[ 110 ]

VII.
Kongl. Stats-Contoiret
.

Stats-Contoiret har efter hvad om Kammar-Collegium blifvit anfört, varit dermed införlifvat, och under Riks Skattmästarens öfverstyrelse, haft besörjandet af Kronans inkomster och utgifter. Under K. Carl XI:s tid, då Bergsbruken och Handeln, blefvo satte under en egen och särskild vård och inseende; blef ock Statsverket, dess inkomster och utgifters bestridande, öfverlämnade till Stats-Contoiret, som då stäldes såsom ett eget verk, på lika fot; med de redan förut inrättade Rikets Collegier.

Riks-Rådet Seved Ribbing, som i början af K. Gustaf Adolphs regering 1612, fick ny fullmagt, att vara Riks-Skattmästare, eller Öfverste Räntemästare, hade inseende öfver Rikets Drätselverk, och upptog den skatt som borde inflyta i penningar och utbetalte hvad deraf borde utgå, på Konungens särskildte befallning, eller hvad oundvikelige behof fordrade. Öfver desse inkomster och utgifter, fördes räkning af en Ränteskrifvare, och i Räntekammaren skulle Uppbördsmännen inlefverera penninge-uppbörden[1]; men Kronans varu-uppbörd, stod under några Kammar-Råd. Gemensamt med Kammar-Råden afslutade Riks-Skattmästaren, med Köpmän, om försträckning till Kronan, emot betalning af Kronans Varu-uppbörd, som i Kronans Varuhus inkom; hvaröfver räkning fördes, af Kammererare och dertill förordnad betjening[2]. Ifrån 1669 års ingång, fingo alla Kronans räntor, gå igenom Banken, enligt K:s försäkring d. 17 Sept. [ 111 ]1668. De togos väl 1674 under K. M:ts egen disposition; men 1678 bifölls åter, att alla Kronans medel, skulle gå genom Banken, hvilket å nyo upphörde sedan Stats-Contoiret 1680 blef inrättadt.

Huru med dispositionen och ut-assignerandet, af Kronans medel skulle förhållas, i K. Carl XI:s tid; intages af Instructionen för K. M:ts Troman och Råd, Skattmästaren, m. m. Friherre Sten Bjelke och Kongl. Stats-Contoiret, af d. 11 Dec. 1680.

Af Stats-Contoirets berättelse, om Stats-Verkets tillstånd och förvaltning, under K. Carl XI:s senare regerings-år, eller ifrån 1686, då Fabian Wrede förestod Stats-Verket, till d. 26 Apr. 1697, då denna berättelsen till K. Carl XII inlämnades; anmärkes: att hushållningen med Rikets medel på 11 år, märkeligen tilltagit och upphjelpt blifvit, som under Minorenniteten så förfallit, att redan 1668 fattades 33 tunnor guld, till Statens behof, utom all annan Rikets gäld, och tillkomne krigs-omkostnader.

Hela Ordinarie och Extraordin. Staten fordrade 1686: 4,389,193 D:r 3 öre S:mt, då Rikets revenuer ej kunde högre beräknas, än till 4,736,303 D:r 3 öre S:mt, hvaraf en behållning 347,110 D:r månde ringa förslå, till mångfalldige andre oundvikelige extraord. utgifter. År 1697 reqvirerade Staten deremot 6,251,295 D:r 23 öre S:mt, förutan 72,000 till byggnadens fortsättande vid Slottet, till Hjelmare Slussverk och Myntet, jämte 33,243 D:r 27 öre S:mt, till åtskillige skuldfordringars betalande; tillsammans 6,356,539 D:r 18 öre S:mt, eller 1,967,346 D:r 15 öre S:mt mera än 1686 års Stat; som icke allenast utbetaltes; utan ock 529,586 D:r 28 öre öfverblef, till K. M:ts vidare disposition.

År 1692 hade K. M:t uti orterne och de förnämsta Fästningarne, låtit inrätta vissa [ 112 ]Förråds-Cassor, som utgjorde tillsammans en summa af 145,000 D:r S:mt, hvilket påföljande året var verkstält och completterat, samt ett Reglemente författat om deras disposition.

