Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 234.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
230 Cap. 1, 2. Salomos Ordspråk

skall intet swara; de skola bittida söka mig, och icke finna:* *Job 27: 9. Jer. 11: 11; cap. 14: 12. Hes. 8: 18. Mich. 3: 4. Zach. 7: 13.

29. Derföre att de hatade lärdom, och wille icke hafwa HERrans fruktan;

30. Wille icke mitt råd, och lastade alla mina straff.

31. Så skola de äta af sitt wäsendes frukt, och af sina råd mätte warda.

Handens uträckande (v. 24) syftar på kallandet både genom ett mildt klappande på hjertat och genom kraftiga wäckelseslag. Om begabbandet (v. 26), se Ps. 2: 4. Åkallandet utan swar och sökandet utan finnande (v. 28) erfara de ogudaktiga allrafärfärligast i domen. Luc. 13: 2428. Men redan här i tiden få de erfara det, när straffdomar komma öfwer dem och de ropa om timlig hjelp, utan att wilja omwända sina hjertan till Herran. Deras wäsendes frukt, som de skola äta, är det, som de med sina gerningar åt sig sjelfwa förwärfwat: straff, dom och död.

32. Att de fåkunnigas lusta dräper dem, och de galnas lycka förgör dem.

Att. d. ä. ty, neml.: de få erfara, att [et]c.

33. Men den mig hörer, han skall säker blifwa, och nog hafwa; och för intet ondt frukta.* *Ps. 112: 1, [et]c.

De galnas lycka, grt.: de galnas säkerhet, nemligen syndasäkerheten. Fåkunnighetens lusta och galenskapens säkerhet förer till död och förtappelse; men den, som hörer och lyder wishetens ord, får åtnjuta den rätta tryggheten och den sanna friden. Obotfärdighetens säkerhet är en osäkerhet, hwaruti död och fördömelse hwarje ögonblick hotar. Denna säkerhet är således den allrahögsta dårskap.

2. Capitel.

Egen flit och Guds nåd ger wishet.

1Min son, will du anamma mitt tal, och mina bud när dig behålla:* *Ords. 3: 1; cap. 4: 2.

2. Så låt dina öron gifwa akt på wishet; och böj ditt hjerta dertill med flit.

3. Ty, om du far derefter med flit, och beder derom; *Jac. 1: 5.

4. Om du söker efter henne såsom efter silfwer, och letar efter henne såsom efter en skatt:

5. Så skall du förstå Herrans fruktan, och Guds kunskap finna.

6. Ty HERren gifwer wishet; och utaf Hans mun kommer wett och förstånd.* *Joh. 32: 8.

Af Hans mun, d. ä. af Herrans ord.

7. Han låter de redliga wäl gå; och beskärmar de fromma;

8. Och bewarar dem, som rätt göra,¨ och bewarar sina heligas wäg.* *Ps. 1: 6.

Herren har alltid wishetens gåfwor i förråd för de fromma, för att deraf gifwa dem, som derom bedja, så mycket de behöfwa. Jac. 1: 5. Han är tillika deras beskydd, så att de genom Hans wishet kunna wandra på rättfärdighetens wäg, och denna wäg bewarar Han med warnande makter, så att de icke kunna afwika till höger eller till wenster, utan at bryta emot gifwen warning. Dessa warningar få de förnimma både genom Hans ord och genom samwetets röst, och genom Guds skickelser, hwilken så styrer, att allahanda händelser och stundom äfwen fienderna måste tjena till warning.

9. Då skall du förstå rättfärdighet och dom; och fromhet, och all god wäg.

Då, om du söker wisheten, v. 3, 4, skall du äfwen förstå rättfärdighet o. s. w.

10. Om wishet faller dig på hjertat, så att du gerna lärer:

11. Så skall godt råd bewara dig; och förstånd skall gömma dig,

Den himmelska wisheten werkar waksamhet, klokhet och helig räddhåga för syndens försåt och list.

12. Att du icke råkar in på de ondas wäg; eller ibland dem, som tala det wrångt är;

13. Och öfwergifwa den rätta wägen, och gå mörka stigar.

14. De der glädjas att göra illa, och äro glade uti sitt onda och wrångwisa wäsende.

15. Hwilka sin wäg förwända, och följa willostigar.

16. Att du icke råkar in till en annans hustru, och den icke din är, den släta ord gifwer;* *Ords. 7: 5.

Att hon (nemligen wisheten) skall frälsa dig (också) ifrån en främmande qwinna, ifrån en främmande, som gifwer hala ord.

17. Och öfwergifwer sin ungdoms Herre; och förgäter sin Guds förbund.

18. Ty hennes hus böjer sig till döden; och hennes gångar till de förtappade.* *Ords. 5: 5.

19. Alla de som ingå till henne, de komma icke igen; och fatta icke lifwets wäg.

För otuktssynden warnas här särskildt, emedan den i sig sjelf är ganska farlig och förstörande; men den framställes äfwen såsom ett inbegrepp af synden, såsom affall och otrohet emot Gud. I motsats mot den himmelska wisheten står den