omständigheter ej dömas, R. bl. 17: 36.

Ben: om thet bräckes af slag, M. bl. 34: 3.

Beneficium Revisionis, se Konung.

Bergs lag: om the skogar, som ther til höra, B. bl. 10: 9.

ther må ingen swedja, B. bl. 14: 5.

utländsk man ej köpenskap drifwa, H. bl. 5: 3.

thet som til bergwärkens drift, handtering och wård hörer, ther om gånge som särskilt stadgadt är, R. bl. 10: 17.

Berättelse skriftelig i rättegångs saker, huru upsättas, parterna tilställas, och af them underskrifwas skal, R. bl. 22.

Besichtning, se Syn.

Beskyllning, in för Rätta, M. bl. 60: 1. 2.

beskyller någor annan för förräderi, M. bl. 4: 4.

hwiken Rätt döma må om beskyllning för Rätta, R. bl. 10: 24. cap. 14: 7.

om ogift qwinna beskyller gift man för hor, M. bl. 55: 1.

Beswär: öfwer Konungens Befalningshafwandes utslag, U. bl. 9: 1.

öfwer Executions betiente, U. bl. 9: 6.

öfwer then utmätning, som Underrätterne giöra, U. bl. 9: 6.

öfwer Häradsrättens slut wid husesyner, B. bl. 27: 9.

öfwer fel wid rättegången, eller i brottmål, R. bl. 27: 8.

om then, som beswär inlägger, dröjer at tilställa them sin wederpart, R. bl. 27: 8.

inom hwad tid beswär öfwer fel wid rättegången, eller i brottmål, inläggas skola, R. bl. 25: 5. 21.

Betalning: skal ske å förelagd dag, H. bl. 9: 2.

om ej wiss dag thertil är förelagd, H. bl. 9: 4. U. bl. 4: 9.

å hwad ort then ske bör, U. bl. 4: 10.

Betiente: om the som gå Konungens Embetsmäns eller Rättens ärende, öfwerfallas, och om the giöra någon oförrätt, M. bl. 18: 9.

få ej giöra utmätning utan befalning, U. bl. 1: 3.

the som brukas af Konungens Befalningshafwande, skola wara edsworne, och om the eftersätta sin plicht, U. bl. 1: 7.

om betient i sterbhus döljer något wid uptekning, Ä. bl. 9: 7.

the som Rättens ärende gå, kunna witna om thet the uträttadt, R. bl. 17: 11.

om betient stiäl, snattar, eller förfar något, M. bl. 42: 1.

Bewis: skola alle företes i rättegångens början, R. bl. 14: 3.

om någor håller them inne, R. bl. 14: 3.

om skrifteliga bewis, R. bl. 17: 1. 26.

om fullt och halft bewis, R. bl. 17: 29.

Bi: om the hittas, B. bl. 21: 2.

om the hittas eller lockas å annars ägor, M. bl. 48: 4.

om bistock stiäls, M. bl. 43: 2.

Bilbref: thes rätt och förmon, H. bl. 17: 7.

Biltog: om hans, och hans barns arf, Ä. bl. 7.

biltog lagd må ej witna, R. bl. 17: 7.

Binda, eller basta, må man ej någon oförwunnen, M. bl. 20: 7.

Biörn, se skadediur.

Blånad: huru therföre bötes, M. bl. 35: 2.

Blodskam, och lägersmål i förbudna leder, M. bl. 59.

Blodwite: huru therföre bötes, M. bl. 35: 2.

Bodar, eller kramlådor, måge ej öppnas på Sön och Högtidsdagar til salu, M. bl. 3: 8.

må ej annar än Borgare hålla, H. bl. 4: 2.

och handtwärkshusen, H. bl. 4: 3.

Bodmeri bref: thes rätt och förmon, H. bl. 17: 7.

Bodrägt: M. bl. 51.

Bok, se trä.

Bolag: huru läggas, hållas, och brytas må, H. bl. 15.

thes rätt och förmon, H. bl. 17: 2.

hwar bolags man sökas må, R. bl. 10: 6.

Bolby: hwilken så kallas, B. bl. 19: 1.

Bolstada skiäl, se rå och rör.

Bonde, se landbo, och skattebonde.

Borgadt gods, när ränta ther å betales, H. bl. 9: 8.

Borgare: then får ej idka handtwärk, och hålla öppen bod som ej är Borgare, H. bl. 4: 2.

må ej wara i twänne städer tillika, H. bl. 3: 3.

ej gå fremmande tilhanda med understucken handel, H. bl. 5: 4.

om han flytter utur staden på landet, G. bl. 10: 6.

böra underhålla skiuts, B. bl. 28: 5.

se Burskap.

Borgen: ställes för egendom som lyftas, U. bl. 3: 4. 5. 6.

ställe then för sig sielf, som ej gitter fullgiöra dom, U. bl. 3: 6.

huru then ställes i lagwadda saker, R. bl. 26: 1.

huru then, som går i borgen för annan, bör betala, H. bl. 10: 8. 9. 10. 11.

borgen må ei tagas i lifssaker, S. bl. 1: 2.

then må Konungens Befalningshafwande pröfwa, R. bl. 25: 8.

borgar man för sielfwa person, H. bl. 10: 12.

Borgenär: skal af Rätten inkallas, när gäldenär wil afstå sin egendom, H. bl. 16: 1.

om borgenärers förträde til gäldbunden egendom, H. bl. 17.

om han begiär, at efter gäldenär lysas må, H. bl. 16: 5. U. bl. 8: 14.

Borgmästare och Råd: om the försumma Rådstufwu dag, R. bl. 9: 3.

om sidwördnad emot them, R. bl. 14: 7.

huru the måge utmäta laga kraft wunnen dom, U. bl. 1: 3.

se Rådstufwurätt.

Boskilnad: i Frälsemans hus, therom dömes i Hofrätten, R. bl. 8: 2.

om then sökes af ofräls å landet, går saken ifrån Häradsrätten til Hofrätten, R. bl. 25: 4.

i staden dömer Rådstufwurätt therom, R. bl. 6: 2.

huru then ene maken må skilja sin lott i bo från then andras, G. bl. 11: 4. 5.

Botnfynd: M. bl. 48: 2.

Brandstod: ther om bör Häradet en förening giöra, B. bl. 24: 6.

huru och af hwem gifwas skal, B. bl. 24: 4. 5. 6.

Bref: om annars mans upbrytes och utsprides, M. bl. 8: 4.

Fastebref, huru thet gifwes å landet, och i staden, J. bl. 4: 1. 2.

Burbref får Borgare, H. bl. 3: 1.

kiöpebref skal wisas för Rätten, J. bl. 4: 1.

ther efter bördas then sålde jorden, J. bl. 5: 1.

må ej underskrifwas af bördeman utan förbehåll, J. bl. 5: 9.

bref och fullmacht skal han hafwa, som annars jord förpantar eller säljer, J. bl. 10: 1.

Bro: then skola alle bygga, B. bl. 25: 8.

huru bred then wara skal, B. bl. 25: 2.

om brist ther å finnes, B. bl. 25: 10.

och skada ther af sker, B. bl. 25: 13.

om thens plicht, som ej kommer til brobygnad, B. bl. 25: 11.

om bro går bort med flod, eller brinner, B. bl. 25: 14.

om någor uphäfwer eller förderfwar bro, M. bl. 21: 9.

Brofogde: tilser at swin ringas, B. bl. 11: 4.

bör kära, tå wäg eller bro är ogild, B. bl. 25: 15.

Brott: hemfridsbrott, M. bl. 20: 10.

fridsbrott, M. bl. 18: 2.

fängelsebrott, M. bl. 19: 1.

edsöres brott, M. bl. 23: 1.

sabbats brott, M. bl. 3: 7.

swågerskaps brott, M. bl. 59: 8. 9.

förbuds brott, U. bl. 1: 9. cap. 8: 7.

om beswär i brottmål, se beswär.

Brottmål, se missgierning och sak.

Bruk, se watnwärk.

Brunn: om then ej är hölgd och får annar död theri, M. bl. 29: 3.

Bröst arf: Ä. bl. 1: 1. cap. 2: 1. 2.

Budkafla: skal gå byar emellan, när skogs eld timar, och om budkafla nederlägges, B. bl. 15: 4.

Burbref, se bref.

Burskap: huru thet winnas, H. bl. 3: 1.

och huru upsägas må, H. bl. 3: 5.

se Borgare.

By: af nyo huru bygges, B. bl. 1: 1.

om ödesby, B. bl. 3.

bys oskifta ägor huru the måge nyttjas, B. bl. 10: 1.

om ägoskilnad byar emellan, J. bl. 12: 3.

om bolby, B. bl. 19: 1.

om afgärdaby, B. bl. 19: 2.

by som i rätta solskifte lagd är, må ej rifwas utan jordägare åsämjas, B. bl. 1: 4.

Bygnad: hwad för try åhrs bygnad räknas, B. bl. 27: 3.

om Kyrkio bygnad, B. bl. 26: 1.

prestegårds bygnad, B. bl. 26: 2.

Tings bygning, B. bl. 26: 4.

om bygnad å gästgifware gård, B. bl, 28: 2.

om i bygnad brister för bondan, B. bl. 27: 5.

om annars bygnad rifwes med wåld, M. bl. 20: 12.

Bysättning, se qwarstad.

Byta, må landtman wahra i wahra, H. bl. 6: 3.

men ej fremmande, H. bl. 7: 4.

Båt: skal gästgifware hålla, B. bl. 28: 4.

båtaled är åtta alnar, B. bl. 20: 3.

then må ej stängas, B. bl. 17: 4.

om båt tages utan lån, M. bl. 43: 3.

om then utleges på helgedag, innan Gudstienst är förbi, M. bl. 3: 8.

Båtsman: om han slår, eller missfirmar sin rotebonda, M. bl. 15: 8.

bör komma til skogseld, B. bl. 15: 4.

Bärande trä, se trä.

Bärgadt gods: om thet stiäls, M. bl. 42: 2.

om thet röfwas, M. bl. 21: 4. 5.

Bödel, se Skarprättare.

Börd: hwilken thertil rätt äger, J. bl. 6.

huru bördas må, J. bl. 5.

bördkiöpt jord kan bördas, J. bl. 5: 3.

om jäf giöres emot bördelösen, J. bl. 5: 11.

om bördkiöpt jord testamenteras, Ä. bl. 17: 3.

bördetwist i staden dömes af Rådstufwurätt, R. bl. 6: 3.

när bördeman kan lösa pantsatt jord, J. bl. 9: 7. 9.

Bössa: om then laddad lägges i oläst rum, M. bl. 29: 6.

aftryckes opröfwad, eller lägges wårdslöst, och sker skada theraf, M. bl. 28: 1.

Böter: the äga minsta rätt, H. bl. 17: 16. M. bl. 34: 1.

böter som Konungens Befalningshafwande pålägger, äro thes ensak, U. bl. 10: 2.

huru then straffas, som i twistemål ej mächtar betala wite, U. bl. 10: 1.

eller böter, S. bl. 5.

huru böter räknas och fördelas skola, R. bl. 32.

böteslängd skal wid Tingets slut tilställas Kronofogden, at them utsöka, R. bl. 2: 7.

C

Calumniæ ed, se wrångoed.

Capital, se hufwudstol.

Caution, se borgen.

Cautionist, se löftesman.

Cessio bonorum, se gäldenär.

Commissionaire, se sysloman.

Comparitions termin, se tid.

Compromiss, se goda män, och twist.

Consepist, se skrifter.

Concursus Creditorum, se borgenär.

Conference, se förhör.

Contract, se afhandling.

Contumaciæ dom, se döma.

Copia, se afskrifter.

Creditor, se borgenär.

Criminalia, se brott, missgierning, och sak.

D

Dagswärke: huru thet i brottmål räknas, S. bl. 5: 1.

wid almän bygnad, B. bl. 26: 6.

Damlucka, se qwarn.

Dana arf: Ä. bl. 15: 1.

Debitor, se gäldenär.

Delachtighet: i missgierningar, M. bl. 61.

äro flere delachtige i twistemål ett, R. bl. 10: 7.

Delator, se rychte, och witne.

Delinqvent, se missgierningsman.

Deposition, se lyfta, och utmätning i lagwadda saker.

Depositum, se inlags fä.

Diken: huru the läggas skola, B. bl. 4: 2.

aflops och flod diken, B. bl. 6: 2.

huru mycket åhrliga dikas skal, B. bl. 6: 2.

huru för ogildt dike böte, B. bl. 27: 4.

Dilation, se upskof.

Diur, se skadediur, och wildiur.

Diurgård Konungs: åwärkan ther i, B. bl. 10: 5.

om bärande trä ther hugges, B. bl. 13: 2.

Documenter, se bewis, och skrifter.

Dom: bör fästas på skiäl och lag, R. bl. 24: 3.

på landssed, ther beskrifwen lag ej fins, R. bl. 1: 11.

skal offenteliga afsägas, R. bl. 24: 5. 9.

huru then bör författas, R. bl. 24: 3.

inom hwad tid then lösas bör. R. bl. 24: 7. se utslag.

Domare: må ej til embete träda, förr än han giordt ed, R. bl. 1: 7.

får ej sätta annan i sitt ställe, R. bl. 1: 9.

om han fäller orättan dom, R. bl. 1: 12.

om han försummar rättegångs tima, R. bl. 9.

när han jäfwas må, R. bl. 13: 1.

om han åberopas til witne, R. bl. 17: 12.

om han dräpes, hötes, slås, eller honom gifwes smädeliga ord, M. bl. 18: 8.

om missfirmas, R. bl. 14: 7.

Dombok: äger witsord om jordabref, J. bl. 4: 10.

ther i skola syner i jordatwist införas, R. bl. 2: 6.

skal af Häradshöfding til Hofrätten insändas, R. bl. 2: 6.

af Lagman, R. bl. 3: 5.

om Kämnersrätts dombok, R. bl. 5: 2.

om Rådstufwurätts, R. bl. 6: 6.

Dombrott: huru therföre bötes, R. bl. 28.

Domför: när och huru hwarje Rätt är domför, R. bl. 23: 1.

Domstol: å landet, och i staden, R. bl. 1.

om laga domstol i hwarje mål, R. bl. 10.

ej må någon sak utan i rättan domstol uptagas, äntå at parterne sig om annan förena, R. bl. 10: 11.

Domwilla: huru theröfwer klagas må, R. bl. 25: 21.

Dråp: å föräldrar, M. bl. 14: 1.

å husbonda, eller förman, M. bl. 15: 1. 5.

af öfwermaga, M. bl. 31: 1.

af afwita, M. bl. 32.

å öfwermaga, badande, sofwande, M. bl. 12: 2.

dråp med wilja, M. bl. 24: 1.

i brådom skilnad, M. bl. 24: 10.

af wållande utan upsåt, at dräpa, M. bl. 28.

af olycko, utan wållande, M. bl. 29.

dulgadråp, M. bl. 27.

å Domaren, eller Embetsman, M. bl. 18: 8.

å hafwande qwinno, M. bl. 22: 7. cap. 29: 5.

biuder man annan at dräpa, eller låter man lega sig at dräpa, M. bl. 24: 2. 3.

om dråp i edsöre, M. bl. 23: 1.

Dråpare: skal genast gripas, S. bl. 1: 2.

om han dräpes, tå man honom fånga wil, M. bl. 25.

om han rymmer, M. bl. 26: 1.

Drucken: om then sig fäster, G. bl. 4: 7.

om någor kommer drucken i Kyrkian, M. bl. 3: 4.

går drucken til Herrans nattward, M. bl. 3: 5.

Duel, se enwig.

Dulgadråp: M. bl. 27.

Dumbe: om hon lägras, M. bl. 53: 4.

Dölja: tiufnad, M. bl. 41: 3.

missgierningsman, M. bl. 61: 4.

döljes något wid arfskifte, Ä. bl. 9: 7.

Döma: må Rätten i saken, tå swaranden blifwer ute, och huru thermed förfares, R. bl. 12: 3. 4.

E

Ed: Domares, R. bl. 1: 7.

witnesed, R. bl. 17: 16.

wrångoed, R. bl. 14: 9.

wärjemåls ed, R. bl. 17: 30.

när Lagmans rätt fäller någon til ed, R. bl. 17: 31.

med ed kan man swara, och ej kära, R. bl. 17: 34.

Eder, se swordom.

