Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer/Kapitel 13
| ← XII. Capitel. Om Sjette Fögderiet |
|
XIV. Capitel. Om Ottonde Fögderiet → |
XIII. Capitel.
Om Sjunde Fögderiet.
Thetta Fögderi, som ligger i Wadstena län, består af Lysings, Dals och Aska Härader; och inbegriper uti sig 758 17⁄24 Hemman, af hwilka 202 1⁄2 äro Skatte, 436 7⁄12 Krono, 83 7⁄8 Frälse, och 35 3⁄4 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman. Utom Wadstena och Skeninge Städer äro här 28 Sokne-Kyrkor. Längden häraf är wid pass 7, och bredden wid 5 mil. I Öster gräntsar thet til Bobergs och Göstrings Härader, i Söder möter Wedebo Härad i Småland och Ydre Härad, i Wäster ligger thet intil Sjön Wätern, och i Norr stöter thet in på samma Sjö, samt Sundbo Härad i Närike, och Finsponga Län. Thetta Fögderiets förmåner bestå förnämligast uti Åkerjord, som här är til öfwerflöd; hwaremot åtskilligstädes är stor brist på Skog, Äng och Mulbete. The, som bo närmast Sjöarna Wätern, Tåkern och Boren, nyttja uti them ett fördelaktigt Fiske. För år 1656 hafwa Landswägarna här i Länet icke warit riktigt afmätte; men Landshöfdingen Johan Rosenhane lät, på Konglig befallning, tå afmäta them, samt upsätta wid hwar fjerdedels mil ordenteliga stolpar. Af the här til lydande try Härader följer nu
I. Lysings Härad.
Här uti äro 297 58 Hemman, ibland hwilka 91 14 äro Skatte, 160 524 Krono, 32 18 Frälse, och 14 14 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman: dock märkes, at af them äro 15 18 Hemman, som wäl ligga uti thetta Härad, men lyda til Harstad Sokne-Kyrka uti Göstrings Härad. Öster härom ligger bemälte Göstrings Härad, i Söder stöter thet til Norra Widerbo i Småland, å Wästra sidon möter Sjön Wätern, och Norr ut skiljer Sjön Tåkern thet ifrån Dals Härad. Längden af Häradet är knappt 3 mil, och thes bredd föga öfwer 2. Nu är allmänna Tingstaden wid Ödeshögs Kyrko; men har förr warit uti Heda Sokn, och sedan wid Åby Kyrko-By. Uti Häradets Sigill ses ett Träd, hwaromkring står: Lysings Herads Signet 1569. Åkerbruket och Boskaps-skötseln äro Härads-Boernes egenteliga Näringsfång, utom Fiske i Wätern och Tåkern, som somlige Soknar stöta intil. Uti Tåkern fångas kostelig Lake, skön Braxen, Gädda, Abbor, Mört, Rudor, Garf, Ål och Ma, som är ganska skön, och liknar små Strömming; och brukas här endast Sommar-Not, samt Rössior och Mete, som icke förr än för några år sedan här kommit i bruk: Lakar fångas nog uti Rössior mellan Jul och Kyndelsmässon. Åtta Sokne-Kyrkor äro här uti, nemligen 1. Swanshals, 2. Kumbla, 3. Heda, 4. Rök, 5. Åby, 6. Trehörna, 7. Ödeshög, och 8. Wästra Tollstad, och kommer nu at nämnas
1. SWANSHALS, Consistoriel och Moder-kyrka för KUMBLA.
På Prestegårds ägor wid Kyrkon, har förr legat gamla Sätes-Gården Swanshals, efter hwilken Kyrkan fått sitt namn: och fömenes at hennes Wästra del, som med Tornet är upförd af huggen Kalksten, skal wara upmurad midt uti thet tolfte Seculo, men thes Östra del lång tid therefter, sedan Junker Erngisl, som ägde Fru Ramborg, Hertig BENGTS och Fru SIGRID then Wänas Dotter, skänkt förenämnda Sätes-Gård Swanshals til Kyrkon; emedan Sten til byggnaden skal wara tagen wid Sätes-Gården, tå then raserades. Bemälte Junker skal ock ligga begrafwen uti Kyrkon; och ses, honom och hans Fru til åminnelse, twänne i sten uthuggne Menniskjo-hufwuden fästade uti Östra Gafwel-muren på utsidon, å ömse sidor om Altar-fenstret. Kyrkan står på Krono grund, en och 3 fjerdedels mil ifrån Skeninge wid Sjön Tåkern, hållandes i längden med Choret til yttre Torn-muren 48 alnar, och i bredden 12 och en half aln. Altartaflan berättas wara räddad och tagen utur Slotts-Kyrkon, tå Stockholms Slott afbrann år 1697 then 7 Maji, och hit förärad af högstsalig i åminnelse Drottning ULRICA ELEONORA, genom Baronessans, Fröken Hedvig Margaretha von der Pahlens underdåniga förbön: och har högbemälte Drottning thesutan, år 1728, skänkt til Kyrkon en förgyld Silfwer-Kanna om 138 och 3 fjerdedels lod, och förgyld Kalk om 74 och 7 ottondedels lod, en Patén om 12 och 5 ottondedels lod, och en Oblat-Ask om 34 och 7 ottondedels lod, både utan- och innantil förgyldt, och är Drottningens namn inbundit, med Krona öfwer, ritadt på hwarthera Silfwerstycket. Thenna Altartafla är ett Mästerstycke af Bildthuggeri; och föreställer hon uti wäl förgyldta bilder Christum, sittjandes til bords med sine Apostlar at äta Påskalambet, tå the med förundran se på hwarandra, och äro bestörte öfwer orden, som Christus sade: Then som doppar i fatet med mig skal förråda mig. Höger om Altartaflan afbildas Tron, och til wänster Hoppet, uti hwitt anstrukna bilder. Prädikstolen är ock af Bildthuggare-Arbete, med Frälsarens och the 4 Evangelisters bilder, hwit anstruken och förgyld: och är han til Kyrkon förärad af Hoff-Intendenten Zacharias Reenberg wid pass år 1680. Han har ock med egen bekostnad låtit gjöra fenstren större och nya bänkar uti Kyrkon. Orgelwerket. som består af 8 stämmor, är påkostadt af Kyrkon och Frösamlingen år 1741, tå thet blifwit upsatt och utziradt med blått och förgyldt Löfwerk, samt Läcktaren beprydd och målad med the 12 Apostlars bilder, och Reenbergska, Baronessan von der Pahlens, och Faltzburgs Wapnen. Meranämnde Baronessa har sig til åminnelse gifwit til Kyrkon en Altar-Duk och en Ljus-Krona, samt låtit på bägge delarna antekna följande ord: Jungfru HEDEVIG MARGUERITTE VON DER PAHLEN, Friherre Dotter til Astrau, Jungfru til Trowén och Reggeser &c. hafwer skänckt detta til Swanshals Kyrka d. 24 Dec. A:o 1726. Hon hwilor nu uti sin utbyggda Graf å Wästra sidon om Choret. I Choret är then Reenbergiska Familiæ-Grafwen, och ses höger om Altaret en Sten, som Stam-Fadren för then Reenbergiske Familien låtit upsätta, med följande påskrift: ZACHARIAS REENBERG in Reenstad et Westberg Hæreditarius domus regiæ Præfectus post exhaustam adolescentiæ sortem duram in Familiam Regiam ascitus Regemque CAROLUM GUSTAVUM toto bello Polonico ac Danico sectatus inde Regi CAROLO XI inter cubiculi Regii Domusque augustæ ministeria assiduus domi militiæque probatus vivus sub hoc saxo locum quo sui uxorisque dilectissimæ MARGARITÆ BEIJERIÆ Corporis exuvias in spem beatæ resurectionis deponeret olim delegit sibique ipse H. M. P. Natus A:o MDCXXXIIII d. xxiv April in Botnia Occidentali, Denatus A:o MDCLXXXVIII d. xviii Januarii. Honom til åminnelse är ock hans Hufwud-Baner upsatt i Kyrkon med underskrift: Hoff-Intendenten ZACHARIAS REENBERG til Reenstad och Westbergia, ær född uti Wæsterbottn och Schaloffte Sokn d. 24 Apr. 1634, och i Herranom afsomnade uti Stockholm d. 18 Jan. 1688. under ett annat i Kyrkon upsatt Hufwud-Baner läses: Capitain under Jönköpings Læns Infanter. Regimente, CARL GUSTAV REENBERG til Reenstad, blef född d. 24 Julii 1684, och i then swåra treffning slagen uti Wolhinien d. 31 Aug. 1708. Än läses under ett annat: Öfwersten öfwer Uplands Infant. Regimente GUSTAV STIERNHÖK, född år 1672 och slagen uti Bataillen i Ukraina wid Pultava d. 28 Julii 1709. Widare läses under ett: Capitain wid Kongl. Maj:ts Lif-Guardie til fot Hr. OLUF STIERNHÖK, föddes år 1673, och dödde d. 9 Dec. 1703 uppå Jönköpings Slott. Sidst läses på en i Kyrkon uphängd Sorgefana: Regements-Quartermæstaren under ÖstGötha Infanterie, Ædle och Manhafftig Hans Nilsson Swaan [1], dödde d. 30 Jan. 1676. På en Grafsten, som ligger inom Altardisken, är gammal Munkstyls skrift, som icke kan med sammanhang läsas. Klockorna hänga uti Tornet, som uti urminnes tid genom ljungeld lärer warit afbrändt, emedan brände bjelkar therom bära wittne; och thertil med är nu ingen Spets på Torn-muren, utan thensamma öfwertäckt med ett spånadt tak. På then större Klockon står anteknadt: Anno Christi MDCXXXXIV Magnus Petris, Past. Loci, och på then mindre läses följande rim:
Mitt ljud behagar menniskiom wäl,
Men Guds ord sägnar theras själ,
När bön och sång blir hörd hos Gud,
Tå är thet bättre än mitt ljud.
Anno 1744 d. 21 Aug. guten i Norrköping.
År 1567 har ock thenna Kyrkan måst undergå the Danskas wåldsamhet, tå the huggit ut Låsen på Kyrkdörren, hwarom hon ännu bär wedermäle, huggit sönder Orgelwerket och plundrat Kyrkon.
Soknen består af 44 18 Hemman, bland hwilka 10 12 äro Skatte, 11 78 Krono, 14, 14 Frälse, 6 12 Frälse-Säteri, och ett Prestegården. Wid pass 850 Personer bo uti Soknen, som är en half mil lång och tre ottondedels mil bred. Uti Öster gräntsar hon til Kumbla och Harstad, i Söder til Rök, i Wäster och Norr til Sjön Tåkern, och i ÖsterNorr til Hoff. Någre få Hemman, som stöta intil Rök Sokn, hafwa Skog på ägorna; men the öfrige måste med beswär och kostnad skaffa från aflägsna Soknar, hwad som behöfwes til Hägn och Wedbrand. Jordmån består af Swartmylla, Lermylla och Lera, samt Dungjord, ther sidländt är; och äro Åkrarna mycket beswärade af then skadeliga Landhafran, som här är ganska treflig, althenstund mångestädes är en och en half alns djup Matjord. Men at qwäfwa Landhafran plögas Åkrarna om Hösten samma år, som the burit säd, tå all hafran, som blåst ut och sådt sig på Åkrarna, wändes ned; hwarefter han följande året kommer jemt up och upätes af Kreaturen, samt utödes genom Åkrens sommarbruk, utan at widare få så och rota sog. Utsädet wid en Helgård är årligen 16, 20 a 24 tunnor; men allmänt är i Soknen liten Äng och knappt Mulbete. Höst och Wår är tilång at få mala uti 2 Mjöl-Qwarnar' inom Soknen: men thes imellan måste mälden föras utom Sokns. Märkwerdige Fastigheter äro här:
1. Kyleberg, som består af 3 Hemman Frälse-Säteri, förr Berga kalladt. Säteriet ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, litet stycke ifrån Tåkern; och har 40 a 50 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, liten Skog, Fiske i Tåkern, en af åfwannämnda Mjöl-Qwarnar, stor kostelig Trädgård, som är en af the bästa i ÖsterGötland, Humlegård, några underlydande Bonde-Hemman och 8 rå och rörs Torp. Lanshöfgingen Hans Kyle ägde Säteriet til år 1650, och är thet efter honom kalladt Kyleberg. Sidst ägde Friherinnan Hedvig M. von der Pahlen thet: men nu är thet genom testamente Margaretha Hedvig von Bönen tilfallit, som är gift med Ryttmästaren Johan Jacobi Boij.
2. Reensta, som består af 3 och ett halft Hemman Frälse-Säteri. Af thessa Hemman hafwa 2 förr hetat Kjälkestad, och ett och ett halft Åhs; men sedan Hoff-Intendenten Zacharias Reenberg byggde them til Säteri år 1680, lät han kalla them efter sig Reensta. Thetta Säteri är ganska wäl belägit wid Tåkern, en fjerdedels mil ifrån Kyrkon: och har 45 a 50 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, litet Mulbete wid Gården, men mer bredewid Åmbergs Djurgård, Fiske i Tåkern, kostelig Trädgård, 11 a 12 underlydande hela Bonde-Hemman, och 12 rå och rörs Torp. Bemäldte Hoff-Intendents BarnaBarn äro nu ägare til Egendomen.
3. Glænås, bekom Säteris frihet efter resolution af then 25 Jun. 1743 och är berustadt Skatte-Säteri af ett Hemman, N. 56 wid Wadstena Compagnie; ligger en sextondedels mil ifrån Kyrkon, och har 18 a 20 tunnors Utsäde, liten Äng, knappt Mulbete, och Fiske i Tåkern. Lagman Andreas Stiernklou har förr warit ägare häraf, och sedan Friherinnan von der Pahlen: men nu är ock thet Ryttmästaren Johan Jacob Boij tilhörigt.
4. Walla, Berustadt Krono-Säteri, N. 54 wid Wadstena Compagnie. Rusthållet ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett och ett fjerdedels Hemman, som har 24 a 26 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, tilräckligt Mulbete, Risbränsle uti Hagarna, och 6 rå och rörs Torp. Fört hafwa Gripensköldar ägt Gården; sedan Öfwerste-Lieutenanten Törnehielm och hans Arfwingar: Nu är Assistenten Gustav Thollander thes ägare.
5. Tomta, Lieutenants-Boställe wid Infanteriet och Öfwerste-Lieutenantens Compagnie. Bostället ligger 3 ottondedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett halft Krono-Hemman med 7 tunnors Utsäde, 24 lass Hö, medelmåttigt Mulbete och Skog.
6. Kyrkoherdans Boställe är belägit wid Kyrkon, och består af ett Hemman med 25 a 30 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, 4 Torp, och knappt Mulbete; men njuter ock Mulbete åt Ungboskap, samt Wedbrand af Ek och Gran wid Åmberg, likmätigt Konung FRIEDRICHS resolution af år 1748. Probsten, Sven Thollander Trulsson, har wårdat Församlingen alt sedan år 1721.
2. KUMBLA, Annexa til SWANSHALS.
Hardt wid Kyrkon äro ansenligen store Ättebackar med Kumbl eller Stenwårdar [2], efter hwilka förmodeligen Kyrkan blifwit nämnd. Hon står på Krono grund, ett litet stycke ifrån Tåkern, men en och 3 ottondedels mil ifrån Skeninge, och en fjerdedels mil ifrån Moder-Kyrkon; är mycket stark upmurad, tillika med Tornet, af huggen Kalksten, hållandes hon i längden med Chorte 37 alnar til yttre Tornmuren, och i bredden 9 och en half aln Thes Altartafla har förr warit uti Swanshals Kyrko, hwarifrån hon är hit förärad; och är hon gjord uti Påwetiden, föreställandes midt uti, Christi, Marie, Evangelisternas och 2 Ängla-bilder; til höger, Christi Bebådelse och Födelse, samt til wänster, Christi hudflängning och törnekröning. Prädikstolen af Snickare-Arbete har kostat med målning 200 Dal. K:mt, Tå han år 1755 blifwit gjord och upsatt. Bland annat nödigt Silfwer wid Kyrkon, äger hon en liten Soknebuds Kalk, som har uti Munkstyl en sådan påskrift: Help Maria Thenne - - - - - - - - - ridder. bidhen Gudh for hans siel. Therpå är ock ett Wapn med 3 Örnefötter ritadt. Uti Stentornet hänger wäl Kyrkons enda Klocka; men så är til fruktandes, at Tornet snart ramlar öfwer ända, om icke Kyrkan i tid får Collect til thes reparation, emedan murarna äro aldeles remnade, och Församlingen oförmögen af sjelf gjöra kostnaden. Klockan är guten 1741, och stå på henne samma rim som på Swanshals mindre Klocka, hwilka nyss förrut äro anförde.
Uti Soknen bo endast wid pass 220 Personer, och består hon af 15 18 Hemman, bland hwilka 7 12 äro Skatte, 4 58 Krono, och 3 Hemman Frälse-Säteri. Thes längd så wäl som bredd är en liten fjerdedels mil, och gräntsar hon i Öster och Söder til Harstad, i Wäster til Swanshals, och i Norr til Tåkern. Hon är aldeles Skoglös, och består thes Jordmån af Lera och Dungjord. Åkerjord är här tilräcklig, och sås årligen 16 a 18 tunnor wid en Helgård, men Äng är liten, och så knappt Mulbete, at hwarje Hemman måste lega Sommarbete uti nästgräntsande Soknar åt sin Ungboskap. Wäster om Åsby By wid Kyrkon, uti Capellans Åker, är funnen en stengrund af 18 alnars längd och bredd uti fyrkant: och äro så wäl ther, som på flere ställen omkring Kyrkon, ansenlige Kumbl och Ättehögar, samt wid then störste twänne upreste Hallar om 6 alnars längd och 5 qwarters bredd; och genom Byen en stenlagd Gata: hwilket alt wittnar, at en stor och betydande Herre uti Hedendomen här haft sitt Hemwist, samt at orten ganska långt tilbaka warit bebodd. Af Ålderdoms-märken är ock på Gärdslösa ägor en Runsten, hwars Runor luda sålunda [3]:
JIAVIDR. SATI. - - - - - - DANSI. EFT - -
Jiawider satte - - - - - denne efter - -
Är ock en wid Ohot, som har följande Runor [4]:
SKAVIR. AUK. ASUR. RAISDU. STAIN. DISA. IFTIR. FADUR. SIN.
Skawer och Aser reste denne sten efter sin Fader.
Uti Soknen är ett enda Frälse-Säteri, nemligen
Sjötuna, som förr hetet Baggetuna och ligger wid Tåkern; beståendes af 3 afgårda Hemman från gamla Odala Byn Åsby. Säteriets förmåner äro 30 a 60 tunnors Utsäde, liten Äng, knappt Mulbete, Fiske i Tåkern, samt 2 rå och rörs Torp. K. R. Baron Claes Hermansson Fleming har utbytt förnämnda 3 Hemman mot andra i Finland, och byggdt til Säteri. Sedan har Öfwersten Silfwersparre, en Ramsverd, en Blomensköld, Öfwerste-Lieutenanten Matthias von Biörnbourg och åter en Blomensköld warit ägare theraf; men nu har Öfwer-Inspectoren Johan Berohn thet under förpantning.
Capellans-Bostället, uti Åsby By wid Kyrkon, består af 5 ottondedels Hemman Krono med 12 a 14 tunnors Utsäde, knapp Äng och föda Mulbete. Gustav Hornstrand har warit Capellan wid
Församlingen ifrån år 1728, och är nu kommen til hög ålder.3. HEDA, Annexa til RÖK.
Kyrkan står på Krono grund, 2 och en fjerdedels mil ifrån Skeninge, och är upmurad både af Gråsten och huggen Kalksten til 31 och en half alns längd med Chroet neder til Tornmuren, och 10 och en half alns bredd: och är Norra så wäl som Södra sidomuren genombruten, och Kyrkan uti urminnes tid tilbyggd. Thes Altartafla är ifrån Påwetiden med Frälsarens bild på korsset, och therjemte Apostlarnas bilder; men Prädikstolen är upsatt år 1665, som uti Bildthuggeri är beprydd med Christi och Evangelisterna bilder. Orgelwerket består af 6 stämmor. Med trenne Hufwud-Baner år Kyrkans utzirad, och läses under thet ena: Kongl. Maj:ts Tro Tienare och Major wid ÖstGötha Regimente til Hæst, samt Ridder af Kongl. Maj:ts SwerdsOrden, Wælborne Herr BARTHOLD SCHULTZENDORFF, född år 1681. Död år 17 - - d. - - - - Under thet andra: Kongl. Maj:ts Tro Tienare och Ryttmæstare af ÖstGötha Cavallerie Edle och Manhaftig Hr. GUDHMUND BRUUN [5], född Anno 1622 d. 12 sept. Afssomnas Anno 1696 d. 12 Febr. och ligger uti Biællbo Kyrka begrafwen. Under thet tredje: Kongl. Maj:ts Tro Tienare och Ryttmæstare af ÖstGötha Cavallerie, Edle och Manhaftig Herr JOHAN HÅÅFF [6], född Anno 1662 d. 20 Junii. Afsomnade Anno 1735 d. 12 Junii, och ligger hær i Heda Kyrka begrafwen. Klockorna hänga uti Kyrkons Sten-Torn [7], och är then mindre Klockan guten år 1679, men then större långt förr: dock wet man ej när thet skedt.
Uti Soknen bygga och bo något mer än 600 Personer; och består hon af 35 12 Hemman, bland hwilka 12 äro Skatte, 22 Krono, och 1 12 Frälse. Thes längd så wäl som bredd är 3 ottondedels mil, och gräntsar i Öster til Rök, i Söder til Åby, i SödWäst til Ödeshög, i Wäster til Wästra Tollstad, och i Norr til Djurgården Åmberg och Sjön Tåkern. En liten Å rinner igenom Soknen, wid hwilken trenne Mjöl-Qwarnar stå, som dock endast kunna mala Höst och Wår. Merendels alla Hemman äro utan Skog, utom Kälstad och Tjägby Byar, som äga litet ung Skog och Risbränsle uti sine Hagar; och understödjes Sokne-Boerne med Wedbrand från Åmberg, men til Hägn och Byggnad efter utsyning från Härads-Allmänningen. Här är godt förråd på Kalksten: och består Jordmån merendels af Dungjord, men the som bo Öster om Kyrkon äga god och bördig Lera; och är här tilräcklig Åker til 12, 16 a 20 tunnors Utsäde til hwar Helgård; men theremot äro få Hemman, som äga nödtorftig Äng, utan the fleste ganska liten, samt i allmänhet knappt Mulbete, hwilket sednare dock understödjes wid Åmberg. Af gamla Minnes-märken ses Öster, Söder och Wäster om Kyrkon Ättebackar, och på Kyrkogården twänne Runstenar,
af hwilka then ene har följande Runor [8]:GURGIR. RESDI. KUMBL. DUSI. EFTIR.
ANUT. KANP. FADUR. SIN.
Gorger upreste stenwården efter sin Fader
Anut kempe.
Then andras Runor lyda sålunda [9]:
HULMSTEIN. REISDI. STEIN. DENA. AUK.
BRU. GIARDI. EFTIR. MIUR. FADUR. SIN.
