Handbok för Dryckers Beredning/Warma Win-Drycker och Spirituösa Drycker
| ← I. Warma, ej Spirituösa Drycker. |
|
III. Kalla Win-Drycker och Spirituösa Drycker. → |
II.
Warma Win-Drycker och Spirituösa Drycker.
Ehuruwäl de ofwan beskrifne drycker wanligtwis mera än andra äro omtyckta af de flesta damer, så önskar man likwäl stundom wid wåt och kall wäderlek, och ännu mera på resor, en eller annan mera spirituös dryck, som både wärmer och upplifwar mera; åtminstone torde wi dermed wilja traktera den manliga delen af wår familj, och jag anser det alltså för en skyldighet att här förestå er några af de förnämsta, och öfwerlemna walet åt er egen smak.
Wi skola göra början med
Gloriat.
Kaffets wänner lära utan twifwel redan känna denna dryck, då dess beredning blott består derti, att man i hwarje kopp kaffe gjuter ett par skedar arrack, konjack o. d. — Om denna dryck är wälsmakande tror jag mig ej kunna bedömma; men säkert är, att den wärmer ganska mycket, och särdeles hos tillfrisknande återställer de förlorade krafterne.
Bavaroise.
Denna dryck finner kanhända många wänner bland dem som gerna dricka the. Man kokar 12 qwintin starkt the och blandar det med lika mycket mjölk; wispar 6 äggulor i kall mjölk, afreder det dermed och gör det tillräckligt sött med socker.
Mandelad.
Härtill tager man 7 till 8 lod sötmandel och några st. bittermandlar, aftager skalet och finstöter dem i en mortel med några droppar mjölk; derefter kokar man dem i 13 kanna god mjölk, silar wätskan genom en hårsikt, afreder den med äggulor, och kryddar den med socker och vanilj eller kanel.
Ägg-Öl.
Man kokar dricka på wanligt sätt, slår emellertid för hwar 13 kanna dricka 2 till 3 äggulor i kallt dricka eller något grädde, gjuter det kokande drickat derpå, wispar det starkt, låter det ännu under beständigt omrörande draga en stund wid elden och kryddar det med socker, kanel och nejlikor.
Wilja wi härwid göra oss mera möda, och widtaga några förberedelser till denna dryck, så kunna wi mycket förädla och förbättra densamma.
I sådant fall tager man första wörten af hwetedricka, förr än humle blifwit ilagd, och kokar densamma ungefär en half timma under beständigt afskummande; derefter får den swalna, till dess den eger en wärma som spenwarm mjölk; då fyller man den i ett öppet trädkärl, slår dit några skedar jäst och låter den jäsa wid måttlig wärme. Efter 24 till 30 timmar, kan man fylla drickat på fat och låta det ligga 8 dagar i källare. Har maltet warit godt, så är drickat också klart; är det deremot ännu icke alldeles ljust och genomskinligt, så måste man klara det med ett afkok på hjorthorn eller stött husbloss. Derpå tappas det på buteljer, hwilka man genast korkar och hartsar.
Will man sedan begagna det, så låter man drickat koka med ett stycke kanel, och afreder det med äggulor, hwarwid man efter behag kan tillblanda socker. Likwäl behöfwer det hwarken så många ägg eller socker som annat dricka, emedan det redan i sig sjelft eger mera konsistens, och derjemte smakar mera sött och winaktigt, då det är utan humle. Denna dryck är särdeles närande, styrkande och hälsosam.
Glödgadt Win.
Fyra hela ägg, jemte gulan af fyra andra, läggas i en kastrull, hwartill man småningom rör ett stop Franskt eller Rhenskt win. Blandningen gjutes derefter genom en hårsikt, och sättes på elden, med 12 lod socker och några bitar kanel och wispas der oafbrutet så länge, till dess ett tjockt skum stiger upp; hwarefter det serveras uti thekoppar.
Vinbrulé eller Alymeth.
Till en butelj Burgogne eller annat godt win, lägger man ett skålpund socker, eller något mindre om det är mycket sött, jemte något muskotblomma, kanel, koriander och ett par lagerbärsblad, sätter winet öfwer glödande kol och låter det koka starkt. Derefter påtänder man det med brinnande papper, och låter det brinna till dess det slocknar af sig sjelft. Nu tages det från elden och drickes warmt.
Win-Ägg-Toddy.