Edsöre: M. bl. 18: 1.

hwad the förwärkadt, som edsöre bryta, M. bl. 23.

Ek, se trä.

Eld, se wådeld, och mordbrand.

Embete: om thet missbrukas til annars förfång, af then, som å Konungens wägnar talar, R. bl. 29: 3. M. bl. 53: 2.

Embetsman: om han tager förläning af fremmande Herrskap, M. bl. 4: 6.

om han öfwerfalles, M. bl. 8: 8.

om han förleder almogen til sammanskott, eller tager sådant emot, M. bl. 44: 2.

om Konungens Embetsmän missfirmas, ther ej domstol är, R. bl. 10: 25.

Enka, Enkling: bör afwitra sina barn, G. bl. 12: 1.

må ej gå i annat gifte, förr än han halft åhr enkling, och hon ett åhr enka warit, G. bl. 12: 3.

enka råde sig, och gods sitt sielf, Ä. bl. 19: 3.

kan med sitt gods gå i borgen, H. bl. 10: 13.

kan bysättas för egen gäld, U. bl. 8: 5.

om hon tränger at skilja sin lott ifrån mannens, R. bl. 10: 2.

Ensaks böter, Rättens, huru the delas, R. bl. 32: 3.

Enwäldes Regering: om någor söker then införa, M. bl. 4: 8.

Enwig: therom är särskilt stadgadt, M. bl. 24: 11.

emellan frälsemän och theras wederlikar, therom ransakes af Domaren i orten, och dömes i Hofrätten, R. bl. 8: 2.

Execution, se utmätning.

Executor, se Befalningshafwande Konungens.

Executions betiente, se betiente.

Exceptioner, se inwändningar.

Expenser, se omkostnad.

Extraordinarie Ting, se Ting.

F

Faddergåfwa: thes förmon, H. bl. 17: 2.

Fallande sot: är orsak til fästninge skilnad G. bl. 4: 2.

Fallisement, se bedrägeri.

Fals, Falska: förfalsker man gods; H. bl. 1: 9.

säljes thet, som har fel, H. bl. 1: 4.

eller thet man wet wara falskt, H. bl. 1: 9.

om falsk pant, H. bl. 10: 5.

falskt mått och wigt, H. bl. 8: 2.

förfalskas annars namn eller skrifter, eller Rättens dombok, eller Kronans räkenskaper, M. bl. 8: 2. 3. se bedraga.

Fardag: efter landsrätt, J. bl. 16: 5.

efter stadsrätt, J. bl. 16: 10.

förr fardag må ej fä eller foder af bole föras, B. bl. 27: 10.

Farkost: om ther sker dråp eller slag, M. bl. 20: 1.

om stöld utur strandad farkost, M. bl. 42: 5.

Farled, se fiskewatn.

Fasta: fastebref utgifwes efter laga stånd, J. bl. 4: 1. 2.

skal i dombok inskrifwas, J. bl. 4: 2.

gifwes ej ut, förr än om klandret dömdt är, J. bl. 5: 8.

om fastebref förloras, J. bl. 4: 10.

ther i skal nämnas tomtens längd och bredd i staden, J. bl. 4: 2.

Fatalier, se tid.

Fattigdom gäldenärs, pröfwe Domaren, huru then tilkommen är, H. bl. 16: 2.

om then, som för fattigdom ej mächtar betala revisions penningar, R. bl. 30: 6.

Fattighus: thes rätt hos föreståndare, H. bl. 17: 8.

Fattigstufwa: bör byggas af soknen, B. bl. 26: 1.

om ther, eller i fattigbösso stiäles, M. bl. 46: 4.

Fel wid rättegången, se rättegång.

Feltskär, se läkare.

Fiende: om oförtänckt faller i landet in, M. bl. 6: 4.

om stöld tå fiende tränger, M. bl. 42: 2.

Finger: om thet afhugges, M. bl. 34: 2.

Fiscal, se ombudsman.

Fiskewatn: huru bys fiskewatn nyttias, B. bl. 17.

om almänna fiskerier, B. bl. 18.

om fiskewatn å almänning, B. bl. 18: 3.

farled må ej stängas, B. bl. 17: 4.

fiskewatn, äger hwar efter rågång och bolstad sin, J. bl. 12: 4.

fisketyg, om the, eller therutur stiäles, M. bl. 43: 2.

fiskewärk i forssar och strömar huru byggas må, B. bl. 17: 2.

fiskeredskap om sönderhugges, M. bl. 20: 13.

Flotholma: äge han som wid land sitt then fäster, J. bl. 12: 4.

Flycht, rymma: om landbo rymmer innan stemnotid, J. bl. 16: 7.

om gäldenär rymmer för gäld, H. bl. 16: 5.

then för flycht misstänckt är, kan bysättas, U. bl. 8: 1.

om dråpare rymmer, M. bl. 25.

Flytta: flytter någor aldeles utländes, Ä. bl. 15: 7.

flytter borgare eller ofrälseman ifrån staden å landet, G. bl. 10: 6.

wil man flytta å bys oskifta mark, B. bl. 2: 5.

när landbo flytta skal, J. bl. 16: 5. B. bl. 27: 10.

se landbo, och fardag.

Foder: thet må ej förr fardag af bole föras, B. bl. 27: 10.

om thet stiäles, M. bl. 43: 1.

Fogde, se Kronofogde.

Fordra, fordran: om then gäld fordras, som man wet gulden wara, H. bl. 9: 11.

om gäld ej fordras inom tiugu åhr, H. bl. 9: 12.

ej må ostridig fordran uppehållas för thet stridiga, U. bl. 2: 5.

se gäld.

Forman: om af thes wållande wägfarande uppehålles, B. bl. 28: 7.

om han stiäl från wägfarande, B. bl. 28: 12.

stiäl thet honom gifwit är at förwara, M. bl. 42: 3.

se gästgifware.

Forum, se domstol.

Fracht: thes förmon, H. bl. 17: 5.

Fremmande, se utländsk.

Frid: om Kyrkio och rättegångs frid, M. bl. 18.

om qwinnofrid, M. bl. 22.

om almän landsfrid, och wägafrid, M. bl. 21.

om hemfrid, M. bl. 20.

Frihet: niuter bonde på ödes hemman, J. bl. 16: 9.

Friskilling: gifwes wid fasta i staden, J. bl. 4: 2.

Frucht, se trägård.

Frälseman: om hans giftorätt, G. bl. 10: 2.

huru hans barn ärfwa Ä. bl. 2: 1.

må hålla husesyn med sin bonda, B. bl. 27: 8.

om hans rätt för fordran hos upbördsman sin, H. bl. 17: 8.

frälsemäns twister om arf, förmynderskap, boskilnad, eller slagsmål, dömes af Hofrätten, R. bl. 8: 2.

Fullmacht: huru then bör ställas, R. bl. 15: 7.

se bref.

Fullmächtig: hwilken thertil brukas må, R. bl. 15: 2.

skal redeliga drifwa saken, R. bl. 15: 10.

om han försummar hufwudmannens rätt, R. bl. 15: 13.

om han brukar falskhet, R. bl. 15: 14.

se ombudsman.

Fynd, och hittegods, M. bl. 48.

Fyringar: om the ej uppehållas, M. bl. 21: 2.

Fåne, se afwita.

Fång: hwad laga fång är, J. bl. 1: 1.

Fånge: om han släppes med wilja, eller tages ut med wåld, M. bl. 19: 3.

om han släppes af wachtkarl, M. bl. 19: 3.

är fånge hårdnackad, och wil ej bereda sig til döden, S. bl. 3: 4.

om han dör i fängelse, S. bl. 2: 1.

om han är siuk, eller qwinna hafwande, S. bl. 3: 6.

om underhåll för fånge, så ock hächtad qwinnos barn, S. bl. 1: 3. 4.

Fångawachtare: om han tillåter någon, som til watn och bröd dömd är, at niuta annan spis eller dryck, S. bl. 5: 6.

Fä: om thet finnes i annars åker eller äng, B. bl. 9: 1.

twistas om thet lagliga intagit är, B. bl. 9: 2.

borttages fä, som intagit war, B. bl. 9: 4.

släppes med wilja i annars åker eller äng, B. bl. 9: 6.

giör okynnes fä skada, B. bl. 9: 8.

fä må ej wallas å annars mark, B. bl. 11: 1.

slår man annars fä, at thet dör, B. bl. 22: 1.

sargar man thet med wilia, B. bl. 22: 2.

dräpes thet med wåda, B. bl. 22: 3.

om then som tager lön, at läka eller åderlåta fä, B. bl. 22: 4.

om fä har smittosam siuko, B. bl. 22: 5.

dräper fä annars fä, B. bl. 22: 7.

får skada af annars ogilda bro, B. bl. 25: 13.

om okynnes fä sargar eller dödar någon menniskia, M. bl. 33: 1.

om utlegdt fä dör af sot, B. bl. 12: 2.

om fä hittas, M. bl. 48: 3.

om thet stiäls ute å marken, M. bl. 43: 1.

dödt fä bör tienstehion nedgräfwa, och hud afdraga, B. bl. 22: 5.

Fähus: skal bonde bygga, B. bl. 2: 1.

räknas för try åhrs bygnad, B. bl. 27: 3.

Fängelse, fängsla: om fängelse brytes, M. bl. 19: 1.

fängslas skola grofwe missgierningsmän, S. bl. 1: 2.

then som någon häfta låter, är skyldig honom föda, S. bl. 1: 3.

huru fängelse wid watn och bröd räknas, S. bl. 5: 4.

huru thet räknas utan watn och bröd, U. bl. 10: 1.

fängelse skal wara wid hwart tingställe, B. bl. 26: 4.

Färja, eller flota, om then nederlägges, B. bl. 25: 14.

Fästa, fästning: huru then ske skal, G. bl. 3: 1.

fäster annar än giftoman, G. bl. 3: 3.

fäster giftoman mö åt twänne, G. bl. 3: 4.

fäster man sig then förr fäst är, G. bl. 3: 5.

fäster man sig twänne, G. bl. 3: 5.

eller owetandes then förr fäst är, G. bl. 3: 6.

then han för skyldskap ej ächta må, G. bl. 3: 6.

om drucken eller förledd sig fäster, G. bl. 4: 7.

twungen thertil, G. bl. 4: 1.

bedragen, G. bl. 4: 6.

om begge wålla fästninga skilnad, G. bl. 3: 7.

häfdar fästeman sin fästeqwinno, G. bl. 3: 9.

gifwa hwaran gåfwor, och enthera dör, G. bl. 3: 8.

häfdas qwinna under ächtenskaps löfte, G. bl. 3: 10.

rymmer man ifrån häfdad fästeqwinno, G. bl. 3: 11.

hafwer fästehion smittosam siukdom, G. bl. 4: 2.

begått lägersmål, G. bl. 4: 3.

wilja fästehion skiljas, G. bl. 4: 4.

kommer hat them emellan, G. bl. 4: 5.

reser man ifrån fästeqwinno, G. bl. 4: 8.

är qwinna förr fästning lägrad, och warder efter wigseln therom öfwertygad, G. bl. 13: 7.

fästehion böra ej förr wigslen flytta samman, G. bl. 12: 3.

fäster man sig skrifteliga, G. bl. 3: 2.

om lägersmål i fästom, M. bl. 54.

om häfdad fästeqwinna lägras af gift man, M. bl. 56: 2.

om then fäste giör enfalt hor, M. bl. 55: 2.

om fästeqwinna wåldföres, M. bl. 22: 3.

hwar twist i fästning dömas skal, R. bl. 10: 8.

Föda, se underhåll.

Föräldrar: äro giftomän, G. bl. 1: 2.

theras samtycke bör tagas til giftermål, G. bl. 6: 1.

huru the ärfwa sina barn, Ä. bl. 3: 1.

om the gå i annat gifte, G. bl. 1: 1.

om the gifwit åt sina barn något förut, Ä. bl. 12: 9.

böra aga sina barn för swordom, M. bl. 3: 2.

om the dräpa barn, eller af them dräpas, M. bl. 14: 1.

om the oqwädas af sina barn, M. bl. 14: 3.

Förargelse, se oliud.

Förbättring: arfwejords må ej bortgifwas, Ä. bl. 17: 1.

then skal bördeman betala til kiöparen, J. bl. 5: 11.

Förbud, at resa från orten, U. bl. 8: 10. 11.

under förbud at säljas, eller skingras kan gods sättas, U. bl. 8: 6.

förbudsbrott, U. bl. 1: 9. cap. 8: 7.

Fördel: then efterlefwande makans, G. bl. 17: 1.

tages först ut wid arfskifte, Ä. bl. 12: 3.

Förening, se förlikning.

Förfall: hwilka äro laga förfall, R. bl. 12: 1.

them bör frånwarande arfwinge wisa, Ä. bl. 15: 4. 5. 6.

om Domare hafwer förfall, R. bl. 1: 10.

Förgift: om någor thermed förgiöres, M. bl. 17: 1.

förgiftas något, eller tilredes förgift, at skada giöra, M. bl. 17: 2.

om kona fördrifwer foster, M. bl. 16: 3. 4.

förgift må ej säljas, utan til trowärdig, M. bl. 17: 4.

Förgiöring: förgiör någon sig sielf, M. bl. 13: 1.

har han sökt at förgiöra sig, M. bl. 13: 4.

förgiör kona sitt foster, M. bl. 16: 3.

förgiör någon annan med förgift, M. bl. 17: 1.

Förhör munteligt: tillåtes parterna, och huru then böter, som ej kommer, tå han ther om tilsäges, samt at thet som tå upskrifwes, bör för parterna upläsas, R. bl. 14: 6.

Förklara, förklaring: hos Konungens Befalningshafwande, U. bl. 2: 1.

i Hofrätten, U. bl. 9: 2. R. bl. 16: 2. R. bl. 27: 8.

Domaren må förklara dom sin, U. bl. 3: 2. R. bl. 24: 10. 11.

Förlag: thes förmon, H. bl. 17: 7.

Förläning: hälften ther af går til gälds betalning, U. bl. 7: 2.

om then som tager förläning af fremmande Herrskap, M. bl. 4: 6.

Förlikning: äger samma rätt, som förskrifning, U. bl. 4: 14.

skal kungiöras Rätten, om then sker sedan stemdt är, R. bl. 20: 1.

om then blifwer stridig, R. bl. 20: 5.

förlikas parterne, innan saken kommer til Konungen, R. bl. 30: 15.

Förlöpa, se öfwergifwa.

Förman: om han dräpes, M. bl. 15: 5.

slås, eller oqwädas, hötes, eller wanwördas, M. bl. 15: 6. 7.

Förmyndare: hwilken wara bör, Ä. bl. 20: 1. 2. 3.

om then, som under förmyndare stå bör, Ä. bl. 19.

hwilken ej kan wara förmyndare, Ä. bl. 20: 8.

om ursächt ther ifrån, Ä. bl. 21: 1.

förmyndares plicht, Ä. bl. 22.

bör giöra redo och räkning, Ä. bl. 23.

om han nödgas sälja the omyndigas fasta gods, J. bl. 4: 8.

om han lägrar mö, som under hans wärjo är, M. bl. 53: 6.

om han stiäl med then omyndiga, M. bl. 41: 2.

hwar förmyndare tiltalas skal, R. bl. 10: 4.

Förord, förr ächtenskapet skola inteknas, G. bl. 8: 1.

om the giöras utländes, G. bl. 8: 2. 3.

Förräderi: huru thet straffas, M. bl. 4.

ther om dömer Hofrätten, R. bl. 8: 2.

Förskrifning: stäld til innehafwaren, huru then utmätes, U. bl. 4: 4.

om then förfalskas, eller sönderrifwes, M. bl. 8: 3.

å klar och ostridig bör utmätning ske, U. bl. 4: 1. 2.

om then öfwerlåtes til annan, U. bl. 4: 5.

om någor nekar sin förskrifning eller hand, se hand.

Försmäda, se smälek.

Försåt: thens straff, som sitter i försåt för annan, M. bl. 21: 6.

Förstreckningar i penningar eller wahror, H. bl. 9.

Förträde: borgenärers för hwarandra, H. bl. 17.

G

Galge: ther i hänges tiuf, ehwad thet är man eller qwinna, M. bl. 40: 3.

Gata: om ther någor öfwerfalles, M. bl. 21: 7.

ropar eller skriar någor på gato, M. bl. 21: 8.