IR. BUKI. I. JATUNSTADUM.
Holmsten upreste denne sten, och gjorde
bo efter Mior, sin Fader, han bodde i
Jättestad.
Inga Säterier äro uti Soknen; dock märkes här
1. Norrö, som är Lieutenants-Boställe wid Cavalleriet och Wadstena Compagnie, och ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon. Bostället består af ett helt Krono-Hemman med 18 tunnors Utsäde, 20 lass Äng, Skog och Mulbete wid Åmberg, och litet Fiske uti en Å.
2. Tjugby, Cornetts-Boställe wid Wadstena Caompagnie, ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon och består af ett Hemman Krono med 14 tunnors Utsäde, 20 lass Äng, medelmåttig Skog och Mulbete i Hagarna, samt litet Fiske uti en Å.
3. Capellans-Bostället, wid Kyrkon belägit, består af ett halft Krono-Hemman, och har 12 a 15 tunnors Utsäde uti skrin Sandjord, liten Äng, och intet Mulbete. Sacellanien är vacant.
4. RÖK, Consistoriel och Moderkyrka för HEDA.
Kyrkan står på Krono grund, 2 mil ifrån Skeninge, och är upbyggd af huggen Kalksten med ett högt Torn, som har en spånad spets. Uti längden håller hon med Choret til yttre Tornmuren 39 alnar, och uti bredden 12 och en fjerdedels aln. Öfwer Altardisken är ett Fenster, och theröfwer upsatt Frälsarens bild på korsset, och å ömse sidor the 4 Evangelisters bilder. Prädikstolen af Snickare-Arbete är mycket gammalmodig och icke serdeles prydelig: men theremot är Kyrkan beprydd met ett wackert Orgelwerk om 7 stämmor ,som blifwit upsatt och måladt år 1751, tå thet kostat 1200 Dal. K:mt; hwilka dels Kyrkan, dels Församlingen påkostat. Här äro ock åtskilliga Adeliga Hufwud-baner. Under thet första af them läses: Hof-Canceleren den fordom Högædle och Wælborne Herre, Herr GEORG FREDRICH SNOLSKIJ, född år 1647 d. 20 Dec. Afsomnade d. 1 Martii år 1705. Under thet andra: General-Adjutanten af Cavallerie den Ædle och Wælborne Herr MAGNUS ROSENSCHWERD[10] til Millingstorp och Sæby, hwilken i Herranom saligen afsomnade på sin Gård Millingstorp d. 16 Junii 1677, sedan han hær i werlden berömligen lefwat hade 64 år och blef begrafwen d. 20 Nov. samma år 1677. Under thet tredje: Hans Kongl. Maj:ts wår Allernådigste Konungs och Riksens Tro man och Öfwerste, Wælborne Herr CARL LUDOLPH LEJONSTEN, ær född 1650 d. 4 Dec uti Staden Ædlingburg wid Sachsen, och i Herranom afsomnade d. - - - - A. - - - - i ÖsterGötland. Under thet fjerde: Öfwerste-Lieutenanten wid Norra Skånska Cavallerie Regimente den Wælborne Herre PETTER GISLER, ær född til denna werlden d. 25 Jan. 1637, och i Herranom afsomnade d. 21 Junii år 1701. Under thet femte: Cammar-Herrn den Wælborne Herre, Herr GUSTAV VON SNOLLSKIJ til Sætra och Petkola, ær född i Stockholm d. 31 Martii år 1646, afsomnade d. 30 Martii år 1695 dersammastædes. Under thet sjette: Regiments Quartermæstaren under Helsinge Regimente til fot, den Ædle och Wælborne Herre, Herr WILLHELM SNOLLSKIJ, född d. 31 Maji år 1651, afsomnade i Herranom i Sallarp Kyrkoby wid Lunden i Skåne d. 28 Nov. 1676. Sidst läses under thet sjunde: Hof-Junkaren den Wælborne Herre, Herr JOHAN ERNST SNOLLSKIJ, ær född til werlden d. 14 Dec. år 1652, och i Herranom afsomnad d. 5 Dec. år 1706. Uti Kyrkon har ock then Sollskiske Familien af ålder sin Graf, och äger ännu thensamma; oaktadt Öfwerste Lejonsten blifwit nämnd på Grafstenen, emedan han warit gift med Hoff-Junkaren Joh. E. Sollskijs Änke-Fru. Omkring berörde Grafsten står at läsa: Carl Ludolph Lejonsten, född MDCL d. 4 Dec. Död MDCCXX. Christina Regina Beijer, född år 1662 d. 4 Oct. dödde 1719 d. 12 Martii. Johan Ernst Snollskij, född MDCLII d. 14 Dec. dödde MDCCVI d. 5 Dec. Til the i Herranom saligen aflednas åminnelse förfærdigad år 1721. Midt på Grafstenen stå uti en krants thessa orden:
Min Wän, min Maka såt, min halfwa själ, min ära,
Hwi fölgdes wi ej åt? Skal sorgen mig förtära?
† † †
Det tjente sig ju bäst At jag som förr war Änka
Först skyndade mig hit In under denna sten,
Låt Tig för min skul ej Tin sorg i Grafwen sänka
Ty jag nu hwilar wäl Wid förra Wännens ben
† † †
Men tiden förbida Wid den högra min sida
Är rummet beredt.
In sällhet och gamman Oss själar tilsamman,
Bli ewigt betedt
Under krantsen läses följande:
In under denne sten sig hwila Man och Qwinna,
Här ligga barnen små med then gråhårig år,
Fast än i grafwen man ej annat månde finna
Än mull och torra ben, som wittne therom bär.
Lär häraf wandringsman hwad ända lifwet tager,
Ty Simson bugad' sig för döden äfwenwäl,
Äst du änskönt i dag hög, ädel, qwick och fager
Tör du med aftonen dock se din sidsta qwäll.
Wäl dig bereddan då! Då har du seger wunnit
På lifsens wädjoban; Din gjerning är bekrönt
Förty din sälla själ hon ser sig hafwa hunnit
til sin tros ändamål och blifwit wäl belönt.
Kyrkons twänne Klockor hänga uti Tornet; och är then större ganska gammal, som ses af the på henne befintelige oläsliga Munkstyls bokstäfwer: men then mindre är guten år 1745, och har en sådan påskrift:
När jag kallar, hör mit ljud,
Kom til Kyrkan, bed tin Gud,
At tu rätt hans ord må höra,
Som tin själ kan salig gjöra;
Så har tu rätt warit ther,
När tin wandring sluten är.
Af gamla Minnes-märken är uti Kyrkobods-muren en Runsten, som är aldeles obegripelig och oläslig[11].
Något mer än 700 Personer äro boende uti Soknen, som består af 28 18 Hemman, bland hwilka 11 5⁄8 äro Skatte, 7 Krono, 4 3⁄4 Frälse, 3 3⁄4 Hemman Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman, och Prestegården ett Hemman Krono. Soknens längd är en och en fjerdedels mil, och thes bredd ej mer än en fjerdedels mil. Uti Öster gräntsar hon til Wanshals och Kinna, i Söder til Trehörna, i Wäster til Åby och Heda, och i Norr jemwäl til Swanshals. Söder i Soknen äga Hemmanen Skog, så wäl til eget behof som ock at hjelpa Åboerne på the Skoglöse Hemman, hwilka äfwen understödjas af Härads-Allmänningen. Uti Skogbygden, eller Söder i Soknen, består Jordmån af Sandjord, men på Slätlandet, hwaraf Soknen mäst består, är en bördig Lera, och sås 12, 16 a 20 tunnor wid en Helgård; hwaremot allestädes är liten Äng och dåligt Mulbete. En Såg är här, som dock endast går Höst och Wår; men Qwarn-Mälden måste sändas til Åby Sokn, at malas. Märkwerdige Fastigheter äro i Soknen:
1. Sætra; som består af ett Hemman Frälse-Säteri med några små rå och rörs Hemman, hwilka brukas af Bönder. Säteriet ligger en half mil ifrån Kyrkon; och har wid pass 30 tunnors Utsäde, wäl Äng och Mulbete, tilräcklig Skog och Löfbrott, litet Tegelbruk, 2 små Mjöl-Qwarnar til husbehof, samt 15 rå och rörs Torp. Mer än 100 år tilbaka har Snollskij Familien ägt Säteriet, och har nu Auditeuren Eric Ernst Snollskij såldt thet til Öfwerste-Lieutenantens och Riddarens Caspar Rosenackers Änke-Fru, Friherrinnan Magdalena Horn:
2. Walla, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har 20 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, swagt Mulbete, och 5 rå och rörs Torp. Thet bebos nu af Lieutenanten Pær Gislers Änke-Fru, Margaretha Helena Winter.
3. Kyrkoherdens Boställe är belägit wid Kyrkon, och består af ett Hemman Krono, som har ansenligt Utsäde, tilräcklig Äng och litet Mulbete wid Prestegården, men njuter ock Mulbete så wäl som Skog owid Åmberg, likmätigt Landshöfd. och Ridd. Gustaf Adolph Lagerfeldts resolutioner af then 8 Martii 1751 och then 12 Febr. 1754; i anseende thertil, att ett Stom-Hemman, som lyder til Prestebordet, sträcker sina ägor in uti Åmbergs Djurgård. Thetta Stom-Hemman, som ligger i stora Egbola By uti Heda Sokn, och urminnes lydt til Prestegården, består af ett halft Hemman med 6 tunnors Utsäde, liten Äng, och Mulbete wid Åmberg. Prestegårds-Kreatur hafwa ock af ålder haft Mulbete Söder om Tjulan, eller Tjutängen, som hon nu kallas, ther tilförene Skog warit; hwarom Kyrkoboken förmäler. År 1751 tog Jöns Berselius emot Pastoratet.
5. ÅBY, Regalt och Moderkyrka för ÖDESHÖG.
Ett litet stycke Wäster ifrån Kyrkon ligger Åby By, som har sitt namn af en genom Byen rinnande Å, och är Kyrkan nämnd efter Byn. När här aldraförst Kyrka blifwit byggd, therom äges ingen kunskap: dock tros, at thenna Sokn haft sin egen Kyrka så snart som några andra i Länet, emedan then förra Sten-Kyrkons structur sådant gifwit tilkänna; i thy at hennes murar warit ganska tjocka, och hon i början mycket liten. Och fast hon uti urminnes tid redan blifwit tilökt, så war hon dock nu förtrång; hwarföre wederbörande kommo öfwerens at bygga en större: hwartil the woro så mycket mer hogade, som nu warande Probst och Kyrkoherde förärade thertil en ansenlig summa penningar, hwarom then större Klockons påskrift bär wittne. Lades altså grunden til en ny Sten-Kyrka utomkring then gamla år 1756, och börjades året therpå, femte dagen efter Påska, gamla kyrkan at rifwas, och then nya, 8 dagar therefter, at muras på förenämnde stengrund, tå telgstenen och teglet, som warit uti the gamla murarna, nyttjades til then nya, och thes förutan en stor myckenhet gråstens-hallar; hwarpå tilgång är uti Soknen så wäl åfwan jord, som ock at med beqwämlighet sprängas utu bergen. Byggnaden fortsattes therpå med stor drift, och lättades arbetet genom Församlingens flit och understöd med dagswerken; så at Kyrkon inom 4 månaders tid från grunden blef upmurad, hwalfd och täckt: så ock under samma tid, thet förra Sten-Tornet blef för högdt. Hon blef then 18 Söndagens efter Trefalidghets Söndag ordenteligen inwigd af Stiftets högtförjtente Biskop, Doctor Andrea Ol. Rhyzelio. Kyrkan står på Krono grund, 6 mil ifrån Linköping; och är hon inom murarna til Tornet 50 alnar lång, och 25 alnar bred, med 7 större och 3 mindre fenster, som uplysa thes ansenliga rymd. Märkeligit är, at Sacristian är tillika med Kyrkon murad uti en längd wid Kyrkons Östra Gafwelmur, och at ingång til henne utur Kyrkon är genom twänne dörar, en å hwar sidon om Altaret. Ännu är then gamla Påwiska Altartaflan med bilder i behåll och å nyo upsatt: Prädikstolen är icke eller serdeles ansenlig; hwarföre så wäl ny Altartafla som Prädikstol kommer att besörjas, så snart mögeligit är. Orgelwerket är theslikes gammalt, och består af 7 stämmor, hwars förbättring nödwändigheten så mycket mer fordrar, som then nya Kyrkan är ansenligen stor emot then gamla. Adeliga Hufwud-Baner och Grafwar äro inga uti Kyrkon; men en Probst wid namn Anders Jonæ Gothus har ther sitt Lägerställe, som år 1641 then 11 Sept. på Grafstenen låtit utsätta förbannelse öfwer then, som rörde och öpnade Grafwen efter hans död. Thetta oaktadt, så är Grafwen ofta sedermera öpnad och Lik ther nedsatte, utan räddhoga för then utsatta förbannelsen, then ock ingen haft mehn utaf. Klockorna hänga i thet bibehållna, men nu ansenligen förhögda och förbättrada gamla Kyrko-Tornet; och är then mindre Klockan guten år 1748, och then större år 1757 med följande påskrift: EGO FRIDERICUS BAGGE, Præpositus in Nomarchia Lysing et Minister Oraculorum Sacrorum in villa Pastorali Åby, quassatæ, rimosæ et nutanti ædi, Divino cultui dicatæ, et terrestri Dei domicilio, templo Åbyensi nimis arcto et angusto ideoque amplificando; juxta ac huic antehac fracto, nunc autem resarcito et refecto æri campano, octo millia thalerorum dono dedi anno 1755: Præterlapso hôc et sequenti annô, à dexterrimo Fusore æramentavio Elia Fries Juncopiæ fusum est hoc æs campanum, Anno 1757.
Uti Soknen äro 1690 Menniskior, som bebo 53 hela Hemman, af hwilka 22 1⁄2 äro Skatte, 26 Krono, 3 1⁄2 Frälse, och ett Prestegården. Thes längd är 2, och bredd en mil. Uti Öster gräntsar hon intil Rök, i SödOst til Trehörna, i Söder til Adellöf, i Wäster til Ödeshög, och i Norr til Heda och Wästra Tollstad. Af Insjöar är Sjögårds- eller Bonderyds-Sjön här then störste, och fånges deruti Gädda, Abbor, Mört, Lögor, och stundom äfwen flera kosteliga Rudor. Utur nyssnämnde Sjö flyter Ån förbi Prestegården, sökandes Sjön Tåkern, och stå therwid 5 Mjöl-Qwarnar, och 3 Såger. Söder i Soknen är ansenlig Skogbygd, men Norr om Kyrkon äga somliga Hemman allenast liten Skog uti sine Hagar, och somliga aldeles ingen. Men thesse äga dock förmån af en kostelig Åkerjord, som består af Swartmylla; hwaremot i Skogbygden är Sandör, som lider nog af bergsyra. För then skadeliga Landhafran, som nog inritat sig uti nästgräntsande Soknar, äro the likwäl här frie. På Slätlandet räknas Utsädet wid en Helgård til 14 a 16 tunnor årligen, men i Skogbygden icke högre än til hälften. Äng och Mulbete hafwa dock mäst alla tilräckligen. Jemte Hemmansbruket bränner Allmogen Kalk uti åtskillige i Soknen uprättade Kalkugnar, hwartil kalksten köpes i Heda och Wästra Tollstad Soknar; och säljes kalken uti andra närliggande Soknar. Af gamla Minnes-märken är wid pass en fjerdedels mil Öster om Kyrkon, mellan Hemmanen Tjurtorp och Kyrkobakcen, en låg oval Stengrund af 16 alnar i längden, och 12 och 3 fjerdedels aln i bredden inom the 5 qwarters breda murarna, med öpning på muren å Wästra ändan. Thenna Stensättning är förmodeligen gjord uti Hedendomen, tå folket inom dylika förrättade sina Offer, hwarom kan läsas uti Cancell. Råd. Olof von Dalins Swenska Riks-Historia, Part. I. pag. 170. §. 8. Woro ock 2 Runstenar uti förra Kyrkons murar insatte, hwilka under nya Kyrkobyggnaden blifwit sönderslagne och förstörde. På then ena har stådt[12]:
VAKIL. RISDI. STIN. EFTR. ARMUD. FADUR. SIN.
Thet är:
Wakil reste stenen efter sin Fader Armud.
Then andre har haft följande påskrift[13]:
SVENI. RISDI. STIN. DESI. EFTER. GUT. BRUDIR. SIN.
Thet är:
Swen reste denne sten efter sin broder Got.
Utom thessa ålderdoms-märken äro ock i Soknen nog Ättebackar med upresta Hallar wid, och fants för några år sedan en ganska lång benragla uti en Ättegrift ännu oförmultnad. Märkwerdige Fastigheter äro i Soknen:
1. Jærmestad, som består af ett Hemman berustadt Skatte-Säteri, N. 92 wid Wadstena Compagnie. Thet ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och har 30 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, Skog uti Hagarna til Risbränsle, och några små Dagswerks-Torp. Rosencrantzar hafa långt för thetta ägt Säteriet, men nu äro Cornetten Bruun och Corporalen Aurell ägare theraf, til hälften hwar.
2. Sjögården, som består af ett Hemman Krono, och är Boställe åt Fendrichen wid Öfwerste-Lieutenantens Compagnie. Til Bostället är ifrån Kyrkon 3 fjerdedels mil ridwäg, och bestå thes förmåner uti 8 tunnors Utsäde, 30 lass Hö, gode Beteshagar, medelmåttig Skog och Mulbete, samt ringa Fiske.
3. Kyrkoherdans Boställe icke långt ifrån Kyrkan, består af ett Hemman med 16 a 18 tunnors Utsäde, liten Äng, nödtorftigt Mulbete, Skog til Wedbrand, och 3 Torp. Til Prestebordet äro ock til Hö-slag donerade ottondedels Hemmanet Knäpperyd, och ottondedels Hemmanet Prestebola, samt en ottondedels Aberyd, ther ock en liten Mjöl-Qwarn är. Wid Församlingen är Prosten Fredric Bagge ännu Pastor, som blifwit hit transporterad ifrån Skee Pastorat i Bohus Län år 1717.
4. Stora Ry, Capellans-Boställe, består af ett halft Krono-Hemman, som ligger 3 ottondedels mil ifrån Kyrkon, och har 6 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, liten Löf-Skog, och 2 små Torp. Magister Carl Johan Blohm blef här Capellan år 1754.
6. TREHÖRNA.
Kyrkan så wäl som Soknen kallas i allmänhet Trehörna efter Trehörna Frälse-Säteri, som af ålder hetat Trähörningen [14], och kallas Kyrkan äfwen S:t Johannis i anseende thertil, at hon på en Midsommars-Dag blifwit inwigd och tå är worden så kallad; ty uti en gammal Bok har Sal. Öfwersten Arvid Ribbing med egen hand skrifwit: Denna Kyrka hafwer Mäster Nils Langelius, Dom-Prost i Linköping, i Biskopen Prytz ställe inwigt S:t Johannis Dag, derföre är hon kallad S:t Johannis Kyrka, och hafwer denne wördige Mannen Mäster Nils, warit en rätt befordrare til detta werket, dock hemligen. Men som ingen Dom-Prost i Linköping hetat Nils, utan Olof Langelius, hwilken dock icke blef Dom-Prost förr än år 1694, så måtte Jinwigaren warit Lector Nils Langelius [15], som sedan blef Prost i ÖsterHusby år 1647, dock finnes icke året anteknadt, tå inwigningen skedde: Är dock thet wisst, at första ansökningen om, at få bygga Kyrka, skedde år 1643 af Trehörna Säteri Ägare, Landshöfdingen uti Kronobergs Lön, Christopher Ribbing, under Drottning CHRISTINÆ minderårighet, hwilket ock af Kongl. Regeringen, för anförda skäl, til widare ratification bewiljades. Sedermera, tå Öfwersten Arvid Ribbing blef ägare af Trehörna Säteri, har han med mycket alfwar och stor kostnad befodrat Kyrkobyggnaden, inwigningen, med mera, til Församlingens förmån. Ganska sannolikt synes, at byggnad och inwigning skedt mellan åren 1643 och 1647, änskönt bewiljningen til Kyrkobyggnad af then 20 Dec. 1643 ej confirmerades förr än år 1652 then 31 Julii af Drottning CHRISTINA under Thes myndiga regering; hwilket document in originali förwaras wid Kyrkon. Pastoratet är Patronelt i anseende thertil, af Kyrkan står på Trehörna Frälse-Säteri ägor, och har alltid ägaren til Säteriet Jus Patronatus wid Församlingen: hwilken rätt äfwen Sal. Fru Öfwerstinnan Anna Margaretha Sperling, uti Glorwördigst i åminnelse Konung CARL then Elloftes tid, bewist och til Kongl. Kammar-Collegium insändt, tå efterfrågan i Riket skedde, huru en hwar kunde förswara sina Jura Patronatus. Kyrkan ligger 3 och 3 fjerdedels mil ifrån Skeninge, och är upbyggd af trä til 30 alnars längd med Choret, och 14 alnars bredd. Thes Altartafla är skänkt af högst Salig Drottning HEDVIG ELEONORA, och tagen ur Wadstena Kloster-Kyrka; föreställandes uti Bildthuggeri Christi korssfästelse, samt Maria och Johannes. På dörarna, som igenlåtas uti Fastelags och Advents-tiden, är måladt Påskalambets ätande, och Christi hudflängning. Hwilket år hon är gifwen wet man icke; men år 1724 är hon renoverad til målning och förgyldning: hwarföre af Kyrkons medel är betalt 90 Dal. kopp:mt. Prädikstolen af Bildthuggare-Arbete är gjord och upsatt år 1701, tå han kostat Kyrkon 250 Dal. kopp:mt, och är han år 1734 å nyo worden målad och förgyld för 300 Dal. k:mt Kyrko-Penningar. Sidstnämnda år målades ock Kyrkan inuti til tak och wäggar med löfwerk, tapeter, och Ängla-bilder samt Bibliska språk; hwilken målning ock betaltes af Kyrkon, efter nogaste betingande, med 500 Dal. k:mt. Ribbingar, såsom ägare af Trehörna Säteri och Patroni wid Församlingen, hafwa anlagt i Kyrkon en Graf, som dock nu är Säteriets warande Ägare tilhörig. Til Kyrkons yttre prydnad är wäl wid thes Wästra Gafwel ett uprest Torn til 45 alnars högd ifrån jorden; men som thet är för swagt at bära Klockorna, så hänge the uti Trästapel. På then större läses öfwerst omkring:
Gloris in excelsis Deo, et in terra pax,
hominibus beneplacitum.
På ena sidon:
Wælb. Hr. ARFWID RIBBING.
Wælb. Fr. ANNA M. SPERLINGH.
Nederst omkring:
Gudi allena ærona.
På then mindre står å ena sidon:
Öfw. L. Wælb. Hr. CASPER FRIED. von GRÖNINGER. Wælb. Fr. METTA CHRISTINA von ROXENDORFF.
Past. And. Kullander.
Jon Hansson. Lars Jonsson.
Nederst omkring:
Guten i Norrköping af Magn. Hultman 1740.