Till en butelj rödt win tager man 14 skålpund socker, kanel och andra kryddor efter behag, slår alltsammans uti en kastrull och låter det koka upp. Derpå afreder man det på wanligt sätt med äggulor, och wispar det så starkt, att del sätter mycket skum.
Sepajeau.
Man afrifwer på socker det gula af 3 citroner, lägger det, jemte saften af dessa citroner, 6 hela ägg och 12 ℔ stött socker i en kastrull, pågjuter småningom under beständigt omrörande 1 stop godt Rhenskt eller Franskt win, wispar det på elden, till dess det blifwit kokhett och sjuder upp, hwarefter det är färdigt at serveras.
Warm Bischof.
Till hwarje 13 kanna Pontack eller annat Franskt win tager man en pomerans, gör en inskärning i skalet rundtomkring med en knif och steker den derefter temligen brun på halster wid lindrig koleld. Härpå läggas pomeranserne uti en postlinskål, sönderkramas och blandas med något socker. Emellertid har winet börjat koka just som pomeranserne blifwit sönderkramade. I detsamma man då gjuter winet i skålen öfwer dem, påtänder man det med brinnande papper, kastar dit mera socker och rör omkring det med en sked så länge, tills man tycker att det kan wara tillräckligt. Ty så snart man slutar att omröra, slocknar det påtända winet. På detta sätt kan man efter behag bestämma denna drycks swaghet eller styrka.
Nykus.
1 Kanna Pontack, 1 stop watten, det afrifna jemte saften af 2 citroner, ett skålpund socker och 13 qwintin muskot sättes i en terrin på kol, till dess ett hwitt skum wisar sig. Då lägger man dit 3 lod Bischof-essans, låter det ännu draga en liten stund, och serverar det i punschglas.
Whist.
2 lod fint the kokas i 1 stop watten och gjutes genom en serwet på 2 skålpund socker; saften af 12 citroner kramas derpå och med 3 kannor godt Medor sättes blandningen på koleld att den blir kokhet, och serveras i glas. Härwid anmärkes att denna dryck ej alldeles får koka, ty derigenom skulle den förlora sin styrka.
Hoppelpoppel.
Uti 5 till 6 jumfrur hett watten wispar man en äggula, en matsked stött kandi-socker och 2 matskedar rum. Detta drickes warmt.
Engelsk Mjölk-Wey.
Man kokar upp 13 kanna mjölk med något socker, gjuter sedan derpå 2 glas hett hwitt win, tager det från elden, och låter det stå öfwertäckt i 5 minuter. Så snart det skär sig, gjuter man det genom en tät linneduk, och serverar det i thekoppar. Denna dryck är i synnerhet wid förkylning ganska helsosam.
Hot-pot af Engelskt dricka.
Till en butelj Engelskt dricka tager man 14 ℔ socker, några stycken kanel och citronskal, låter det tillsammans koka upp, rör deruti 3 till 4 äggulor, gjuter straxt derpå dit ett stort winglas hett franskt brännwin eller rum och serverar det i koppar. Af hälften dricka och hälften win blir det betydligt bättre.
Sydenhams hwita Absud.
Ett lod kalcineradt hjorthorn kokar man med 2 qwintin gummi arabicum och 3 ℔ brunswatten, så länge att 12 af massan bortkokat, gjuter densamma sedan genom en ylleduk och uppblandar den med socker, citronsaft och win.
Uhles.
Win och watten, en butelj af hwardera, kokas tillsammans. Så snart det kokar, slår man dit socker efter behag och 6 ägg. Derefter tages det från elden och blandas med twå glas arrack.
Warm Punsch.
På 2 ℔ socker afrifwer man det gula af 4 citroner, lägger sockret i en terrin, kramar derpå saften af 12 citroner och gjuter sedan dit 3 stop kokhett watten, hwari 12 lod the förut dragit, jemte ett stop god arrack, hwarefter man betäcker terrinen, och låter punschen draga.
Punsch à l’angloise.
Hälften af en citron skalas så fint som möjligt, och detta skal, skuret i några små stycken, lägges tillika med 34 ℔ socker uti en terrin. Sedan kramar man saften af 3 citroner dertill, gjuter först 1 stop kokhett watten och dernäst 5 jungfrur rum och lika mycket äkta franskt bränwin deruppå, och sätter terrinen några minuter i het aska.
Några taga blott 12 ℔ socker och 10 à 12 jumfrur sockersirap, hwarigenom punschen får en deligiös smak.