Gift man eller qwinna: trolofwar sig med annan, M. bl. 9: 2.

låter wiga sig, M. bl. 9: 1.

giör hor med ogift, M. bl. 55: 1.

med then som fäst är, M. bl. 55: 2.

med annars maka, M. bl. 56: 1.

med annars häfdade fästehion, M. bl. 56: 2.

Giftermål: friwilligt samtycke äger giftermålet fästa, G. bl. 1: 5.

tillåtes ej förr än mannen fyldt 21 åhr, och qwinnan 15 åhr, G. bl. 1: 6.

är förbudit i ned och upstigande skyldskap, G. bl. 2: 1.

huruwida i skyldskap å sidone, G. bl. 2: 2.

i ned och upstigande swågerlag, och i swågerlag å sidone, G. bl. 2: 4. 5.

i andra swågerlaget, G. bl. 2: 6.

tillåtes ej mellan them, som med hwarannan hor giordt, G. bl. 2: 11.

om giftermål emot föräldrars, eller giftomans wilja, G. bl. 6.

tillåtes hustrun, när mannen 6 åhr warit borto, G. bl. 13: 6.

om theras giftermål, som haft lägersmål med hwarannan, G. bl. 2: 10.

om giftermål hindras, G. bl. 6: 4.

om jäf ther emot, G. bl. 7: 3.

när then som ächtenskap med hor brutit, må gå i annat gifte, G. bl. 13: 2.

om skilnad til säng och säte, G. bl. 14.

om ächtenskaps skilnad, G. bl. 13.

om qwinna häfdas under ächtenskaps löfte, G. bl. 3: 10.

obeqwäm til giftermål, G. bl. 13: 8.

Giftoman: hwilken är, G. bl. 1: 2. 3.

twister ther om, G. bl. 1: 4.

bör wid fästning när wara, G. bl. 3: 1.

om han fäster mö åt twänne, G. bl. 3: 4.

bör tilsägas, innan giftermål fullbordas, G. bl. 7: 1.

kan å mös wägnar förord giöra, G. bl. 8: 1.

om han wägrar giftermål, G. bl. 6: 4.

eller wigsel, G. bl. 7: 1.

Giftorätt: äga man och hustru efter wigslen, G. bl. 10: 1.

huru niutes efter landsrätt, G. bl. 10: 2. 3.

efter stadsrätt, G. bl. 10: 5.

huru then wid arfskifte uttages, Ä. bl. 12: 3.

niuter then som för hustru är genom dom förklarad, G. bl. 10: 7.

förwärkas genom dråp å makan, Ä. bl. 6: 3.

genom hor, G. bl. 13: 1.

om mannen emot dom undandrager sig wigsel, G. bl. 10: 7.

Giftostemna: så länge then warar, må ej landbo upsägas, J. bl. 16: 2. 3.

Giller för diur, skola lysas, B. bl. 29: 4.

Gode män: hafwer man skutit saken under theras afgiörande, U. bl. 4: 15.

se räkning.

Gods, se jord, hus, och wahror.

Granne, se nabo.

Gratial, se förläning.

Grind, se led.

Gudstienst: giöres föracht theraf, M. bl. 3: 3.

förrän then är ändad må man ej resa, M. bl. 3: 8.

drager man knif eller swärd under Gudstienst, M. bl. 18: 3.

skuffar eller störer annan, kifwar eller träter under gudstienst, M. bl. 18: 4.

Gåfwa: huru jord, hus och tomt kan bortgifwas, J. bl. 8.

om gåfwor, som fästehion hwarannan gifwa, G. bl. 3: 8.

Gångstig, se wäg.

Gäckeri, se smälek.

Gäld: död mans huru gäldes, Ä. bl. 10: 1.

om gäld giord förr ächtenskapet, G. bl. 11: 2.

i warande ächtenskap, G. bl. 11: 3.

är then tilkommen af entheras wållande, G. bl. 11: 4.

gäld må mot gäld qwittas, U. bl. 4: 7.

warder twist om gäld, som flere hafwa giordt, R. bl. 10: 16.

skal gäldas förrän arf eller testamente tages, Ä. bl. 10: 1.

om then är okunnig, och yppar sig sedan arf skiftadt är, Ä. bl. 10: 3.

om ej kräfwes inom tiugu åhr, H. bl. 9: 12.

hwar död mans arfwingar för gäld hans sökas måge, R. bl. 10: 2.

kräfwer någor then gäld han wet gulden wara, H. bl. 9: 11.

Gäldbunden egendom: skal af Domaren i qwarstad sättas, H. bl. 16: 1.

af Befalningshafwanden under förbud at skingras, U. bl. 7: 3.

huru borgenärer ther uti niuta rätt och förträde, H. bl. 17.

Gäldenär: huru han må gods sitt på en gång afstå H. bl. 16: 1.

är fattigdom hans tilkommen af olycko, H. bl. 16: 2.

af slöseri, H. bl. 16: 3.

om han rymmer, H. bl. 16: 5.

håller sig undan, U. bl. 2: 3.

när efter honom lysas må, U. bl. 8: 14.

kan bysättas, U. bl. 8: 1. 2.

om han utan skiäl bysatt är, U. bl. 8: 9.

huru gods hans må i qwarstad sättas, H. bl. 16: 6.

är han på leide hemkommen, H. bl. 16: 9.

för skuldebref bör han sökas, ther han bor, U. bl. 4: 1.

Gärdesgård: huru stängas skal, B. bl. 5: 3.

huru mycket hwart åhr, B. bl. 6: 4.

om then rifwes af ondsko, B. bl. 5: 8.

eller med wåld, M. bl. 20: 12.

huruwida then anses för ägoskilnad, J. bl. 12: 3.

Gärdsel: om thet säljes af oskift mark, B. bl. 10: 1.

eller hugges på andras ägor, B. bl. 10: 5.

eller stiäls, M. bl. 40: 5.

Gäst: hans gods må för hyro qwarhållas, J. bl. 17: 5. U. bl. 8: 11.

flytter gods bort, U. bl. 8: 12.

kan utsägas, om ej hyran betales, J. bl. 16: 14.

förderfwar hus, J. bl. 16: 12.

hwar gäst sökas må för kost och huslego, R. bl. 10: 5.

Gästgifware: skola wara i städerna, och wid landswägar, B. bl. 28: 1.

thes plicht mot wägfarande, B. bl. 28: 3. 4.

må ej hålla skiuts för annan, B. bl. 28: 6.

om honom mehn tilfogas, med hästars utlegande, eller herbärge, B. bl. 28: 8.

om hans straff, ther han bedrager, eller stiäl af gäst, B. bl. 28: 12.

om han stiäl thet han emottagit, at föra eller förwara, M. bl. 42: 3.

om wåld och slagsmål emellan gäst och honom, och wåldgästning, B. bl. 28: 9. 10.

om gästgifware gårds bygnad, B. bl. 28: 2.

se wagn.

H

Halm, se foder.

Hand: om någor nekar sin hand, U. bl. 4: 2.

handskrifter och handlingar om the förfalskas, M. bl. 8: 2. 3.

se skrifter.

Handel: Stapelstäders och Upstäders, H. bl. 2.

om gross och krämare handel, H. bl. 4.

fremmandes handel, H. bl. 5.

se kiöp.

Handstreckning: bör ske innan fastebref i staden utgifwes, J. bl. 4: 2.

Handtwärkare: om han säljer eller förpantar thet honom til gierning gifwes, H. bl. 12: 12.

förfalskar något, H. bl. 1: 9.

sätter annars märke å sitt arbete, H. bl. 1: 11.

wil han kiöpman warda, H. bl. 3: 4.

har förmons rätt för arfwode, å thet gods han hafwer qwar, H. bl. 17: 3.

Helgedag, se sabbat.

Hembud: bör ske när skattejord säljes utom börd, J. bl. 4: 5.

när åbygnad å annars grund i staden säljes, J. bl. 4: 6.

hus i staden hembiudes nabo, J. bl. 7: 1.

masteträ på skattejord til Kronan, B. bl. 10: 3.

Hemfrids brott, huru therföre bötes, M. bl. 20: 10.

Hemfölgd, hemgift: huru gifwas må, G. bl. 16: 1.

huru och när then bör återbäras, G. bl. 16: 2. 3.

thes rätt och förmon, H. bl. 17: 2.

Hemgång: hwad är, och huru therföre bötes, M. bl. 20: 4.

Hemul: skal säljaren stånda, J. bl. 11: 1.

eller hans arfwingar, J. bl. 11: 5.

äro fångamän flere, J. bl. 11: 3.

then ej wil i hemul stå, förbehålle sig thet i bref sitt, J. bl. 11: 6.

hwar hemulsman sökas må, R. bl. 10: 18.

Hitta, Hittegods: huru thet bör lysas up, M. bl. 48: 1. 3. 4.

om thet ej lyses up, M. bl. 48: 5.

Hiordawård, se wallgång.

Hofrätt: hwilka mål til thes afdömande i synnerhet höra, R. bl. 8: 2.

huru rättegångs saker ther fullföljas, R. bl. 27.

emot thes dom kan Konungen sökas, R. bl. 30: 1.

i hwilka mål Underrätterne böra til Hofrätten insända ransakning och domen, R. bl. 25: 5.

om Hofrättens ledamöter försumma Rättegångs dag, R. bl. 9: 4.

upropstima, se uprop.

Hor: om enfalt hor första gången, M. bl. 55: 1.

andra, tridie, och fierde gången, M. bl. 55: 8.

med then som fäst är, M. bl. 55: 2.

giör then enfalt hor, som plichtat för lönskaläge, M. bl. 55: 4.

om twefalt hor, M. bl. 56: 1.

för hor må ächtenskap skiljas, G. bl. 13: 1.

af enfalt hors böter tage then oskyldige maken målsägande rätt, M. bl. 55: 6.

beskylles gift man therföre, af ogift qwinno, M. bl. 55: 1.

Hospital, se fattighus.

Hufwudman: när han dör, skal sysloman giöra räkning, H. bl. 18: 8.

fullmächtig i rättegång, gifwa Rätten tilkänna, när hufwudman hans dör, R. bl. 15: 8.

Hufwudstol: therpå afräknas ej något, förr än ränta gulden är, H. bl. 9: 5.

huru ränta kan läggas til hufwudstol, H. bl. 9: 7.

tijonde del af hufwudstol bötes, tå ränta tages på ränta, H. bl. 9: 6.

Hufwudmål, sak: thet som ther af flyter, dömes i samma Rätt, R. bl. 10: 12.

med hufwudsaken fortfares, äntå at parten förklaradt missnöje öfwer thet utslag, som på hans inwändning förut gifwit är, R. bl. 16: 4.

theröfwer bör ock then af Rättens ledamöter sig yttra, som warit skiljachtig i slutet, öfwer partens inwändning, R. bl. 23: 5.

Hugg: hugges lem af, M. bl. 34: 1.

om man hugger åt annan, och annar får sår eller afhugg, M. bl. 34: 5.

hugger man annan i arm eller lår, M. bl. 35: 1.

Humblegård: huru läggas och uppehållas skal, B. bl. 7.

om ther stiäls, M. bl. 40: 5.

Hund: dräpes med wilja, B. bl. 22: 6.

hissas å annars fä, B. bl. 22: 8.

om okynnes hund, B. bl. 22: 8.

om then dödar eller skadar någon, M. bl. 33.

om hund hissas å folk, M. bl. 33: 2.

Hus: bör bonde wid macht hålla, och bygga, B. bl. 2.

kunna wara smärre å mindre hemman, B. bl. 27: 3.

warder ägaren huswil, J. bl. 16: 15.

har then, som utmätning undergå skal, ej annat hus at tilgå, U. bl. 5: 8.

hus lofwar ägaren bättra, och giör thet ej, J. bl. 16: 12.

huru thet i staden upsägas må, J. bl. 16: 13. 14. se almänna hus.

Husbonde: dräpes, eller öfwerfalles med hugg och slag, M. bl. 15: 1. 2.

oqwädas, M. bl. 15: 3.

om wanwärdiga ord eller åthäfwor emot husbonda, M. bl. 15: 4.

om husbonde lägrar sin tienstepigo, M. bl. 53: 4.

Husesyn: bör hållas hwart tridie åhr, B. bl. 27: 1.

hålles innan bonde afflytter, B. bl. 27: 7.

huru sker med frälsebonde, B. bl. 27: 8.

nöjes man ej ther med, B. bl. 27: 9.

se bygnad.

Hushyra: när then betalas skal, J. bl. 17: 5.

thes förmon, H. bl. 17: 5.

therföre kan gods behållas til säkerhet, U. bl. 8: 11.

eller gäst bysättas, U. bl. 8: 12.

hwar hushyre twister uptagas, R. bl. 6: 1.

Husröta: huru therföre bötes, B. bl. 27: 2.

thes rätt och förmon, H. bl. 17: 6.

i hwad domstol ther om dömes, R. bl. 10: 14.

Hustiufnad: M. bl. 42: 1.

Hustru: följer mannens stånd och wilkor, G. bl. 9: 1.

är qwinna med dom för hustru förklarad, G. bl. 10: 7.

huru hustruns gods må säljas och förpantas, G. bl. 11.

huru hon må kiöp sluta, G. bl. 11: 6. H. bl. 1: 8.

är hon hafwande, när mannen dör, Ä. bl. 5: 2.

om hon wåldföres, M. bl. 22: 3.

lyder under then Rätt, som mannen, R. bl. 10: 1.

om man slår hustrun, eller hustru mannen, M. bl. 36: 1.

Hyra, se hushyra, och lega.

Hysa: om man hyser någon missgierningsman, M. bl. 61: 4.

Hållskiuts: B. bl. 28: 5.

Hårdrag: M. bl. 35: 4.

Häfd urminnes: hwari then gäller, och huru then wisas må, J. bl. 15.

Häfta, se fängelse.

Hämnas man å någon å Kyrkio eller Rättegångs wäg, M. bl. 18: 1.

hämnas å sätt mål och bött, M. bl. 18: 7.

å Domare, eller Embetsman, M. bl. 18: 8.

Hänga, se galge.

Härad: härads syn huru hålles, J. bl. 14: 1.

häradet böter för dulgadråp, M. bl. 27: 1.

i hwart härad hålles Ting, R. bl. 2: 1.

i häradskista förwares handlingar och insegel, R. bl. 2: 7.

häradslott i sakören huru delas, R. bl. 32: 3.

huru twist härader emellan slites, J. bl. 14: 5.

Häradsfogde, se Kronofogde.

Häradshöfding: hwar och när han Ting hålla skal, R. bl. 2: 1.

i hwad ordning han sakerna företager, R. bl. 2: 3.

bör giöra räkning för härads andeln i sakören, R. bl. 2: 7.

bör gifwa dom ut, tå thet äskas, innan han ifrån Ting reser, R. bl. 24: 5.

bör underrätta Nämnden om sakerna, R. bl. 23: 2.

kungiöre Lagman the saker ther i wädiadt är, R. bl. 25: 6.

bör gifwa Konungens Befalningshafwande tilkänna, tå fast gods upbiudes, theraf kronan äger räntan, R. bl. 2: 4.

om Häradshöfdings dombok, R. bl. 2: 6.

Häst: bör gästgifware hålla, B. bl. 28: 4.

om skiuts häst illa medfares, B. bl. 28: 11.

huru stor tyngd må efter en häst läggas, B. bl. 28: 13.

wid hästkiöp skal frestetid wara, H. bl. 1: 4.

om them, som kiöpslaga med hästar, H. bl. 6: 4.

om häst brukas utan lån eller lego, M. bl. 43: 3.

om stiäls ute å marken, M. bl. 43: 1.

Hö, se foder.

I

Jagthund, se hund.

Immission, eller införsel: huru borgenär then niuter i fast gods, U. bl. 5: 5.

införsel kan sökas i pant, som är förskrifwen, U. bl. 5: 6.

Injurier: se oqwädins ord, och missfirma.

Inlaga: huru then författas skal, R. bl. 14: 5.

skal i Hofrätten twefalt ingifwas, R. bl. 27: 6.

Inlagsfä: thet bör man wårda som sitt egit, H. bl. 12: 2.

nekar någor emot bättre wetande til inlagsfä, H. bl. 12: 9.

thet tages först ut ur gäldenärs bo, H. bl. 17: 2.

Intaga: om jordägaren wil thet oskift är, B. bl. 10: 4.

wil man kära til annan för intagor, B. bl. 10: 6.