Wid pass 460 Menniskior äro i Soknen, som bebo 12 3⁄4 Hemman, af hwilka 2 1⁄4 äro Skatte, 4 3⁄8 Krono, 5 3⁄8 Frälse, och ett Frälse-Säteri: dock märkes, at af förenämnda Hemman 1 7⁄8 Skatte, 3 1⁄8 Krono, 8 1⁄8 Frälse, och ett Frälse-Säteri allena lyda til ÖsterGötland och Lysings Härad, men the öfriga til Norra Wedbo Härad uti Jönköpings Län. Ty när Soknen först blef inrättad, togos 7 och ett ottondels Hemman och lades til henne ifrån Åby Sokn uti Lysings Härad och Wadstena Län; men ett och ett fjerdedels ifrån Säby, och 4 och 3 ottondels ifrån Linderås, bägge uti Jönköpings Län. Längden af Soknen anses til en, och thes bredd til en half mil, och gräntsar hon i Öster och SödOst til Kinna och Säby, i Söder til Åby, och i Norr til Rök. Insjöar äro här 7, och störst ibland them Trehörna-sjön, Swarten, Wangsen, Flugebo-Sjön och en del af Hallången: uti thessa fångas Gäddor, Abborar, Mörter, Lögor, och små Braxen, fast icke til myckenhet, dock til nödtorft; i synnerhet uti Fiskens Leke-tid. Från Trehörna-Sjön winner wäl en Å, wid hwilken en Mjöl- och en Såg-Qwarn äro inrättade på Frälse-Hemmanet Slangeryds ägor, som lyda til Trehörna Säteri; och wid Bäckar, som Höst och Wår rinna mellan Skogssjöarna, äro ock ther och hwar små Sqwalte-Qwarnas byggde: men som thesse sällan kunna mala, och Slangeryds Qwarnen icke går året om, i brist af watn; så nödsakas Sokneboerne tidt och ofta tillita utsoknes Qwarnar. Hela Soknen består af en Bergig och Skogig mark, och är ännu intet annat än en ridwäg upbruten härigenom: dock gjordes om Hösten år 1759 en god början med uprödjande til wagnwäg. Ännu måste all ting föras så wäl til som genom Soknen på Hästrygg, emedan ingen riktig wagnwäg är närmare Soknen å någon sido, än på en och en half mil när. Jordmån består merendels af sandig Mowall och Örjord, och fås vid hwarje helt Hemman högst til 8, 9 a 10 kannor årligen, mellan en myckenhet jordfaste stenrör, som äro Mans höga, oh til 20, 30 a 40 alnar uti omkrets nederst wid jorden. Ängen så wäl som Mulbetet är ock nog swagt på thenna steniga orten. Jemte Hemmansbruket idka Sokne-Männen icke serdeles något annat Näringsfång än thet, at the bränna Swedjeland til såning uti sine Hagar, samt understundom gjöra Laggkäril och barka Hudar, at therföre byta sig til Säd på Slätbygden. För thetta hafwa wäl Wadstena och Skeninge Borgerskap hållit här årliga Marknader then 6 Julii och 12 October, men the äro med Kongl. Majestets nådiga tilstånd af then 9 Apr. 1758 flyttade til the så kallade Sandstufwubarkarna wid Åby uti Ödeshög Sokn. Ett enda Frälse-Säteri är i Soknen, neml.
Trehörna, som består af ett helt Hemman, och ligger ett litet stycke ifrån Kyrkon. Gårdens förmåner bestå uti 15 tunnors årligt Utsäde, nödtorftig Äng, Mulbete, Skog och Fiske, Mjöl- och Såg-Qwarn, hwarom åfwan förmält är. 3 hela Bonde-Hemman, och 10 rå och rörs Torp. Säteriet är ett urgammalt Ribbinge Gods, och wet man icke när thet fått Säteries frihet. Nu äges thet af Öfwerste-Lieutenanten samt Riddaren Casper Fried. von Giöninger, hwilken år 1737, dels igenom arf med sin förra Fru en Ribbing, dels igenom flere Arfwingars utlösen, blef theraf ägare.
Kyrkoherdans Boställe Pukeryd, ligger en half mil ifrån Kyrkon swår ridväg, och består af ett fjerdedels Krono-Hemman med 5 tunnors Utsäde, tilräcklig Skog, widsträckt skrin Äng, magert Mulbete, ringa Fiske, och 2 små Torp. Bostället bewiljades år 1643 af Kongl. Regeringen, tå ansökning gjordes om Kyrko-byggnaden, och beträffades af Drottning CHRISTINA år 1652: men som thetta Krono-Bostället är både litet och långt ifrån Kyrkon belägit, ty skänkte Sal. Öfwerheten Arivd Ribbing, med thes Fru, Anna Margaretha Sperlingh then 10 Dec. 1667, Rohlhult, ett oskattlagdt Frälse-Torp härtil, belägit på Säteriets ägor, nära intil Kyrkon, ther så wäl förre Kyrkoherdar bodt, som then nu warande bor. Wid thetta lilla Hemman är en och en half tunnas årligt Utsäde, och Äng til 5 a 6 lass; men Mulbete och Wedbrand nyttjas och tages på Herregårds Mark och Skog, som donations-brefwet af åfwannämnde år och dag widare förmäler. I anseende til Pastoratets swaga wilkor njuter Pastor Kronotionden af Soknen, likmätigt Drottning CHRISTINÆ resolution af then 20 Febr. 1650, samt Konung CARL then Elloftes af then 1 Dec. 1660, underskrefwen af Kongliga Regeringen. Petrus Brunwall tog emot Pastoratet år 1754.
7. ÖDESHÖG eller ÖSSIÖ, Annexa til ÅBY.
Soknen är belägen på Östra sidon om Sjön Wätern, och gissas at hon i anseende thertil blefwit kallas Östsjö, (änskönt Soknen uti ett Gåfwo-bref af år 1406 kallas Ödösöghe[16], och somlige äro af then mening att hon heter Ödeshög, andre åter Odenshög, och somliga Ödisö); ty ordet Ös brukes ganska ofta i stället för Öster, såsom thet säges för Östra Byn Ösby, Östra Kind, Östkind, och Östra Gårdarna Ösgåla. Är dock all thenna gissning utan grund; ty ögonskenligt är, att orten icke har eller fått namn af Sjön Wättern, som icke gjör orten till någon Sjö: utan kyrkan är otwifvelaktigt bleven nämnd av den högd eller hög, som ther warit, när eller innan hon först i 12 Seculo byggdes. Hon står på Krono grund wid allmänna Wägen mellan Linköping och Jönköping, en fjerdedels mil ifrån Moder-Kyrkan, och räknas ifrån henne til Linköping 6 och en fjerdedels mil; och är hon upbyggd af Gråsten. Märkeligit är, at thes Torn-mur är uppförd wid Östra Gafweln, hwilket icke finnes på fler ställen här i Länet, än wid Ask kyrka uti Aska Härad, och Kjällstad i Dals Härad. I anseende härtil slutes, at äfwen thenna Kyrkan är en med af the äldsta i Länet; ty eljest ser man altid Tornen upförde wid Kyrkornas Wästra Gafwel: och the äldsta Tornen til lika bredd med Kyrkorna. Uti urminnes tid är hennes Torn-mur, som är 3 alnar tjåck, igenombruten, och ett litet Chor byggdt til Kyrkon; så at nu hela thes längd är 39 alnar, och bredden 17 och en half aln. Altartaflan afbildar Christi korssfästelse och upståndelse; och Prädikstolen är af Bildthuggare-Arbete, med Frälsarens och 5 Apostlars bilder utzirad, samt upsatt år 1672: men Orgelwerket, som består af 7 stämmor, är förfärdigadt år 1732, för 450 Dal. K:mt af Kyrkons medel, utom hwad materialier kostat, hwilka Församlingen bestådt och påkostat. Klockorna hänga uti Tornet, och ses then större wara guten år 1643, och then mindre år 1681. Af gamla Minnes-märken är en Runsten uti Sacristie-muren, hwars Runor lyda sålunda:
— — — — STEIN. DENA. EFTIR. HAUGA. FADUR. SIN.
Thet är:
— — — — denne sten efter sin Fader Huge.
Uti Soknen bo 1780 Menniskior, och består hon af 72 5⁄8 Hemman, bland hwilka 15 1⁄8 äro Skatte, 50 1⁄2 Krono, hwaribland 1 3⁄8 är Kongs-Gård, och 7 Frälse. Wid pass en och 3 ottondels mil är hon lång, och en och en half mil bred; gräntsandes i Öster til Åby, i Söder til Grenna, i Wäster til Wätern, och i Norr til Wästra Tollstad och Heda Soknar. Åtskilliga små Gölar och Skogssjöar äro här, och ibland them Ängseryd Siön then störste, uti hwilken fångas Gädda, Abbor, Mört och Stora Rudor; nog små Rudor fås äfwen uti the mindre Gölar. Från Skogs-Sjöarna rinner Swenbo-Ån genom Soknen, och faller i Wätern, hwarwid 3 Mjöl-Qwarnar äro inrättade: jämwäl en wid Kopparp, ther ock en Såg samt 4 Kalkugnar äro anlagde, hwartil Kalksten köpes från Heda och Wästra Tollstad; hwarefter Kalken säljes til nästgräntsande Soknar, i synnerhet til Småländningar, tå the komma tilbaka Marknadstider från Wadstena och Skeninge. Större delen af Soknen är Skogbygd; och har hon ännu i Mannaminne, så wäl wid Kyrkon, som annorstädes, ther nu Slätt-land är, äfwen warit med grof Skog bewäxt: hwaraf ingen ting mer är öfrigt, än litet Risbränsle i Hagarna til några få Hemman, hwarföre the efter Utsyning understödjas med Byggningstimmer wid Gärdsle från Härads-Allmänningen. Jordmån närmast omkring Kyrkon består mäst af Sandblandad Mylla, och uti Skogbygden til större delen af Syrsand, så at Åkerjorden icke är här serdeles bördig, men gifwer dock tilräcklig Säd för thes Inbyggare; emedan wid hwarje helt Hemman på Slättlandet fås 14 a 16 tunnor, och uti Skogbygden 7 a 8 tunnor årligen. Huru Sädesrik Soknen är, kan theraf slutas, at anteknadt finnes, thet Collegium Upsaliense, nu Academia, hade år 1601 allena af henne 160 och en fjerdedels tunna Krono-tionde. Uti Skogbygden är Äng och Mulbete til nödtorft; men på Slätlandet liten Äng och föga Mulbete. Igenom Soknen stryker så wäl allmänna Wägen från Wadstena och Skeninge, som ifrån Linköping til Jönköping. Ättebackar med upreste Hallar ses Söder om Kyrkon, och wid Häggestad en Runsten, hwars Runor lyda sålunda[17]:
BRUTR. REISDI. STEIN. DISA. IFTIR. SAKSA. FADUR. SIN. AUK. EFTIR. UT. BRUDUR. SIN. GUD. HIALBI. DEIM.
Thet är:
Broter reste denne sten efter sin Fader
Saksa, och efter sin Broder Ot. GUD
hjelpe dem.
Säterier äro inga uti Soknen, dock märkes här
1. Sjöstorp, fordna tider Söstorp kallad[18], är Kongs-Gård; består af ett och 3 ottondedels Hemman med afhyste Hemmanet Gunerstorp i Wästra Tollstad Sokn, och lyder härtil Hemmanet Äng i Ödeshög Sokn. Gården ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har 25 tunnors Utsäde, tilräckligt Hö, 2 Beteshagar, Trägård och 2 Rudedammar, samt 8 rå och rörs Torp. Wid Hemmanet Äng, som ligger 3 fjerdedels mil ifrån Gården, är nödtorftigt Gran-Timmer, Björk och Al, som nyttjas til Gårdens behof. Riks-Marsken Lars Kagg har uti sin tid ägt Gården; men nu arrenderas han af Capitain och Riddaren Johan Gustav Boije.
2. Capellans-Bostället är belägit uti Kyrko-Byn, och består af ett halft Krono-Hemman med 6 tunnors Utsäde, liten Äng och knappt Mulbete. Capellan brukar ock en Utjord, som berättas lyda til Kyrkoherde-Bostället, och sår therpå årligen 6 tunnor; therutan nyttjar han 3 Ängetegar och en liten Ma-Äng wid Wissiö, mot 13 öre Silfwermynt uti Skatt, som är anslagen til Rusthållet Klockaregården: och är nu Sven Håhl Capellan, sedan år 1741.
8. WÆSTRA TOLLSTAD, Regalt.
Then lärde Claud. Örnhielm kallar Sokne-Kyrkan, uti sitt egenhändiga manuscript, Tolfstad; förmodeligen i then mening, at ther hon nu är byggd, i fordna tider warit Tingstad eller Domare-Säte; såsom dylike af 12 i ring stälde stenar ännu åtskilligstädes i Länet äro at se. När Kyrkan först blifwit funderad, kan icke med wisshet sägas: dock wet man af Historien, at hon är ganska gammal; ty år 1151 tå Kon. SVERKER then Äldre skulle fara til henne, blef Han Juleottan eller then 25 Dec. på wägen dräpen af sin egen Stallmästare [19]. Hon står på Krono grund på ett behageligit ställe, 3 mil ifrån Skeninge, icke långt ifrån Wätern: och är upmurad af huggen Kalksten med ett högt Torn; hållandes hon med Choret til Tornmuren i längden 22 och en half aln, och i bredden 9 och en half aln. Thes Altartafla föreställer Christi korssfästelse; och är gjord och köpt i Hjo år 1741 för 300 Dal. Kopp:mt, som Kyrkan med Församlingen påkostat. Prädikstolen af Snickare-Arbete, med Frälsarens och Evangelisternas bilder, är upsatt år 1670, tå hon ock kostat 300 Dal. Orgelwerket består af 6 stämmor, och är til Kyrkon förärat af Orgenisten Jöns Helgeson år 1715. Klockorna hänga i Tornet, och är then större guten år 1713, och then mindre år 1647. Af gamla Minnesmärken är uti Wapenhusdören en Runsten, hwars Runor sålunda lyda [20]:
RIGULFR. LET. GIARU. KUMBL. DEINSI. EFTAR. GIARDAR. FADUR. SIHI. GUD. HIALPI. AOTI. HANS.
Thet är:
Rigulfer lät giöra denna stenwård efter sin Fader, Giarder. GUD hjelpe hans ande.
Soknens Inwånare bestå af mer än 500 Personer, och äro uti henne 27 1⁄12 Hemman, af hwilka 3 1⁄2 äro Skatte, 23 7⁄12 Krono, hwaraf 3 Kongsgård och ett Prestegården. Mer än 3 ottondedels mil är hon icke lång til Åmbergs Djurgård, och en ottondedels mil bred. Uti Öster gräntsar hon til Heda, i Söder til Ödeshög, i Wäster til Wätern, och i Norr til Åmbergs Djurgård och Wäfwersunda Sokn. Hela Soknen är utan Skog, och fås i anseende thertil Wedbrand wid Åmberg af Windfällen; men Byggnings-timmer och Gärdsle på Härads-Allmänningen, som är belägen mellan Åby, Ödeshög och Trehörna Soknar. Jordmån är til större delen styf Lera och någon Sandör, och fås wid hwarje helt Hemman mellan 20, 30 a 40 tunnor årligen: men theremot är här liten Äng, och få Hemman, som i knappaste lag kunna lifnära en Ko och ett par Hästar hema wid Gården, förr än Ängarna äro slagne; tå i medlertid Mulbete njutes wid Åmberg. Wid Ålbäcks Bro, Norr ut , wid pass en sextondedels mil, til höger, när man reser ifrån Kyrkon, tätt utmet wägen på en Åkerslätt, har städt en trekantig Sten, af en och en half alns högd, som gammle Män berätta sig hafwa sedt; hwilken sten nu är bortfördt, at icke wara Åkerman til hinder: men som man här håller före, at samme Sten warit uprest åfwannämnde Konung SVERKER til åminnelse, och at han på thet rumet blifwit dräpen, så borde billigt något annat Minnesmärke i thes ställe uprättas. Söder ifrån Kyrkon, wid Haninge By, är en stor Ättehög. Fastigheter i Soknen märkes
1. Alwastra, som är Öfwerste-Lieutenantens Boställe wid ÖstGötha Infanterie. Bostället ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och består af 3 Krono-Hemman med afhyste Hemmanet Ålbäck, som njuta Säteris frihet, och äro härmed 56 tunnors Utsäde. Äng til 98 lass, ringa Beteshagar, Skog och Mulbete uti Åmbergs Djurgård, och ringa Fiske i Wätern. Mangårde har Præsidenten wid Pommerska Staten, Matthias Palbitskj uti sin tid låtit upbygga, och skref sig Friherre til Alwastra år 1675, tå han blef uphögd uti Friherre-Ståndet.
Wid thetta Boställe har fordomdags warit thet mycket namnkunniga Alwastra Kloster, som skal wara anlagdt år 1140 af Konung SVERKER then äldres Drottning ALFHILD eller ALVILDA och i början efter henne blifwit kallad Alfhildstad eller Alfhildsrum, hwilket ord igenom tidens längd förbytt sig först till Alwastrum och sedan til Alwastra[21].
Nu är Klostret aldeles förstördt, thes murar nedbrutne och stenen förd til Slottsbyggnaden i Wadstena år 1545: men af Kloster-Kyrkon, som warit mycket härlig och af huggen Telgsten upförd, stå murarna uprätt ännu med några hwalf; dock äro the fläste hwalfwen nedfallne och betäcka många Kongliga Personers Grifter, som här äro, såsom Konung SVERKER then Förstes, Konung CARL SVERKERSONS, Konung SVERKER then Yngres, Johan Sverkersons och BIRGER JARLS, flere at förtiga. En del af Kyrkons monumenter äro långt för thetta förde til Wadstena Kloster-KYrko, och theribland Ulf Gudmarsons, Johan Christersons och Eggert Krummedijks Grafstenar. År 1575 then 28 Martii har wäl Konung JOHAN then Tredje befallt Ståthållaren Johan Bielke at låta reparera Kyrkan[22], och å nyo låtit then 26 Apr. 1576 efter Ståthållarens dödeliga frånhälle, afgå befallning til Nils Hansson, at Kloster-Kyrkan skulle förbättras, och Tollstad Sokne-Kyrka wara Annexa til henne[23]; men andra angelägenheter hindrade werkställigheten af Konungens berömliga upsåt; R. R. Gref E. Dahlbergs Svec. Ant. et Hod. wisar, huru Kyrkan nu ser ut, och kunde hon ännu omlagas och blifwa en ståtelig Sokne-Kyrka. Hwad om Klostret eljest bekant är, kan til nöje läsas uti Biskopens Doct. And. Ol. Rhyzelii Kloster-Beskrifning pag. 127 seqq. och uti Professorens M. Petri Ekermans dissertation de Monasterio Alwastra, hållen i Upsala år 1722.
2. Stora Lund är Ryttmästare-Boställe til Wadstena Compagnie, och ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon wid Wätern, beståendes af ett Hemman Krono med 80 tunnors Utsäde, 100 lass Äng, medelmåttig Skog och Mulbete, och Fiske uti Wätern.
3. Uckleby är Öfwerste-Lieutenantens Capitains-Boställe, och består af ett Hemman Krono med 18 tunnors Utsäde, 16 lass Äng, Hage til en Häst, nödtorftigt Bete, och Skog wid Åmberg.
4. Stackeby är Capitains-Boställe wid Majorens Compagnie, och består af ett Hemman Krono med 10 tunnors Utsäde, 16 lass Äng, en Betes-Hage och Humlegård til 200 stänger.
5. Kyrkoherdans Boställe är wid Kyrkon belägit, och anses för ett Hemman. Thertil äro 26 a 30 tunnors Utsäde, nödtoftig Äng, 2 Torp, och Mulbete uti Åmbergs Djurgård. Tilförene har Pastor endast haft trenne Utjordar, år 1579, gaf ett Bonde-Hemman til Prestegård, och har Konung SIGISMUND confirmerat thetsamma. År 1750 tog Mag. Samuel Hierstedt emot Pastoratet.
6. Åmbergs höga Berg och Kronans Djurgård ligger til större delen uti thenna Sokn, en och en half mil SödWäst ut ifrån Wadstena, mellan Sjöarna Wätern och Tåkern; och förmenes hafwa fått sitt namn af Ama, som warit Moder til then första Amal eller Amle, af hwilken Amali, Amlungi, Amalungi &c. thet är, Amaloniska Slächten har sin uprinnelse: Skal altså thetta Berg heta Amas- eller Amasberg, emedan förbemälte Ama har på thet samma, eller näst ther intil, haft sin boning[24]. Tekn efter Källare och Murar ses wid thet så kallade Bråtsledet wid Häradshöfdingen-Bostället Wästerlösa, inom Djurgårdens Gärdes-gård, och thorde berörde Ama på thet rumet haft sin Boning. Berget är något öfwer en fjerdedels mil långt utmed wätern, och öfwer en ottondedels mil bredt. Thes högd är ansenlig, så at man från thes Hjessa kan uti klart wäder räkna mer än 38 Kyrkor och 6 Städer, dels i Öster- dels ock i Wäster-Götland. Förr har Berget warit mer än nu bewäxt med Skog af åtskillig träslag, såsom Bok, hwaribland på en rot skal hafwa stådt 12 Trän, af hwilka nu allenast 11 stå qwar; Ek, Ideträd, Björk, Tall och Gran &c., och har Skeninge Schola uti fordna tider härifrån haft Ållon-Gård, hwilken långt för thetta uphört, och befants år 1732 wid besiktningen, at Ekarna woro gamle och ej buro Ållon nu som förr. En myckenhet Kron- och Dåf-Hjortar, ibland hwilka sednare någre äro hwita, underhållas och wårdar här årligen: och har Hertig JOHAN til ÖsterGötland, uti sin tid, ofta uppehållit och förlustat sig här. Utur Berget rinner fram, på åtskilliga ställen, kosteligit och wälsmakande watn. Wid foten af Berget är ett kosteligit Telgstens-brått, och kan stenen poleras som Marmor: dock är han ej så fast som Marmorsten. Wid Bergets Wästra kant är en ansenlig hög Bergsflint, som kallas Wästra Wäggar och Rögafwel, hwilken är ända ned til bergsroten slät som en mur, hwarest en Gråtta är under berget. Många resa och bese thetta ställe såsom något synnerligit; tå man ock blir warje watn droppetals nedkomma från bergets högd, fastän hwarken Kärrsåk eller något annat tillopp af watn ses på berget: skal ock här således drypa så wäl Winter- som Sommartider. Midt för thenne Klint förmenes ock Wätern wara adradjupast. Under Djurgården är Älfwerum af ett helt Hemman. Portebol af ett halft, Ellstorp af ett halft, Kålstorp af ett fjerdedels, och Utjorden Michaelstorp afhyste.
