Gotlands konsthistoria/Stadens nuvarande tillstånd
| ← Wisborgs slott |
|
Fornlemningar nära staden → |
Stadens nuvarande tillstånd.
Ehuru staden till största delen intager en
bergsluttning, så kunde både torgen och gatorna varit rätare
och beqvämare, om anläggningen ej härrörde från en
tid, hvarunder man fick, såsom det tyckes, bygga enligt
eget välbehag. Stora torget, som ligger ungefär midt
i staden, är ganska litet. Rådhustorget nära det
nyssnämnda och Smedtorget nära hamnen äro ännu mindre.
Södra torget och Nya torget, af hvilka det förra är
rymligt, men det sednare helt litet, intaga bergshöjden
nära Söder- och Österport. Dessutom märkas Donners
plats, Packhusplan, Fiskarplan, Specksrum,
Helgeandsplan, Klosterplan och S. Hansplats. Innanför
Jungfrutornet lågo för få år sedan temligen vidsträckta åkrar,
men nu visar sig der en vacker plantering. De
fleste gatorna äro så smala, att tvenne vagnar ej kunna
derå mötas utan stor svårighet. Stundom nödgas den
ene inköra i en gränd och vänta tills den andre
förbikört. Många gränder äro så trånga, att man icke kan
deri framkomma med åkdon. Stenläggningen är så
eländig, att det tyckes, som den ej blifvit förbättrad
sedan hanseatiska tiden.
Flerstädes märkas uråldriga hus, som tre till fyra våningar höga, vända spetsiga och tinnade gafvelrösten åt gatorna. Dessa hus, hvilka äro uppförda af tuktad och huggen kalksten, ha omgifningsmurar, som hålla 4.0 i tjocklek. Somliga af samma hus betäckas med såkallad hålsten, hvilken naturligtvis härrör från medeltiden. I flere sådana ha nedersta våningen en kolonnrad, som uppbär vågrätta korshvalf. Några af dessa hus ha å vindarna spetsiga tunnhvalf, hvilka uppskjuta under taksparrarna. Fem gamla hus äro byggda tvärsöfver gatorna, så att man framkommer under små rundbågiga tunn- eller korshvalf. Många gamla hus sakna gårdsrum.
Ett boningshus, som ligger vid östra sidan om Strandgatan och nu inrymmer ett apotek, är ibland de äldsta, ansenligaste och bäst bibehållna. Detta hus, hvilket med spetsiga gafvelrösten sträcker sig emellan Strand- och Mellangatan, har till vestra hälften en källare och tre våningar, till östra ingen källare och blott två våningar. Genom midten af källaren, som betäckes med ett bjelklag, stå två smala pelare. Dessa pelare, hvilka sakna kransar, ha skråkantiga kragstenar, hvarpå bjelklaget hvilar. I första våningen stå två kolonner midt öfver pelarna i källaren. Dessa kolonner sakna baser, men de ha bladprydda kapitäler utan kransar, och de uppbära sex spetsiga korshvalf med vågräta kappor. Våningen afskäres på midten af en tvärvägg, som är 3.0 tjock. Å östra sidan om tvärväggen står en enklare kolonn, hvarpå fyra likadana korshvalf hvila. Längre åt öster har äfven stått en sådan kolonn och spår finnas efter fyra korshvalf, hvilka densamma uppburit. De öfra våningarne ha bjelklag. Vinden å vestra hälften betäckes med ett spetsigt tunnhvalf på vederlag i söder och norr. På detta tunnhvalf hvila taksparrar och på deras läkten ligger hålsten. Den östra hälften, som fordom varit lika hög med den vestra och troligtvis haft å vinden ett spetsigt tunnhvalf, betäckes med ett vanligt kroppåstak och tegelpannor. Af fönstren ha några ursprungligen varit rundbågiga och andra rakbetäckta. Husets inre bredd utgör 22.0, kolonnernas afstånd i vester och öster vidpass 12.0. Första våningens murtjocklek är 4.5. Kolonnernas skaft hålla i tvärmått 1.3. Vindens bredd utgör 21.5, längd å vestra hälften 41.6 och dess vestra gafvelmur är 3.0 tjock. Tunnhvalfvets vederlagsmurar höja sig öfver vindens golf 2.0 och dess lodräta höjd under slutstenarna utgör 10.3 samt dess tjocklek 1.1.5. Yttermurarne, hvilka äro 48.0 höga, sakna både socklar och gesimser. Röstena, som ha krenelerade tinnar, sakna nicher och andra prydnader. Väggarne äro uppförda af tuktad kalksten; men alla takhvalfven af kalkflisor. Pelarne i källrarna bestå af tuktad kalksten, men kolonnerne och fönsteromfattningarne af huggen sådan. Vid sednare förändringar har tegelsten blifvit begagnad.