Intekning: gifwer säkerhet i pant förskrifwen jord, fram för them som genom kiöp eller skifte sig then sedan tilägna wilja, J. bl. 9: 2.

intekning för flera å ett och samma häradsting eller rådstufwudag, gifwer them lika rätt, H. bl. 17: 11.

gäller ej sedan gäldenär död, eller thes fattigdom almänt kunnig är, H. bl. 17: 12.

gifwer ej förmåns rätt, utan i fast egendom, H. bl. 17: 12. R. bl. 7: 1.

huru förhålles, när intekning begiäres, R. bl. 7: 1.

intekningar företagas wid tingets början, R. bl. 2: 3.

skola förnyas inom tijo åhr, R. bl. 7: 2.

Interesse, se afrad, och ränta.

Interveniens, se tridie man.

Interlocutorie dom, se upskof.

Inventarium, se uptekning.

Inwisning: stäld å wiss man, om then ej betales, U. bl. 4: 6.

Inwändningar i rättegången:

öfwer them må Domaren gifwa utslag, R. bl. 16.

the skola alle i början företes, R. bl. 16: 5.

huru i thessa mål missnöje förklaras må, och om beswär öfwer Domarens utslag therutinnan, R. bl. 16: 4.

Jord: om then säljes til twänne, J. bl. 4: 4.

om then, som annars jord sälja, skifta, eller förpanta kan, J. bl. 10.

om then tages med wåld af honom, som i handom hafwer, J. bl. 18.

twist om jord afgiöres ther jorden ligger, R. bl. 10: 14.

må ej sättas i qwarstad, innan ägaren höres, J. bl. 10: 2.

Jordägare: huru han må nyttja oskifta ägor, B. bl. 10: 1.

om han wil intaga thet oskift är, B. bl. 10: 4.

har förträde til åbygnad å jord sin, H. bl. 17: 6.

Jungfru, se mö.

Justitia male administrata, se wrång dom.

Jäf, jäfwa: om jäf giöres emot skuldfordran, U. bl. 2: 5.

emot ächtenskap, G. bl. 7: 3.

emot Domare, R. bl. 13: 1.

jäfwes Domaren obeskedeliga, R. bl. 13: 2.

är jäf lagligt emot Domare, huru förhålles, R. bl. 13: 3. 4.

om Nämnd jäfwes, R. bl. 13: 4.

jäf emot witne, R. bl. 17: 7.

jäfwes Rikets Råd utan skiäl, R. bl. 30: 14.

eller then saken hos Konungen föredrager, R. bl. 30: 14.

om jäf i arf, Ä. bl. 14.

om jäf i utsöknings mål, U. bl. 2: 5.

Jägeri betient: bör tilse at ungarne utödas, then tid skadediur yngla, B. bl. 23: 6.

skola komma til skogs eld, B. bl. 15: 6.

the skola utsyna thet, som hugges å almänning, B. bl. 13: 4.

Jämnkning: om then sökes i arf, Ä. bl. 13.

bör sökas, ther arfwet föll, R. bl. 10: 3.

K

Kasta: kastar man sten eller stång, ther folk wistas, at någor dör, M. bl. 28: 1.

kastar sådant, ther thet ske må, och får någor död theraf, M. bl. 29: 2.

kastar någor sten eller stång i annars mans hus, M. bl. 20: 6.

Kindpust: huru therföre bötes, M. bl. 35: 3.

Kista härads, se härad.

Kiöp: är laga fång, J. bl. 1: 1.

bör ske skrifteliga med witnen, J. bl. 1: 2.

må ej slutas med öfwermaga, J. bl. 4: 7.

får ej uphäfwas eller förbytas, J. bl. 5: 5.

kiöp om fast egendom skal upbiudas, J. bl. 4: 1.

bör ske utan twång och list, H. bl. 1: 1.

ej må något kiöpas af annars mans hustru, barn eller tienstefolk, H. bl. 1: 8.

inlåter någor sig i annars kiöp, H. bl. 1: 6.

kiöpes stulit gods, eller af then misstänckt är, M. bl. 49: 1.

kiöper man witterliga annars gods, H. bl. 12: 12.

kommer twist i handel, emellan kiöparen och säljaren, R. bl. 10: 5.

bryter legostemna, J. bl. 16: 15.

kiöpmans böcker huru wida äga witsord, R. bl. 17: 2.

bedrägeri i kiöp och handel, se bedraga.

Kiöpebref, se bref.

Kiöpeskilling: om then ej är til fullo betald, niuter säljaren i thet sålda sin säkerhet, til thes laga stånd åkommer, J. bl. 11: 2.

Klander: inom hwad tid thet må giöras å jord på landet, J. bl. 4: 1.

och i staden, J. bl. 4: 2.

om klander i jordafång, J. bl. 11.

ehwad klander emot upbud giöras, gå the äntå fort, J. bl. 5: 8.

Klockare: är fri för skallbud, B. bl. 23: 2.

Knecht: om han slår eller missfirmar sin rotebonda, M. bl. 15: 8.

bör komma til skogseld, B. bl. 15: 4.

Knif, se swärd.

Komma sent: om parten kommer sent i Kämnersrätt, R. bl. 14: 2.

i Rådstufwurätt, R. bl. 25: 12.

i Hofrätten, R. bl. 27: 2.

Kongsådra: må ej stängas, B. bl. 17: 4.

bör wara tridiung af watnet, B. bl. 20: 3.

Konung: om någor talar lasteliga mot Konungen, M. bl. 5: 1.

om then, som söker tilskynda Konungen större macht, M. bl. 4: 8.

kan återbryta dom, som wunnit laga kraft, R. bl. 31.

huru sökas skal, at Konung må öfwerse Hofrätts dom, R. bl. 30.

om stemplingar och förgripelser emot Konungen dömer Hofrätten, R. bl. 8: 2.

söker man Konung i the mål, som i någor domstol borde uptagas, R. bl. 30: 21.

Konungens Befalningshafwande, se Befalningshafwande.

Kopleri: huru thet straffas, M. bl. 57.

Kronan: thes medel om the förskingras, M. bl. 45: 2.

thes förmonsrätt hos landbo, och upbördsman, H. bl. 17: 6. 8.

tå Kronan del i saken äger förordne Befalningshafwande någon, som å embetes wägnar när är, R. bl. 10: 16. cap. 25: 5.

Kronofogde: skal hus syna å skatte och kronohemman, B. bl. 27: 1.

må utsöka dom på tiugu daler, U. bl. 1: 3.

hafwe inseende at winterwäg utstakas, B. bl. 25: 7.

bör utsöka böter, R. bl. 2: 8.

skal wara tilstädes wid Häradsting, R. bl. 2: 5.

och wid Lagmansting, R. bl. 3: 2.

hwar han sökas må för egenwillig pålaga, med mera, R. bl. 10: 27.

se upbördsman.

Kronohemman: om twist them emellan, R. bl. 10: 16.

Kronomärke: om thet rubbas, eller olofliga brukas, U. bl. 8: 8.

Kropp: plichtar then med, som ej orkar böta, S. bl. 5: 1.

huru kropsplichten räknas, S. bl. 5.

om besichtning på theras kroppar, som dräpas, M. bl. 28: 6.

Kyrkia: til och ifrån kyrkio äger hwar man frid hafwa, M. bl. 18.

om någor ther slår, skuffar, eller stöter annan, träter, eller drager knif eller swärd, M. bl. 18.

alle äga Kyrkio bygga och uppehålla, B. bl. 26: 1.

hwad rätt thes fordran äger hos föreståndare, H. bl. 17: 8.

warder någor slagen å kyrkiogård, M. bl. 18: 5.

om kyrkiotiufnad, M. bl. 46.

kommer någor drucken i kyrkian, M. bl. 3: 4.

oliud ther, M. bl. 3: 4.

Kålgård: om ther stiäles, M. bl. 40: 5.

Kämnersrätt: i hwilka mål then äger döma, R. bl. 5: 1. 2.

när then är domför, R. bl. 23: 1.

huru tit stemmes, R. bl. 11: 5.

upropstima, R. bl. 14: 2.

Kära, Kärande: huru för Rätta käras skal, R. bl. 14.

i wissa mål må ej annar än målsägande kära, M. bl. 35: 6.

å missgierning må then kära, som å Konungs wägnar kära bör, S. bl. 1: 1.

hafwer kärande halfwa bewis å sin sida, ware fri för tilmälet, M. bl. 60: 3.

om käranden blifwer ute wid första Ting, R. bl. 12: 2.

om käranden å dag föresattan ej gifwer thes inlaga in i Hofrätten, tå wädjadt är, R. bl. 27: 1.

eller tå til Hofrätten stemdt är, R. bl. 27: 5.

kärande bör sitt käromål lagliga bewisa, R. bl. 17: 33.

L

Lag: thes rätta mening och grund bör Domaren pröfwa, R. bl. 1: 11.

lagligit stånde, olagligit återgånge, J. bl. 1: 1.

på skiäl och lag bör dom fästas, R. bl. 24: 3.

utländsk lag må ej åberopas, R. bl. 24: 3.

Laga förfall, se förfall.

Lagfart, se upbud.

Lagman: om Lagmansting, R. bl. 3.

kommer ej Lagman til Ting, R. bl. 9: 1.

til Lagmansting tages ej stemning, R. bl. 25: 1.

huru under Lagman wädjas må, R. bl. 25: 1.

om Lagmans syn, J. bl. 14: 3.

om Lagman fäller någon til ed, R. bl. 17: 31.

huru mot Lagmans dom wädjes, R. bl. 25: 7.

Landbo: må ej sälia timmer, wed, och annat sådant, B. bl. 10: 7.

om han swedjar utan lof, B. bl. 14: 4.

finner han sig wara för när skedt wid husesyn, B. bl. 27: 8.

om han ej bygger efter lag, J. bl. 16: 4.

huru han må hemman upsäga, J. bl. 16: 5.

låter annan nyttja något af gårdsens ägor, B. bl. 8: 5.

hwad han af bole ej bortflytta må, B. bl. 27: 10.

brister i bygnad, B. bl. 27: 5.

Landshöfding, se Befalningshafwande.

Landskiöp: huru therföre bötes, H. bl. 6.

ther i wädjes ifrån Häradsrätt under Hofrätten, R. bl. 25: 3.

Landssed: må Domare rätta sin dom efter, ther beskrifwen lag ej fins, R. bl. 1: 11.

Landswäg, se wäg.

Last, eller beswär, som granne af annan tola bör, hwar theröfwer skal dömas, R. bl. 10: 20.

Led, eller grind: bör byggas och uppehållas, B. bl. 5: 1.

ligger neder, B. bl. 5: 4.

brytes neder, B. bl. 9: 5.

far någor therigenom, och icke stänger efter sig, B. bl. 9: 5.

Lega: om lego och hyro, H. bl. 13.

leger man gods och gårdar med wilkor, J. bl. 16: 6.

leger man gård eller hus i staden, J. bl. 16: 11.

Legohion: när och huru thet städjes, H. bl. 14: 1.

när thet bör gå i tienst, H. bl. 14: 4.

när upsägas må, H. bl. 14: 10.

bör nedgräfwa dödt fä, och thy hud afdraga, B. bl. 22: 5.

om thet dräper, slår, eller oqwäder husbonda, M. bl. 15.

om thet dräpes med wåda, M. bl. 30: 4.

bär eld i uthus, B. bl. 24: 3.

under hwiken Rätt thet hörer, R. bl. 10: 1.

om thet snattar eller stiäl, M. bl. 42: 1.

Legostemna: therom kan landbo och jordägare sig förena, J. bl. 16: 1.

medan then räcker, må ej jord upsägas, J. bl. 16: 6.

Leid, se gäldenär, och dråpare.

Lem, eller ledamot: warder ofärdig, efter natt och åhr, sedan man slagen blef, M. bl. 39: 3.

tager man annan fast med wåld, och rifwer eller skär lem af honom, M. bl. 12: 3.

Libell, se inlaga.

Lif, lifssak: skal utan upskof för Rätta angifwas, S. bl. 1: 1.

the mål, som lifwet angå, underställes Hofrätten, R. bl. 25: 5.

om then sig sielf lifwet afhänder, M. bl. 13.

kan någor frälsa hans lif, som sig sielf uphängdt hafwer, M. bl. 13: 2.

om doms fullbordan i lifssaker, S. bl. 3.

Liqvidation, se räkning.

Liuga, lögn: om then, som liuger å annan, M. bl. 60.

skrifwer eller talar för Rätta, thet han wet ej sant wara, R. bl. 14: 8.

Locka: lockas qwinna från sin man, eller dotter ifrån föräldrar, M. bl. 22: 5.

lockar man öfwermaga at stiäla, M. bl. 41: 2.

säger någor sig wara lockad, eller trugad, at gifwa skuldebref ut, U. bl. 4: 3.

Lott: wid arfskifte skal lottas, Ä. bl. 12: 4.

tagelott äger broder, Ä. bl. 12: 5.

Lyfta, eller tilträda: huru thet lyftas må i lagwadda saker, som utmätes, U. bl. 3: 5.

eller thet, som är satt i qwarstad, U. bl. 8: 4.

wil eller kan then, som wunnit, ej lyfta thet, som utgifwit är, R. bl. 26: 7.

Lysa, lysning: huru ske skal til giftermål, G. bl. 7: 1. 2.

när efter gäldenär lysas må, U. bl. 8: 14.

om Tings utlysande, R. bl. 2: 2.

lysas up bör thet man hittar, M. bl. 48: 1.

om thet ej sker, M. bl. 48: 5.

Lyte: lytesbot är målsägandens ensak, M. bl. 39: 3.

huru för lyte bötes, M. bl. 34.

Lån: skal gifwas så godt åter, som thet togs, H. bl. 11: 1.

nekar man til lån, H. bl. 11: 2.

säljer bort thet han lånt, H. bl. 11: 4.

om lån, som flere tagit tilsammans, U. bl. 4: 12.

Lägersmål, lönskaläge: lägrar ogift man ogift qwinno, M. bl. 53: 1. 3.

lägras qwinna, som är dumbe, eller piga af sin husbonda, M. bl. 53: 4.

lägras afwita qwinna, eller öfwermaga, M. bl. 22: 1.

om mö lägras af sin förmyndare, eller läremästare, M. bl. 53: 6.

om lägermål i fästom, och under ächtenskaps löfte, M. bl. 54.

om lägersmål med syskonebarn, M. bl. 58.

lägermål i förbudna leder, M. bl. 59.

om then, som haft lägersmål med flera, M. bl. 53: 7.

äro flere barn aflade med en qwinno, M. bl. 53: 8.

hwar om lägermål dömas skal, R. bl. 10: 9.

Läkare: skal i staden sår syna, M. bl. 39: 1.

läkarelön skal i alla såramål gäldas, M. bl. 39: 4.

läkarelön och läkedom, hwad förträde äger, H. bl. 17: 4.

Länsman: skal kära å ogild wäg och bro, B. bl. 25: 15.

til then ej humblegård lagdt, och om Länsman thet försummar, B. bl. 7: 2.

bör komma til skogseld, B. bl. 15: 6.

bör hus syna å skatte och kronohemman, B. bl. 27: 1.

Löftesman: betalar thet gäldenär ej gitter, H. bl. 10: 10.

bör betala, när gäldenär håller sig undan, H. bl. 10: 8.

om han åtagit sig annars gäld, som sin egen, H. bl. 10: 9.

om löftesman dör, H. bl. 10: 10.

huru löftesmän godkännas skola, R. bl. 26: 8.

Lön: theraf kan hälften gå i betalning för gäld, U. bl. 7: 2.

Lösa, lösn: then större del i sätesgård äger, må lösa the andra ut, Ä. bl. 12: 7.

om pantsatt jords lösn, J. bl. 9: 3.

huru lös pant lösas må, H. bl. 10: 2.

Lösören: kunna efter Landsrätt bortgifwas, Ä. bl. 17: 4.

skola wärderas wid utmätning, U. bl. 5: 3.

huru lösörepant må gå til salu, H. bl. 10: 2.

M

Male administrata justitia, se wrång dom.

Male narrata, se wrång berättelse.

Malitiosa desertio, se öfwergifwa.