II. Dals Härad.
Thetta Härad är belägit uti Wadstena Län, mellan Wadstena Stad och Åmbergs Djurgård: och är förmodeligen kalladt Dals Härad i anseende thertil, at thet ligger lika såsom uti en Dal eller däld mot Åmbergs ansenliga högd, och lägre än the andre Häraderna uti Wadstena Län. Häruti äro 142 1⁄2 Hemman, af hwilka 24 1⁄4 äro Skatte, 113 Krono, 4 1⁄4 Frälse, och ett Frälse-Säteri; och märkes här, at af förenämnda hit hörande Hemman, 15 3⁄4 lyda til Strå, och 10 1⁄2 til S:t Pehr Sokne-Kyrkor uti Aska Härad, och 5 Krono_Hemman til Hoffs Sokne-Kyrka uti Göstrings Härad. I Öster härom ligger Aska Härad, Söder ut möter Lysings Härad, i Wäster stöter Wätern intil, och i Norr gräntsar thet til samma Sjö samt en del af Aska Härad: och är wid pass en och en ottondedels mil långt och en mil bredt. Förr har Tingstufwan stådt wid Örberga Kyrko; men för få år sedan flyttades Tingen til Nyby Gästgifware-Gård uti Wäfwersunda Sokn, ther the nu hållas. Uti Häradets Sigill fabildas en Lie utan årf, stäld med udden wänster snedt upföre, med skrift theromkring: Daals Heredh. 1614. Allmogens rörelse uti thetta Härad består egenteligen uti Åkerbruk, som lönar sig wäl, sedan något hwar här beflitar sig nu therom mer, än i fordna tider: dock idka the Hemmans-brukare, som bo närmaste Sjöarna Wätern och Tåkern, tidetals något Fiske. Sex Sokne-Kyrkor ligga häruti, nemligen 1. Rogslösa, 2. Wäfwersunda, 3. Kållstad, 4. Härstad, 5. Örberga, och 6. Nässia.
1. ROGSLÖSA, Consistoriel och Moderkyrka för WÄFWERSUNDA.
Kyrkan står på Krono grund, en mil ifrån Wadstena, och är upbyggd af huggen Telgsten til 30 och en half alns längd med Choret til Torn-muren, och 11 och 3 fjerdedels alns bredd; och är nedanför Choret uti urminnes tid på båda sidor utbyggd til 27 och 3 fjerdedels alns längd och 9 alnars bredd. Om thes höga ålder wittna hennes ganska tjocka murar. Altartaflan, som är hwit målad och med förgyldt löfwerk beprydd, föreställer Christi korssfästelse och upståndelse, och är hon upsatt år 1705. Prädikstolen af Snickare-Arbete, med Frälsarens, S:t Matthei, Luce och JOhannis bilder, är wäl gammal, men är 1734 å nyo målad, så at han nu pryder sitt rum. Orgelwerket består af 6 stämmor, och är i tämmeligen godt stånd. Uti Norra Korss-Kyrkon står ännu the Påwiskas Offer-Altare; och är Kyrkons förra Altartafla, som hon haft ifrån Påwetiden med Frälsarens och the 12 Apostlars bilder, upstäld öfwer samma Offer-Altare. Uti Tornet hänga Klockorna, och ses then mindre wara guten år 1632. Then större blef wäl omguten år 1755, men har förrut altsedan Påwetiden warit uti bruk, som kan slutas af thes förra påskrift så lydande: Help: Maria: gracia: plena: dominus: Tekvm: Amen: Nu har hon följande påskrift å ena sidon:
Tå Swenske Män och Riksens Ständer
Sig samlat ifrån sina Länder
Til Stockholm, Hufwudstaden wår,
At Kongens wäl och Rikets wårda;
Förbättras, efter mitt fall hårda,
Jag af en Man, som det förstår,
I Norrköping, med Hultmans händer,
Som för sin konst är wida känder:
Han nu mig hulpit til mitt ljud.
I hören mig, när jag högt ropar
På mitt sätt; kom'n i stora hopar,
At tjena HErran edar Gud.
Å andra sidon står:
Min ljufwa klang wil Er påminna:
At I ock lären rätt besinna,
Thet döden är Er sidsta gäst.
Rogslösa Folk! Jag thetta råder:
Lef stedje så tu äst i nåder,
Hos Gud; så blir tig döden bäst.
Här nedanföre läses thetta: Nær thenna Klocka omgöts, bodde på Rogslösa Herr Assessor Carl Stenholm. Pastor war Petrus Wifstrand. Comminister Claës Wiridén.
Af Ålderdoms-märken har tilförene stådt på Kyrkogården en Runsten, som wäl nu är förstörd, men dock til utseende och innehåll räddad och aftryckt uti M. Göranssons Runstens-Bok, pag. 259. N. 920, och lydde thes Runor sålunda:
KES. KRISTDNI. ALTMA. SIALI ASU. SIALI. DANI. STINA. KRISTENLIGA.
Thet är:
Kes inwigde denne sten kristeligen åt Altmas själ och Asa själ.
Öfwer 700 Personer bo uti Soknen; och består hon af 27 3⁄8 Hemman, af hwilka 5 5⁄8 äro Skatte, 19 3⁄4 Krono, ett Prestegården, och ett Frälse. Thes längd så wäl som bredd är wid pass en fjerdedels mil, och gräntsar hon i NordOst til Örberga, i Öster til Härstad, i SödOst til Kjällstad, i Söder til Tåkern, i SödWäst til Wäfwersunda, i Wäster til Åmberg, och i Norr til Wätern. Någre få Hemman äga Skog, men the fleste måste tillita Lysings Härads-Allmänning til hägn och stägn, emedan Skogen wid Åmberg är i ansenligt aftagande; dock fås ther af Windfällen til Wedbrand. Jordmån består af sandblandad Lera och Dungjord, och fås gemenligen årligen wid en Helgård, 20, 24, 27 a 20 tunnor: hwartemot här är klent Mulbete och så liten Äng, at ofta ett helt Hemman icke får årligen mer än 10 a 12 lass Hö. Jemte Hemmansbruket Fiskar Allmogen til en del uti Wätern och Tåkern, andre åter bränna Kalk wid Freberga, af thet ymniga förråd på Kalksten, som är i Soknen. Säterier äro här inga, dock märkes
1. Wæsterlösa af ett Hemman Krono, som är Häradshöfdinge-Boställe och ligger wid Åmberg, en ottondedels mil ifrån Kyrkon. Thes förmåner bestå uti 27 a 28 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, tilräcklig Skog, ymnigt Löfbrott, Fiske uti Wätern, som stöter intil ägorna, stenbrott til Grafstenar, uti sjökanten wäl en sextondedels mil ut i Sjön; ther ock stenhällar uptagas, som äro inblandade med flintsten, hwarigenom the ofta under huggningen spricka.
2. Kyrkoherdans Boställe är belägit uti Rogslösa By wid Kyrkon; och består af ett Hemman wid 27 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, knappt Mulbete, litet Risbränsle uti Hagarna, och 2 Torp, hwars Åboer hafwa Åker uti Prestegårds Gärde. Til Prestebordet lyder ock ett halft Frälse-Hemman uti Yckstad By, som Knut Svensson år 1420 die Michaelis skänkt til Prestegården, och bebos nu af en Torpare. Ägorna bestå af 10 tunlands årligt Utsäde, liten Äng och föga Mulbete. Petrus Wifstrand har wårdat Församlingen sedan år 1747.
2. WÆFWERSUNDA, Annexa til ROGSLÖSA.
Kyrkan står på Krono grund, en och 3 ottondedels mil ifrån Wadstena, och 3 ottondedels mil ifrån Moder-Kyrkon, wid Sjön Tåkerns Wästra strand, SödOst om Åmberg; och är upmurad af Gråsten samt beprydd med ett nätt af bjälkar byggdt och med bräder betäckt Torn. Med Choret håller hon i längden 34 alnar, och uti bredden 8 och 3 fjerdedels aln. När hon aldraförst blifwit anlagd, therom äges ingen kunskap; men at hon är tilbyggd uti Kyrkoherdans Plananders tid, wid pass år 1717, therom weta Folk berätta. Wapnhuset upmurades år 1755. Kyrkan är ganska ljus och beprydd med en Altartafla, som föreställer Christi korssfästelse, och med en af Snickare-Arbete år 1689 upsatt Prädikstol, med Frälsarens, S:t Johannis, Petri och Andree bilder. En gammal Kalk är här, med påskrift, uti Latinska bokstäfwer, så lydande: Sæl ær then menniska wist, som tror på Jesum Christ, år 1564. Uti åfwannämnde Torn hänga Klockorna, och står på then större följande: In honorem Dei, et emolumentum ecclesiæ In Væfversunda, hæc campana Junecopiæ emta Anno 1704, sub augustissimo Rege Sveciæ, CAROLO XII.
Nedanomkring läses:
Psal. 150. v. 6. Alt thet anda hafwer &c.
Johannes Alchanius loci Pastor.
Petrus Planander, V. D. Minister.
Then mindre har alsingen påskrift.
Af gamla Minnes-märken ses uppå Kyrkö-dören et litet aflångt Jern med Runska bokstäfwer inhuggne, så lydande:
ASMUNTAR. FEDI. TAUR. DASAR.
Thet är:
Asmund gjorde thenna Byggnad.
Och wid yttersta Tröskelsten af Kyrkodören är en Runsten, hwars Runor äro följande[25]:
— — — IR. BRUDR. LETU. — — — — DENA. YFTIR. JORIL.
Thet är:
— — — ir bröder läto — — — — denne öfwer (efter) Joril.
Äfwen är här en, och thes Runo lyda sålunda[26]:
BARGVIDR. GARDI. STIN. DENA. — — — — — HRID. GUD. HIALPI. SIÆL. HANS.
Thet är:
Bergwider gjorde denne sten — — — —hrid. Gud hjelpe hans själ.
Ibidem.
— — — — — IR. BRUDR. LITU. R — — — — — DANA. YFIR. JARLI.
Thet är:
— — — — — bröder läto — — — — — denne öfwer Jarle.
Ibid.
SKEINID — — — — — VIRTNR. GUD. HIALPI. SIAL. DISA. AINVINTHA.
Thet är:
— — — — — GUD hjelpe des själ ewinnerligen.
Uti Soknen bo wid pass 240 Personer, och består hon endast af 11 Hemman, neml. 3 Skatte och 8 Krono-Hemman. Thes längd är en god fjerdedels mil, och thes bredd en ottondedels mil. I Öster gräntsar hon intil Tåkern, i Söder och Wäster ligger Åmberg mellan thenno, Heda och Wästra Tollstad Soknar, och i Norr möter Rogslösa. Hemmanen äga ingen Skog, och få therföre til Hägn och Wedbrand wid Åmberg, som til en stor del ligger inuti Soknen. Jordmån består af Swartmylla och Lerblandad mylla, som är tämmeligen bördig, och sås årligen 20 a 24 tunnor wid ett helt Hemman. Äng är här knapp, men godt Mulbete på Åmbergs Skog. Wid Kyrkon är en Kalk-Ugn inrättad, ther Kalk brännes mot en liten afgift til Kyrkon: somlige af Allmogen, i synnerhet the som bo uti Kyrko-Byn, Fiska ock uti Tåkern. Wäster om Kyrkon, wid pass 2 Bysse-Skott från Åmberg, fants för kortt tid sedan uti en hög Kulle eller Backe en stenlagd grund, med Hallar nederst och Gråsten åfwan uppå: och thorde på thetta rum i fordna tider warit Offerställe; kan ock hända, at then förrut nämnde Ama här haft sin Boning
Capellans-Bostället är uti Wäfwersunda Kyrko-By, och består af ett halft Krono-Hemman, som blifwit förmedlat til ett fjerdedels, hwarwid äro 10 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, Mulbete på Östmåsen, som lyder til Byn, Fiske i Tåkern, och ett Torp. Ifrån år 1749 har Claës Wiridén warit här Capellan.
3. KJÆLLSTAD, Annexa til HÄRSTAD.
Kyrkan står på Krono grund, på ett lågt ställe wid Sjön Tåkern, ther man å alla sidor om Kyrkan kan gräfwa Kjällor uti jorden, som är ganska watnsjuk; och förmenes, at Kyrkan i anledning theraf är worden kallad Kjällstad. Härifrån räknar man til Wadstena en, och til Moder-Kyrkon en ottondedels mil, och är hon så wäl som thes Torn och Ringmur byggd af huggen Kalksten. Uti ålder lärer hon icke gifwa någon Kyrka i Länet efter; ty, som redan anmärkt är, thes Torn är upfördt wid Kyrkons Östra Gafwel til lika bredd med Kyrkon, och thes murar äro ganska tjocka. Uri urminnes tider är ock Tornmuren här igenombruten och Choret tilbyggdt, och äfwen långt för thetta Kyrkan å ömse sidor om Choret tilökt. Längden af henne är nu med Choret 26 alnar, och thes bredd 7 och 3 fjerdedels aln, men thes bredd med Korss-Kyrkorna är 24 alnar, och theras bredd allenast 5 och en half aln. Altartaflan, som är hwit målad och omgifwen med förgyldt Löfwerk, ses wara upsatt år 1711, och föreställer hon Christi korssfästelse och upståndelse. Prädikstolen är af Snickare-Arbete och förärad til Kyrkon år 1673. Uti Kyrkon kan man icke utan stor swårighet öpna och gräfwa någon Graf, althenstund hon är ganska smal och trång; hwarföre Ryttmästaren PETTER RIDDERSTRÖM, som dödde år 1748, för sin död utwalt Lägerställe åt sig uti Wapnhuset; och är honom til åminnelse i Kyrkon en wäl målad Tafla upsatt, som föreställer Christi kamp i Örtagården, ther en Ängel tröstar honom; och uti en Sky Guds wredes Kalk, hwarwid Änglar wisa bedröfwada ansigten. Klockorna hänga uti Tornet, och är then mindre omguten år 1739, och then större år 1757 med följande påskrift:
Mitt klang och ljud, Tig fram til Gud Och helga boning kallar;
War wettig tå, Til Kyrkon, gå, Och gör hwad Gud befaller.
Ännu en ting, I werldens ring Jag månde tig påminna
Tin dödlighet, Merk then och wet, När tu mig börer klinga.
Med unga och gamla äro wid pass 130 Personer uti Soknen, som består af 12 3⁄8 Hemman, af hwilka 2 äro Skatte, och 10 3⁄8 Krono. Thes längd är en fjerdedels och bredd något mer än en ottondedels mil. I Öster gräntsar hon til Härstad, i Söder til Tåkern, i Wäster til Wäfwersunda, och i Norr til Rogslösa. Skogen saknas här öfwer alt, dock fås til husbehof wid Åmberg och på Lysings Häradsmark. Jordmån består af swartmylla, dungjord och litet Lerblandad mylla, som nog är beswärad af then skadeliga Landhafran; hwilken dock ansenligen qwäfwes, när Åkrarna warda sent sådde. Wid en Helgård sås årligen 12 a 16 tunnor: men här är liten Äng, til större delen belägen wid Tåkern, och består af starr; theslikes ganska knappt Mulbete på trädet och uti ett sankt kärr, ther Kreaturen oftast fastna. Jemte Gårdsbruket har hwarje Hemman Fisk-watn i Tåkern; dock äro icke alle hågade at betjena sig theraf.
Capellans-Bostället ligger uti Bylag wid Kyrkon, och består af ett halft Krono-Hemman, som har 10 tunnors utsäde, en liten Kärr-Äng och Mulbete på Kjällstad Kärret. Then ene fjerdedelen af Bostället är immediate Krono, och skattas för honom 3 och en half tunna Korn, 18 Kappor Hwete, och 7 Dal. 18 öre Silf mt i penningar, och står til 3 fjerdedelar uti Rotehåll. Anders Siöblom tog emot Sacellanien år 1749.
4. HÆRSTAD, Consistoriel och Moder-Kyrka för KJÄLLSTAD.
At Här betyder en folkhop, är allmänt bekant; men wid hwad tilfälle någon Här sig samlat eller warit, ther Kyrkan nu står, hwarefter hon blifwit kallad Härstad, therom kan ingen ting med wisshet berättas; ej eller när Kyrkan först blifwit funderad: dock finnes uti bref, skrefna uti 12:te och 13:de Seculis, at hon blifwit nämnd både Häradstad och Herrestad. På Krono grund står hon, 3 fjerdedels mil ifrån Wadstena, på en högd icke långt ifrån Sjön Tåkern, och äro thes murar så wäl som Torn-mur och Ring-mur upförde af huggen Kalksten och Gråsten. Med Choret håller hon uti längden til Torn-muren 31 alnar, och uti bredden 32 och 3 fjerdedels aln. Thes Altartafla är upsatt år 1706, och afbildas på hennes öfre del Christ upståndelse, och på then nedre, Frälsarens, Marie, Pauli, Johannis och flera Apostlars bilder, som alle äro wäl målade och förgylde. Prädikstolen är af Bildthuggare-Arbete, med Frälsarens och Evangelisternas bilder; och är han hwit och brun anstruken, samt upsatt år 1688. Orgelwerket består endast af 4 stämor, och är köpt år 1715. Af Påwiska öfwerlefwor är i Sacristian ett Rökelsekar af malm; och ett wäl förgyldt sexkantigt Montrans af messing med låck, samt uti Wapnhuset Offer- eller Kak-Altaret. Klockorna hänga uti Tornet, som är betäckt med spåntak; och är the större ganska gammal, som kan slutas af then på henne befintelige uråldriga Munkstyl, hwilken ingen kan läsa med sammanhang, änskönt bokstäfwerna på Swenska med sina abbreviaturer äro helt tydelige; ordet Maria ser man ther likwäl klart, och thes utan uti en på henne guten Qwinno-Bild J.M., som tycks gifwa tilkänna, at Kyrkan, wid thes fundation, blifwit Jungfru Marie helgad. Then mindre Klockan ses wara förärad til Kyrkon år 1680, af Hennes Kongl. Majestets Riks-Änke-Drottningens Befallningsman i Äskilstuna Län, Sven Eriksson Herling.
Soknens Inwånare äro mer än 320 Personer, som bebo hennes 18 1⁄8 Hemman, af hwilka 16 7⁄8 äro Krono, 1⁄4 Frälse, och ett Prestegården. Så wäl längden som bredden af Soknen är 3 ottondedels mil; och gräntsar hon i Öster til Strå, i Söder til Sjön Tåkern, som skiljer henne från Kumbla och Swanshals, i Wäster til Kjällstad, och i Norr til Rogslösa. Från Tåkern rinner här Spälings- eller Mölna-Ån, öfwer hwilken Biskop Colo i sin tid, för år 1190, låtit bygga en Bro af huggen Kalksten med 5 hwalfbågar, som alle stå uprätt ännu til the resandes tjenst; men behöfwa och förtjena årligen omlagas, at Cols-Bro må, såsom ett märkwerdigt wår ålderdoms wedermäle, bibehållas för wår efterwerld. Hemmanen äro allt utan Skog, och få therföre hjelp från Åmberg och Lysings Härads-Allmänning. Jordmån är här lika som i Kjällstad Sokn, och sås årligen wid hwarje Helgård 14 a 15 tunnor. Någre Hemman äga Fiskwatn i Tåkern. I allmänhet är här mager Äng och eländig Betesmark.
Kyrkoherdans Boställe Husberga, ligger ett litet stycke ifrån Kyrkon, och består af ett Hemman med något mer än 20 tunnors utsäde, nödtorftig Äng, skrint Mulbete, och 3 små torp. Inom Prestegårds rå och rör ligger en Frälse Utjord, som icke är utbruten; för hwilken Kyrkoherdarne måste årligen gifwa i Ränta 50 Dal. Silf:mt til Stiernkloiske Familien. Pastoratet är nu Vacant.
5. ÖRBERGA, Consistoriel och Moder-Kyrka för NÄSSIA.
Kyrkan står på Krono grund, en half mil ifrån Wadstena, och ett litet stycke ifrån Wätern. Hon är upbygd af huggen Kalksten på en Örbacke, hwaruti ock Berg äro: så at Kyrkan förmodeligen i anseende til Örbacken och Bergen blifwit kallad Örberga eller rättare Öraberg, såsom hon nämnes uti bref år 1335 af Martino Erici, thes tå warande Curator. Häraf kan dömas om Kyrkons höga ålder, then ock hennes structur och tjocka murar gifwa tilkänna, samt at hon, enligit Kyrkoboken, är år 1587 tredje gången spånslagen. Så wäl uti längden som i bredden är Kyrkan uti urminnes tider tilbyggd, och håller hon nu uti längden 42 och en half aln; och uti bredden 9 alnar; men twert öfwer är bredden med Korss-Kyrkorna 23 alnar. Altartaflan afbildar på then nedre och bredaste delen then korssfästa Christum, och Qwinnorna under hans korss, men öfre delen, som är smalare, föreställer then upståndna Christum med Segerfanan. År 1699 är hon inköpt för 295 Dal. K:mt sådana medel, som Församlingen tid efter annan thertil sammanskutit: men år 1750 then 28 Junii, klockan 7 om morgonen, tå Kyrkan beklageligen af ljungeld öfwerst i Tornet blef itänd och afbrann, blef Taflan wäl något skadad; dock är hon å nyo til en del förgyld och förbättrad år 1756, hwilket kostat Kyrkan 220 Dal. Kopp:mt. Prädikstolen är af Snickare-Arbete med målade bilder beprydd, och stå orden Os et sapienta på thes Pulpet anteknade. Orgelwerket består af 8 stämmor, och är uti ganska godt stånd. År 1746 är thet inköpt för 1800 Dal. K:mt Kyrko-medel, och är ej en liten prydnad för Kyrkon. Hon har ock ett rätt wackert Torn, som blifwit uprest sedan år 1750, tå Kyrkons förra Tornspets och Tak lades i aska, som redan förmält är: och bör man ej förtiga, thet Gud i nådeligen bewarade Prestegården för eldswåda, änskönt wädret från Kyrkan låg theråt, och förde många eldbränder med sig på taken. Klockorna, som under branden nedföllo utur Tornet på Hwalfwet utan at taga någon märkelig skada, hänga nu uti thet nybyggda Tornet, och är then större guten år 1642, men then mindre år 1723.
Uti Soknen bo 560 Personer, och består hon af 32 1⁄4 Hemman, bland hwilka 6 3⁄4 äro Skatte, 21 1⁄5 Krono, 3 Frälse, och ett Prestegården. Längden af Soknen är en half, och thes bredd en fjerdedels mil; och gräntsar hon i Öster til S:t Pärs Sokn, i Söder til Härstad, i Wäster til Wätern, och i Norr til Nässia. Skogs-Hemman äro här inga; dock äga här ågra få Hemman litet Risbränsle uti sina Hagar. Jordmån består af Stenör och Dungjord, som dock är tämmeligen bördig, och sås årligen 18 a 20 tunnor vid hwarje Helgård. Äng är här endast til nödtorft, och knappat Mulbete.
Kyrkoherdans Boställe är belägit wid Kyrkon, och består egenteligen af ett Hemman, förutan ett donations-Hemman uti Kyrko-Byn, och en Utjord, hwarigenom han nu anses för 2 och ett fjerdedels Hemman. Thertil äro 24 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, knappt Mulbete, litet Risbränsle i Hagarna, och 4 små Torp, hwars Åboer få så något åt sig uti Prestegårds Gärde. Magnus Palmærus tilträdde Pastoratet år 1742.
Capellan wid båda Församlingarna har ock sitt Boställe här wid Kyrkon uti Kyrko-Byn, och består thet af ett halft Krono-Hemman med 8 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, och knappt Mulbete. Nils Novander blef Capellan år 1745.