Punsch-royal.
Twå skålpund fint socker slår man sönder och lägger det uti en terrin, hwarefter man genom en servet gjuter deröfwer saften af 12 citroner, jemte 5 jumfrur watten, som tillräckligt dragit på 1 lod fint thé. Så snart sockret smält, gjuter man dit ett stop gammalt Rhenskt, ett stop Bourgogne, ett stop arrack, ett stop mareschino och en butelj champagne, hwilket allt wäl omröres med punschslefwen.
Äggpunsch.
Sedan man afrifwit 4 lod socker på 4 citroner och kramat saften dertill, gjuter man härpå 5 jumfrur kokhett watten, och en thekopp Rhenskt eller annat win efter behag. Citronsaften bor likwäl utkramas med en press och gjutas genom en sil. Derefter sättes denna blandning på elden, och så snart den börjar koka, afredes den med gulan af 4 ägg, som förut blifwit wispade. När detta skett, får den ej widare komma på elden, utan bör blott draga en stund och drickas warm.
Amerikansk Punsch.
Till saften af 12 citroner blandar man 23 kanna rödt win och 123 kanna kokhett thewatten, jemte 1 ℔ socker.
Stål-punsch.
Denna dryck beredes som wanlig punsch af the, arrack, socker, rödt win och citronsyra, men sedermera afkyles deruti ett glödgadt stål. Denna dryck är mycket styrkande och adstringerande, men derjemte af en pikant wälsmak.
Mjölk-punsch.
Om man i stället för watten eller the begagnar mjölk, och i öfrigt wid beredningen förfar på samma sätt som wid wanlig punsch, får man så kallad mjölk-punsch.
Gubbmjölk.
Äfwen denna dryck beredes likasom den föregående af citronsyra, arrack och socker, hwartill man gjuter mjölk och kallt watten, samt rifwer muskot deri och silar den sedermera.
Petit-punsch
är till smaken olik de föregående sorterne. Man afskalar härtill det gula skalet af en citron, lägger fjerdedelen deraf i en thekopp och gjuter kokhett watten derpå och låter det draga en stund. Sedan lägger man efter behag socker i ett glas, gjuter dit af citrontheet, och blandar det med en sjettedel Ungerskt win.
För ombytet kunna wi en annan gång bereda
Kungs-punsch.
Dertill tager man skalet af sex pomeranser och lika många citroner, som man låter 4 dagar ligga i franskt brännwin. Derpå kokar man 23:dels kanna watten, upplöser deruti 3 ℔ socker och afreder det med 4 ägghwitor. Slutligen blandar man dertill ofwannämnde franska brännwin, fyller det på mindre fat och låter det ligga 8 weckor, hwarefter man buteljerar det. Då man slår upp en butelj af denna essans, blandar man densamma med lika mycket watten.
I brist på färska citroner kunna wi äfwen bereda oss ett förråd af
Punsch-Essans,
eller, som Engelsmännen kalla den, Shrup, hwaraf man i största skyndsamhet kan bereda punsch.
Man pressar saften ur citronerne, lägger til1 1 stop af denna saft 3 ℔ hwitt socker, och sammankokar båda under flitigt afskummande till siraps tjockhet. Då detta inträffat, häller man dit 1 stop arrack, omrör det wäl och slår det på buteljer.
Skulle citroner någon gång felas oss, då wi wilja dricka punsch, kunna wi i stället för deras saft begagna 1 lod i hett watten upplöst Cremor Tartari, och för öfrigt förfara likasom med citronsaft. Äfwen kan man i stället för citronsaften betjena sig af berberisbär till punschbrygd: i sådan händelse tager man en del af den utprässade saften af dessa bär, 2 delar socker, 3 delar arrack och 6 delar watten, samt blandar det mycket noga, då man får en wälsmakande punsch.
Utom punschen kan man derjemte fabricera ett egentligt
Citron-Win.
För att erhålla sådant tager man det gula skalet af 6 citroner, sönderskär det i små stycken, lägger det i ett lerkärl, gjuter ett par stop gammalt hwitt Franskt win derpå, jemte något stött kanel, och låter det öfwer natten stå öfwertäckt på en kakelugn, och filtrerar det. Så snart detta skett, renar man 1 ℔ socker, afskummar det wäl och gjuter det till citronwinet, hwarefter detta fylles på flaskor.