Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/639

Den här sidan har korrekturlästs

Innehållsförteckning.


Inledning sid. 1.

Förra delen.

Menniskans härledning eller ursprung.
I. Bevis för menniskans härledning från någon lägre form.
Beskaffenheten af bevisen för menniskans ursprung. — Homologa bildningar hos menniskan och de lägre djuren. — Åtskilliga motsvarighetspunkter. — Utveckling. — Rudimentära bildningar. — Betydelsen af dessa tre stora afdelningar af fakta för menniskans ursprung sid. 7.
II. Jemförelse mellan menniskans och de lägre djurens själsförmögenheter.
Skilnaden i själsförmögenheter mellan den högsta apan och den lägsta vilden är ofantlig. — Vissa instinkter gemensamma. — Själsrörelserna. — Framåtskridande utveckling. — Verktyg och vapen, använda af djur. — Språk. — Sjelfmedvetande. — Skönhetssinne. — Tro på Gud sid. 25.
III. Jemförelse mellan menniskans och de lägre djurens själsförmögenheter.
(Fortsättning.)
Den moraliska känslan. — Sällskaplighetsböjelsens uppkomst. — Menniskan är ett sällskapligt djur. — De sociala dygderna ensamma beaktas af vildarne. — De dygder, som beträffa individen, förvärfvas på ett senare utvecklingsstadium. — Betydelsen af samma samhälle tillhörande medlemmars omdöme om uppförande. — Moraliska tendensers förärfning. — Sammanfattning sid. 52.
IV. Sättet för menniskans utveckling från någon lägre form.
Kroppens och själens föränderlighet hos menniskan. — Föränderlighetens orsaker. — Lagarne för förändringen äro desamma hos menniskan som hos de lägre djuren. — Hämmad utveckling. — Återgång. — Korrelativ förändring. — Betydelsen af menniskans kroppsbyggnad. — Hörntändernas aftagande i storlek. — Skallens förökade storlek och förändrade form. — Nakenhet. — Frånvaron af en svans. — Menniskans försvarslösa belägenhet sid. 81.
V. De intellektuela och moraliska förmögenheternas utveckling under förhistoriska och civiliserade tidrymder.
De intellektuela förmögenheternas förkofran genom naturligt urval. — Sociala och moraliska förmögenheter. — Naturligt urval såsom inverkande på civiliserade nationer. — Bevis för, att civiliserade nationer en gång hafva varit obildade sid. 119.
VI. Om menniskans frändskaper och slägtledning.
Menniskans plats i djurens serie. — Det naturliga systemet hvilar på slägtledningen. — Adaptiva karakterer äro af ringa värde. — Åtskilliga små likheter mellan menniskan och de fyrhändta. — Menniskans uppkomstort och ålder. — Frånvaron af fossila sammanbindningslänkar. — Vertebraternas forntida androgyna tillstånd. — Slutsats sid. 139.