Vintergrönt/Villa Mezzanotte
| ← Rigi |
|
Konvalescens → |
Villa Mezzanotte.
Neapel.
Af magnolier dold och lager,
Smekt af ljummad vestanfläkt,
Ligger villan, hvit och fager,
Egd, men sällan nu bebodd af
Mezzanottes adelssläkt.
Smekt af ljummad vestanfläkt,
Ligger villan, hvit och fager,
Egd, men sällan nu bebodd af
Mezzanottes adelssläkt.
Inom hennes trädgårdsgaller
Ej Neapels buller når,
Solens stråle dämpad faller
Genom hägnande cypresser,
Genom höga Nerie-snår.
Ej Neapels buller når,
Solens stråle dämpad faller
Genom hägnande cypresser,
Genom höga Nerie-snår.
Ej en gäst man ser i lunden,
Ej i villans marmorsal,
Men i tysta midnattstunden
Hörs ur parkens djupa skuggor
Söderns ömma näktergal.
Sångarsinnen! Er förtrogen
Mezzanottes villa är,
Väl I kännen lagerskogen,
Sorgcypressen, näktergalen,
Som i natten sjunger där.
Mezzanottes villa är,
Väl I kännen lagerskogen,
Sorgcypressen, näktergalen,
Som i natten sjunger där.
Rosomsluten, ensam, stilla,
Klädd i lönlig blomnings dräkt,
Ligger sångens marmorvilla,
Egd, men sällan nu bebodd af
Mezzanottes adelssläkt.
Klädd i lönlig blomnings dräkt,
Ligger sångens marmorvilla,
Egd, men sällan nu bebodd af
Mezzanottes adelssläkt.