6. NÆSSIA, Annexa til ÖRBERGA.
Från Kyrkan räknar man til Wadstena 5 ottondedels, och til Moder-Kyrkon en fjerdedels mil, och står hon på Krono grund på en U[d?] eller ett Näs, som stöter ut i Wätern, och är i ans[e]ende thertil worden kallad Nässia; ty ett Näs kallas af wåre gamle ÖstGöthar Nässie, som ses uti gamla ÖstGötha Lagens sjunde Flock Vm Styrilse Konunga, Fierde Balkin, hwarest står: I forsom älla flotmosom, å UTNÄSSJOM wid haf älla sjöstrand. Uti Joh. Loccenii Lex. Jur. Sv. G. pag. 110, nämnes Nässiaward, excubiæ in promotoriis ad mare sitis. Man har ock ett skäl eller bewis af Prestegården i Ekbyborna; i thy at han äfwenock heter Nässia efter ett Utnäs i Boren, som Prestegården stöter intil. Uti ålder lärer Kyrkan icke eftergifwa många andra; ty utom thet at the hardt wid henne befintelige Ättehagar med upreste hallar wittna om ortens höga ålder, så wisar äfwenock Kyrkons structur, at hon är rätt gammal. Hennes murar äro updragne af huggen Kalksten och Gråsten, och håller hon ej mer uti längden med Choret än 23 alna, och uti bredden 9 alnar. Wid henne är ock ett Sten-Torn, som icke är serdeles högt. Inuti är hon af sine hwalf nog låg och tämmeligen mörk; hwartil then gamle Påwiske målningen, som ännu är i behåll under hwalfwen, mycket bidrager: och kunde hon ansenligen uplysas, om hwalfwen hwitmenades. Altartaflan har under Påwetiden stådt i Wadstena Kloster-Kyrka, hwarifrån hon är hitförärad; och förestller uti slät målning HERrans Nattwards Instichtelse. Prädikstolen, af ringa Snickare-Arbete, gjör ej eller stort anseende. Förutan ett Påwiskt Rökelse-Kar af malm, och twänne gamla Annotations-Böker på Kyrkons inkomster och utgifter, then ena af år 1446, och then andra af år 1479, är eljest ingen ting märkwerdigt i Kyrkon. Klockorna hänga i Tornet, och har then större ingen påskrift, men på then mindre står: Desiderii amorisque Jesu cont[es]tandi gratia, Hæc Campana sumtu ecclesiolæ ejus in Næsio fusa est Junecopiæ Pastore Samuele Palmæro. Anno MDCCIII.
Soknens Inwånare utgjöra 230 Personer; och äro häruti ej mera än 10 1⁄8 Hemman, af hwilka allenast 5⁄8 är Skatte, och the öfrige 9 1⁄2 Krono. Thes längd är en fjerdedels, och thes bredd en ottondedels mil. I Wäster, Norr och Öster omgifwes hon af Wätern, och å Södra sidon, ther hon är landfast, stöter hon intil Örberga. Inom Soknen är en liten Krono-Skog, hwaruti dock ingen annan tilgång är, än på litet Risbränsle; warandes alle Hemman i Soknen Skoglöse. Jordmån är här nog sweksam, ty han består af skrin Ör- och Sandjord: äro ock til Hemmanen små Utsäden, liten Äng och nödtorftig Betesmark. Af gamla Minnes-Märken ses här uti NordOst wid Wätern, tekn efter en Wall eller Skants, af tämmelig högd, som kallas Getryggen; och på SödWästra sidon om Kyrkan öfwer Sjöwiken är ock tekn efter en gammal Wall. Wid ÖstNässia By, som ligger Öster ifrån Kyrkon, påhittade Bonden Anders Håkanson, som ännu lefwer, ett stycke ifrån stranden, på Wäterns botn, en myckenhet Blykulor, hwilka legat så länge i wattnet, at the af ålder woro utomkring hel hwita, men inuti befunnos the wara af bästa slags bly. Thesse Kulor, som woro stora som en knyt-näfwe, och lågo uti en omkrets af 100 alnar uti rundel, afhämtade Bonden ifrån botn med en klufwen stång, hwaruti Kulorne fastnade, och fortfor han thermed 3 a 4 år, til thes arbetet ej widare lönte mödan, såsom förrut, tå han löste wackra styfrar för blyet. Hwilken tid Kulorna kommit i Sjön, kan wäl icke med wisshet sägas; ty änskönt Krut redan warit påfunnit år 1347, så blef thet ändock ej bekant i Swerige förr än 100 år therefter[27], och kom thet ej i serdeles bruk förr än år 1495: utan skedde Krigsutrustningarne år 1452 ännu med Pantsar, Sköld, Jernhatt, Armborst, Pålyx, Glafwen eller Spjut och Pilar[28], förutan Krut och Kulor. Ej eller war Krut och Kulor ännu uti Konung GUSTAV then Förstas tid i serdeles bruk; hwarom kan läsas uti Witterhets Academiens Handlingars Första Del: så at förmodeligen Kulorna warit ärnade at brukas mot the Danska år 1567 och 1568, tå the brände och ströfwade i ÖsterGötland, och thorde wid samma tilfälle äfwen nyssnämnda Skantsar wara upkastade til säkerhet för the närmast boende. Cancell. Rådet Ol. von Dalin talar wäl uti Swenska Riks-Historiens Förra Del pag. 267, om Blylod, som uti Hedendomen warit bruklige; men thesse Kulor lära omögeligen wara så gamle.
Kyrkoherden så wäl som Capellan bo wid Moder-Kyrkon, hwarom redan förmäldt är.
Härmed sluter man Soknerna i Dals Härad, ibland hwilka man uti 1629 års Jordböker finner BROBY SOKN upförd; therföre är til wetandes, at thenna Soknens Byar och Gårdar äro i Högsalig Änke-Drottningens HEDEVIG ELEONORÆ Lifgedings tid, lagde til Strå Sokn, och thermed Broby Sokn glömd, och liksom förswunnen.
III. Aska Härad.
Om wåra äldsta Kyrkor warit förr byggde, än Länet deltes i wissa Härader, så kunde med någon wisshet sägas, at thetta Härad fått sitt namn af Ask Kyrko, som säkert är en af the äldsta i Stiftet: men som Häradsindelningen troligen skedt i fjermare tider, så thorde Kyrkan snarare blifwit nämnd efter Häradet; och thet fått sitt namn efter Byn Aska uti Hagebyhöga Sokn, såsom Bobergs Härad efter Bobergs By, och andre af dylika Byar och Gårdar, ther fordomdags Häradets Höfdingar och Styresmän bodt, tå Häraderna blifwit indelte, och fått sine namn. Somlige hålla före, at Aska By fått sitt namn efter en wid Byen befintelig ganska stor Ättehög, på hwilken Hedningarne i sin tid brändt sina döda til Asko; och är thenne store Ättehögen äfwen ett wedermäle, at ther en betydande Man bodt. Af 318 3⁄8 Hemman består Häradet, och äro af them 87 Skatte, 163 3⁄8 Krono, 47 1⁄2 Frälse, och 20 1⁄2 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman; dock lyda icke alla thesse Hemman til Sokne-Kyrkorna uti Häradet, utan 6 1⁄4 Hemman til Hoffs Sokn, och 1 3⁄4 Hemman til Bjällbo Sokn, bägge i Göstrings Härad; samt 15 5⁄8 Hemman til Ekbyborna Sokn, och 6 1⁄8 Hemman til Christbergs Sokn, som ligga i Bobergs Härad. I Öster ligger Bobergs Härad, å Södra sidon stöter thet intil Göstrings Härad, i Wäster och NordWäst ligger Dals Härad och Sjön Wätern, och i Norr gräntsar thet intil Sundbo Härad i Bergslagen. Häradets Tingställe skal uti uråldiga tider hafwa warit wid Aska Kyrko, ther ännu åtskillige i ring stälde stenar härom bära witne; och skola Tingen sedermera blifwit hållne wid Sjökumbla i Kjelfwesten Sokn, uti ett ther öfwergifwit Capell, såsom thet ock ännu til år 1380 brukeligit war, at hålla Ting uti Lands-Kyrkor: hwilket tå af Ärke-Biskopen, på Kyrkomötet i Telge, wid Bannlysning blef förbudit[29]. Til Motala flyttades Tingen för år 1486, ther ännu Häradets wanliga Tingstad är. Uti thes Sigill afbildas en Harf, och omkring randen läses: Aska Herrades Incigle. Fjorton Sokne-Kyrkor äro uti Häradet, nemligen 1. Wästra Sten, 2. Kjelfwesten, 3. Hagebyhöga, 4. Fifwelstad, 5. S:t Pehr, 6. Strå, 7. Orlunda, 8. Hellgona, 9. Hwarf, 10. Styra, 11. Ask, 12. Winnerstad, 13. Motala, och 14. Ny-Kyrka eller Wästra-Ny.
1. WÆSTRA STEN, Consistoriel och Moder-Kyrka för KJELFWESTEN.
Öfwer hela Soknen finner man, utan at gräfwa djupt, jorden upfyld med Kalksten, och förmenes, at Kyrkan, i anledning theraf, blifwit kallad Sten; men at hon kallas Wästra Sten, är at skilja henne från Östra Stens eller Stenby Kyrko och Sokn på Wikbolandet, som ligger från thenna uti Öster. Nyssnämnda Wästra Stens kyrka står på Krono grund, 3 fjerdedels mil ifrån Wadstena, och är upmurad af huggen Kalksten, hållandes uti längden 25 och en half, och uti bredden 9 och en fjerdedels aln. Thes Altarfafla, med Christi korssfästelse och the 12 Apostlars Bilder, är ifrån Påwetiden; men thes Prädikstol af Snickare-Arbete, upsatt år 1645. Ingen ting serdeles märkwerdigt är uti Kyrkon, utom ett Hufwud-Baner, hwaqrs underskrift lyder sålunda: Kongl. Maj:ts Tro Tienare och Capitain-Lieutenant under ÖstGötha Cawallerie, Ædel och Manhafftig Hr. ERIC TÖRESSON, född Anno 1637 d. 23 Febr. och dödde Anno 1689 d. 20 Febr. Gud hans sjæl ewinnerligen glædje: samt både uti och wid Kyrkon några Kyrkoherdars Grafwar med Stenskrifter, ibland hwilka följande öfwer Matthias Dingtinensis, af år 1660, är minneswärd:
Securus recuba hic mundi pertæsus iniqui,
Et didici et docui vulnera, CHRISTE, tua.
Klockorna hänga i Kyrkons Torn. Then större war guten år 1707 med en Latinsk inscription; men sedan hon blifwit omguten, läser man nu på henne å ena sidon:
Faticini dum sancta parant oracula vates,
Argutum refero jussa verenda melos.
Interea vestrum castos penetrare facellos
Æthera per nitidum jam feriente sono
Sed mea pendentes iterum vox signa ruina
Monstrat et infandos funera bella rogos
Sollicitare Deum mortalis pectora votis
Auferat indigenis quod fibi cunque nefas.
Men å andra sidon står:
Anno 1758. regnante ADOLPHO FRIDERICO rege Augustissimo dicececeos Lincopensis Episcopo ANDREA RHYZELIO et Pastore Elia Wibiörnson hæc Campana fusa est.
På then mindre Klockon läses följande:
Soli Deo Gloria.
Gud til æra och Wæstra Stens Församling til
prydnad ær denna Klocka å nyo guten med
Kyrkans bekostnad Anno 1711. P. Harald Sandelio
i Norrköping af Elias Arenhart.
Med flera Kyrkor är ock thenna sköflad och bränd af the Danske år 1568, och har Konung JOHAN, under sitt wistande uti Wadstena, gifwit wackert til thes återbyggande.
Uti Soknen bo 270 Personer, och består hon af 13 7⁄8 Hemman, af hwilka 4 3⁄8 äro Skatte, 6 1⁄5 Krono, 2 Frälse, och ett Prestegården. Längden af Soknen är 5 ottondedels och thes bredd en fjerdedels mil. Uti Öster gräntsar hon til Kjelfwesten, i Söder til Fifwelstad, i Wäster til Hagebyhöga, och i Norr til Wätern. En liten Insjö är wid Skepstad, ther Rudor undertiden fångas af 4 a 5 markers wigt. Hemmanen äro alle utan Skog. Jordmån består af Lera och Sand, som är tämmeligen bördig, och sås ärligen wid ett Helgårds-Hemman 16 a 20 tunnor, men theremot äga the liten Äng och knappt Mulbete.
Kyrkoherdans Boställe ligger wid Kyrkon, och består af ett Hemman med 20 tunnors Utsäde, liten Äng och knappt Mulbete, Från urminnes tider har ock lydt til Prestebordet Torpet Långwrån. Elias Wibiörnson tilträdde Pastoratet år 1758.
2. KJÆLFWESTEN, Annexa til WÄSTRA STEN.
Nära wid Kyrkon har en Sjö warit, som nu är aldeles igenwäxt, men hetat Kjälfwen: efter hwilken Kyrkan blifwit kallad Kjälfwestad; som hon ock kallas uti sidstledne Seculo af then mycket namnkunnige Kongl. Antiquarien och Secreteraren Joh. Hadorph, och bör såldes heta Kjälfwestad och icke Kjälfwesten, som hon nu allmänt nämnes. Kyrkan står på Krono grund, en mil ifrån Wadstena, och är upbyggd til 28 och en half alns längd til Tornmuren, och 9 och en fjerdedels alns bredd. När hon först blifwit funderad, therom äges här ingen kunskap, dock witna thes tjåcka murar om thes höga ålder; men at hon blifwit S:t Olof helgad, tycks kunna slutas af ett gammalt S:t Olofs beläte, som ännu är uti Kyrkon i behåll. Altartaflan är gjord år 1746, tå hon kostat 240 Dal. K:mt, och består hon af ett Crucifix med Mosis bild å högra och Johannis Döparen bild å wänstra sidon. Prädikstolen är förswarlig, och med Församlingens bekostnad gjord och upsatt år 1647. Orgelwerket består af 5 stämmor. Så snart sig gjöra låter ärnar Församlingen öka Kyrkans storlek å Norra sdon, och hafwer til then ändan redan framfört en myckenhet sten, Af Antiquiteter är ett Påwiskt Rökelsekar uti Sacristian, och uti Sacristie-muren en Runsten, hwars Runor äro obegripeliga. Uti Kyrkons hög-resta Torn är ock at se en afdelt Kammare, som kallas S:t Britas Kammare, ther hon säges hafwa hwilat, när hon gådt imellan Wadstena och sin Gård Ulfåsa, i Ekebyborna Sokn belägen. Klockorna hänga uti Trästapel, oaktadt Tornet wid Kyrkon synes wara fast och starkt nog at bära them; och lärer Församlingen med tiden blifwa nödsakad gjöra försök thermed, när Stapeln blir swag och bräcklig. På större Klockon är ingen ting anmärkt, men på then mindre läses å enda sidon: Anno 1702 ær denna Kielfwestens Klocka guten och förbættread Gud til æra och Kyrkan til prydnad. P. Johanne Lysenio, guten af Elias Arenhart. Nedanomkring henne står: Psal. 147. v. 1: Thet lofvet är liufligit och dægeligit.
Uti Soknen bo inemot 560 Personer, och består hon af 21 38 Hemman, af hwilka 7 äro Skatte, 9 12 Krono, och 4 34 Frälse. Längden af Henne är 3 fjerdedels, och thes bredd 3 ottondedels mil. I Öster gräntsar hon til Hwarf, i Söder til Styra och Fifwelstad, i Wäster til Wästra Sten, samt i Norr och NordOst til Winnerstad och Motala. Ganska få Hemman i Soknen äga liten Skog, hwaremot the fläste äga aldeles ingen. Jordmån består af bördig stark Lera och Sandjord, och sås årligen 16 a 20 tunnor wid hwarje helt Hemman, men theremot är här knapp Äng och föga Mulbete. Tutorp- eller Tuddarp-Sjön med små Ruder uti, är nu then endaste Sjö uti Soknen, sedan åfwannämnde Kjälfwen uttorkat, igenwuxit och wallat sig: och skal thenne Kjälfwen hafwa sträckt sig til Styra Byens ägor, som ses af the äldsta Jordböcker, så til Tranberga och Skäffesgjärdes Kärr förbi Kjälwestens Kyrka til Nyckleby och Freberga storäng, och therifrån genom en Bäck i Wätern. Wid Sjökumbla Rusthåll, ther rudera efter förr nämnda Capell synas, och långt tilbaka warit Häradets Tingställe, försöktes år 1734 om Sommaren wid stark torka at gräfwa uti then igenwäxte Sjön Kjälfwen, tå man påhittade Säf och små Fisk: och kunde man knappt räcka bottn med 2 långa ihopbunda stänger; hwilket nog är bewis, at ther warit Sjö, och at han igenwallat sig lika såsom Tuddarp Sjön nu årligen gjör. Jag bör ej eller förtiga, at NordWäst ifrån Kyrkon är en liten Åder-källa, som är märkwerdig theraf, at S:t Brita uti sin tid ofta therutur låtit hämta watn; hwarföre hon ock kallas S:t Britas Källa: och hafwa the Påwiske therwid ofta bedrifwit sina widskepelser. Förtjenar ock at at nämnas, thet then store Historicus och Antiquarien, Doct. Joh. Messenius in Julio år 1579 här i Soknen är född, och upfostrad i sin barndom på Freberga, som nu är ett Krono-Rushåll.
Capellans-Bostället ligger wid Kyrkon, och består endast af ett fjerdedels Krono-Hemman med 6 a 7 tunnors Utsäde, liten Äng, och Mulbete åt 4 Kreatur. År 1732 blef Carl Wickman här Capellan.
3. HAGEBYGHÖGA, Consistoriel och Moder-Kyrka för FIFWELSTAD.
Ett litet stycke Öster och Wäster om Kyrkon ligger Hageby öfra ocgh nedre By, och wid Kyrkon samma Bys Hedniska Ättebackar och Högar, efter hwilka Kyrkan blifwit kallad Hagebyhöga. Kyrkan står på Krono grund, en half mil ifrån Wadstena, wid allmäna Landswägen therifrån åt Husbyfjöl och Örebro. Hon är upmurad med Torn af huggen Lim- eller Kalksten til 38 alnars längd och 15 och en half alns bredd. Thes Altartafla, med Oljefärg hwit anstrukne och förgylde Bilder, är rätt wacker och förärad til Kyrkon år 1697 af Ryttmästaren Niels Börjeson, som för henne gifwit 630 Dal. Kopp:mt. Prädikstolen är ock på förenämnde sätt målad och förgyld; och har han kostat 350 Dal. K:mt, tå han år 1713 blifwit upsatt. Men Orgelwerket är then 27 Maji 1707 redan påkostadt och betalt med 450 Dal. K:mt, tå thet haft allenast 6 stämmor, hwilka år 1752 blefwo förbättrade och ökte med 3 andra stämmor, och kostade thenna reparation och tilökning 1000 Dal. K:mt. På en af Kyrkons Ljus-Kronor står anteknadt: Major Wælborne Herr GUSTAF GYLLENÅLLON, samt des kæra Fru, Wælborna ANNA MARGARETHA VON STENHOF. Anno 1716. Uti Kyrkon är then Gyllenålliske Familiæ-Grafwen, och läses på Grafstenen aldraöfwerst: Quid mortalis homo? nil nisi bulla levis. Disce mori moneo pulvis et umbra sumus; men å ena sidon på stenen står: Hær under hwilas S. afledne i Christo Ædel och Wælbördig NILS ARFWEDSON til Medhammar. hwilken i Herranom afsomnade d. 8 Maji 1611[30], samt å stenens andra sida: Ædel och Dygdesam Matrona, H. BARBRO[31] til Medhammar. S. Erkebescop ANDERS dotter, afled Anno 1614, samt någre deras barn och barnebarn &c. hwilke alle på stenen stå upräknade. Under ett i Kyrkon upsatt Hufwud-Baner läses widare: Hans Kongl. Maj:ts til Swerighe wår allernådigste Konungs tro tienare och fordom Ryttmæstare under Adelsfanan, den Ædle och Wælborne Hr. ARFVED NILSSON GYLLENÅLLON til Medhambra och Olstorp, som afled på Medhambra d. 6 Maji 1678, och begrofs uti Hageby Kyrko d. 22 Dec. samma år. Emedan Tornmuren är något swag, så dristar Församlingen icke hänga Kyrkons Klockor uti Tornet, utan hänga the uti Trästapel. På then större Klockon är ingen ting at läsa, och på then mindre står endast: A E. H. B. N. D. 1613.
Mer än 560 Själar bo uti Soknen, som består af 25 3⁄8 Hemman, neml. 5 1⁄4 Skatte, 18 5⁄8 Krono, 1⁄2 Frälse, och ett Prestegården. Så wäl Soknens längd som bredd är 5 ottondedels mil, och gräntsar hon i Öster til Wästra Sten, i Söder til Fifwelstad, i Wäster til S:t Peder, och i Norr til Wätern. Någre få Hemman äga här litet Risbränsle uti sine Hagar, men the öfrige äro aldeles Skoglöse. Jordmån består af Sandmylla, som är tämmeligen bördig; dock finnes äfwen somligstädes god och bördig Lera. Här sås 12 a 15 tunnor årligen wid en Helgård. I allmänhet är här liten Äng, och hafwe the fläste Hemman Mulbete på then så kallade Hageby-Löten, som är skrin nog. Fiske idkas här endast med Refwor, mellan Pingst och Midsommar uti Wätern, af the närmast ther intil boende, emedan här är Gallstrand och bottnen mycket stenig, som hindrar, at hwarken Sommar- eller Winter-Not kan brukas. Jemte Hemmansbruket förer och säljer Allmogen af then här uti Soknen nog befinteliga Kalksten, en myckenhet til Kalkugnen uti S:t Peders Sokn för 16 öre K:mt lasset. Om then här uti Soknen wid Aska By belägne stora och runda Ättehög är åfwantil redan förmäldt. Ett enda berustadt Säteri är i Soknen, neml.
Medhambra, som ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon wid wätern, och består af ett Hemman förutan Kålstorp af ett halft, och Klotorp likaså af ett halft Hemman; hwilke alle äro Krone och indelte til Skeninge Compagnie under N. 11 och 12. Kålstorp och Kåltorp brukas af Bönder för Skatt til Ägarn: och äro wid Medhambra 15 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng och Mulbete, små Skog i Hagarna, Fiske uti Wätern, nyss anlagd Trägård, 9 Dagswerks- och ett Fiskare-Torp. Redan år 1546 ägde en Arwid af Gyllenållornes Förfäder Medhambra, och hafwa Gyllenållorne warit ägare theraf til thes Sergeanten af Artilleriet Gustav Phil. Gyllenållon, såsom then sidste af thet namnet, år 1736 med döden afgick, tå Arfwingarne sålde Egendomen til Capitain Ernst Christopher Wendel, hwars Arfwingar, sedan han år 1757 med döden aflidit, när äro ägare theraf.
