Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 690.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
686 En straffpredikan. Propheten Osea. Cap. 7, 8.

Herren tuktade dem och Han gaf dem stundom seger öfwer fienderna, 2 Kon. 13: 1519, men allt war förgäfwes.

16. De omwända sig dock icke rätteligen, utan äro likasom en falsk båge;* derföre måste deras förstar falla genom swärd; deras trug skall uti Egypti land till spott warda. *Ps. 78: 57.

Grt.: De omwända sig, men dock icke till den Högsta utan o. s. w. Jehu afskaffade Baals dyrkan, men behöll de gyllene kalfwarna. 2 Kon. 10: 31. 1 Kon. 12: 26–29.

8. Capitel.

Falsk tröst och gudstjenst.

Ropa högt såsom en basun,* och säg: Han kommer allaredo öfwer HERrans hus likasom en örn;† derföre att de hafwa öfwerträdt mitt förbund, och wordit affällige ifrån min lag; *Es. 58: 1. †5 Mos. 28: 49. Jer. 4: 13; cap. 48: 40; cap. 49: 22. Hes. 17: 3.

2. Då skola de ropa till mig: Du är min Gud; wi känna dig, wi Israel.

Så uppmanar Herren nu propheten att ropa: Han kommer, v. 1, nemligen fienden, som liknas wid en örn, Hes. 17: 3, och måhända war äfwen i krigsbanéren en örn. Romarne hade örnar på sina banér, och Assyriens och Babylons härar förebildade de Romerska.

3. Men ehuru wäl man det menar, så låter dock Israel icke säga sig; derföre måste fienden förfölja dem.

Grt.: Israel förkastar det goda, derföre måste fienden förfölja dem.

4. De söka konungar, och akta icke mig; de hålla sig intill förstar, och jag måtte icke weta det;* af sitt silfwer och guld göra de afgudar, att de ju snarligen förgås skola. *Os. 2: 8.

Grt.: De göra konungar, och icke af mig, de hafwa gjort förstar, och jag wet intet deraf o. s. w. De 10 stammarne hade affallit ifrån Davids hus och walt sig en egen konung, och sedan blefwo konungar ofta afsatte och andra tillsatte, utan att fråga efter Herrans wilja, såsom om Han icke skulle weta deraf, och de införde afguderi i stället för den sanna gudstjensten.

5. Din kalf,* o Samaria, förkastar han; min wrede hafwer förgrymmat sig öfwer dem; det kan icke länge stå, de måste straffade warda. *1 Kon. 12: 28, 29.

Det kan icke länge o. s. w. Grt.: Huru länge skall det wara, att de icke uthärda reningen! De wilja icke emottaga Herrans tuktan til bättring.

6. Ty kalfwen är kommen ifrån Israel, och en mästare hafwer gjort honom, och han kan ju ingen Gud wara; derföre skall Samarie kalf till stoft gjord warda.* *2 Mos. 32: 20.

Samariens kalf war blott ett eget påfund likasom i öknen, 2 Mos. 32: 4, och skulle få samma ända.

7. Ty de så wäder, och skola uppskära owäder;* deras säd skall icke uppkomma, och deras frukt intet mjöl gifwa: och om hon det än gifwer, så skola dock främmande äta det upp.† *Gal. 6: 7. †Hagg. 1: 6.

Synden är wäder och straffet är owäder.

8. Israel warder uppäten,* hedningarna hafwa sig med honom, likasom med ett oterigt käril; *2 Kon. 15: 19, 20.

9. Derföre att de löpa upp efter Assur, såsom wildåsnan i willan;* Ephraim skänker åt bolare; *Job 39: 8.

10. Ja, gifwer ock hedningar skatt;* de samma hedningar will jag nu församla öfwer dem;† de skola snart ledsne warda wid konungens och förstarnas** tunga. *2 Kon. 17: 3; †cap. 18: 19. **Es. 10: 8.

Oterigt (v. 8), d. ä. odugligt. Ephraim skänker åt bolare (v. 9): mot betalning sökte de hjelp hos hedniska konungar. Konungens och förstarnes tunga (v. 10) bet. Assyriens konungar och förstar samt den tunga och börda, som de pålade folket.

11. Ty Ephraim hafwer gjort många altare till att synda; så skola ock altaren warda honom till synd.

12. Om jag än mycket predikar dem om min lag, så kalla de det kätteri.

Så förblindadt war folket, att då Guds rena ord förkunnades, kallade de det kätteri eller främmande lära. På många ställen i christenheten, der det rena Guds ord blifwit främmande för folket, synes Evangelii rena lära för dem wara en ny lära, då den af någon förkunnas.

13. Det de ännu mycket offra, och frambära kött och äta; så hafwer dock HERren intet behag dertill;* utan Han will ihågkomma deras ondska, och hemsöka deras synder, som sig till Egypten wända. *Ords. 15: 8; cap. 21: 27. Es. 1: 11; cap. 66: 3. Amos 5: 22.

14. Israel förgäter sin Skapare och bygger kyrkor; så gör Juda