Vid östra sidan om Strandgatan och söderom nyssberörda byggnad ligger ett ansenligt boningshus, som innehåller källrar och fyra våningar öfver hvarandra. Detta hus har ett spetsigt gafvelröste åt vester och ett sådant åt öster, af hvilka hvardera prydes med tretton tinnar. De gamla fönstren äro temligen stora och rundbågiga. Å midten af vestra gafvelmuren i andra våningen märkes ett rakslutet fönster med sned ställning. Taket har tegelpannor. Vid en reparation, som för några år sedan verkställdes å samma hus, företedde östra gafvelröstets toppsten ett årtal nemligen 1234. Detta hus, hvilket troligtvis uppstått på nämnde tid, hade för trenne år sedan ganska många och vådliga remnor, så att, änskönt några få rum deri beboddes, man ej kunde utan betänktighet uppgå genom en söndersprucken trappa i inre långmuren till vinden. Ehuru man nyligen bortbrutit första våningens takhvalf och insatt några ankarstänger samt inlagt nya bjelklag m. m.; så tyckes dock denna svaga och höga byggnad lofva föga varaktighet.
Vi finna af nyssberörda byggnad, huru en stor del af den mäktiga stadens fasta boningshus blifvit förstörda. Flerstädes ses omkring trädgårdar ej obetydliga mursträckor af fordna boningshus. Dessa mursträckor visa inkörs- och ingångsportar samt fönster med omfattningar af huggen kalksten, och de ha naturligtvis utgjort de första våningarna af ansenliga hus.
I stadens södra del nära Donners plats ligger ett gammalt och ganska ansenligt boningshus. Detta hus, hvilket har källrar och tre våningars höjd, betäckes med kroppåstak och tegelpannor. Samma hus, hvars källrar och första våning bibehålla sitt ursprungliga skick, har uti dess andra och tredje våning fått för några år sedan ny inredning. En stor inkörsport nära norra ändan inför till en ganska liten gårdsplats. Porten, som har tunnhvalf på vederlag i söder och norr, håller i bredd 10.2 och tvärsigenom 37.6. Första våningen, hvilken intager husets hela sträckning söderom porten, har i midten två kolonner utan baser men med grofhuggna, bägarlika kapitäler utan kransar, och derpå hvila sex spetsiga korshvalf med vågräta kappor utan kragstenar samt skilje- kant- och korsbågar. Inre bredden utgör 30.7, längden 43.2 och murtjockleken 4.0. Å portens norra sida ligger ett kök, som betäckes med två likadana korshvalf och håller i söder och norr 16.7, i motsatt riktning 30.7. Andra våningen har vanliga boningsrum. I tredje våningen finnes en festsal, hvilken är 30,0 bred och 54.5 lång. Vid den ena ändan af denna festsal ligga tvenne små och vid den andra fyra stora rum. Samma hus, som tillhör enskild man, heter Hotel Gotland, och gör, såvidt det kan begäras i en liten stad uppfylld med ruiner, skäl för denna benämning. Skada, att trappan till öfra våningarna är halsbrytande.
Flere af de hus, hvilka ligga vid Strandgatan, ha bassiner med ganska friskt vatten i källrarna, och Linné anmärker, att de begagnas såsom fiskdammar [1]. På förfrågan härom sade oss värden på Hotel Gotland, att han flere veckor haft lefvande fisk uti en liten dam i sin källare, och att gädda der trifdes dubbelt längre än aborre.
