Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
V. | H. B. Palmær. Utgår från fosforismen. — Onkel Adams omdöme om honom. — Känslomänniska och logiker. — Hans cynism och oppositionslusta. — Hans lättja. — Lefnadsförhållanden. — Arten af hans kvickhet. — Yttersta domen i Kråkvinkel. — Bref till Svenska Minerva. — Bibliografi
|
73 |
Från romantik till realism. | ||
I. | Utländska strömningar. Perioden 1830—1879 endast ett särskildt skede i en större rörelse. — Borgerlig litteratur under
sjuttonhundratalet. — Pseudoklassisiteten under revolutionen. — Nyromantiken. — Romantiken. — Realismen. — Den uppstår i England. — Byron. — Heine—Hoffman. — Hegel. — Walter Scott. — Litteraturen i Europa omkring 1830
|
83 |
II. | Reaktionen mot fosforismen. Pseudoklassisitet, Rousseauism och nyromantik i Sverige. — Tegnérismen. — Geijer om den litterära situationen 1826. — Runebergs polemiska artiklar. — Hagbergs angrepp på Almqvist. — Aftonbladets kritik af Atterbom. —
Genombrottet. — Fosforisternas tidskrifter upphöra. — Liberalismen i Uppsala. — Malmströms Eosartiklar. — Hegelianismen. — Fryxells uppfattning af nyromantiken. — C. F. Bergstedt. — Bibliografi
|
96 |
C. J. L. Almqvist. | ||
I. | Rousseauisten. Svårigheter vid tecknandet af Almqvists utveckling. — Fadern och modern. — Almqvists »tvenne själar». — Barndomsintryck. — Gjörwells inflytande på honom. — Stad och land. — Hans hat mot det konventionella. — Thorild och Almqvist. — Hvad är kärlek? — Parjumouf. — Första spår af nyromantik i hans skrifter
|
123 |
II. | Nyromantikern. Amorina. — Dess förhållande till ödestragiken. — Analys. — Idéinnehållet. — Hvarför den icke utkom 1822. — Bondelif i Värmland. — Almqvist åter i Stockholm. - Hans nyromantiska världsåskådning. — Törnrosens bok. — Jaktslottet. — Hinden. — Hermitaget. — Ramido Marinesco och Signora Luna. — Tintomara. — Revolutionära strömningar
|
129 |
III. | Realisten. Karaktäristik af hans romantiska framställningssätt. — Liberalismens och socialismens inflytande på honom. — Realistiskt skildringssätt. — Columbine och Araminta May. — Dålig ekonomi och misslyckande på ämbetsmannabanan. — Genombrottet. — Det går an. — Almqvists äktenskapsteori. — Hans förhållande till föregångarna och den verkliga innebörden af denna teori. — »Det går an» som konstverk. — Samtidens uppfattning af densamma. — Är Almqvists teori omoralisk ? — Almqvists angrepp på statskyrkan och ortodoxien. — Ormus och Ariman. — Almqvist och hans samtid. — Slutet. — Karaktär. — Palmærs omdöme. — Moralen i Almqvists skrifter. — Bibliografi
|
142 |