Man: gift, är sin hustrus målsman, G. bl. 9: 1.

för hans gäld, som är giord förr ächtenskapet, häftar ej hustruns egendom, G. bl. 11: 2.

må ej sälja sin hustrus fasta gods, utan hennes samtycke, G. bl. 11: 1.

om man slår sin hustru, M. bl. 36: 1.

om lönliga drager något undan hustrun, M. bl. 51: 1.

blir ej myndig förr än han fyldt 21 åhr, Ä. bl. 19: 1.

må ej förr gifta sig, G. bl. 1: 6.

om han öfwergifwer sin hustru, G. bl. 13: 4.

om han är wållande til skilnad, G. bl. 14: 1.

Mansbot: huru stor then är, M. bl. 26: 1.

Marknad angående, H. bl. 7.

twist om handel i marknader, hwar then afgiöres, R. bl. 10: 5.

Masteträ: thet må ingen hugga på Kronoägor, B. bl. 10: 3.

på skattejord må thet kronan hembiudas, B. bl. 10: 3.

Medel, se penningar.

Medicus, se läkare.

Mened, menedare: huru straffes, R. bl. 17: 18. 19.

får ej witna, R. bl. 17: 7.

för mened böter then, som upsåteliga döljer något wid egendoms uprekning, Ä. bl. 9: 7.

Domare skal noga warna witnet för mened, R. bl. 17: 18.

om then, som förmått annan til mened, R. bl. 17: 18.

Menighet: then någon menighets talan fördt, är för wadepenningar och borgen fri, R. bl. 25: 8.

Merita causæ, se hufwudsak.

Milestolpar: om the uphäfwas, M. bl. 21: 9.

Minister, se sändebud.

Missbruka sitt embete, se embete.

Missbruka rättegång: huru thet anses, R. bl. 29.

Missbygnad, se husröta.

Missfirma: om man missfirmar Konungens Befalningshafwande, U. bl. 1: 5.

eller sin wederpart in för honom, U. bl. 1: 6.

missfirmar sin wederdeloman in för Rätta, R. bl. 14: 7.

missfirmas Domaren, R. bl. 14: 7.

sker sådant emot Konungen, eller Rikets Råd, M. bl. 5.

missfirmas någor in för the Konungens Embetsmän, ther ej domstol är, R. bl. 10: 25.

Missgierningar: skola för Rätta angifwas, S. bl. 1: 1.

och dömas ther the giorde äro, R. bl. 10: 21.

om then, som giordt flera slags missgierningar, R. bl. 10: 21.

om them, som giöras å stadens mark, R. bl. 10: 19.

om någor biuder annan them giöra, M. bl. 61: 1.

om delachtighet i missgierningar, M. bl. 61.

Missgierningsmän: skola gripas, och i hächte sättas, S. bl. 1: 2.

om någor them hyser eller döljer, M. bl. 61: 4.

Missnöje: när och huru må förklaras emot Rättens utslag, R. bl. 16: 1. 3, 4.

Missräkning: then bör rättas, innan betalning sker, U. bl. 4: 8.

Miölkar någor annars ko, får, eller get, M. bl. 43: 4.

Moder, se föräldrar.

Mord: huru mördare straffes, M. bl. 12.

om mordbrand, M. bl. 11.

om barnamord, M. bl. 16.

Morgongåfwa: skal förr wigslen utfästas, G. bl. 9: 2.

skal tagas af mannens lott, G. bl. 9: 3.

huru mycket i morgongåfwa gifwas kan, G. bl. 9: 4.

är ingen morgongåfwa gifwen, G. bl. 9: 7.

förwärkes genom hor, G. bl. 13: 1.

then tager hustruns arfwingar, när man dräper sin hustru, Ä. bl. 6: 3.

Motwärn, se wärn.

Muhlbete: nyttjas af them, som hafwa del i ostängd mark, B. bl. 11: 1.

Mutor: om Domare fäller orättan dom för mutor, R. bl. 1: 12.

muta gånge til the fattiga, R. bl. 1: 12.

Myndig: är then, som fyldt 21 åhr, Ä. bl. 19: 1.

Mynt: om thet klippes, falskas, och utprånglas, M. bl. 7.

efter hwad mynt böter räknas R. bl. 32: 1.

Myteri, och upror, M. bl. 6.

Målsägande: niuter tridiedelen af böterna, R. bl. 32: 1.

om han ej angifwer grof missgierning, S. bl. 1: 1.

tager någor sig talan, och är ej målsägande, eller ombudsman, R. bl. 15: 16.

i wissa mål må ej annar än målsägande kära, M. bl. 35: 6.

Mått och wigt: skal wara enahanda i hela Riket, H. bl. 8: 1.

om then som falskar mått och wigt, brukar thet falskt är, och giör thermed orätt, H. bl. 8.

Mäld, se qwarn.

Mängt, säljes för omängt, H. bl. 1: 9.

Märke: annars sätter handtwärkare å sitt arbete, H. bl. 1: 11.

lägges å annars märke, M. bl. 49: 3.

almänne märken om the uphäfwas, M. bl. 21: 9.

Mö: stånde under förmynderskap, Ä. bl. 19: 2.

kan giöra testamente, Ä. bl. 16: 2.

skal af giftoman begiäras, G. bl. 1: 1.

se mera på ordet öfwermage.

N

Nabo, granne: naborätt hwilken äger, J. bl. 7: 2. 5.

när han må lösa såldt hus, J. bl. 7: 1.

är hus eller tomt ifrån nabo styckad, J. bl. 7: 3.

twista nabor om bättre rätt, J. bl. 7: 6.

intager någor sin grannes ägodel, B. bl. 8: 3.

huru grannar i by måge nyttja oskifta ägor, B. bl. 10.

inom hwad tid nabo må lösa pantsatt hus, J. bl. 9: 3.

om naborätt dömes å Rådstufwu, R. bl. 6: 3.

så ock om beswär och last, som granne af annan tola bör, R. bl. 10: 20.

Namn: brukar någor falskeliga Konungens, eller Konungens Befalningshafwandes, eller Rättens namn, M. bl. 8: 1.

utplånar, tilsätter, eller förändrar annars namn, eller insegel, M. bl. 8: 3.

nekar någor sin hand och förskrifning, U. bl. 4: 2.

Nattward: om drucken begår nattwarden, eller oskriftad, eller then af Presten är warnad at hålla sig ther ifrån, M. bl. 3: 5.

Nidingswärk: M. bl. 12.

Not, se fiskewatn.

Nullitet, se domwilla, och rättegång.

Nya skiäl: huru the måge hos Konungen angifwas, och hwar ther öfwer dömas må, R. bl. 31: 3.

Näfwer: kan i oskift skog tagas til husbehof, men ej til salu, B. bl. 10: 1.

tages i annars skog, B. bl. 10: 5.

Nämnd: hwilka så kallas, R. bl. 1: 1.

bör tideliga til Ting komma, R. bl. 2: 3.

then främst i Nämnden sitter, hafwer en nyckel til Häradskistan, R. bl. 2: 7.

Nämndeman böter tå han blifwer ifrån Ting, R. bl. 9: 2.

jäfwes någor i Härads eller Lagmans Nämnd, R. bl. 13: 4.

ther siu i Nämnden äro, är Rätten domför, R. bl. 23: 1.

warder Nämnd ifrån Häradshöfding eller Lagman skiljachtig, R. bl. 23: 2.

Nämnden niuter en tridiung af Häradslott i sakören, och hälften af Rättens ensak, R. bl. 32: 3.

O

Oberedd, om någor til uprop kommer, se uprop.

Obeqwäm til ächtenskap, G. bl. 13: 8.

Obligation, se förskrifning, och skuldebref.

Ocker: therföre må ej räknas then winst, som kommer af loflig handel, H. bl. 9: 7. 9.

Ogift: om lägras af ogift, M. bl. 53: 1.

om lägras af gift, M. bl. 55: 1.

af then som är fäst, M. bl. 54: 2.

Ohemul klagan: öfwer Befalningshafwandens utslag, U. bl. 9: 4.

öfwer Domarens utslag, tå parten giordt inwändning i rättegången, R. bl. 16: 2.

Ohöflige ord, se missfirma.

Ohörd: om någor dömes, R. bl. 25: 22.

Okänd man: om han bedrager qwinna til fästning, G. bl. 4: 6.

okänd och fremmande må ej witna, R. bl. 17: 7.

Oliud och förargelse, i kyrkian, M. bl. 3: 4.

oliud på wägar och gator, M. bl. 21: 8.

Ombudsman: Konungens hafwer ej lof at minska kronans rätt genom förlikning, R. bl. 20: 3.

om han missbrukar rättegång til andras förfång, R. bl. 29: 3.

om syslomän, eller ombudsmän, H. bl. 18.

se fullmächtig.

Omkostnad i rättegång: huru then bestås hos Konungens Befalningshafwande, U. bl. 3: 1.

måste then bestå, som söker särskilt Ting, R. bl. 4: 2.

rättegångs kostnad skal then gälda, som tappar, R. bl. 21: 3.

när ther å skal förtekning gifwas, eller när munteliga begiäras, R. bl. 21: 1.

när then å båda sidor qwittas bör, R. bl. 21: 4.

therom dömes tillika med hufwudsaken, R. bl. 24: 3.

therföre ställes borgen i Hofrätten, R. bl. 26: 1.

har man förbehållit sig at ther å särskilt kära, dömes i then Rätt, som i hufwudsaken dömdt, R. bl. 10: 12.

Omrösta til dom, se röst.

Omyndig, se öfwermage.

Oqwädins ord: huru för them bötes, M. bl. 60: 6.

emot föräldrar, M. bl. 14: 3.

emot husbonda, M. bl. 15: 3.

emot förman, M. bl. 15: 7.

Original eller hufwudskrift, se skrifter.

Oskift, odelt, byamark och ägor huru nyttjas må, B. bl. 10.

om arfwingar i bo oskifto, Ä. bl. 11.

Oächta barn, se barn.

P

Pactum antenuptiale, se förord förr ächtenskapet.

Pant: är laga fång, J. bl. 1: 1.

pantsättes jord, och är dag til betalning förelagd, J. bl. 9: 1.

är ej dag förelagd, tå bör gäldenär kungiöras, om panten skal lagfaras, J. bl. 9: 1.

pant kan upbiudas, och wärderas, och inom hwad tid then inlösas må, J. bl. 9: 3.

förpantas jord eller hus til flera än en, J. bl. 9: 5.

pantsatt gods må ej förwärras, J. bl. 9: 8.

huru lös pant må upbiudas, wärderas, inlösas, eller säljas, H. bl. 10: 2.

kommer skada å pant, H. bl. 10: 4.

sätter man ut falsk pant, H. bl. 10: 5.

försättes pant, eller förskingras, H. bl. 10: 7.

pantar man sielf något til sig, U. bl. 1: 4.

fast pant kan lagfaras, eller införsel ther i begiäras, U. bl. 5: 5. 6.

pantsatt jord huru arfwinge then må inlösa, J. bl. 9.

Park Konungs: om åwärkan ther i, B. bl. 10: 5.

om ther bärande trä hugges, B. bl. 13: 2.

Parter: kunna skiuta thet twistiga under goda män, U. bl. 4: 15.

sämjas the om särskilt Ting, R. bl. 4: 2.

om the fara från Rätten utan lof, R. bl. 19: 1.

then äger witsord, som bästa witnen hafwer, R. bl. 17: 20.

parterne måge genom Domaren föreställa witnet spörsmål, R. bl. 17: 21.

om then som under parternas twist kommer in, och wil i saken tala, R. bl. 18.

Pasqvill, se smädeskrift.

Penningar, medel: om almänne medel förskingras, M. bl. 45: 2.

säger gäldenär sig ej äga penningar, U. bl. 5: 1.

har then ej penningar, som böta skal, S. bl. 5: 1.

utan penningar gäller ej bördeklander, J. bl. 5: 8.

sättas i stället för bortsåld arfwejord, Ä. bl. 17: 2.

bedrager man sig penningar til med falskt namn eller skrifter, M. bl. 8: 1.

Pension, se förläning.

Pina, plåga: ej må någor til bekännelse pinas och plågas, R. bl. 17: 37.

om thet sker, M. bl. 20: 8.

Plank: om thet rifwes eller förderfwas, M. bl. 20: 12.

Præference, se förträde.

Præliminair mål, se invändningar.

Præscription, se gäld.

Prest, och prestebol: wiger Prest them, som ächtenskap ej bygga måge, G. bl. 2: 12.

wiger then, som ej är Prest, G. bl. 2: 12.

wiger Prest, förr än lagliga lyst är, G. bl. 7: 2.

eller förr än afwitring lagliga skedd är, G. bl. 12: 1.

huru prestebarn ärfwa, Ä. bl. 2: 1.

theras giftorätt, som til Prestaståndet höra, G. bl. 10: 4.

om theras testamenten, Ä. bl. 17: 5.

om prestegårds bygnad, B. bl. 26: 2.

mot Häradsrättens utslag wid husesyn å prestegård tillåtes wad, R. bl. 25: 1.

Prest är fri för skallbud, B. bl. 23: 2.

och för Kyrkio och Tings bygnad, B. bl. 26: 4.

i staden bör hus för Prest byggas, B. bl. 26: 3.

om uptekning i Prestahus, Ä. bl. 9: 1.

Principal, se hufwudman.

Process, se rättegång.

Proclama, se stemning.

Protocoll, se dombok.

Pålagor, se skatt och tunga.

Q

Qwarn, qwarnställe: the som ther i del äga, B. bl. 20: 1.

när ny qwarn byggas skal, bör thet kungiöras å Tinge, B. bl. 20: 4.

tages mäld in på oskattlagd qwarn, B. bl. 20: 5.

om qwarnar äro bygde ofwan och nedan i ström, B. bl. 20: 6.

när damluka öpnas skal, och at sågeqwarn wårdas, at spån ej fyller ström, B. bl. 20: 6.

wil en bygga qwarn, och annar ej, B. bl. 20: 1.

Qwarstad, seqvester, Bysättning: huru then bewiljas må, U. bl. 8: 1.

thens plicht, som then bewiljad är, U. bl. 8: 3.

kan emot borgen häfwas, U. bl. 8: 4.

sättes ränta eller hyra i qwarstad, U. bl. 8: 6.

rubbas thet, som i qwarstad satt är, U. bl. 8: 7.

klagas öfwer oskiälig bysättning, U. bl. 8: 9.

har gäldenär ej at betala med, tå må han bysättas, U. bl. 5: 10.

i qwarstad må jord ej sättas, innan ägaren höres, J. bl. 10: 2.

i qwarstad må ej bördepenningar sättas, J. bl. 5: 10.

förbud at resa ur stad, räknas ej för bysättning, U. bl. 8: 10.

Hofrätt kan döma til qwarstad, när beswär anföres emot Befalningshafwandens utslag, R. bl. 8: 2.

Qwinna: så gift, som ogift må witne bära, äntå at the plichtat för hor eller lönskaläge, R. bl. 17: 10.

then som med dom är för hustru förklarad, niute giftorätt i mannens bo, G. bl. 10: 7.

qwinfolk brukas til wallgång, ther thet ske kan, B. bl. 11: 2.

huru the straffas, som låta bruka sig til skiörlefnad, i the hus ther otucht drifwes, M. bl. 57: 2.

wåldtages qwinna, M. bl. 22: 1.

när hon ther å kära må, M. bl. 22: 2.

föres bort med wåld, M. bl. 22: 3. 4.

om hafwande qwinna dräpes, M. bl. 22: 7. cap. 29: 5.

Qwitta, qwittobref: thermed bör wisas, at afrad gulden är, J. bl. 17: 2.

huru gäld må mot gäld qwittas, U. bl. 4: 7.

R

Ransaka, Ransakning: then skal ske om hwarje tiufnad särskilt å sin ort, M. bl. 40: 2.

huru man må hos then misstänckt är, låta ransaka efter thet stulit är, M. bl. 52: 2.

ej må man ther om ransaka af sielftagen macht, M. bl. 52: 2.

ransakas skal om missgierning, ther then giord är, R. bl. 10: 21.

Underrätt insänder til Hofrätten ransakning och dom i grofwa mål, R. bl. 25: 5.

i hwilka mål Underrätt allenast ransakar, och Hofrätten dömer, R. bl. 8: 2.

Reconvention, se beskyllning.

Referera, se Underdomare.

Referent, Relation, se berättelse.

Reparation, se förbättring.