Kyrkoherdans Boställe Brustorp ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett helt afgiärda Hemman med 15 a 18 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, nödtorftigt Mulbete och 2 Torp. Ibland Prestegårds tilägor är ett stycke Äng uti Hagebyhöga, som i fordna tider är gifwen ifrån Klåstada, theslikes ett stycke Utmark af Aska ägor til en Kalfhage, och har Glorwördigast i åminnelse Konung GUSTAV then Förste uti Wadstena d. 13 Apr. 1559 faststält, at nämnde Ängstycke och Kalfhage orubbade skola lyda til Prestegården. Probsten M. Wilhelm Julius Wetterling har här warit Pastor sedan år 1751.
4. FIFWELSTAD Annexa til HAGEBYGHÖGA.
Kyrkan står på Krono grund wid allmänna Wägen mellan Skeninge och Wadstena, och räknes från henne til Wadstena 5 ottondedels mil. Thes murar äro upförde af huggen Kalksten, och är wid henne ett ansenligen högt Sten-Torn med spånad spets. Uti längden håller hon 41, och uti bredden 9 alnar. Altartaflan, som är hwit anstruken och med förgyldta bilder utzirad, föreställer Christ korssfästelse och upståndelse, och är hon år 1702 köpt för 220 Dal. K:mt af Kyrkons medel, men år 1713 stofferad, tå thet kostade Kyrkon 120 Dal. K:mt. Prädikstolen är äfwenock hwit anstruken och förgyld, och inköpt för 350 Dal. K:mt af Kyrkons medel år 1713. Orgelwerket äger ej flere än 3 stämmor, och kan icke wara serdeles dugligt, althenstund thet redan år 1639 then 2 Octobr. blifwit köpt och upsatt, tå thet kostat 150 Dal. K:mt, hwartil Kyrkoherden med några i Församlingen sammanskutit 64 Dal. 16 öre K:mt, och togs thet öfriga utur Kyrkons Cassa, tå uti henne icke mer blef i behåll än 1 Dal. 30 öre, förutan 3 tunnor Korn, Kyrko-Spannemål. Til år 1702 har thet stådt framme uti Choret, men blef, tå nya Altartaflan upstäldes, flytt på Dränge-Lecktaren, ther thet ännu står Utom förenämnda är märkwerdigt i Kyrkon ett litet Wapn med Musselskal på bräde måladt, med underskrift: Anno — — — — d. — — Martii ær uti Ræfle i Gudi afsomnad Kongl. Maj:ts til Swerige Tro Man och Förnæmlige Secreterare, Den Ædle Wælbördighe och Höglærde PEDER NILSSON til Krak. Oansedt at wid Kyrkon är Sten-Torn, som sagdt är, så hänga dock Klockorna uti Trästapel, och läses på then större uti gamla Göthiska Bokstäfwer: Ulf mek köpte Gude tel lof ok Jomfru Maria i Wærdige Her Fader Biskops Hanses tid, Arom efter Guds byrd MDXXV. På then mindre Klockon står: Ulf mek köpte Gud tel lof ok Jomfru Maria, Arom efter Guds byrd MDXXXV.
Uti Soknen bo mer än 400 Personer och består hon af 22 5⁄8 Hemman, bland hwilka 4 7⁄8 äro Skatte, 14 3⁄4 Krono, 2 Frälse, och ett Hemman Frälse-Säteri. Längden af Soknen är 3 ottondedels, och thes bredd en fjerdedels mil. Uti Öster gräntsar hon til Styra och Hwarf, i Söder til Hellgona och Orlunda, i Wäster til Strå och S:t Pehr, och uti Norr til Hagebyhöga, Wästra Sten och Kjälfwesten. Ingen Skog är uti Soknen. Jordmån består uti sandblandad Örjord, som dock är tämmeligen bördig, och är Utsädet til Hemmanen ganska olika, i thy at somlige ej hafwa mer än 10 tunnors Utsäde, hwaremot åter andre hafwa 12, 14 a 16. Äng och Mulbete är här ganska ringa. Af gamla Minnesmärken äro på then så kallade Löten åtskilliga upreste Hallar: ther ses ock en stor, hög och flat Sten, som förmodeligen uti Hedna Werld warit Offer-Altare; och är märkwerdigt, at fast marken alt omkring är bevuxen med Enebuskar och Ljung, så är hon dock närmast omkring stenen på alla sidor slät och jämn. Ett enda Frälse-Säteri[32] är i Soknen, neml.
Ræssjö, som ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett Hemman. Thertil är ansenlig Åker, tilräcklig Äng, Mulbete uti en liten Hage, uti hwilken ock litet Risbränsle är, och 3 rå och rörs Torp. Thetta Säteri har Natt och Dag Familien förr ägt, och blef R. R. och Felt-Marskalken Gref Axel Lillje år 1654 ägare theraf. År 1713 possiderades thet af Grefwinnan Agneta Wrede, och år 1714 af Grefwinnan Christina Beata Lilje. Sedan hafwa Theras Excell. R. R. &c Gref Carl Gustav Tessin år 1738, och R. R. Baron Fabian Wrede år 1744 ägt Säteriet, och therefter Majoren Elias Pilgren år 1749; hwars Arfwingar sålde thet til Cornetten Gustav Anders Blomenschiöld, thes nu warande ägare.
Wil gissas, at nyssnämnda Räffsjö uti fordna tider warit Prestegård, emedan en Kyrkoherde wid Hagebyhöga och Fifwelstad Församlingar bodt ther, hwarom på en Grafsten uti Fifwelstad Kyrka står anmärkt: Öfwerst: Eccl. 12 Revertatur pulvis in terram suam, unde &c. Midt uppå: En Solwisare, Timglas, Bok och Kalk. Nederst: Sub hoc lapide reconditum est corpus D:ni MAGNI JOANNIS, qui pie obiit 5 Dec. Anno Christi 1580. RÆFFSIÖ.
Capellans-Bostället ligger wid Kyrkon, och består af ett halft Krono-Hemman med 8 tunnors Utsäde, mager Äng, och skrint Mulbete på Löten. Johan J. Salin är nu Capellan ifrån år 1750.
5. S:t PEDERS SOKN.
Om thenna Sokn warit indelt och haft sin egen Sokne-Kyrka innan Wadstena Stad blef byggd, samt burit namn af S:t Peders Sokn, kan icke med någon wisshet berättas, althenstund hon har namnet efter Stadsens Kyrko, som efter thes byggnad och fullbordan blifwit S:t Peder helgad; ther hon ock ännu thenna dag håller gemensam Gudstjenst med Stadsens Jnwånare. Dock är mögeligit, at ther Stads-Kyrkan nu står, Soknen för Stadens fundation haft sin Sokne-Kyrka, som tå redan burit namn af S:t Peder; och at Soknen efter thensamma haft sitt namn, liksom S:t Lars Sokn wid Linköping, S:t Johannis Sokn wid Norrköping, och S:t Drothems eller Trefaldighets Sokn wid Söderköping bära namn af sina uråldriga Sokne-Kyrkor. Men som oftanämnda S:t Peders Kyrka är belägen uti Wadstena Stad, och tillika är Stads-Kyrka, så är redan uti Femte Capitlet berättelse gjord om henne.
Soknens Jnwånare äro wid pass 300 Personer, som bebo 25 1⁄8 Hemman, af hwilka 3 3⁄8 äro Skatte, 20 3⁄4 Krono, och ett Hemman Hospitals Ladugård, dock lyda icke alle thesse Hemman til Aska Härad, utan Kongs-Gården Starby bestående af 10 1⁄2 Hemman til Dals Härad. Hennes längd anses för 3 ottondedels, och thes bredd för en fjerdedels mil. Uti Öster gräntsar hon til Hagebyhöga, i Söder til Fifwelstad, Orlunda och Hoff, i Wäster til Härstad, och i Norr til Wadstena Stads ägor och Wätern. Starby äger allena någon Skog; the öfrige Hemman äro aldeles utan. Jordmån består af Lera och Sandjord, som är tämmeligen bördig: och äro tilräckelige Utsäden til Hemmanen, men liten Äng och knappt Mulbete. Uti Soknen märkes widare
1. Starby, som är Kongs-Gård, och består af 10 och ett halft Hemman Krono. Thes förmåner bestå uti 80 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, nödtorftigt Mulbete, litet Skog på Kronoparker, ett Tegelbruk, 6 stycken Rödings-Fiske i Wätern, och 8 Dagswerks-Torp. Til Kongs-Gården gjöra ock 72 och ett ottondedels Krono-Skatte och immediate Hemman Dagswerken. Från Staden ligger Gården en ottondedels mil och nyttjas under Kammarduks-Fabriquen i Wadstena mot årligit arrende, enligt Riksens Höglofl. Ständers beslut.
2. Egeby, ligger 3 ottondedels mil ifrån Staden, och består af 2 Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 13 wid Skeninge Compagnie. Wid Säteriet äro 38 a 40 tunnors Utsäde, litet Äng, och Mulbete på Trädes-Gärdet. Capitain Carl Johan Fahnehielm har för thetta ägt Säteriet, och nu är Auditeuren Peter Gideon Wadman theraf ägare.
3. Uti Soknen har Kyrkoherden intet Boställe; men åt Capellan är Boställe anslagit en fjerdedels mil ifrån Staden uti Granby By, och består thet af ett helt Krono-Hemman med 15 a 16 tunnors Utsäde, ganska liten Äng, och intet Mulbete. Bostället gafs af högst Saling Änke-Drottningen HEDVIG ELEONORA, tå faststäldt blef, at twänne Capellaner skulle wara til S:t Peder i Wadstena och Strå Församlingar. År 1744 tog Johan Stenwall emot Capellans-Lägenheten.
6. STRÅ, Annexa til S:t PEDERS Kyrka.
Kyrkan står på Krono grund, en half mil ifrån Wadstena, och är upbyggd af huggen Kalksten til 26 och en half alns längd och 14 alnars bredd, med en tilbyggnad å Norra sidon, som uti urminnes tid gjord är: men å Östra ändan öktes Kyrkan wid pass år 1703, hwarigenom hon fått then längd, som hon nu har. Under Taket är Kyrkan panelad med bräder. Thes Altartafla, af Bildthuggare-Arbete, afbildar i synnerhet Christi korssfästelse, med Mosis bild å högra, och Johannis bild med ett Lamb mellan fötterna å wänstra sidon. År 1743 är hon köpt för 1100 Dal. K:mt, tå Församlingen gaf thertil 500 Dal., och togos 600 Dal. utur Kyrkons Cassa. Prädikstolen med Bilder är wäl något gammal, men blef år 1746 å nyo målad och förgyld, hwartil 100 Dal. 24 öre K:mt anvwändes af Kyrkons medel. Ibland andra hafwa twänne Officerare sina Lägerställen uti Kyrkon, och läses på then enes Grafsten: Capitain-Lieutenanten Hr. MÅRTEN HÅKAN SWAN, född i Kiedewa år 1646 d. 24 Jan. och des Fru CHRISTINA RAKETSAND, född i Tyskland år 1636. På then andres står: Cornett af ÖstGötha Cavallerie, BENGT PÆRSON SWAN, född anno 1606 d. 8 Martii, afsomnade 1684 d. 14 Maji, samt des kæra Hustru LUCIA VON DER HAGEN, född 1604 d. 10 Nov. afsomnade 1684 d. 15 Aprill. Wid Kyrkon är wäl ett wackert Sten-Torn, hwaruti Klockorna hänga; men i brist af förmögenhet är ännu ingen SPets uprest öfwer Tornet, utan allenast ett Tak af bräder lagdt. Then större Klockan är aldraförst stöpt år 1642, men för en remna skul omstöpt år 1748, tå följande Rim sattes på henne:
Jag kallar med mitt ljud,
Kom Christen Gud til ära,
Kom, hör och göm hans bud,
Som tig kan wisa, lära,
Hur du rätt wandra bör
Til Himlens sälla Borg,
Ther du i ewighet
Får glädje uthan sorg.
År 1747 är then mindre Klockan guten, förutan någon påskrift.
Uti Soknen äro 470 Menniskior boende, och har hon af ålder bestådt endast af 6 1⁄4 hela Hemman, som alla ligga uti Aska Härad; men sedan Broby Sokn-Kyrka, som stådt wid Korssbro, utmed Broby By, rasserades uti högst Saliga Änke-Drottningens HEDVIG ELEONORÆ Lif-Gedings tid, såsom åfwan förmält är, och the til samma Sokn lydande 15 3⁄4 Hemman, hwilka alle ligga uti Dals Härad, lades til Strå, utgjör nu Soknens Hemmantal 22 hela Hemman, af hwilka 8 3⁄4 äro Skatte, 12 Krono, 1⁄4 Frälse, och ett Frälse-Säteri. Wid pass en half mil lång och en fjerdedels mil bred är hon, och gräntsar i Öster til Orlunda, i Söder til Hoff, i Wäster til Härstad och Öreberga, och i Norr til Wadstena Stads ägor. Igenom Soknen rinner Spälings-Ån, hwarwid 3 Mjöl-Qwarnar stå. Til Hemmanen är ingen Skog, men tilräcklig Åker; hwars Jordmån består af Lera och Dungjord, som här bär en ymnig och strid Säd: men allestädes är liten Äng och knappt Mulbete. Frälse-Säteriet
Åbylund ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett Hemman. Thertil är ansenlig Åker, nödtorftig Äng, knappt Mulbete, 12 rå och rörs Torp, och litet Fiske uti nyssnämnda Å. Hauptmannen och Lagmannen Jacob Arnoldsson Du Rees bekom Säteriet med sin Fru Elsa Printz, Landshöfdingen Johan Printz Dotter och Fredric von Rohrs Änka. Långt efter theras död har Capitain och Riddaren Hans von Schwerin ägt Säteriet, sedan Bruks-Patron Peder Swedenstierna, så Capitain Ernst Christopher Wendel som sålde thet til Capitain wid Amiralitetet Johan Gustav Gyllenhammar, hwilken åter såldt thet til Öfwerste-Lieutenanten och Riddaren Axel Christopher von Kothen, hwars Änke-Fru, Friherrinnan Bildstein, med sina Barn, nu possiderar Gården.
Capellans-Bostället ligger i Kyrko-Byn, och består af 3 ottondedels Hemman, hwartil ock brukas ett fjerdedels Hemman Krono, för hwilken fjerdedel Capellan betalar 2 och 3 fjerdedels tunna Korn och 3 Dal. Silf:mt årlig Skatt til Kronon, och har han in alles 11 a 12 tunnors Utsäde, liten och mager Äng, samt Mulbete på Trädes-Gärdet. Olavus Matth. Kielenberg, som ock är Wadstena Stads-Capellan, tog emot Sacellanien år 1749.
7. ORLUNDA, Præbenda Rectoris Scholæ uti Wadstena.
At ther Kyrkan står tilförene warit en Lund, hwaruti Hedningarna fordom offrat Afguden Oden, tror man säkert; althenstund Kyrkan, i gamla Handlingar, kallas Odelunda och icke Orlunda, som man nu kallar henne. Hon står på Krono grund, en half mil ifrån Wadstena, och är upbyggd af Kalksten til 32 och en half alns längd med Choret til yttre Torn-muren, och 7 och 2 ottondedels alns bredd. År 1704 är thes Altartafla förfärdigad i Wadstena, och köpt för 200 Dal. K:mt af Kyrkons medel. Hon är wäl liten, men dock wacker och beprydd med Christi korssfästelse. Prädikstolen är af ringa och enfaldigt Snickare-Arbete. Fonten, uti trä förfärdigad, har en sådan påskrift: Pijhltræds med Expens prydd då mig ændtelig wara, Nær öfwer Ottijo skrefs fem, lagfaren tæcks æhrfara. Såsom något besynnerligit förwaras uti Kyrkon en Ryggknota af 8 tums diameter, och hålles före, at thensamma skal wara efter en Menniskjo, hwilket lättare är att säga, än bewisa. Uti Tornet, som har en spånad spets, hänga Klockorna, och har then mindre intet minnesmärke, men then större ses wara guten år 1682, med följande påskrift:
Frälsarens efter börd, år på det wi wandra,
Ettusende Sexhundrade neml. ottationde andra
Posuit Matthias Norberg Norcopensis H T. Past. Orl.
Af gamla Minnesmärken ser man på Kyrkogården en Runsten, som har följande Runaskrift[33]:
— — — DIR. STIN. DISIN. IFTR. FASTAN. SUN. SIN. G — — — — HIBUR.
Thet är:
— — — — denne sten efter Fasten, sin son, g — — — — slagskämpe.
Ibid.
— — — — NAR. AUK. — — — — DUR. SIN.
Ibid.
— — — — har och — — — — der sin.
Personer äro 320 boende uti Soknen, och består hon af 17 3⁄4 Hemman, neml. 4 3⁄4 Skatte, 8 1⁄2 Krono, och 4 1⁄2 Frälse. Thes längd är en fjerdels, och bredden en ottondedels mil. Uti Öster gräntsar hon til Biällbo, i Söder til Biällbo och Hoff, i Wäster til Strå, i Norr til S:t Peder, och i NordOst til Fifwelstad. Skogen saknas här öfwer alt, och är föga annat än Dungjord i Soknen, hwilken dock är fruchtbärande, och sås 8, 10, 12 a 16 tunnor årligen wid en Helgård. Äng är här liten så wäl som Mulbete, och äro somlige, som icke hafwa annat Mulbete än på Trädesgjärdet.
Prestegården ligger wid Kyrkon, och består af ett halft Krono-Hemman med 7 a 8 tunnors Utsäde, liten Äng och nödtorftigt Mulbete. M. Petrus Löngren är nu Rector och Pastor sedan år 1757.
8. HELLGONA SOKN.
Thet wil sägas at Soknens Inwånare i fordna tider skola hafwa haft sin enskilda Sokne-Kyrka, efter hwilken Soknen heter All Hellgona, och förmenes, at Kyrkan skal hafwa stådt uti Skeninge Stad wid Ån på en högd, som nu för tiden kallas Pute- eller Bute-Backen; emedan man för någon tid sedan uti samma Backa funnit en Kalk: men som bekant är af thet som om Skeninge Stad anfördt blifwit, at Staden många gånger lidit undergång, så kan man nog tro, at Hellgona Kyrka med Staden haft enahanda öde, och at thes Församlings Ledamöter icke förmått, then ena gången efter then andra, upbygga henne igen; hwarföre Sokneboerne förenat sig med Stadens Inwånare om gemensam Gudstjensts hållande uti Stadsens Kyrko, hwilket ännu bibehålles; och är således ingen ting at berätta om någon Sokne-Kyrka.
Soknens Inwånare utgjöra ett antal af 623 Personer, som bebo 39 1⁄2, bland hwilka 3 1⁄4 äro Skatte, 27 Krono, 5 1⁄4 Frälse, 3 Frälse-Säteri, och ett Prestegården. Af förenämnda 39 1⁄2 Hemman lyda dock ej fler än 21 1⁄2 til Aska Härad, nemligen 2 1⁄2 Skatte, 17 3⁄4 Krono, och 1 1⁄4 Frälse-Hemman: utan the öfrige 18 til Göstrings. Längden så wäl som bredden af Soknen är en half mil, och gräntsar hon i Öster til Normlösa och Järstad, i Söder til Högby, i SödWäst til Biällbo, i Wäster til Orlunda, i NordWäst til Fifwelstad, och i Norr til Wallerstad och Styra. Förutan en liten Göl, som kallas Älgesjön, är ingen Sjö uti Soknen: och hände sig, at all Fisken uti Gölen, och theribland thes sköna Rudor, år 1739 och 1740, under then tå warande kalla Winter, dogo ut; dock är nu igen Fisk theruti planterad. Genom Soknen stryker Skena-Ån, och emedan then ganska ofta står torr, så äro therwid inga Watnwerk anlagde. Grof Skog är ingen uti Soknen; dock hafwa the fläste Hemman små Skogshagar med ung Gran- Tall- och Asp-Skog. Jordmån består af Sand och Mylla, och sås 12 a 16 tunnor wid en Helgård; hwaremot i jämnförelse är liten Äng, men dock nödtorftigt Mulbete. Wid Wistena är en Runsten, som Verelius uti Göthriks och Rolfs WästGötha Konungars Historia pag. 47, och M. Göranson uti sin Runstens-Bok pag. 247, N. 876 anmärkt; och fastän Runorna icke kunna förswenskas, så wil man dock icke gå them här förbi. They lyda så:
SADR. DATI. TIDKU. SUIT. AFHL. RTST. FAU.
På Lagmansberga Bys Utmark är en Källa, tit mycket Folk Midsommars-afton reser och dricker af thes watn, efter gammal plägsed; hwilken dock nu warande Landshöfdinge billigt sökt förekomma. Säterier äro i Soknen
1. Lindewad, som ligger i Göstrings Härad, och består af 3 Hemman Frälse-Säteri med Sämjetorp af ett halft Hemman, och har tilförene hetat Hunnewad. Under Säteriet är ock rå och rörs Hemmanet Orås af ett fjerdedels Hemman bebyggdt med Dagswerks-Torp. Säteriet ligger 3 ottondedels mil ifrån Skeninge, och har ansenlig Åker, liten Äng, nödtorftigt Mulbete, liten Skog, skön Trägård med nyligen anlagdt Orangerie, och en Plantagie åt Kammarduks-Fabriquen i Wadstena, samt 2 Ruddammar. Under Säteriet lyda många hela Bonde-Hemman och Dagswerks-Torp, och hafwa uti fordna tider under Gripensköldar ägt Hunnewad, som fick namn af Lindewad, sedan R. R. Gref Eric Lindsköld blef ägare theraf. Efter honom tilföll thet hans Måg Landshöfdingen Isaac Funck, och är thet nu thennes Son, Kammar-Herrn Eric Funck tilhörigt.
2. Biskopsberga, Berustadt Krono-Säteri, N. 23 wid Skeninge Compagnie; ligger uti Aska Härad, en fjerdedels mil ifrån Skeninge, och består af ett Hemman med 10 tunnors Utsäde, 20 lass Äng, litet Skog, och medelmåttigt Mulbete. Biskopen i Linköping Samuel Nic. Enander ägde Säteriet uti sin tid, sedan thes Son Gyllenadler, och efter honom thes Dotter-Son Adlerberg. Nu är Per Gylling ägare theraf, och har ärft thet efter sin Fader.
