De gode och de ädle

Jag vill ej vara ädel, jag vill ej vara god,
de goda och de ädla de ställa upp sin stod
i skönaste belysning på högsta piedestal
med inskrift om bedrifter i hörnet av sin sal.

Sen stå de och betrakta sin älskliga bild,
hur ädel är ej minen, hur god och blid och mild,
de tänka i sitt hjärta: Si, allt är ganska gott!
— men bakom står Hin onde och hostar så smått.

Nya dikter av Gustaf Fröding
Från Värmland Balen \| En litten låt ôm vårn \| Bergslagstroll \| Blixten \| Gamle Skam \| Jäntblig \| Korperal Storm \| Mordet i Vindfallsängen \| I valet och kvalet \| Tre trallande jäntor \| En nyårslåt \| Den gamla goda tiden \| Säv, säv, susa \| I bönhuset \| Stadens löjtnant \| Skalden Wennerbom
Bibliska fantasier Mannen och kvinnan \| Vår \| Höst \| Saul och David \| Upp till Salem \| Predikaren \| En syn \| Hosiannah! \| Det är fullbordat
Från när och fjärran Tronskifte \| Don Quixotte \| Clown Clopopisky \| Förrädarn \| Renässans \| De gode och de ädle \| Idealism och realism \| Idealet \| Hans högvördighet biskopen i Växjö \| Bollspelet vid Trianon \| Ur Friederike Brions visor \| Sålunda talade Zarathustra \| Atlantis \| Infruset \| Tröst \| Fylgia \| Koros \| Den evige juden