Icke långt ifrån sistberörda hus ligger en gammal byggnad, som, två våningar hög, har en gafvelmur, hvars röste prydes med nicher och tinnar. Nicherne äro spetsbågiga och inrymma liksom rakbetäckta fönster med lång- och tvärposter. Öfverst ses en rund fördjupning. De tre öfversta tinnarne ha blifvit utbytta mot en stickbåge, hvilken röjer en sednare förfuskning. Samma hus, som tillkommit kort före eller kort efter reformationen, består af tuktad kalksten och tjock tegelsten. Ett nära lika gammalt hus, hvilket ligger på något afstånd derifrån, har jemväl ett röste, som prydes med stickbågiga men vida enklare nicher. Samma hus består äfven af kalk- och tegelsten.
Adjunkten Säves boningshus, hvilket ligger vid S. Hansgatan icke långt ifrån S. Catharina kyrka, består af tvenne byggnader från något olika tider. Den äldre byggnaden, som vetter åt vester, håller invändigt i ena sidan 14.0, i andra 15.0 och har inunder källrar samt derpå två våningar och vind. Våningarne betäckas med bjelklag, men vinden med ett spetsigt tunnhvalf, hvarpå taksparrarne hvila. Gafvelmuren, hvilken har ett röste med tinnar, vetter åt S. Hansgatan, och yttermurarne, som äro uppförda af tuktad kalksten, sakna prydnader. Flere dylika boningshus, hvilka intill våra dagar bibehållit sig, ha en ungefär likadan anordning och förtjena ej någon särskild beskrifning.
Å södra sidan om helt nära intill S. Nikolaus ligger ett boningshus, som till den vestra hälften är bredare och lägre än till den östra och består af huggen och tuktad kalksten. Detta hus, hvilket under medeltiden uppstått och länge varit förfallet, har enkefru Carlén låtit med synnerlig omsorg och mycken urskilning återställa. Den vestra hälften sluter sig till den östra, så att den förra har ett, men den sednare två tinnade gafvelrösten med högt kroppåstak. Ingångarne och fönstren förete den sednare medeltidens enklare byggnadssätt. Om den forntida anordningen blifvit till det yttre iakttagen, så röjer det inre nutidens anspråk på beqvämlighet och prydlighet utan öfverdåd. Medaljonger, som blifvit väl inlagda med petrifikater, utgöra ovanliga och intressanta prydnader i rummens djupa fönstersmygar. Man uppkommer på en lätt spiraltrappa till andra våningen, hvilken har en herrlig utsigt öfver en stor del af staden samt stranden och hafvet. Man blir icke minst öfverraskad, när man finner, att ena hälften af byggnaden fått behålla sitt spetsiga tunnhvalf, som ursprungligen utgjort vindens betäckning. Det är i sanning glädjande att se, det en gammal och fast byggnad blifvit så stilmessigt och ändamålsenligt iståndsatt; helst ingenting är vanligare än att finna åldriga hus ja äfven kyrkor, hvilka skonslöst blifvit vanställda.
Ett mindre trähus, som 1661 byggdes af handelsmannen Hans Burmeister och nu eges af hofkamereraren de Berg, är knuthugget och har yttre brädbeklädnad. Detta hus röjer dåtidens enkla, men äfven praktfulla byggnadssätt. En sal i öfra våningen har en mängd vägg- och takmålningar i oljefärg och inskrifter på tyska, hvilka afse bibliska och verldsliga förhållanden. Det hela har intet konstvärde, men förtjenar för sin ovanlighet att beses. Bergman har med mycken noggrannhet beskrifvit detta hus, hvadan vi inskränka oss till denna korta framställning om detsamma [2].
Midt emot Hotel Gotland ligger ett gammalt residenshus, som 1647 tillkommit. Detta hus är knuthugget af mycket groft timmer, och består af två våningar och är ej synnerligen stort. Spisen, hvilken företer barockstil, har ett öfverstycke, som prydes med två sköldar. Under den ena af dessa sköldar ses A H U S, och under den andra S M K samt anno 1647. Dessa initialbokstäfver beteckna Gotlands förste landshöfding Achatius Hansson Ulfsparre och hans fru. En bonde har nyligen köpt samma hus och ansett fönstren alltför små och rummen alltför låga, hvadan han derå gjort en kostsam förändring.