Resa, Resande: reser man ifrån Rätten utan lof, R. bl. 19.

hugger någor, eller bryter sönder, resande mans resetyg, M. bl. 21: 7.

huru resande må af gästgifware forthielpas, B. bl. 28: 3. 4.

resa må ej företagas om helgedag, förrän gudstienst är förbi, M. bl. 3: 8.

om tå häst eller båt utleges, M. bl. 3: 8.

Resolution, se utslag.

Restituera, Restitutio af fatalier, se tid.

Revisionis beneficium, se Konung.

Riddare syn: then skal hos Konungen sökas, J. bl. 14: 3.

inom hwad tid then begiäras må, och hwad tå fullgiöras bör, R. bl. 25: 10.

hwilka then förrätta, R. bl. 25: 10.

Rikets Råd: om them i och för embetets skul något tilwites, eller något smädeligt emot them tales eller skrifwes, M. bl. 5: 2.

therom dömes af Hofrätten, R. bl. 8: 2.

om jäf giöres emot någonthera, se jäf.

Rija: skal byggas ther skog är, B. bl. 2: 1.

Ris, Risslitande: huru thet räknas, S. bl. 5.

Rofdiur, se skadediur, och willdiur.

Rofwogård: om ther stiäles, M. bl. 40: 5.

Ropa: then som ropar och skriar på wäg eller gata, M. bl. 21: 8.

Rotebonde, öfwerfalles af sin soldat, M. bl. 15: 8.

Rusthållare, öfwerfalles af sin ryttare, M. bl. 15: 8.

Rychte: kommer thet up om groft brott, tå skal särskilt Ting hållas, R. bl. 4: 1.

sprider man ondt rychte ut om någon af argt upsåt, M. bl. 60: 4.

om smädeskrift, som rörer någons goda namn och rychte, M. bl. 60: 5.

then som utspridt rychte i brottmål, må ej witna, R. bl. 17: 7.

Rymma, se flycht, och öfwergifwa.

Ryttare: slår eller oqwädar sin rusthållare, M. bl. 15: 8.

bör komma til skogseld, B. bl. 15: 4.

Rå och Rör: the skola läggas med fem stenar, J. bl. 12: 1.

huru the skola wara beskaffade och läggas, J. bl. 12: 1.

wid femstenarör skal en utliggare wara, och ther efter wisare eller ledare, J. bl. 12: 2.

finnes ej rå och rör, tå äger annat märke witsord, J. bl. 12: 3.

är ej någon skilnad byar emellan, tå äger hwar sin del ther i, J. bl. 12: 6.

huru ofta grannar böra upgå rågång, J. bl. 12: 7.

huru then plichta skal, som rå och rör rubbar eller flytter, J. bl. 13.

om tomte och farwägs rå, J. bl. 13: 1.

Rådslag: hemlige Konungens och Rikets om the uppenbaras, M. bl. 4: 5.

Rådman, se Borgmästare.

Rådstufwurätt: skal hållas i hwarje weko, R. bl. 6: 1.

hwilka mål i synnerhet höra til Rådstufwurättens afgiörande, R. bl. 6: 1. 2.

ther böra intekning, upbud, och lagfart ske, R. bl. 6: 3.

om uprop ther försummas, R. bl. 25: 12.

se Borgmästare.

Rån: M. bl. 20: 9.

Räf, se skadediur.

Räkenskap, Räkning: Kronones förfalskas, M. bl. 8: 2.

widlyftiga räkningar kan Domaren låta utreda af goda män, R. bl. 24: 2.

Ränta: then äger samma rätt som hufwudstol, H. bl. 17: 15.

ingen tage eller låte förskrifwa sig större ränta än sex af hundrade, H. bl. 9: 6.

kan läggas til hufwudstolen, H. bl. 9: 7.

then skal först afräknas, innan något på hufwudstolen afdrages, H. bl. 9: 5.

är ränta ej förskrifwen, H. bl. 9: 10.

har wid utmätning lika rätt med hufwudstol, U. bl. 4: 13.

sättes ränta eller hyra i qwarstad, hwem then upbära må, U. bl. 8: 6.

stå både kronans och jordägarens räntor inne, hafwer kronan förträde, H. bl. 17: 6.

ränta räknas ej längre än til then tid, tå gäldenärs egendom i qwarstad sattes, H. bl. 17: 15.

se widare afrad.

Rättegång: ehwar then börjas, skola alle skiäl genast framtes, R. bl. 14: 3.

om swarandens stånd under rättegången ändras, R. bl. 10: 13.

om fel wid rättegången, R. bl. 27: 8. cap. 25: 21.

om rättegångs tima af Domaren försummas, R. bl. 9.

om rättegångs frid, M. bl. 18.

om rättegångs kostnad, R. bl. 21.

Rödja och uptaga, bör bonde til åker och äng, så mycket som brukas kan, B. bl. 6: 1.

huru oskifta ägor uptagas må, B. bl. 10: 4.

är åker ej uptagen, eller är äng skoglupen huru bötes, B. bl. 27: 4.

huru ödesby uptagas skal, B. bl. 3.

Röfwa: om then, som lägger sig at röfwa til lands eller watn, M. bl. 21: 1.

röfwar någor i wådeld eller watunöd, M. bl. 21: 5.

Röst, omrösta: om omröstande til doms, R. bl. 23.

then ytterst sitter, säge sin mening först, R. bl. 23: 5.

blifwa Rättens ledamöter i rösterna skiljachtige, R. bl. 23: 3. 4.

S

Sabbat, Helgedag: then som begår något brott på Söndag eller Högtidsdag, M. bl. 3: 6.

idkas arbete på thessa dagar, M. bl. 3: 7.

tå må man ej kiöpslaga, eller resa, M. bl. 3: 8.

faller tid å Helgedag at gifwa inlaga in, R. bl. 25: 23.

huru när til Högtider domar kunna utgifwas, R. bl. 24: 9.

Sak eller Mål: i hwilka mål man må fullmächtig hafwa, R. bl. 15: 1.

ther saken förnämligast angår en, måge the, som ther i delachtige äro, sökas i then Rätt, therunder han hörer, R. bl. 10: 7.

alla saker skola i rättan domstol uptagas, R. bl. 10: 11.

brottmål dömas ther the giorde äro, R. bl. 10: 21.

i samma sak, eller then thermed gemenskap hafwer, må then stemde låta stemma käranden igen, R. bl. 11: 6.

i hwad ordning sakerne wid Häradsrätt afgiöras skola, R. bl. 2: 3.

then sak, som Konungens Befalningshafwande finner twistig, bör inom wiss tid hos Domaren anmälas, U. bl. 2: 5.

i brottmål bör then, som käres til, å Rättens bud til swars komma, R. bl. 11: 10.

när brottmål må under Konungen dragas, R. bl. 30: 19.

Saköre, se böter.

Sammansättning: emot Konungens bud, M. bl. 6: 2.

eller at stiäla, M. bl. 41: 1.

Samtycke: qwinnans och mannens samtycke äger giftermål fästa, G. bl. 1: 5.

giftomans samtycke fordras til giftermål, G. bl. 6.

Sed, sedwane: therefter må Domaren rätta sigh, när beskrifwen Lag ej fins, R. bl. 1: 11.

efter wanligt bruk må man rätta sig med upsägning och afflyttning, J. bl. 16: 5.

Segelled: huru bred then wara skal, B. bl. 20: 3.

om then fylles och stoppas, M. bl. 21: 2.

Separatio bonorum, se boskilnad.

Sequester, se qwarstad.

Servituter å fast egendom, se last.

Sidoarf: Ä. bl. 3.

Sielfspilling: therom må Domaren ransaka, om han med wilja sig förgiordt, eller i hufwudswaghet, M. bl. 13: 1.

när then må af skarprättaren til skogs föras, eller af annat folk begrafwas, M. bl. 13: 1.

wet man ej huru then döde omkommit, M. bl. 13: 3.

får then ej död, som sig förgiöra wil, M. bl. 13: 4.

kan någor frälsa hans lif, som sig sielf förgiöra wil, M. bl. 13: 2.

Signeri, se truldom.

Siuk, siukdom: är laga förfall, R. bl. 12: 1.

smittosam siukdom uphäfwer ächtenskap, G. bl. 13: 8.

och fästning, G. bl. 4: 2.

warder tienstehion siukt, H. bl. 14: 9.

Siö, öfwer siöar skal winterwäg utstakas, B. bl. 25: 7.

skiuter eller kastar man annan i siö eller ström, M. bl. 24: 7.

se fiskewatn.

Siöfarande, Siöfolk: the taga först sin lön af gods i skiep, sedan fracht och skiepslega, H. bl. 17: 5.

förledas at skiepsbrott sker, M. bl. 21: 2.

giöres wåld å them, som lidit skiepsbrott, eller om the slås eller såras, M. bl. 21: 3.

sätter någor eld å strandadt skiep, eller ther något röfwar, M. bl. 21: 4.

Siörätts saker: dömas i Rådstufwu, R. bl. 6: 1.

ther i wädjes ifrån Häradsrätt under Hofrätten, R. bl. 25: 3.

innom hwad tid the ther fullföljas skola, R. bl. 25: 9.

Skadediur: må hwar man skiuta, och hwilka the äro, B. bl. 23: 1.

Hwad han niuter, som them utom skall fångar, B. bl. 23: 6.

se willdiur.

Skall, Skallbud: skola alle lyda, B. bl. 23: 2.

hwilka therföre äro frie, B. bl. 23: 2.

om skallbud försummas, B. bl. 23: 3.

Skarprättare: är tagen i Konungens hägn, S. bl. 4: 1.

om han begår fel, tå missgierningsman afstraffas skal, S. bl. 4: 2.

Om han öfwerfalles, S. bl. 4: 3.

Skatt eller tunga: om lägges å Konungens undersåtare, M. bl. 44: 1.

se mera på ordet afrad.

Skatte-bonde, hemman, jord: skattejord är underpant för try åhrs ränta, J. bl. 17: 3.

säljes utom börd, J. bl. 4: 5.

Huru skattebonde må sin skog nyttja, B. bl. 10: 8.

om hussyn å skattehemman, B. bl. 27: 1.

om skattejords delning och förminskning, J. bl. 4: 9.

masteträ å skattejord bör hembiudas Kronan, B. bl. 10: 3.

skattebonde må i jordatwist sielf fullmächtig taga, R. bl. 15: 5.

hwad i acht tagas bör, när skattehemman upbiudes, theraf Kronan äger räntan, R. bl. 2: 4.

Skiepsbrott, se siöfarande.

Skifta, byta: skifte är laga fång, J. bl. 1: 1.

jord må mot jord å landet skiftas, men ej må arfwejord å landet mot hus och jord i staden skiftas, J. bl. 3: 1.

hus må mot hus i staden skiftas, J. bl. 3: 1.

then som wil skifta bys oskifta ägor, söke Rätten om skifte, B. bl. 10: 4.

när byamän i odalby skifta skog och utmark, må afgärdaby få sin lott, B. bl. 19: 4.

Skilnad i trolofning, se fästa.

Skilnad i ächtenskap: när then sker, och huru barn upfostras skola, när ächtenskaps skilnad sker, G. bl. 13.

när skilnad sker til säng och säte, G. bl. 14.

Skiuts, Skiutsning, se Gästgifware.

Skiäl, se bewis.

Skog: huru oskift skog nyttjas må, B. bl. 10: 1.

om åwärkan i annars skog, B. bl. 10: 5.

om the skogar som til Bergsbruk höra, B. bl. 10: 9.

om åwärkan på the skogar, som ligga när til Städerna, B. bl. 10: 10.

huru i thessa mål beswär anföras må mot Underrätts utslag, R. bl. 25: 5.

til skogs fredande kan föreläggas wite, B. bl. 10: 5.

se åwärkan.

Skogseld: B. bl. 15. R. bl. 25: 5.

Skorsten: skal så ställas, at eldskada förekommes, B. bl. 24: 1.

för oduglig skorsten böter bonde, B. bl. 27: 2.

Skrifter, Skriftwäxling: huru then må ske hos Konungens Befalningshafwande, U. bl. 2: 1.

i Härads, Lagmans, Kämners, och Rådstufwurätt i mindre Städer, R. bl. 14: 1.

huru parternas skrifter inrättas skola, R. bl. 14: 5.

om skriftwäxling i Rådstufwurätt i the större städer, R. bl. 25: 13.

i Hofrätten, R. bl. 27: 2, 4.

ther skola alla skrifter twefalt ingifwas, R. bl. 27: 6.

then skrifter författadt, bör sätta sitt namn therunder, R. bl. 15: 10.

om then som förfalskar, eller missbrukar annars skrifter, M. bl. 8.

hufwudskrifterna skola i Rätten upwisas, tå thet äskas, R. bl. 14: 4.

om någor skrifwer för Rätta, thet han wet ej sant wara, R. bl. 14: 8.

Skuffa, eller Stöta: om man skuffar annan, M. bl. 35: 4.

skuffar eller slår annan, at han faller kull, och får död, M. bl. 28: 2.

skuffar eller stöter annan i Kyrkian, M. bl. 18: 4.

Skuld, se gäld.

Skuldebref: therföre bör gäldenär sökas ther han bor, U. bl. 4: 1.

säger någor sig wara twungen at gifwa skuldebref ut, U. bl. 4: 3.

på klart skuldebref följer utmätning, U. bl. 4: 2.

Skyldskap: närmaste skyldeman är giftoman, G. bl. 1: 3.

i hwilka skyldskaps leder giftermål är förbudit, G. bl. 2: 1, 2.

huru skyldskap räknas, Ä. bl. 1: 2.

när Domarens skyldskap giör honom jäfachtig, R. bl. 13: 1.

när skyldskap hindrar witne, R. bl. 17: 7.

Skägg: drager man annan i skägg, M. bl. 35: 4.

Slag, Slagsmål: slår man annan blå eller blodigan, M. bl. 35: 2.

slår kindpust, M. bl. 35: 3.

then böter mindre som först slagen blef, M. bl. 35: 5.

slår man annan så at ben bräckes, M. bl. 34: 3.

sker slagsmål i kyrkio, eller wid Rättegång, M. bl. 18: 3.

å Kyrkiogård eller tingstad, M. bl. 18: 5.

å Domare eller Embetsman, M. bl. 18: 8.

å Rättens betiente, M. bl. 18: 9.

slår man annan å almän wäg eller gato, M. bl. 21: 7.

slår man annan så at han dör theraf, M. bl. 24: 9. cap. 39: 2.

slår man then sig ej wärja kan, M. bl. 12: 2.

slagsmål emellan frälsemän dömes i Hofrätten, R. bl. 8: 2.

slår någor sin husbonda, M. bl. 15: 2.

eller förman, M. bl. 15: 6.

om man slår hustrun, eller hustru mannen, eller husbonde legohion sitt, M. bl. 36.

se hugg, och sår.

Slächt, se skyldskap.

Smädeskrift: om then skrifwes och utsprides, M. bl. 60: 5.

therom dömes ther then framgafs, R. bl. 10: 23.

Smälek, Smädelse: then som lastar och smädar Gud, hans heliga ord, och Sacramenten, M. bl. 1: 1.

eller giör thermed gäckeri, M. bl. 1: 2.

grof försmädelse mot Gud, dömes i Hofrätten, R. bl. 8: 2.

Snatteri: huru therföre bötes, M. bl. 47: 1.

Soknestufwa: skola alle i soknen bygga, B. bl. 26: 1.

ther skal ransakas om moder af wåda legat ihiäl sitt barn, M. bl. 30: 2.

Solskifte: therefter skal tomt läggas, B. bl. 1: 1.

utan jordägande åsämjas, må ej by rifwas, som i rätta solskifte lagd är, B. bl. 1: 4.

Soldat, se Knecht.

Souverainite, se enwålds regering.

Spådom, se truldom.

Spö: spöslitande huru räknas, S. bl. 5.

Stad, Stadsrätt: i staden är Kämnersrätt förste domstol, R. bl. 1: 3.

andre är Rådstufwurätt, R. bl. 1: 4.

Stadsrätt dömer om missgierning, som giöres å stadens mark, R. bl. 10: 19.

om hus och tomt i staden döme then Stadsrätt, ther the ligga, R. bl. 10: 19.

om Stapelstads och Upstads Handel, H. bl. 2.

then någor Stads talan fördt, är fri för wadepenningar och borgen, R. bl. 25: 8.

Stemma, Stemning: huru then bör inrättas och gifwas, R. bl. 11: 1.

om muntelig stemning, R. bl. 11: 2.