Uti Biskopsberga By har ock Kyrkoherden i Skeninge ett Hemman, som honom är bewiljadt af Konung CARL the Ellofte genom resolution af then 9 Febr. 1685, att nyttja såsom Prestegård til Soknen. Wid Hemmanet äro 14 tunnors Utsäde, 16 a 20 lass Äng, någorlunda tilräckeligit Mulbete, och litet Risbränsle uti en Hage. Här på Ägorna är ock en Runsten, med följande så ännu läsliga Runor[34]:
EYSTEIN. RAISI. STIN. — — — —
Thet är:
Östen reste stenen — — — —
9. HWARF, Consistoriel och Moder-Kyrka för STYRA.
At wåre Förfäder uti fordna tider sammanträdt och samlat sig på thet stället, ther Kyrkan är byggd at hålla Gudstjenst, gifwer Kyrkons namn nogsamt tilkänna, i thy at ordet Hwarf fordomdags betydt samling til Gudstjenst, i anseende til wisse tidehwarf, som woro til Gudstjenstens hållande[35]. Kyrkan står på Krono grund, 3 fjerdedels mil ifrån Skeninge, och är upbyggd af huggen Kalksten til 29 alnars längd och 10 och en half alns bredd, med ett högt och ansenligit Torn. Altartaflan är ifrån Påwetiden, och är hon beprydd med Christi korssfästelse, samt the 12 Apostlars och 4 Evangelisters bilder; men Prädikstolen, af Bildthuggare-Arbete; med the 4 Evangelisters bilder utzirad, är til Kyrkon förärad af General-Majoren Pæder Andersson Linderoth för år 1673. Thenne Herrn har sin Graf i Choret, och ses hans bild uti fullkomlig kropps gestalt med Harnesk, samt hans Frus bild uthuggne på Grafstenen, som har en sådan påskrift: Hær ligger begrafwen den ædle och wælborne Herre, Herr PÆDER ANDERSSON LINDEROTH til Sörby och Ingmarstorp, fordom Hans Kongl. Maj:ts til Swerige Tro Man, Öfwerste och General-Major til Hæst, samt Krigs-Råd, afsomnade i Christo år 16 — — d. — med hans kæra Fru, Fru CATHARINA AGNETA NAGEL til Sörby och Ingmarstorp 16 — — Gud theras sjæl frögda. Upsat år 1659. Bemälte Herre til åminnelse ses ock hans Hufwud-Baner upsatt i Kyrkon, med underskrift: Hans Kongl. Maj:ts Tro Man, General-Major och Krigs-Råd, den ædle och wælborne Herre PÆDER ANDERSSON LINDEROT til Sörby och Ingmarstorp, nu mera salig hos Gud, ær född år 1596, och saligen i Herranom afsomnad d. 4 Junii 1673. Förrut nämnda Graf lyder nu som förr til Sörby Säteri, och är Secreteraren Ture Wonnerstedt äfwen theruti begrafwen. Eljest är ingen ting serdeles märkwerdigt i Kyrkon, undantagandes en Kalk med så lydande påskrift: Hauriat hinc populus vitam te sangvine sacro: En! fluit æternus, quem fudit vulnere Christus. Uti Tornet hänga Kyrkons Klockor, och läses på then större uti Munkstyl: Anno Domini MCDVI. Gelp Maria. Amen.
Wid pass 500 Menniskior bo uti Soknen, som består af 26 1⁄4 Hemman, bland hwilka 3 1⁄8 äro Skatte, 16 Krono, 4 1⁄8 Frälse, 2 Frälse-Säteri, och ett Prestegården. Hennes längd så wäl som bredd är 2 ottondedels mil, och gräntsar hon uti Öster til Lönsås och Fornås, i Söder til Wallerstad, i Wäster til Styra, och i Norr til Kjälfwesten, Winnerstad och Ask. Ingen Skog är uti Soknen, och består Jordmån, Norr ut, af Sandjord, men å Östra, Södra och Wästra sidorne af Swartmylla, Sand och Lera. Utsädet wid en Helgård kan wara 8 a 10 tunnor årligen, och är til Hemmanen liten Äng och föga Mulbete. Kalksten finnes här i Backar och Gärden åtskilligstädes; dock brännes här ingen Kalk för wedbrist skul. En liten Sokne-Allmänning, Långskogen kallad, är här, som år 1753 blifwit delt under Hemmanen i Soknen: och emedan Kyrkan i långliga tider årligen njutit 31 Dal. 16 öre K:mt i Skatt af the Torpare, som bodt på thenna Allmänningen för delningen, så bewiljade Sokne-Männen enhälligen wid delningen, at Kyrkan alt framgint skulle njuta samma Skatt til godo. Ett enda Säteri är här, neml.
Sörby, som består af 2 Hemman Frälse-Säteri och ett Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 6 wid Skeninge Compagnie. Thet ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkan, och har ansenlig Åker, nödtorftig Äng och Mulbete, litet Risbränsle uti Hagarna, nyligen anlagdt Tegelbruk och Kalk-Ugn, 7 rå och rörs Torp, förutan Ryttare-Torpet, och 3 Torp på Långskogen. Nyssnämnda Hemman blefwo byggde til Säteri af General-Majoren Pæder And. Linderoth: sedan hafwa Öfwersten Hans Ulfsparre och General Lieutenanten Anders Wennerstedt ägt Säteriet, af hwilket Öfwersten och Riddaren Simon Jacob Wennerstedt nu är ägare.
Kyrkoherdans Boställe är belägit wid Kyrkon, och består af ett Hemman med 12 a 14 tunnors Utsäde, liten Äng, och knappt Mulbete uti en Hage, ther ock litet Risbränsle är, samt på ägorna ett Torp. Jacob Wulff är nu Pastor wid Församlingen sedan år 1752.
10. STYRA, Annexa til HWARF.
Kyrkan står på Krono grund, 3 fjerdedels mil ifrån Skeninge, och en fjerdedels mil ifrån Moder-Kyrkan, och är utan Torn upmurad af huggen Kalksten til 29 alnars längd och 10 och en half alns bredd. Thes Altartafla är ifrån Påwetiden och består af 3 bilder; och är Prädikstolen af rätt och slätt Snickare-Arbete med röd målning. Eljest är ingen ting märkwerdigt i Kyrkon; ej eller något at läsa på Klockorna, som hänga i Trästapel.
Något mer än 200 Personer bo uti Soknen, som består endast af 12 3⁄8 Hemman, neml. 5 3⁄4 Skatte, och 6 5⁄8 Krono-Hemman. Soknens längd är en fjerdedels, och thess bredd en ottondedels mil. Uti Öster gräntsar hon til Wallerstad, i Söder til Hellgona, i Wäster til Fifwelstad, och i Norr til Hwarf. Hwarken Sjöar eller Skog är uti Soknen. Jordmån består af Lera, Swartmylla och Sandjord, och sås 8 a 10 tunnor årligen wid en helgård. Ängen är liten och Mulbete knappt til hwarje Hemman. Säterier äro inga uti Soknen, dock märkes här:
1. Nedergiötala, som är Fendrichs Boställe til Wadstena Compagnie, och består af ett Krono-Hemman med 25 tunnors Utsäde, 30 lass Hö, Betes-Hage til 4 Hästar, samt medelmåttig Skog och Mulbete.
2. Tåfwetorp, i gemen kalladt Tofarp, som är Capellans-Boställe. Thet ligger ett litet stycke ifrån Kyrkon, och består af ett fjerdedels Krono-Hemman med 5 a 6 tunnors Utsäde, liten med god Äng, och Mulbete på Sokne-Löten. År 1749 tog Petrus Finke emot Capellans-Lägenheten.
11. ASK, Annexa til EKBYBORNA.
Utom thet, at här å orten wil berättas, thet Ask Kyrka skal wara then äldsta uti Aska Härad, och uti uråldriga tider ingen Kyrka hafwa warit byggd mellan thenna och Mosjö Kyrka uti Närike och Örebro Härad, hwilket man lämnar therhän; så wisar Kyrkons structur och murar, som äro 10 qwarter tjåcka, och inuti fylda med stengrus, samt thet, at Tornet är upfördt wid Östra ändan til lika bredd med Kyrkon, at hon säkert är en af the äldsta Kyrkor i thetta Härad, så framt hon icke är then äldsta, och uti Christendomens första början blifwit funderad. Mögeligit är, at hon warit enda Härads-Kyrkan först uti Christendomen, tå hwart Härad icke hade mer än en Kyrka[36], och at the andre Kyrkorna i Häradet blifwit byggde, sedan Soknerna indeltes uti Konung INGE STENKILSONS Regerings-tid, wid pass år 1100[37]. Kyrkons namn tycks ock bestyrka thetsamma, emedan hon twifwels utan kallas Ask efter Häradet, såsom Häradets enda Kyrka[38]. Hon står midt uti Soknen på Krono grund, en och en fjerdedels mil ifrån Skeninge, och äro thes murar upförde af huggen Kalksten, hållandes then äldre eller Wästra delen af Kyrkon 15 alnar i längde och 9 och en fjerdedels aln uti bredden; men sedan Torn-muren wid Kyrkons Östra Gafwel blifwit igenombruten, och Choret af 11 och en fjerdedels alns längd och 7 och en fjerdedels alns bredd tilbyggdt, är nu Kyrkons hela längd 27 och en fjerdedels aln inom murarna. Öfwer Altardisken är uti Gafwelmuren ett Fenster; och är Församlingen icke mån om någon Altartafla, som kunde hindra dagsljuset, utan låter sig åtnöja med then lilla målning, som är gjord omkring Fenstret. Prädikstolen, af Snickare-Arbete, pryder sitt rum, och har han kostat Kyrkon 224 Dal. K:mt. Af Påwiske öfwerlefwor är här allenast ett Rökelsekar i behåll. Kyrkan är wäl liten, men synes dock på långt aflägsne orter, emedan hon står på en högd och har en prydnad af sitt Torn, hwars mur är 30 alnar, och thes upresta Spets af träwerke med Jernspira 22 alnar hög, så at hela Tornets högd från jorden är 52 alnar. Theruti hänga Klockorna, och ses nogsamt af the Circlar och Korss, som äro på then större Klockon, at hon är ganska gammal, fast intet årtal finnes therpå. Then mindre Klockan är för få år sedan hitbytt ifrån Ulfåsa Säteri med ägarens samtycke; emedan hon är något större och bättre swarande i ljudet mot Stor-Klockan, än then förra war, som nu är Mat-Klocka wid Ulfåsa. Tekn ses efter eld och brand, som Kyrkan uti urminnes tid öfwergått; kan hända uti Konung ERIC then Trettondes tid, tå the Danske röfwade och plundrade Kyrkor och Kloster i ÖsterGötland[39]; eller ock uti Konung ERIC then Fjortondes tid, tå äfwen the Danske brände Kyrkor och tog med sig hward rörligt uti them fants. Efter branden måtte Kyrkan länge stådt öde, innan Sokne-Männen förmått återbygga henne, emedan man wid reparationer funnit rötter efter Enebuskar, Rönn och Tall uti murarna. Kyrkons fordna Bänkar, som bestådt allenast af några plankor eller Sågbräden lagde på stockändar efter hwarannan, hafwa ock witnat om Kyrkons öde och Soknens tå warande swaga wilkor, som på så lång tid icke förmått pryda och inresa sin Kyrko med skickelig Prädikstol och Bänkar, samt låta gjöra Fenstren så stora, som the nu äro. En sägen är här ock ibland gemene Man, at the Danske uti Konung ERIC then Fjortondes tid afbrändt alla Hemman uti Ask Sokn, undantagandes 2 Frälse-Hemman, af hwilka thet ena, som lydt under Ulfåsa, och legat i Wedemö, skal hafwa warit teknadt på Skorsten. Som förbemält är, så är Kyrkan nu Annexa til Ekbyborna, thet hon ock uti fordna tider warit; men år 1558 lade Biskop Falk henne under Winnerstad, hwarifrån hon återtogs år 1578 och lades tilbaka under Ekbyborna; dock kom Ask å nyo under Winnerstad igen år 1601, och lydde tit til år 1699, tå hon åter lades under Ekbyborna, och Motala i thes ställe under Winnerstad til Annexa.
Uti Soknen bo 250 Personer, och består hon af 13 3⁄4 Hemman, neml. 4 1⁄4 Skatte, 4 3⁄4 Krono, och 4 3⁄4 Frälse. Thes längd så wäl som bredd är en fjerdedels mil, och gräntsar hon i Öster til Ekbyborna, i Söder til Hwarf, i Wäster til Winnerstad, och i Norr äfwenock til Ekbyborna. Söder i Soknen wid Byckarp och Elmetomta är Skog; men eljest ingen. Jordmån består merendels af Sandjord, dock är Wäster i Soknen Lermylla, som är ganska bördig; och äro wackra Utsäden til Hemmanen, men knapp Äng och Mulbete. Af gamla Minnes-märken är Söder om Kyrkon Häradets uråldriga Domsäte af åtskilliga i ring upstälde Stenar, om hwilka för thetta är redan förmäldt. Säterier äro här inga, utan märkes allenast Cornetts-Bostället wid Öfwerste-Lieutenantens Compagnie, Elmetomta, som ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett Krono-Hemman med 15 tunnors Utsäde, 24 lass Äng, Hage til 5 a 6 Hästar, och ringa Humlegård.
Capellans-Bostället ligger ett litet stycke ifrån Kyrkon, och består af ett halft Krono-Hemman med 10 tunnors Utsäde, liten Äng och föga Mulbete. Anders Askeblad tog emot Capellans-Lägenheten år 1751.
12. WINNERSTAD, Moder-Kyrka för MOTALA. Regalt.
Thet hålles före, emedan Kyrkons mur å Södra sidon är wind eller sned upförd, at Kyrkan i anledning theraf är worden kallad Winnerstad. Hon står på Krono grund, en och en fjerdedels mil ifrån Wadstena, hållandes i längden med Choret til yttre Tornmuren 37 alnar, och uti bredden 9 och 3 fjerdedels aln. Thes murar äro nog tjocka och upförde af huggen Kalksten. När Kyrkan blifwit tilökt, therom äges ingen kunskap; men år 1744 blef Sacristian utbyggd, Torn-muren wid Kyrkon igenombruten och under Tornet med Bänkar inredt. Altartaflan är ifrån Påwetiden, med åtskilliga förgyldta bilder beprydd, i synnerhet med Ängelen Michaels: är ock ett annat S:t Michaels Beläte ännu från Påwetiden här i behåll, til åminnelse theraf, at Kyrkan wid thes fundation är S:t Michael helgad. Prädikstolen är icke serdeles prydlig, och gjord i Wreta Sokn år 1642 för 40 Dal. Kopp:mt af Kyrkons medel. At ock thenna Kyrkan kan räknas ibland the äldsta, gifer thes Torn tilkänna, som är inredt med Wånings-Rum, ther Klockorna hänga. Then mindre Klockan är guten år 1610, och then större år 1719 med följande påskrift:
Som Gud af nåde tig til sig i ordet kallar,
Så kom och hör med flit när thetta ljudet kallar,
Som Gudi och dernäst dem trognom helgad är,
Tin tröst til salighet du då bestämma lär.
Hur wida thet är sant, at Kyrkan år 1542 uti Dacke-feiden blifwit afbränd, såsom här berättas therom äges ingen tilförlitelig kunskap; ej eller om hon något lidit af the Danske år 1567 och 1568: men med säkerhet kan sägas, at hon mist sitt Tak genom eldswåda så wäl år 1600, som ock å nyo år 1617. Ibland annat ser man här en gammal Cor-Kåpa af Guld-moair, som blifwit förfärdigad år 1479, och är med then öfrige Kyrkons Skrud åskådanswärd.
Uti Soknen bo 529 Personer, och består hon af 27 3⁄4 Hemman, ibland hwilka 3 1⁄4 äro Skatte, 10 1⁄2 Krono, 9 Frälse, 4 Frälse-Säteri, och ett Prestegården. Så wäl längden som bredden af Soknen är 3 ottondedels mil, och gräntsar hon i Öster til Ask, i Söder til Hwarf, i Wäster til Kjälfwesten, i Norr til Motala, och i NordOst til Sjön Boren. Inom Soknen äro ock 2 små Insjöar som äro rätt Fiskrike; och fås ther Rudor til några qwarters wigt wid Hemmanet Stephanstorp. Wedbruks By och Frälse-Gården Sonnarp äga tilräcklig Skog, men the öfrige allenast litet uti sine Hagar. Jordmån består af en bördig Lera, och äro til Hemmanen tilräckelig Utsäden, men Äng allenast til nödtorft, och knappt Mulbete. Af Mjöl-Qwarnar och 2 Såger äga Sokne-Boerne förmån; äfwen af the tilräckelige Kalkbergen och twänne Kalkugnar, som här äro. Märkwerdige Fastigheter äro här
1. Charlottenborg, som är byggdt til Säteri af Kråkesten, ett helt Hemman, Wräknebro 2 och ett fjerdedels Hemman, och Torpa 3 fjerdedels Hemman, så at Säteriet består af 4 hela Hemman Frälse-Säteri. År 1662 lät Felt-Markskalken Gref Ludvig Lewenhaupt här upbygga ett wackert Stenhus af 2 Wåningars Högd, som ännu är uti godt stånd, coh til utseende aftagit uti R. R. Gref Eric Dahlbergs Svec. Antiq. et Hod. Säteriets förmåner bestå uti 60 tunnors Utsäde, kostelig Äng, ståteligt Mulbete, skönt Fiske uti Motala-Älfwen och uti Boren, ansenlig Skog, wacker Trägård, 3 Humlegårdar, 2 Mjöl-Qwarnar, en Såg, 10 a 12 underlydande Bonde-Hemman, samt 7 rå och rörs Torp. Säteriet ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och är Præsidentens i Götha Hoff-Rätt, Baron Germund Cederhielms efterlåtna Änke-Fru, Grefwinnan Anna Maria Lewenhaupt tilhörigt.
2. Qwisberg, berustadt Skatte-Säteri, N. 99 wid Öfwerste-Lieutenantens Compagnie. Thet ligger en sextondedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett Hemman med 40 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng och Mulbete, nödtorftig Skog, wacker Trägård, nyss anlagd Humlegård, 2 underlydande Frälse-Hemman, samt 5 rå och rörs Torp. Riks-Drotsen och ÖstGötha Lagmannen Bo Jonsson Grip ägde och gaf Qwisberg til Wadstena Kloster år 1384. År 1649 war Öfwersten Claes Bengtson Kugelhielm ägare härtil; och är thet genom gifte först tilfallit General-Majoren Claes Gustav von Dellvig, och sedan genom hans Änke-Fru Öfwerste-Lieutenanten Nathanael Gyllenram. Nu är Ryttmästaren Börje von Gardemeins Arfwingar theraf.
3. Sonnarp, Lieutenants-Boställe wid Infanteriet och Wadstena Compagnie; ligger en sextondedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett Hemman Krono med 10 tunnors Utsäde, 25 lass Hö, godt Mulbete, nödtorftig Skog, litet Fiske, och 2 små Torp på ägorna.
4. Kyrkoherdans Boställe är belägit wid Kyrkon, och består af ett Hemman med 40 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, Risbränsle uti Hagarna, och 4 små Torp. M. Petrus Wilhelm Litzenius undfick Kyrkoherde-Fullmacht år 1600.
13. MOTALA, Annexa til WINNERSTAD.
Sedan Reformations-tiden har Motala warit ett Pastorat för sig allena, och haft sin enskildta Kyrkoherde, som warit boende på Bispmotala Kongsgårds ägor til år 1699, tå Motala gjordes til Annexa under winnerstad, och Prestegården blef lagd tunder nyssnämnda Kongsgård. Af then förbi Kyrkon och igenom Soknen rinnande Älfwen har Kyrkan fått sitt namn: men hwarutaf Älfwen kallas Motala Älf, är redan uti tredje Capitlet anmärkt. När Kyrkan aldraförst blifwit funderad, therom wet här ingen något berätta; men then Östra delen af henne, som kallas Chor-Kyrkan, har Öfwersten Claes Kugelheim låtit bygga och bekosta, på hwars anmodan Bispen Doctor Jöns Terserus thensamma inwigde then 15 Aug. år 1674. Kyrkan står på Krono grund, en och en fjerdedels mil ifrån Wadstena, och är gamla Kyrkons längd 17 och en half aln, och thes bredd 12 och en fjerdedels aln, men Choret håller uti längden 13 och en half aln, och uti bredden 12 och en half aln, så at hela Kyrkons längd är 31 alnar: och änskönt har hon en utbyggnad af 9 och en half alns längd och 10 och en half alns bredd å Södra sidon, som Öfwersten Hieronymus Lindeberg på Lindenäs bekostat för år 1681, hwarföre then ock kallas Lindenäs-Kyrkan; så är hon likwäl trång, och thertil med mörk af the under Hwalfwen upbyggde Lecktare, som mycket förtaga dagsljuset; i thy the nedre i Kyrkon sittjande måste åtnöja sig med thet ringa sken af dagen, som igenom små skrina Fenstergluggar lyser fram under Lektarne. Altartaflan är mycket präktig med Christi korssfästelse och upståndelse beprydd, och til Kyrkon förärad år 1724 af Öfwersten och Commendanten Claes Gustav von Dellvig; men Prädikstolen är gammal och upsatt år 1618, tå han blifwit til Kyrkon skänkt af Mårten Hemmington[40] til Lindenäs och hans Hus-Fru Ingell Jeronimi Dotter. Orgelwerket är upsatt år 1697, och nu för tiden ganska odugligt, så at nödwändigt ett större och bättre bör anskaffas, om Församlingen theraf wid sången skal hafa någon nytto. Bakom Altaret är then Kugelhielmiske Familie-Grafwen, och uti muren wid Grafwe trenne Grafstenar upsatte, som förr legat öfwer Grafwen. På then ena Stenen ses en Mans-Bild uthuggen, och utomkring thesse order: Colonell CLAUDIUS BENGTSON KUGELHIELM, Natus d. 24 Aug. Anno Christi 1602, artium liberalius studiis et armorum gloria clarissimus obiit d. 26 Jan. A:o 1681. På then andre ses en Qwinno-Bild och thessa orden anteknade: Colonesse BRIGITTA STIERNFELDT, Nobilis Domina de Ry, uttala et Carshult, Nata d. 9 Jan. A:o 1615. Denata d. 20 Aug. 1643. På then tredje är theslikes en Qwinno-Bild uthuggen och theromkring at läsa. Colonesse CATHARINA GRIS, Nobilis Domina de Carshult, Jonsö och Quisberg, Nata d. 15 Jan. 1633, Denata — — — — . Nyssnämnde Herre til åminnelse är ock hans Hufwud-Baner upsatt i Kyrkon med underskrift: Öfwersten för ett Regimente Tyske wærfwade Soldater, Wælb. Herrn, Hr. CLAES BENGTSON KUGELHIELM, Herre til Carshult, Jonsö och Quisberg, född år 1602 d. 24 Aug. afsomnade d. 26 Jan 1681. Widare är ett annat Hufwud-Baner upsatt i Kyrkon med en sådan underskrift: Den wælborne Herre, nu mera salig hos Gud, Herr BENGT KUGELHIELM ær til werlden född uppå Sætesgården Ryd i ÖsterGötland A:o 1640 d. 12 Febr. och A:o 1699 d. 1 Maji afsomnad uppå Fröswik i ÖsterGötland. Uti nyssnämnda Graf hwilar ock General-Majoren von Dellvig, och läses följande under hans i Kyrkon upsatte Hufwud-Baner: Hans Kongl. Maj:ts til Swerige Tro Man och General-Major, Den Ædle och Wælborne Herrn, Herr CLAES GUSTAV von DELLVIG, Natus A:o 1678 d. 20 Julii, Denatus A:o 1736 d. 8 Julii. En Graf är ock i then så kallade Lindenäs-Kyrkon, som lyder til Lindenäs Säteri, hwaruti åtskillige förnäme Personer hafwa sin Hwilostad. Enom af them til åminnelse ses hans Hufwud-Baner upsatt i Kyrkon med underskrift: Kongl. Maj:ts Tro Tienare och wælbestælte Öfwerste öfwer Wermelands Infanterie, den ædle och wælborne Herre, Herr HIERONIMUS LINDEBÆRG, Herre til Lindenæs och Bærgsætter, A:o 1681. Under ett annat Hufwud-Baner läses: Wælborne Herrn, Herr PETRUS HIERONIMUS von RUDBECK, född 1695 d. 24 Dec. och Anno 1708 d. 15 Oct. död på Lindenæs. Än är här ett Hufwud-Baner upsatt, som har en sådan underskrift: Den wælborne Herre, Hr. JOHAN ANCKERFIELL, Herre til Storgården d. 24 Junii 1632, och i Herranom afsomnade på Eeden d. 30 Jan. A:o 1683. Midt på Kyrkotaket är ett litet spånadt Trä-Torn, som är allenast Kyrkan til prydnad: men Klockorna hänga uti en hög Trästapel, som är mycket bräcklig. Then större blef första gången omguten år 1694 och andra gången år 1726, men then mindre år 1747 i Norrköping.