År 1693 förordnades äfven, att uppå Slottet, en Secret Förråds-Cassa, under K. M:ts egen disposition, skulle efter handen inrättas, af de i Staten öfverskjutande medel; att insättas i det hvalf, som K. M. dertill låtit förfärdiga; och skulle efter särskildt förordnande förvaltas; hvilket förråd uti åtskillige mynt-sorter, såsom R:dr Specie, Caroliner och 4 Öres-stycken, sig till ett ansenligt capital bestigit. Om de mångfalldige flere nyttige anstalter, som efter denna stora Konungens befallningar blifvit vidtagne, till förråds-medlens insamlande för Krigsmagten; om en fond till Nådår, för Enkor och faderlösa barn, af dödsfalls och avancements-penningar; hvarjämte otroliga Summor blefvo använde, till åtskillige Krigs-Expeditioner; till Domainers reunion och inlösen; till de af Drottning Christina pansatte Jouvelers infriande[3]; till åtskillige byggnader; till skulders betalande, med en Summa af 3,442,646 d:r 31 öre 21 ⅖ p:gr S:mt, m. m. kunna af besagde märkvärdiga berättelse inhämtas; som är underskrefven af Fabian Wrede, och Stats-Commissarien G. Wallrave, samt Contrasignerad af J. Jeger, och finnes tryckt uti Loenboms Handl. till K. Carl XI. Hist. 5 Saml.

I slutet af K. Carl XII:s Regering gingo alla Rikets medel och inkomster, igenom Upphandlings-Deputationen. Vid Regements-förändringen [ 113 ]1719 blef allt hvad Kammarverket och medlens förvaltning angick, åter satt på sin gamla fot, så att allt skulle gå genom Ränte-Kammaren. De i Sal. Konungens tid, till Krono-betjeningens aflöning, uppfundne utvägar, blefvo afskaffade, och skulle Lönings-staten besörjas af Kronans drätsel och inkomster. Drottning Ulrica Eleonora disponerade vid början af 1719 års Riksdag, så det ena som det andra, efter egit behag; men vid samma Riksdag, blef så derom förordnadt, att i Staten skulle en viss summa penningar anslås, som till Hännes Maj:ts enskildta behag skulle lämnas; men till andra utgifter skulle af Stats-Contoiret, ej det ringaste anordnas, utan H. M:ts i sittande Råd fattade underskrifne befallning; undantagande små nödige omkostningar till 100 D:r S:mt och derunder; och blef denna summa utsatt till 100,000 D:r S:mt. (Efterrättelse om Regements-förändringen 1719. Tryckt i Loenboms Hist. märkvärd. 2 Del. p. 176, 117.)

För K. M:ts och Rikets Stats-Contoir skall sedan d. 26 Junii 1720 ingen annan Instruction blifvit utfärdad; ehuru dess öfverseende, förnyande och lämpande, efter hvad tider och senare förordnanden kunde fordra, skall hafva varit påtänkt. Efter nämde Instruction, skulle Stats-Contoiret bestå af en President och tvänne Stats-Commissarier, som K. M:t och Riksens Ständer uppdrogo Directionen och assignerandet af alla K. M:ts och Rikets medel och inkomster, ehvad namn och natur de hade: derunder dock icke begrepne de medel, som förut varit till serskildte behof använde, och af andra Stater disponerade. Hvad Directionen angick, ägde Presidenten att bjuda och befalla; men om något stridde emot Stater och förordningar, skulle Commissarierne dervid, låta föra sina påminnel[ 114 ]ser till protocollet, att undvika ansvar. Derutinnan förordnas vidare, huru Expeditionerne skulle underskrifvas; huru förslager af vederbörande skulle insändas, på följande årets aflöningar, till årliga Statens upprättande, hvarvid 1696 års Stat, skulle tjena till grund, och intet öfverskridas, men väl förminskas; huru till extra utgifter, en viss summa årligen, i Staten skulle uppföras; huru lönerne för alla Stater skulle ut-assigneras och på hvar Uppbördsman eller Räntmästare anordnas; huru Kronans skulder småningom, efter tillgångarne borde afbördas; huru månads-förslager och summariske räkningar, af vederbörande Ämbetsmän, som stodo under Stats-Contoirets lydno, skulle efter förordningarne insändas, åliggandes Stats-Contoiret, att med Kammar-Collegio pådrifva, att räntor och ingälder i tid lefvereras och inflyta, och att efter faststäld method, årligen afgifva berättelse, huru Verket efter Stat och författningar blifvit handhaft; till Riksens Ständers vidare granskning, vid nästföljande Riksdag. Till gjöromålens och arbetets bestridande, blef Stats-Contoiret tillåtit, att utom Ordinarie betjente, äfven antaga Extra-Ordinarie, emot apart betalning; och skulle alltid någon af Stats-Contoirets Ledamöter, dageligen vara tillstädes, till förefallande ärenders expedierande.