å flera i en och samma sak, R. bl. 11: 3.

inom hwad tid then må tilställas swaranden, R. bl. 11: 4. 5.

huru och när vice versa stemning må tagas, R. bl. 11: 6.

huru then må tilställas swaranden, R. bl. 11: 7.

huru död mans arfwingar skola stemmas, R. bl. 11: 8.

om offentelig stemning, R. bl. 11: 4.

stemmas må mannen, när han förlöper sin hustru, G. bl. 13: 4.

eller reser ifrån henne, G. bl. 13: 6.

genom offentelig stemning kallas borgenärer in, at twista om gäldbunden egendom, H. bl. 16: 1.

til Lagmans ting tages ej stemning, R. bl. 25: 1.

om stemning försittes, R. bl. 12: 3.

Stemnodag, se Legostemna.

Stempling: emot Konung eller Riket, M. bl. 4: 1.

wet man stempling å färde wara, M. bl. 4: 3. 4.

Stiuffader, se föräldrar.

Stiäla, se stöld.

Straff: huru then straffas skal, som ej orkar böta, S. bl. 5.

Ström, se fiskewatn och qwarn.

Städja, Städsel: therom må jordägare och Landbo förena sig, J. bl. 16: 1.

om lifstids städja, J. bl. 16: 2.

städja på wiss tid, J. bl. 16: 3.

städjer man hemman til twänne, J. bl. 16: 16.

huru och när Legohion städjas må, H. bl. 14: 1.

Stöld: första gången, M. bl. 40: 1.

andra gången, M. bl. 40: 3.

tridie och fierde gången, M. bl. 40: 3.

stöld å flera ställen och tider, M. bl. 40: 2.

i trägård, kålgård, humble och rofwogård, M. bl. 40: 5.

stöld af flera tilsamman, M. bl. 41: 1.

wid wådeld, watunöd, skiepsbrott, wåldswärkan, i badstufwu, M. bl. 42: 2. 4.

stiäl skieppare, forman, gästgifware, eller krögare, B. bl. 28: 12. M. bl. 42: 3.

stiäl någor å åker eller äng, eller häst eller boskap, eller biståck, M. bl. 43: 1. 2.

stöld utur fisketyg, eller jagtredskap, M. bl. 43: 2.

i kyrkio, å kyrkiowall, i likhus, grafwar, wapnhus, fattigstufwu, eller fattigbösso, M. bl. 46: 1. 2. 3. 4.

om öfwermage stiäl, M. bl. 50: 1.

huru efter stöld ransakas må, M. bl. 52: 2.

målsägande må med ed wita, hwad han mist, och hwad thet wärdt är, R. bl. 17: 35.

then som giömdt eller nött med tiufwen, eller tiufnaden främjadt, M. bl. 41: 3.

om hustiufnad, M. bl. 42: 1.

Stöta, se skuffa.

Surrogatum för arfwejord, se arfwejord.

Swara: bör then sielf i brottmål, som anklagad är, R. bl. 15: 1.

i andra mål kan man genom fullmächtig swara, R. bl. 15: 1.

med ed kan man swara och ej kära, R. bl. 17: 34.

Swarande: honom skal stemning tilställas, R. bl. 11: 7.

blifwer swaranden ute wid första Ting, R. bl. 12: 3.

blifwer han ute från Lagmans eller Rådstufwurätt, R. bl. 12: 5.

om swaranden wil giöra någon inwändning, R. bl. 16.

huru han kan stemma käranden igen, R. bl. 11: 6.

wänder han någon omständighet före, at sig wärja, styrcke then med bewis, R. bl. 17: 33.

om swarandens stånd under rättegången ändras, R. bl. 10: 13.

Swedja: i åker, äng, och beteshaga må hwar man swedja oduglig skog, B. bl. 14: 1.

huru thet ske må utom hägnad, B. bl. 14: 2.

å frälsejord må ägaren sielf swedja, B. bl. 14: 4.

hwad then bör i acht taga, som swedjeland bränna wil, B. bl. 15: 1.

se almänning.

Swek, se Fals.

Swensk man: dör och hafwer arfwingar utrikes, Ä. bl. 15: 1. 2.

giör dråp å swensk man utrikes, R. bl. 10: 22.

Swin: huru the måge i ållonskog släppas, B. bl. 12.

löpa swin ur en skog i annan, B. bl. 12: 3.

när swin böra wara ringade, B. bl. 11: 4.

Swordom: wid gudstiensten, in för sittande Rätt, i samqwäm, på almänna gator, M. bl. 3: 1.

swär någor af hastighet eller lättsinnighet, M. bl. 3: 1.

swär öfwermage, M. bl. 3: 2.

brister någor ut i swordom in för Konungens Befalningshafwande, U. bl. 1: 6.

Swågerskap: huru thet räknas, G. bl. 2: 8.

i rätt ned och upstigande swågerlag är ächtenskap förbudit, G. bl. 2: 4.

i hwilka swågerlag å sidone thet förbiudes, G. bl. 2: 5.

eller i andra swågerlaget, G. bl. 2: 6.

huru för lägersmål i swågerlag bötes, M. bl. 59: 7. 8, 9.

i hwilka swågerlag Domaren är jäfachtig, R. bl. 13: 1.

eller witne må jäfwas, R. bl. 17: 7.

Swärd, eller knif: blottas i kyrkio, eller ther rättegång hålles, M. bl. 18: 3.

å kyrkiogård eller Tingstad, M. bl. 18: 5.

lånas swärd til dråp, M. bl. 24: 4.

Swärfader, se föräldrar.

Syn, eller besichtning: hålles å twistig mark, J. bl. 14: 1. 2.

om synekostnad, J. bl. 14: 4.

när syner hållas skola, J. bl. 14: 2.

om någorthera parten therwid är borto, R. bl. 12: 7.

dom skal afsägas i then ort, ther synt blifwit, R. bl. 24: 8.

om Lagmans syn, J. bl. 14: 3.

om Riddare syn, R. bl. 25: 10.

när then dödas kropp synas skal, M. bl. 28: 6.

huru sår skola synas, M. bl. 39: 1.

syn i jordatwist skal i dombok införas, R. bl. 2: 6.

Synemän: utsyna annan mark til swedjeland, än stadgadt är, eller taga betalning för arfwode, B. bl. 14: 3.

Sysloman: må ej gå widare än honom betrodt är, H. bl. 18: 2.

handlar han oredeliga, H. bl. 18: 3.

niuter arfwode, och hwad han påkåstar, H. bl. 18: 5.

bör för syslan giöra redo och räkning, H. bl. 18: 8.

bör swara ther han godset förwaltadt, R. bl. 10: 4.

Syskonebarn: måge ej gifta sig utan Konungens lof, G. bl. 2: 3.

om man lägrar sitt syskonebarn, M. bl. 58: 1.

Sågqwarn, se qwarn.

Sår: sårar man annan i ansichte eller hals, M. bl. 34: 1.

hugger af finger, eller tå å fot, M. bl. 34: 2.

Huru för kiöttsår bötes, M. bl. 35: 1.

för mindre sår, M. bl. 35: 2.

huru öfwermage böter för sår, M. bl. 37: 1.

om såramål ske af wåda, M. bl. 38: 1.

huru sår skola synas och wårdas, M. bl. 39: 1.

dör then sårade, M. bl. 39: 2.

i alla såramål gäldes läkarelön, hinder, kostnad, och för sweda och wärk, M. bl. 39: 4.

såras then sig ej wärja kan, M. bl. 12: 2.

se hugg.

Sälja, Säljare: säljes jord eller hus åt twänne, J. bl. 4: 4.

sälies til twem ett, H. bl. 1: 5.

säljes wahra, som hafwer fel, H. bl. 1: 4.

säljaren niuter sin säkerhet i såld jord, til thes laga stånd åkommer, J. bl. 11: 2.

thet som ifrån landet inkommer til salu, bör til stadens torg och hamnar föras, H. bl. 4: 5.

om then, som annars jord sälja kan, J. bl. 10.

mannen må ej sälja hustruns fasta gods, utan hennes samtycke, G. bl. 11: 1.

Sändebud: om någor undersåte låter bruka sig såsom Sändebud ifrån fremmande Herrskap, eller går fremmande sändebud tilhanda, M. bl. 4: 7.

Säteri, Sätesgård: om ej mer än en faller til arfs, Ä. bl. 12: 6.

få flere del ther i, och kan then ej wäl delas, Ä. bl. 12: 7.

är fritt för prestegårds byggnad, B. bl. 26: 2.

samt för Tings bygnad, B. bl. 26: 4.

T

Tagelott: ho then äger i arf, Ä. bl. 12: 5.

Tak: huru många alnar åbo åhrliga bör täcka, B. bl. 27: 3.

går watn genom tak, huru bötes, B. bl. 27: 2.

Taka händer, se tridie man.

Taga, eller återtaga: huru man må sitt återtaga, M. bl. 52: 1.

Teg: slår man å annars teg, B. bl. 8: 1.

drifwes någor med wåld ifrån sin teg å annars, M. bl. 20: 13.

Temerarium litigium, se missbruka rättegång.

Termin, se tid.

Testamente: af hwem, och huru thet giöras må, Ä. bl. 16.

kan ändras och återkallas, Ä. bl. 16: 3.

hwad som kan gifwas i testamente, Ä. bl. 17: 1. 2, 3. 4.

huru mycket kan gifwas efter landsrätt, Ä. bl. 17: 4.

huru mycket efter stadsrätt, och af Prest, Ä. bl. 17: 5.

om mer gifwes, än lag säger, Ä. bl. 17: 7.

hwad then bör i acht taga, som thet fått, Ä. bl. 18.

huru thet klandras må, Ä. bl. 18: 3. 4.

hwar therom i staden dömes, R. bl. 6: 5.

Hofrätten dömer om frälsemans, R. bl. 8: 2.

Tid, termin, Fatalier: när then sak som Executoren förklaradt twistig, må hos Domaren anmälas, U. bl. 2: 5.

om fullmächtig försummar laga tid, R. bl. 15: 13.

inom hwad tid klander må giöras å såld jord på landet, J. bl. 4: 1.

och i staden, J. bl. 4: 2.

när bördeklander ske må, J. bl. 5: 1.

nabo och widerboende må lösa hus, J. bl. 7: 1.

när ägaren må lösa pantsatt jord eller hus, J. bl. 9: 3.

eller lös pant, som blifwit upbuden, H. bl. 10: 2.

när testamente bör för Domaren wisas, Ä. bl. 18: 1.

när ther klandras må, Ä. bl. 18: 3.

innom hwad tid wåldtagen qwinna må klaga öfwer wåldet, M. bl. 22: 2.

när öfwer Executorens utslag klagas må, U. bl. 9: 1.

inom hwad tid öfwer domwillo, eller fel wid rättegången, beswär ingifwas bör, R. bl. 25: 21. 22.

faller tid å Helgedag, R. bl. 25: 23.

huru försutten tid må gifwas åter, och resning i saken ske, R. bl. 31.

Tid til laga wad, se wad.

när i lagwadda saker beswären skola ingifwas, i Lagmansrätten, R. bl. 25: 1.

i Rådstufwurätten, R. bl. 25: 11.

i Hofrätten, R. bl. 25: 9.

när beswären hos Konungen ingifwas skola, R. bl. 30: 9.

Tidelag: thes straff, M. bl. 10: 1.

upsåt til sådan styggelse, M. bl. 10: 2.

Tienstehion, se legohion.

Tilträda, se lyfta.

Tilwita, se beskylla.

Timmer: om thet säljes af oskift skog, B. bl. 10: 1.

hugges å annars ägor, B. bl. 10: 5.

om landbo säljer utan lof, B. bl. 10: 7.

Ting: när och hwar Häradsting hållas skal, R. bl. 2: 1.

huru thet lysas bör, R. bl. 2: 2.

i hwad ordning sakerna ther företagas skola, R. bl. 2: 3.

när särskilt Ting, eller urtima Ting, utsättas och hållas må, R. bl. 4.

om Lagmansting, se Lagman.

Tingsbygning: skal hwart Härad bygga, B. bl. 26: 4.

ther skal ock fängelse wara, B. bl. 26: 4.

Tijondebod: hwilka then bygga skola, B. bl. 26: 5.

Tiuf, Tiufnad, se stöld.

Tomt: huru then til by läggas skal, B. bl. 1: 1.

ther i bör hwar gård sin lott hafwa, B. bl. 1: 2.

huru å tomt byggas skal, B. bl. 2: 1.

om tomterå, J. bl. 13: 1.

Torg: til stadens torg och hamnar skola alla wahror föras, H. bl. 4: 5.

Torp, Torpare: böra til skall komma, B. bl. 23: 3.

och wargagård bygga, B. bl. 23: 4.

Transportera, se öfwerlåta.

Tridje man: om saken honom, eller hans rätt rörer, huru han må sig under parternas twist angifwa, R. bl. 18.

then andras gods under wård tagit, bör wårda thet som sitt egit, H. bl. 12: 2.

huru thet må utgifwas, H. bl. 12: 5.

är therå kostnad giord, H. bl. 12: 8.

dömes gods under tridje mans förwar, huru thet utgifwes, H. bl. 12: 11.

gifwes thet ut emot förbud, U. bl. 8: 7.

Trolofwa, se fästa.

Truldom: om then som brukar truldom, spådom, signeri, eller annan widskepelse, M. bl. 2: 1. 2.

Trä: bärande trä, hwilka thermed förstås, och huru för them bötes, B. bl. 13: 1. 2.

om the stå åker eller äng til mehn, B. bl. 13: 4.

huru och när andre skola igen planteras, B. bl. 13: 5.

när trä fälles, skola topp och qwistar bortföras, B. bl. 13: 6.

om bärande trä skadas genom swedjande, B. bl. 14: 1.

eller genom skogseld, B. bl. 15: 2.

om trä fälles, som til storbygnad nyttigt är, i the skogar, som til Bergsbruk höra, B. bl. 10: 9.

förderfwar någor annars fruchtbärande trä eller them, som äro til prydnad planterade, M. bl. 20: 11.

Trägård: om ther tages frucht med wåld, och kommer slag therwid, M. bl. 20: 10.

stiäles frucht ur trägård, M. bl. 40: 5.

Tubba, se locka.

Tuchta, se aga.

Tull: om then som tager högre tull, än påbudit är, M. bl. 44: 1.

om wahror säljas wid tullen, H. bl. 4: 5.

Tunga, se skatt.

Twegift, se gift.

Twist, twistig, stridig: thet som är ostridigt, må ej uppehållas för thet som stridigt är, U. bl. 2: 5.

huru thet ostridige bör från thet stridiga skiljas, i räkningar, R. bl. 24: 2.

hafwer man skutit thet twistiga under goda män, U. bl. 4: 15.

om flere äro delachtige i twistemål ett, R. bl. 10: 7.

när then sak bör instemmas, som Konungens Befalningshafwande funnit twistig, U. bl. 2: 5.

Tårf: huru then må skäras å oskift mark, B. bl. 10: 1. 2.

tages å annars mark, B. bl. 10: 5.

U

Underdomare: i hwilka mål han bör sända sin dom til Hofrättens skärskådan in, R. bl. 25: 5.

Underhåll, föda: huru then niuter, som häftad blifwer, S. bl 1: 3.

om bysatt gäldenärs underhåll, U. bl. 8: 13.

om barns födo och upfostring, tå ächtenskaps skilnad sker, G. bl. 13: 3.

theras, som aflas i lönskaläge, hordom, eller förbudna leder, Ä. bl. 8: 7.

barns underhåll, hwars moder sitter i hächte, S. bl. 1: 4.

Upbud, Lagfart: huru then å Landet ske må, J. bl. 4: 1.

huru hus och tomt i staden upbiudas skal, J. bl. 4: 2.

i alla upbud skal Summan nämnas, J. bl. 4: 3.

om emot upbud klander giöres, J. bl. 5: 8.

huru fast pant upbiudas må, J. bl. 9: 3.

och lös pant, H. bl. 10: 2.

alle upbud skola til Hofrätten sändas, R. bl. 7: 3.

Lagfarts twister i staden afgiöras å Rådstufwu, R. bl. 6: 3.

hwad i achttagas bör, när skattehemman upbiudes, theraf kronan äger räntan, R. bl. 2: 4.