Soknens Inwånare äro wid pass 1624 Personer, och består hon af 38 3⁄4 Hemman, bland hwilka 16 7⁄8 äro Skatte, 11 1⁄8 Krono, 2 3⁄4 Frälse, 4 Frälse-Säteri, och 4 Kongsgårds-Hemman. Längden af Soknen är en och en half, och thes bredd 3 fjerdedels mil. Uti Öster gräntsar hon til Sjön Boren, i Söder til Winnerstad, i Wäster til Wätern, och i Norr til Wästra Ny och Christberg. Åtskillige små Insjöar äro här, och skiljes thenna Sokn ifrån Winnerstad genom Motala-Älfwen. Så wäl uti nyssnämnda Sjöar som Älfwen äga Sokneboerne förmån af Fiske. Skog hafwa the fleste Hemmansbrukare på Ägorna, och äro här 2 Qwarnstensbrott, ther Allmogen dageligen bryter och förfärdigar Qwarnstenar, wäl til 100 par om året, dels til salu, dels ock til eget behof. Thesse Näringsfång hafwa the så mycket bättre lägenhet til at idka, som til theras Hemman är liten Åker, hwilken består af Sandjord, och är mindre bördig. Äng och Mulbete är här tilräckeligen, mäst öfwer alt. På Mjöl- och Såg-Qwarnar är här godt förråd i strömmen; ther ock Kronon har ett Lax- och Ål-Fiske, som altid på wissa år bort-arrenderas til then mästbjudande. Uti Hertig JOHANS tid är här en Kniphammar upbyggd på Backegårdens ägor, och en annan samma tid wid Kiärsby, samt sedermera åter en år 1683, med Änke-Drottningens HEDVID ELEONORÆ tilstånd, af Smeden Anders Abelson Falck, och har Kongl. Bergs-Collegium then 6 Nov. 1708 uppå thenne Hammaren meddelt sitt privilegium. Igenom Soknen går allmänna Wägen mellan Askersund och Wadstena, samt Skeninge. Gästgifware-Gården är wid Älfwens Södra strand, ther Hertig JOHAN til ÖsterGötland låtit bygga åt Sig Wånings-Rum at bo uti under then tiden Han här å orten wistats at förnögda Sig med Jagt och Fiske[41]. Af byggnaden är ingen ting mer än Källaren i behåll under gamla Tingsbyggningen; men Trägården är upgjord til Åker. Af gamla Minnesmärken ser man rudera efter Skantsar å båda sidor om utloppet utu Wätern på Bispmotala ägor wid Räsnäset och Södra Freberga och wid Capellans-Bostället funnos för några år sedan 2 Stridshamrar af sten, som liknade Serpentins hwilka blefwo Hennes Kongl. Majestet, wår Allernådigste Drottning, præsenterade then 21 April 1753. Märkwerdige Fastigheter äro uti Soknen.
1. Bispmotala, som består af 4 hela Krono-Hemman och ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkan. Att här uti fordna tider warit ett märkeligit Höfdinga-Säte, til hwilkets förswar nyssnämnda Skantsar blifwit anlagde; liksom then förskantsning, som här gjordes år 1567, på sjelfwa Gårdens Ägor af the Swenske, til at hindra the Danska at komma öfwer Älfwen, synes icke olikt: fast man ej wet när någon, eller ho här haft sin Hoff-håldning, innan Gården kom under the Påwiske Biskopar; hwilka i sin tid slagit honom under sig och kallat Bispmotala. Wid reformations-tiden kom han åter under Kronan, dock hafwa sedermera Privat Folk ägt honom; och skrifwer sig Johan Anckerfjell til Bispmotala, som ses af underskriften på hans åfwannämnde Hufwud-Baner i Kyrkon. Gårdens förmåner bestå uti 24 tunnors Utsäde, wid pass 200 lass Äng, 5 små Beteshagar, nödtorftig Skog och Utmark, Fiske i Wätern, och 18 större och mindre Torp, samt Dagswerken af några Krono-Hemman. Johan Anckarfiell har innehaft Motala i förra seculo som sagdt är, och för Præsidenten Baron Eric Gammal Ehrencronas en Major Schildt; men nu innehafwes Gården för arrende af Kammar-Herrn Baron Carl Gammal Ehrencrona.
2. Bergsæter, Frälse-Säteri af ett och ett halft Hemman: ligger 3 ottondedels mil ifrån Kyrkon, och har någorlunda tilräckelig Åker, nog Äng och Mulbete, Skog til husbehof, och några få underlydande Bonde-Hemman och Torp. Öfwersten Hieronimus Lindeberg har ägt Säteriet, sedermera General-Majoren Claes Gustav von Dellvig och Öfwerste-Lieutenanten Nathanael Gyllenram. Nu är Capitain Carl Fredr. Gyllenram ägare theraf.
3. Lindenæs förr Atteby kallad, Frälse-Säteri af ett och ett halft Hemman, hwarunder ett annat helt Hemman Atteby är afhyst, så att Säteriet består af 2 och ett halft Hemman. Thet ligger 3 fjerdedels mil ifrån Kyrkon wid Wätern: och har någorlunda tilräcklig Åker, nog Äng, Mulbete och Skog, Fiske i Wätern, samt några underlydande Bonde-Hemman och Dagswerks-Torp. Så wäl Majoren Mårten Lindeberg som ock Öfwersten Hieronimus Lindeberg hafwa i förra Seculo ägt Säteriet. Therefter Häradshöfdingen Carl von Rudbeck, som hade Mærta Charlotta Lindeberg til Fru: sedan Georg von Berckner, med hwilkens Dotter, Brita von Berckner, Capitain Carl Ericsson Rosenholm fick Säteriet, som åter Vice-Landshöfdingen och Lagmannen i Upsala Län samt Riddaren af Kongl. Nordstierne-Orden Eric Rosenstam bekam med Capit. Rosenholms Dotter, Brita Christina Rosenholm, hwilken nu såsom Änke-Fru är ägarinna af Säteriet.
4. Carshult, berustadt Krono-Säteri, N. 164 wid Öfwerste-Lieutenantens Compagnie. Thet ligger 5 ottondedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett Hemman med liten Åker, wäl Äng, knappt Mulbete, Fiske i Boren, samt 5 rå och rörs Torp. Säteriet är ett Kugelhielme-Gods, som genom Gifte tilfallit General-Majoren Claes Gustav von Dellvig och Öfwerste-Lieutenanten Nathanael Gyllenram, och är nu Lieutenanten Nathanael Gyllenram ägare theraf.
5. Freberga, berustadt Krono-Säteri, N. 110 wid Öfwerste-Lieutenantens Compagnie. Säteriet ligger 7 ottondedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett och ett halft Hemman med någorlunda tilräckelig Åker, nog Äng, Mulbete och Skog, Fiske i Wätern, och 10 rår och rörs Torp. Säteriet är ett Koskulle-Gods, och innehafwes af Lieutenanten Carl Gustav Ekerman, som har Charlotta Benedicia Koskull til Fru.
6. Capellans-Bostället är wid Kyrkon, och består af ett halft Krono-Hemman, som Höga Öfwerheten gifwit til Boställe then 20 Dec 1692. Förmånerne bestå uti 9 tunnors Utsäde, Äng til nödtorft, och föga Mulbete. M. Lars Frozelius tog emot Sacellanien år 1751.
14. NY eller WÆSTRA NY, Consistorielt.
Huru gammal Kyrkan är, wet wäl ingen berätta; men at hon sednare blifwit anlagd, än the andre uti Aska Härad, gifwer sjelfwa namnet Ny-Kyrka nogsamt tilkänna: och at hon kallas Wästra Ny, är att skilja henne ifrån Östra Ny på Wikbolandet, som i anseende til thenna ligger i Öster. Hon står på Krono-grund, 2 och en fjerdedels mil ifrån Wadstena wid allmänna Wägen mellan Linköping, Skeninge, Wadstena och Askersund, hållandes hon uti längden 30 och uti bredden 13 alnar. Thes Altartafla uti målning och med Bildthuggeri beprydd föreställer Nattwardens Instichtelse och Christi korssfästelse; och är hon inköpt för 850 Dal. K:mt kyrkomedel, tå hon blifwit upsat år 1703; men Prädikstolen, af wackert Snickare-Arbete, är upsatt redan år 1664, tå en Rottkirck förärat honom til Kyrkon. Trenne Hufwud-Baner ses här upsatte, och läses under thet ena: Lieutenanten under Adelsfanan Wælb. Hr. GUSTAV STRÅLE til Frekstad och Winternæs, som afsomnade d. 2 Sept. 1674. Under thet andra: Feltwebeln under Helsinga Regimente Hr. ALBRECHT OTTO ROTTKIRCK, född på Blommendahl A:o 1699 d. 15 Oct. dödde i Helsingeland d. 9 Julii 1696. Under thet tredje: Hr. HANS GIORG ROTTKIRCK til Blommendahl och Callitz, född 1667 d. 19 Jul. död d. 28 Jan. 1672. Af Påwiske Qwarlefwor är här ett Rökelsekar. Wid Kyrkon är intet Torn, utan hänga Klockorna uti en wäl behållen Trästapel. På then mindre Klockon är ingen ting anmärkt, men på then större läses följande Rim:
Tå hungers nöd och dyran tid hårdt twinga Götha Land,
Dock Gudi låf för Krig och Strid förskont af HErrans hand,
Är thenna Klocka andra gång af gammal worden ny;
Lägg bortt, o Land, tin synder mång; så skal Guds wrede fly.
Anno 1746.
Något mer än 1040 Personer bo uti Soknen, som består af 26 3⁄8 Hemman, bland hwilka 7 3⁄8 äro Skatte, 7 Krono, 5 1⁄2 Frälse, 2 Frälse-Säteri, 3 1⁄3 rå och rörs, och ett Prestegården. Längden af Soknen är en och en fjerdedels, och bredden 5 ottondedels mil. Hon gräntsar i NordOst til Godegård, i Öster til Christberg, i Söder til Motala, i Wäster til Wätern, och i Norr til Hammar Sokn uti Närike. Ganska många större och mindre Insjöar äro uti Soknen, och störst ibland them Salstern, Bocksjön och Stora Rösjan, uti hwilka fångas Gädda, Abbor, Brax och Mört, flere Fiskslag at förtiga. Förmån at mala i Soknen är på en Krono- och en Frälse-Mjöl-Qwarn. Skog är til nödtorft wid hwarje Hemman, men små Utsäden uti sweksam Syrsand och Grusjord, som sällan gifwer mer än tredje kornet. Äng och Mulbete, är här dock tilräckligt. At bättre winna sin utkomst och kunna utgjöra Krono-Utskylderna, smider en del af Allmogen Yxor, Liar, Grimskaft utom fler andre Hushåldsredskap, och söker på Marknader och eljest, när tilfälle gifwes, at föryttra. På Prestegårds ägor, utmed allmänna Landswägen, är then mycket namnkunnige Hunger- eller Oårs-Källan, som, efter berättelse, skal båda ond och dyr tid, när thes watn stiger så högt, at thet rinner öfwer Landswägen. Märkwerdige Fastigheter äro uti Soknen
1. Medewi, som består af 2 Hemman Frälse-Säteri med Borrebol af ett Hemman. Säteriet ligger 7 ottondedels mil ifrån Kyrkon, och har 10 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, Mulbete och Skog, Fiske uti 2 små Insjöar, god Humlegård, Mjöl-Qwarn, 3 och ett halft rå och rörs Hemman, och tilräckelige Dagswerks-Torp. Borrebol eller Biurbol, som thet kallas uti Cancell-Råd. von Stiernmans Adels-Matrikel pag. 73, är äldsta Bolstad och köpt af Kronon til 4 och ett halft Procent af Gouverneuren Gref Johan Oxenstierna år 1662. Efter bemälte Gouverneurs och Grefwes död har först R. R. Baron Jöran Fleming, therefter R. R. och Gouverneuren Baron Gustav Soop, och så Sonen, Baron Mathias Soop ägt Medewi: men sedermera har R. R. och Felt-Marskalken Gref Axel Wachtmeister, och therefter R. R. och Præsidenten Gref Carl E. Gyllenstierna warit ägare theraf. Nu är Medewi Öfwer-Hoff-Jägmästaren och Riddaren Gref Carl Reinhold von Fersen tilhörigt.
En fjerdedels mil ifrån Säteriet ligger then mycket namnkunnige och uti Swerige mäst berömde Hälso-Brunnen Medewi. Han är wäl upfunnen år 1678, och then 25 Jul. samma år proberad och god befunnen av Archiatern, sedermera Landshöfdingen, Urban Hierne uti R. R. Gouverneuren Baron Gustav Soops och flere förnäme Personers närwaro[42]. Men så har man dock anledning til tro, at Brunnen redan uti Påwetiden warit bekant, emedan Secreteraren Elias Palmsköld uti sina Handskrefna Samlingar om ÖsterGötland, pag. 247 sålunda förmäler, "at Doct. Joh. Constantinus, en Italienare, som blef af Kongl. Majestet förordnad til ordinarie Medicus wid Hoff-Rätten i Jönköping, har berättat, thet han sedt uti Biblioteca Vaticana i Rom ett manuscript om Surbrunnarnas besynnerliga kraft uti ÖsterGötland, hwaraf slutes, thet Medewi Brunn uti Påwetiden äfwen warit en af them, som Munkarna af afund fyldt igen med stockar, granris och jord." Thet berättas, at then så kallade Rö-Brunn, som ligger wid wägen mellan Brunsgården och Stora Baggeby, ther ännu pålwirke synes, aldraförst warit upfunnen och i bruk; men ware thermed huru thet wil, så äro store curor gjorde här wid Medewi. När man läser wälbemälte Landshöfdingen Hiernes, Johan Gottskalk Tranæi, samt Stads-Physici i Stockholm Doct. Sohms tractater om Medewi Surbrunn och thes curer, samt förnimmer thenna Brunnens egenskaper, så undrar ingen, at han så wäl af Konglige som andra Höga och låga Personer, af alla Stånd, blifwit och blifwer brukad. År 1687 d. 18 Julii besöktes hon af högst Salig i åminnelse, Änke-Drottningen HEDVIG ELEONORA, tå följande rader upteknades wid Brunn:
Magna HEDVIG, mater magna est Regina Gothorum.
Advenit, ut gustet prospera, fontis aquam.
In luco Medewi fons hic promanat amœno,
Sic quoque Reginæ dulcis amœna quies.
Sitque, ut nomen habet fons sanus lympha salubris,
Omnipotens faciat normen et omen idem
Scilicet, ut vivat moderatrix optime rerum.
Nobis, et Patriæ tam bene quamque diu.
År 1687 d. 4 Aug. skrefwos ock följande Rim:
Du Metwi sköne Lund, du Medwi Hälse-Källa,
Hos eder bägge twå skal lust och kraft upwälla
Så länge wrlden står: Si fyra sköna Nympher,
Hwars dygd och fägrings pracht, grofheten sjelf ej skymser
Ha omöwerst eder plan med allsköns undermacht.
I Herdar hwar och en har noga sorg och acht
At desse Nymphers pris, som här nu blifwet satt
Sp köbge werkdeb stpr ej får nå'a glömsko natt.
Swea Rikes Höga Öfwerhet har ock warit mån om att skydda omtalte Brunn, och therföre utgifwit i Stockholm then 6 Junii år 1681 ett Placat om thes Fri- och Rättigheter, och then 27 Maji 1707 en Kongelig Förordning och Brunns-Reglor för them, som honom nyttja och bruka. Höga Öfwerheten har äfwenock til the fattigas uppehålle, som äro nödsakade at bruka Brunn, och njuta Husrum i Lazarettet therwid, förordnat 20 tunnor Krono-Spannmål årligen. Ordning hålles här i alla måtto: och försummes icke dageligen at åkalla GUD, thet han må wälsigna Bruns-curen och återställa hälsan; ty uti Bruns-Kyrkon, som är upbyggt af trä, hålles dageligen, efter förrut skedd ringning i Bruns-Klockon, Bönestund ifrån half tålf til tålf; och om Högtidsdagar och Söndagar Prädikan: tå then med Sången inom en timas tid, från 11 til 12, altid ändas.
Tilförsel på allahanda nödwändiga Matwaror är här, icke allenast ifrån ÖsterGötland, utan jemwäl ifrå Närike och WästerGötland; emedan Brunnen icke ligger långt frå Wätern: så at ock ifrå sidstnämnde orter Kalfwar, Lam, Höns, Ägg, Fisk, m. m. med beqwämlighet sjöledes kunna erhållas.
2. Blommedahl; som til en del förr hetat Uddewallsby, och en del Benneby, består af 2 och ett halft Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 112 wid Öfwerste-Lieutenantens Compagnie. Thet ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har 10 a 12 tunnors Utsäde, tilräckelig men merendels Starr-Äng, nog Mulbete, skön Skog, godt Fiske uti åtskilliga små Insjöar, liten Humlegård, Sqwalte-Qwarn, en Spik-Hammare med Kongl. Bergs-Collegii privilegio af then 7 Dec. 1758, några få Bonde-Hemman och tilräckelige Dagswerks-Torp. Egendomen är ett gammalt Rottkircks Gods, och är nu Cornetten Carl Rottkirck ägare theraf.
3. Åsanby, berustadt Krono-Säteri af ett Hemman, N. 116 wid Öfwerste-Lieutenantens Compagnie; är belägit 5 ottondedels mil ifrån Kyrkon, och bestå thes förmåner uti 8 a 10 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng och Mulbete, nödtorftig Skog, och 7 rå och rörs Torp. Säteriet har warit ett Anckarfiells Gods, och är nu Bruks-Herrn Nils Bergenstråle ägare theraf.
4. Ryggsten, är Kyrkoherdans Boställe, och han står af ett Krono-Hemman, som ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och äger 8 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, magert Mulbete, tilräcklig Skog, en Utjord och några små Torp. Andreas Cnattingius erhölt Pastoratet år 1756.
5. Knösen är ett litet Hemman, af hwilket Jon Anderson then 19 Dec. år 1723 skänkt Skatträttigheten til Capellans-Boställe, hwarefter här samma år Capellan blef antagen och bodde til år 1735. Men som thet föll Församlingen för kostsamt at löna Capellan, så betingade hon med Pastor sidstnämnda år, at han allena skulle förestå Ämbetet mot förmånerne af bemälte Capellans-Boställe; hwilket han åtog sig: och bibehålles samma öfwerenskommelse ännu, så at ingen Capellan hålles och lönes af Församlingen.
- ↑ Han har en Swan i blått fält uti skölden, och öfwer hielmen krokug Arm med blåttadt Swerd i handen.
- ↑ At med Kumbl förstås stenarna wid the dödas Grifter, ses af Runstenarnas afskrifter uti Harstad och Wästra Tollstad Soknars Beskrifningar.
- ↑ Se M. Göransons R. B. p. 258. N. 919.
- ↑ Ibid. p. 260. N. 928.
- ↑ Han har uti Skölden en Ryttare til Häst med Pistol i högra handen, och öfwer Hjelmen en Arm, som uti handen håller en Pistol.
- ↑ Uti Skölden ses en Ryttare til Häst, som skjuter af en Pistol, och öfwer Hjelmen en upräckt Arm med en Carabin i Handen.
- ↑ På Tornet är ingen hög spets, utan ett besynnerligit tak af släta huggna Kalkstenar, med starkt Kalkbruk sammanhäftade.
- ↑ Bese M. Göransons Runstens-Bok, p. 258. N. 917.
- ↑ Se M. Göransons R. B. pag. 258. N. 918.
- ↑ Uti hans Wapn ses til höger uti Guldfält en Arm med dragit Swerd, och så wäl öfwer som under Armen en röd Ros, och til wänster i Wapnet uti rödt fält twänne Wingar, och öfwer Hjelmen trenne Fanor.
- ↑ Se M. Göransons runst. B. p. 257. N. 913.
- ↑ Bese M. Göranssons Runst. B. p. 257. N. 914.
- ↑ Se M. Göransons Runst. B. p. 257. N. 914.
- ↑ Se von Stiernmans Adels-Matrikel pag. 211.
- ↑ Se Langeliska Ättetaflan, upsatt och tryckt år 1754.
- ↑ Se von Stiernmans Höfdinga-Minne pag. 224.
- ↑ Se M. Göransons Runst. Bok pag. 258. N. 916.
- ↑ Se von Stiernmans Höfdinga-Minne pag. 224.
- ↑ von Dalins, S. R. H. P. II. pag. 98.
- ↑ Se M. Göransons Runst. B. pag 259. N. 923a
- ↑ Se von Dalins S. R. H. P. II, pag. 81.
- ↑ Se Registraturen Lit. P. pag. 49.
- ↑ Se Registrat. Lit. Q. pag. 90, 91.
- ↑ Se Ärke-Biskop. Doct. Haqu. Spegels Obs. ad famil. Amalonicam.
- ↑ Se M. Görans. Runst. B. p. 246. N. 872.
- ↑ Ibid. p. 259. N. 921.
- ↑ Se von Dalins S. R. H. P. II. p. 489.
- ↑ Ibid P. p. 725.
- ↑ Se von Dalins S. R. H. P. II. p 566.
- ↑ Uti von Stiernmans Adels-Matrikel påstås, at Nils Arfwedson Gyllenållon ännu lefwat år 1626.
- ↑ Kallas Biörnram i nyssnämnda Adels-Matrikel, p. 295.
- ↑ Märkeligit at thetta Säteri är thet enda i hela ÖsterGötland som håller Soldat, och är indeldt i Roten N. 9 af Wästanstångs Compagnie.
- ↑ Se M. Göransons Bautil. pag. 255. N. 905.
- ↑ Se M. Göransons Runst. B. p. 256. N. 908.
- ↑ Se von Dalins S. R. H. P. I. p. 211.
- ↑ Ol. Petri. Chr. Sv. Msc. in vita Valdemari. Örnh. H. E. L. 3. C. 22.
- ↑ Stiernhielm de J. S. Vet. p. 30. 401. 420. cfr. Örnh. H. E.
- ↑ Se tilförene pag. 656 och 657.
- ↑ Se Hadorphi Rim-Krönika, pag. 335.
- ↑ Tjente sig up til Major och blef adlad 1647 d. 20 Martii, och tå kallad Lindeberg. (Se von Stiernmans Adels-Matrikel pag. 392.)
- ↑ Se Palmskiölds Handskrifter om ÖsterGötland pag. 280.
- ↑ Se Urb. Hiernes tractat om Hälsobrunnars upletande &c. pag. 15 och 16.