Ifrån den tiden hafva till detta angelägne verks styrelse, icke allenast flera föreskrifter och författningar, blifvit Stats-Contoiret till efterrättelse förständigade, rörande Räkenskapsverket, Aflönings- Pensions- och Benådningsstaterne[4], med de deru[ 115 ]tinnan skedde förändringar, m. m.; utan gjöromålen äfven blifvit ansenligen förökade, i anseende till Statsverkets flere behof, saknade tillgångar, upptagne lån, penningeverkets skick och olika förhållande; som skulle fordra en vidlöftigare afhandling; hvilket hvarken sjelfva ämnet eller stället, i denna beskrifning tillåter.

Fyra kostsamma krig uti sistledne årahundrade, hafva fordrat flere utomordenteliga kostnader och utgifter, än Statsverket hvarken kunnat eller tillkommit att besörja. Rikets deraf förorsakade skulder, hafva således icke kunnat, eller kunna möjeligen afbördas; utan de tillökte bevillningar och krigsgärder hvilka Riksens Ständer sig åtagit med förordnande tillika, om de beviljade och inflytande medels förvaltning, af de i sådant ändamål först utnämde Riksens Ständers Contoir och det sedan 1789, inrättade Riksgälds Contoiret[5].

Enligt R:s Ständers beslut vid 1772 års Riksdag, var K. M. omtänkt, att icke allenast befrämja ordning och stadga, i Rikets penningeverk; genom realisationens företagande och verkställande; utan ock, att af Statsverket, anslå det yttersta af hvad Staten, möjeligen kunde aflåta, till inbetalningar i Banken af Statsverkets skuld[6].

Till bestridande af Finance-ärenderne, tillförordnades en Finance-Minister eller Stats-Secreterare, och en särskild Handels- och Finance-Expedition 1773. Dit hörde enligt den utfärdade Instructionen af d. 30 Apr. samma år, 1. §. äfven alla ärender, angående Rikets Extra Ordinarie eller i Staten icke upptagne inkomster och utgifter, så väl In- som Utrikes, samt förvaltningen deraf; men [ 116 ]vidkommande Kronans vanlige inkomster och utgifter, blefvo de derifrån undantagne, såsom hörande till Stats Contoirets disposition och förvaltning. (§. 5).

Konung Gustaf III, för att inhämta en närmare kundskap om Statsverket och att gjöra dess inkomster, till sine erforderlige behof tillräckelige, lämnade Stats-Contoiret, i sin Conseille företräde, till de årlige Staters reglerande och fastställande. Såsom en följd deraf, lät K. M:t d. 3 Maji 1774, befallning afgå, till samtelige Rikets Collegier, Landshöfdingar och flere vederbörande, om indragningar af ämbeten, tjenster och löner, som tillkommit öfver 1696 års Stat, och att derutinnan icke tillstyrka några tillökningar; samt under den 10 Maji samma år, till Rikets Collegier, att noga i ackt taga, hvad till förkofring i Statens inkomster bidraga kunde.

År 1778 d. 30 Junii förordnades Stats-Secreteraren vid Finance-Expeditionen, Baron Lilljecrants, att förestå Presidents-Ämbetet i Stats-Contoiret. Då han 1786, den 27 Nov. kallades att vara Rikets Råd, förordnades Baron Erich Ruuth till Finance-Minister och att föra Presidium i Kongl. Stats-Contoiret. Vid hans befordran till President i Kammar-Collegio, blef Finance-förvaltningen d. 11 Oct. 1790, uppdragen åt Lagman Håkansson, General-Consuln Peijron och Stats-Commissarien Carl Gust. Ekman.