Upbördsman: om han griper til almänna medel, M. bl. 45: 2.

hwad rätt innestående upbörd äger, H. bl. 17: 8.

hwar Upbördsman sökas må för then orätt han giordt i utmätning, eller olika gärder, R. bl. 10: 27.

Uprop: om thet försummas i Underrätterna, R. bl. 12: 2.

blifwer någor borto, eller kommer oberedd i Kämnersrätt, R. bl. 14: 2.

Upropstima i Kämnersrätt, R. bl. 14: 2.

försittes uprop i Rådstufwurätt, R. bl. 25: 12.

Upropstima i Rådstufwurätten i Stockholm, R. bl. 25: 14.

om upropstima i Hofrätten, och then uprop ther försummar, R. bl. 27: 2. 5.

Upskof: må honom lemnas, som sökes för gäld, och huru länge, U. bl. 2: 4.

om parten söker upskof i saken R. bl. 16: 6.

om upskofsdom, R. bl. 24: 1.

Upsäga, Upsägning: huru och när hemman å landet upsägas må, J. bl. 16: 5. 6.

när hus och gård i staden skal upsägas, J. bl. 16: 13. 14.

Uptekning: skal wid dödsfall giöras på all egendomen, Ä. bl. 9: 1.

inom hwad tid thet ske bör, Ä. bl. 9: 2. 3.

theraf skal en afskrift hos Domaren ingifwas, Ä. bl. 9: 4.

huru bötes, om boet i rättan tid ej upteknas, Ä. bl. 9: 5.

om något therwid döljes, Ä. bl. 9: 7.

Urarfwa, wid hwilken domstol man sig giöra må, se arfwinge, och gäld.

Urfield, Utjord: J. bl. 15: 3.

Urminnes häfd, se häfd.

Urtiufwa, huru man sig giöra må, M. bl. 49: 2.

Utländsk, fremmande: thes arfsrätt, Ä. bl. 15: 2.

huru han kiöpenskap drifwa må, H. bl. 5.

then som honom herbärgerar, och ej genast angifwer, H. bl. 5: 1.

Utrop: huru thet ske må, U. bl. 5: 4.

Utmätning, Utsökning: huru förfaras skal, tå utmätning sökes, U. bl. 2.

om utmätning å domar, U. bl. 3.

å skuldebref, förskrifningar, och goda mäns utslag, U. bl. 4.

huru utmätning ske skal, U. bl. 5.

hwad therwid undantagas bör, U. bl. 7.

om utmätning i lagwadda saker, R. bl. 26: 2.

Utslag: afsäges ej offenteliga, utan gifwes ut i the saker, som ej instemda eller lagwadda äro, R. bl. 24: 6.

inom hwad tid utslag lösas bör, R. bl. 24: 7.

om Konungens Befalningshafwandes utslag, U. bl. 2: 6.

huru ändring ther i sökas må, U. bl. 9: 1.

se dom.

W. V.

Wachter: måge sielfwe edeliga witna om thet them i thy fall händer, R. bl. 17: 11.

om wachtkarl släpper fånga lös, M. bl. 19: 3.

Wad, wädja: ej hafwe någor lof at wädja i brottmål, R. bl. 25: 5.

huru mot Häradsdom wädjas må, R. bl. 25: 1.

emot Lagmans dom, R. bl. 25: 7.

emot Kämners dom, R. bl. 25: 11.

emot Rådstufwu dom, R. bl. 25: 15. 16.

wad i then sak, theri flere hafwa del, R. bl. 25: 18.

wadepenningar behåller Domaren, R. bl. 25: 19.

the betalas ej af then, som Konungens, någor Stads, eller menighets talan fördt, R. bl. 25: 8.

menar parten at wad är nekat utan skiäl, R. bl. 25: 20.

wil någor sitt wad ej fullfölja, R. bl. 25: 24.

huru i lagwadda saker dom fullgiöras skal, R. bl. 26: 2. 3.

Wagn: huru månge måge åka i wagn med twå skiuts hästar, B. bl. 28: 13.

Wahror: om the hafwa fel, och säljas, H. bl. 1: 4.

om någor wahra förfalskas, H. bl. 1: 9.

om them, som skola skådas af Stadens wräkare, H. bl. 1: 10.

eller skola wägas och mätas, H. bl. 1: 7.

landtman må byta wahra i wahra, H. bl. 6: 3.

om ränta på borgade wahror, H. bl. 9: 8.

Wallgång: thertil skola qwinfolk brukas, B. bl. 11: 2.

om wallhion tappar bort fä, B. bl. 11: 3.

kommer skogseld ut af them, B. bl. 15: 3.

Wallhund, se hund.

Wanwettig, se afwita.

Warg, se skadediur.

Wargagård, och nät: huru och af hwem hållas bör, B. bl. 23: 2. 4.

Watn, se fiskewatn.

Watnwärk: ehwad the å egen eller annars grund bygde äro, huru the anses i giftorätt, G. bl. 10: 2.

tager någor watnwärk med wåld af then i handom hafwer, J. bl. 18: 1.

Wed: om then hugges å annars skog, B. bl. 10: 5.

säljes af oskift skog, B. bl. 10: 1.

stiäles, M. bl. 40: 5.

Wettar, Wisare: om the uptagas af siögrund, eller falska wisare upsättas, at förleda siöfarande, M. bl. 21: 2.

Widerboenderätt: hwilka then hafwa, J. bl. 7: 2.

när widerboende kan lösa pantsatt hus, J. bl. 9: 3.

eller thet som såldt är, J. bl. 7: 1.

se nabo.

Widskepelse, se truldom.

Wiga, eller Wigsel: wägras utan orsak, G. bl. 7: 1.

om Prest wiger utan lysning, G. bl. 7: 2.

eller them som ächtenskap ej bygga måge, G. bl. 2: 12.

wiger then som ej är Prest, G. bl. 2: 12.

bedrages qwinna til wigsel af okänd man, G. bl. 4: 6.

wiger Prest enkling eller enka, förr än afwitring skedd är, G. bl. 12: 1.

låter gift wiga sig med ogift, M. bl. 9: 1.

eller then af Domaren är förklarad för någons maka, M. bl. 9: 2.

förr wigsel måge ej fästehion flytta samman, G. bl. 12: 3.

se Prest.

Wigt, se mått.

Willdiur, eller Skadediur: föder man hemma willdiur, och them ej hächtar, utan skada the någon menniskia, M. bl. 33: 3.

skada the annars fä, B. bl. 22: 8.

se skadediur.

Windfällen: skola efter handen utrödjas, B. bl. 13: 6.

och tagas til wedbrand, innan friske trän fällas, B. bl. 10: 8.

Wisare i siö, se wettar.

Wita, se beskylla.

Wite: kan Domaren förelägga för åwärkan i skog, B. bl. 10: 5.

Konungens Befalningshafwande ther han skiäl finner, U. bl. 1: 9. cap. 2: 1. cap. 5: 11.

kan föreläggas then sig undandrager at witna, R. bl. 17: 5.

then ej mächtar betala wite, huru han plichtar, U. bl. 10: 1.

Witna, Witne: tu witne äro fullt bewis, och ett witne halft bewis, R. bl. 17: 29.

ej må någor undandraga sig witnesmål, R. bl. 17: 5.

hwilka ej witna måge, R. bl. 17: 7.

om wederdeloman tilwiter witne något, R. bl. 17: 8.

eller söker sak med honom, R. bl. 17: 15.

wilja parterne låta then witna, som jäfachtig är, R. bl. 17: 14.

witnesed, R. bl. 17: 16.

witnet bör warnas för mened, R. bl. 17: 18.

om then, som förmått någon til mened genom löften, eller hot, R. bl. 17: 18.

huru witnen skola afhöras, R. bl. 17: 21. 22.

om skrifteligt witnesbörd, R. bl. 17: 26.

förtiger witne något, R. bl. 17: 27.

witne må man stemma, eller sielf taga thet med sig, R. bl. 17: 3.

kommer ej witne som stemdt är, R. bl. 17: 3.

om inwändning eller jäf emot witne, R. bl. 16: 4. cap. 17: 7.

om witnen äro skiljachtige i theras berättelse, R. bl. 17: 20. 25.

Votera, votum, se röst.

Wrång: om någor klagar hos Konungen öfwer wrång dom, R. bl. 30: 20.

om någor genom wrång berättelse utwärkadt Konungens bref, R. bl. 30: 22.

om wrångoed, R. bl. 14: 9.

Wrångoed, se wrång, och ed.

Wräka, se wahror.

Wåda: om dråp som sker af wåda, och om wådabot, M. bl. 29.

om såramål af wåda, M. bl. 38: 1.

Wådeld: af wangiömo, B. bl. 24: 1.

om owarsamhet med eld, B. bl. 24: 1.

Wåld: om then, som tager af annan med wåld jord, hus, skog, J. bl. 18: 1.

om fullt wåld, eller rån, M. bl. 20: 9.

wåldtages qwinna, M. bl. 22: 1.

wåldföres, M. bl. 22: 3. 4.

rifwes med wåld annars bygnad, M. bl. 20: 12.

tages någor fast med wåld, och rifwes eller skäres lem af honom, M. bl. 12: 3.

Wäg: huru then i by läggas skal, B. bl. 4: 1.

om Kyrkio och qwarn wäg, B. bl. 4: 1.

huru bred Landswäg bör wara, B. bl. 4: 1. cap. 25: 2.

alle skola wäg rödja, B. bl. 25: 8.

then som ogild wäg hafwer, och ej kommer til wägrödning, B. bl. 25: 11.

giör någor sig farwäg eller gångstig öfwer annars åker eller äng, B. bl. 25: 9.

öfwerfalles någor å almän wäg, M. bl. 21: 7.

ropas eller skrias ther af öfwerdåd, M. bl. 21: 8.

huru winterwäg skal utstakas, B. bl. 25: 7.

Wärde, Wärdera: huru fast gods wärderas skal, U. bl. 6: 1.

om man ej nöjes åt then wärdering, U. bl. 6: 4.

wärderas bör upbuden lös pant, H. bl. 10: 2.

pantsatt gods å landet, och hus i staden, när thet bör wärderas, J. bl. 9: 3.

om pant wärderas högre, eller mindre, än skulden är, J. bl. 9: 4.

nöjes man ej åt wärdet å lösören, som gå til utmätning, U. bl. 5: 3.

Wärja, se swärd.

Wärjemålsed: när then åläggas må, R. bl. 17: 30.

om dag ther til, R. bl. 17: 31.

Wärn: om förrymd landbo ställer sig til wärn, J. bl. 16: 8.

wärjer man fånga mot them honom gripa wilja, M. bl. 19: 1.

ställer missgierningsman sig til wärn, emot then honom fånga wil, och warder drepen, M. bl. 25: 1.

brukar man nödwärn i rätta lifsnöd, M. bl. 26: 4.

Wäxel: thes rätt och förmon, H. bl. 17: 14.

Å

Åbo, se landbo.

Åbygnad i staden: skal hembiudas honom som grunden äger, J. bl. 4: 6.

ther i har jordägare förmon, H. bl. 17: 6.

Åker: bör wäl häfdas och giödas, B. bl. 6: 1.

bör uptagas å nyo, ther lägenhet är, b. bl. 27: 4.

när om åker täppt wara bör, B. bl. 5: 4.

bör stå i hägn, til thes then bärgad är, B. bl. 5: 5.

om theröfwer giöres farwäg eller gångstig, B. bl. 25: 9.

åkerredskap om then med wåld förderfwas, M. bl. 20: 13.

om stöld å åker, M. bl. 43: 1.

Ållon: huru samfäld ållonskog må nyttjas, B. bl. 12: 1.

huru enskildt, B. bl. 12: 3. 4.

om ållon stiälas, M. bl. 40: 5.

Åhr, Ålder: til hwad ålder the böra wara komne, som måge gifta sig, G. bl. 1: 6.

när mansperson blifwer myndig, Ä. bl. 19: 1.

then ej fyldt 25 åhr, må ej wara förmyndare, Ä. bl. 20: 8.

then som är 60 åhr, må therifrån wara fri, Ä. bl. 21: 1.

Återtaga, se taga.

Återwinning: huru then niuter, som warit borto, och stemning försuttit, R. bl. 12: 3. 4.

tillåtes ej wid Lagmans och Rådstufwurätt, R. bl. 12: 5.

om återwinning i utsökningsmål, U. bl. 2: 2.

Åwärkan: i åker eller äng, B. bl. 8.

i oskift eller annars skog och mark, B. bl. 10: 1. 5.

å almänning, B. bl. 16: 1. 3.

i Konungens park eller diurgård, B. bl. 10: 5.

om åwärkan å Kronojord döme Häradsrätt, R. bl. 10: 16.

om åwärkan dömes af then Rätt, ther jorden ligger, R. bl. 10: 14.

huru i thessa mål beswär anföras må mot Underrätts utslag, R. bl. 25: 5.

se skog.

Ä

Ächta: om blodsbandet kommer af ächtenskap eller lägersmål, är ächtenskap lika förbudit, G. bl. 2: 9.

lägrar man sin ächta eller oächta blodsfränko, M. bl. 59: 1, 3.

Ächta barn, se barn.

Ächtenskap, se giftermål.

Ächtenskapslöfte: om qwinna therunder häfdas, G. bl. 3: 10.

om gift häfdar en ogift, under ächtenskaps löfte, M. bl. 9: 2.

Ägande syn: huru hålles, J. bl. 14: 1.

Ägor: grannes, om the intagas, B. bl. 8: 3.

huru bys oskifte ägor nyttjas, B. bl. 10.

Ägotwist: grannar emellan, J. bl. 11: 7. cap. 14: 1.

dömes af then Rätt, ther jorden ligger, R. bl. 10: 14.

om then yppar sig emellan Borgare och bolby, R. bl. 10: 19.

Äng: bör rödjas och wårdas, B. bl. 6: 1.

när then bör stängd wara, B. bl. 5: 4.

huru länge then bör stå i hägn, B. bl. 5: 5. 6.

om then är skoglupen, eller af swin upgräfwen, B. bl. 27: 4.

om theröfwer giöres farwäg eller gångstig, B. bl. 25: 9.

om ther giöres skada å bondan eller hans hion, M. bl. 20: 13.

Änka, Änkling, se enka.

Ärelös: må ej witna, R. bl. 17: 7.

warder någor dömd ifrån äran, tå skal Rätten gifwa thet Konungens Befalningshafwande tilkänna, R. bl. 24: 13.

Ärter: om the stiälas af åker, M. bl. 40: 5.

Ö

Öde, Ödesby: på ödeshemman må landbo niuta frihet, J. bl. 16: 9.

huru hwar må sitt uptaga, ther i ödesby flere hemman äro, B. bl. 3.

then som slår ängen å ödesjord, hålle wargagård uppe, B. bl. 23: 4.

Öfwerdomare, se Hofrätt.

Öfwerfalla: om någor öfwerfalles, å wäg eller gato, M. bl. 21: 7.

om the betiente öfwerfallas, som Rättens eller Konungens Embetsmäns ärende gå, M. bl. 18: 9.

Öfwergifwa, förlöpa, rymma: om fästeman rymmer ifrån häfdad fästeqwinno, G. bl. 3: 11.

om then ene maken öfwergifwer then andra, G. bl. 13: 4.

reser mannen bort för sin kallelse, och blifwer länge borto, G. bl. 13: 6.

Öfwerlåta: om panträttighet öfwerlåtes til annan, J. bl. 9: 6.

om man öfwerlåter förskrifning til annan, U. bl. 4: 5.

Öfwermage, omyndig: therföre räknas then, som ej fyldt 21 åhr, Ä. bl. 19: 1.

samt mö, Ä. bl. 19: 2.

om omyndig finner, at förmyndaren ej wäl förestår thes egendom, Ä. bl. 23: 1.

med öfwermaga må ej kiöp eller skifte slutas, J. bl. 4: 7.

huru förmyndare må sälja omyndigas fasta arf, J. bl. 4: 8.

om öfwermage är bördeman, J. bl. 6: 4.

om öfwermage ändrar råmärken, J. bl. 13: 2.

giör dråp, eller annan missgierning, M. bl. 31: 1.

huru then böter för sår och lyte, M. bl. 37: 1.

lockas at stiäla, M. bl. 41: 2.

om något af honom swikeliga tages, M. bl .42: 4.

om öfwermage stiäl, M. bl. 50: 1.

om qwinna häfdas, som ej fyldt tolf åhr, M. bl. 22: 1.

Örfil, se kindpust.