I staden finnas två temligen stora stenhus, hvilka äro ungefärligen hundra år gamla. Dessa hus äro tre våningar höga och nog breda, men jemförelsevis alltför korta. Samma hus ha ganska höga vattentak, som äro brutna åt långsidor och gafvelmurar och alldeles ornamentlösa. Nuvarande residenshus, hvilket ligger i stadens södra del, består af sten. Samma hus är temligen smalt, men ganska långt och endast två våningar högt, och det har ett alltför brant vattentak, som är brutet och vanställes med vindskappor. Detta residenshus liknar en båtsmanskasern, och det synes ingalunda passande för Gotlands högste embetsman.
Ett nytt skolhus för Wisby högre elementarläroverk grundlades 1855 och invigdes 1859. Några gamla hus och tomter ungefär midt i staden inköptes för 17,000 riksdaler riksmynt, hvarigenom en rymlig och passande byggnadsplats erhölls. Mellerste delen å fram- liksom å bakfasaden bildar ett framsprång. Byggnaden håller i hvarje ända 60.0 i yttre bredd, å midten 75.0, i längd 145.0, och den har en ansenlig fot samt är två våningar hög. Nedra våningen innehåller tolf mindre och större skolrum samt bostad för en vaktmästare. Öfra våningen har tre rum för samlingar, rit- och musiksal, biblioteks- och arbetsrum, två rum för rektors expedition och kollegii sammanträden, en festsal 30.0 bred och 60.0 lång och 17.0 hög. I båda våningarna sträcka sig långsigenom rymliga korridorer, hvarifrån alla rummen ha särskilda ingångar. Förstugan i den nedra våningen och trappan till den öfra äro snarare för stora än för små. På midten af framfasaden finnes en ganska stor ingång med en pelare i midten och ett fönster deröfver. På midten af bakfasaden finnes en mindre ingång. Fönstren, som äro två- och tre- samt femdelade, ha dels raka dels rundbågiga betäckningar. Framfasadens framsprång utmärkes med tre högspetsiga rösten, men bakfasadens motsvarande har ett mycket lågt luttak. Gafvelmurarne, hvilka sakna rösten, ha lika vattenfall som husets låga kroppåstak. Byggnaden har utom inredning kostat 135,000 riksdaler riksmynt. Vi tillstå, att detta hus, ehuru ganska ansenligt, gjorde på oss ett föga behagligt intryck; emedan vi då ej kunde, liksom vi nu ej kunna, rätt fatta, hvad byggnadsstil der månde vara. Man har trott samma stil vara hanseatisk. Härvid bör erinras, att i Hansestäderna byggdes i äldre eller yngre medeltidsstil, och ingen sakkunnig låter väl inbilla sig, att ifrågavarande hus är hållet i någon sådan.
Nära hamnens inlopp ligger ett cellfängelse, som nyligen tillkommit. Detta är något mindre än de vanliga, men har likadan hållning som de öfriga i Sverige. Det är märkligt, att detta hus ligger helt nära den plats, hvarpå Wisborg hade sin förnämsta våning. Att vid första ankomsten till den gamla ryktbara staden på nära håll förbigå denna byggnad, hvilken väl kunnat uppföras utanför östra ringmuren, är föga behagligt.
Hamnen, som förr varit mer än dubbelt större än nu, har ursprungligen haft ett större inlopp från söder och två mindre från vester. Det större af dessa inlopp skyddades af ett blockhus, men de mindre voro helt smala och grunda. Den nuvarande hamnen är temligen liten, och den gamla, hvilken stått dermed i förening, har blifvit igenfylld. Ehuruväl hamnen blifvit genom landets fortgående höjning uppgrundad, så måste det beklagas, att densamma ej blifvit i sin ursprungliga helhet bibehållen, då den varit mindre blottställd för uppslamning. I sednare åren har en ansenlig vågbrytare blifvit anlagd åt vester ett stycke utanför hamnen. På dylikt sätt kan en yttre hamn med inlopp från motsatta håll framdeles erhållas.