Under Konungens minderårighet var en Committée förordnad, till Statsverkets öfverseende, och att inkomma med betänkanden, till vinnande af all möjelig besparing i Stats-utgifterne, samt en bättre hushållning med Rikets Drätsel och inkomster.

Vid Konungens tillträde till Regeringen i Nov. månad 1796, blef en lika Committee genast tillför[ 117 ]ordnad, till alla Staters nogare granskning, och i hvad mån bestådde extra löner, förmåner, tillökningar och pensioner, med mera, kunde indragas, Statsverket till lisa och understöd. Uti denna Statsberedning utnämdes, Riks-Drotzet Gr. Wachtmeister till ordförande, och till Ledamöter vice President. Lagerheim, Stats-Commissarierne C. G. Ekman och Widegren, samt af Militairen, Öfversten H. J. Nauckhoff och Öfversten Fr. Tersmeden. Uti de puncter, dat. Norrköpings Slott d. 18 Mart. 1800, om hvilka K. M. i nåder velat underrätta Riks. Ständer, finnes Statsverkets skuld, uppgifven, så väl vid K. Gustaf III:s död; som då K. M:t emottog Regeringen, samt en berättelse om de medel och utvägar, hvilka blifvit vidtagne, till botande af Statsverkets refvor.

Stats-Cont. bestod. efter 1720 års Instruction af 1 President och 2:ne Stats-Commissarier; de sednares antal har sedermera blifvit ökt till 5. Den öfrige betjeningen består af 1 Secreterare, 2:ne Cammererare, Cammarförvandter, Notarier, Actuarie, Cancellister och Kammar-Skrifvare. Kongl. Räntkammaren består af 2:ne Kongl. Räntmästare, med Bokhållare och Kammererare.

Sedan Regements-förändringen 1719 hafva följande varit Presidenter uti Kongl. Stats-Contoiret.

R. Rådet Grefve Sven Lagerberg, 1719.

R. Rådet Baron Casten Feiff, dertill utnämd d. 2 Sept. 1723.

Gr. Carl Gust. Bielke, d. 29 Maji 1739.

Bar. Carl Ridderstolpe d. 24 Apr. 1754.

Bar. Carl Gust. Rålamb, d. 11 Nov. 1762.

Bar. Joh. von Löven, d. 9 Sept. 1765. På anhållan, afsked d. 12 Sept. 1772.

[ 118 ]Bar. Hans Henr. Boije, d. 31 Dec. 1772; afsked på begäran d. 15 Jun. 1778.

Ifrån samma tid, till 1790, förestod 2:ne Stats-Ministrar, Presidents-Ämbetet i Stats-Contoiret, som förberört är.

Herr Ulric Ehrenbill förordnades till President 1792 och efter honom 1795, Baron Axel Reuterholm. Enligt nådigt förordnande, förestår Presidenten Carl Eric Lagerheim Kongl. Stats-Contoiret, såsom Chef vid detta Verk.



  1. Efter Calmare Recess 1483, skulle Svea Rikes Drätsel, förvaras på Stockholms Slott.
  2. Gustaf Adolphs förut åberopade Historia.
  3. Uti K. Carl XI:s egenhändiga dagbok 1672—1697, i Riks-Archivo, finnes för år 1695 d. 2 Oct. anteknat, att ibland de inlöste Jouveler, var den stora Rubinen som togs i Prag, och är den största man vet vara uti verlden. Han väger 255 ¾ carat.
  4. Om pensions-Statens tillökning med 101 nya pensioner åt behöfvande enkor och barn, hvartill 15,000 R:dr blifvit anslagne; förmäles i de puncter K. M. behagat meddela Riksens Ständer vid Riksdagen i Norrköping 1800.
  5. Stats-Contoirets andel af den älldre bevillning, 1789, steg till 187,570 R:dr. D. v. S. om penningeverket.
  6. Riksdags-Besl. d. 26 Jan. 1779, 10. §.