Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2009

Indexfråga

Hur skapar man ett index som ser ut som Index:Skolans ställning till religionsundervisningen? // Wellparp 6 mars 2009 kl. 12.05 (CET)

Det kommer upp ett formulär när du skapar en ny sida i index-namnrymden. Det är bara att fylla i fälten. Till exempel Index:Gamla minnen.--Thurs 6 mars 2009 kl. 15.53 (CET)

Aha. Hur fixar vi Index:Tankar om borgerliga friheten? Ta bort och lägga till igen? // Wellparp 6 mars 2009 kl. 16.36 (CET)

Det verkade vara det enklaste. Jag har nu gjort det och om du redigerar sidan nu så ska du kunna lägga in de uppgifter du vill ha med i ett formulär som kommer upp.--Thurs 6 mars 2009 kl. 17.13 (CET)

Färger igen

Skulle vi kunna få färgerna för korrekturläsningsstatus lika som engelska wikisource? Dvs gul och inte blå för korrekturläst... // Wellparp 8 mars 2009 kl. 21.01 (CET)

Har nu lagt in de engelska färgerna för korrekturläsningssidor tills vidare.//Thurs 9 mars 2009 kl. 00.03 (CET)

djvu

Jag har nu testat tekniken med att använda .djvu-filer och det fungerar strålande! Se Uppsala Anteckningar om staden och dess omgifning‎ som fick bli pilotprojekt. Även detta verk är importerat från Runeberg. Hjälp behöves för att fundera ut hur vi gör innehållsförteckningarna på bästa sätt samt att ge verket sin slutliga finish. // Wellparp 8 mars 2009 kl. 21.51 (CET)

Bra att det fungerade, vilket verktyg har du använt för att skapa DjVu-filen? Vad är det du undrar över när det gäller innehållsförteckningen?--Thurs 9 mars 2009 kl. 00.13 (CET)

[1] ger en bra hjälp till hur man handskas med .djvu-filer. Jag återkommer till innehållsförteckningen... // Wellparp 9 mars 2009 kl. 07.26 (CET)

Kultur och teknik

Jag fotograferade av några sidor ur en årgång av Teknisk tidskrift (1885) som jag ännu inte orkat scanna i sin helhet. Det är artikeln Kultur och teknik. Kan någon hjälpa mig att få till en index-sida? Har någon ett användbart OCR-program till hands? Annars får vi hjälpas åt att skriva av texten, det går också rätt så fort. --LA2 18 mars 2009 kl. 03.42 (CET)

Frågan är om indexet skall indexera hela tidsskriften eller bara artikeln. Spontant känns det som hela tidsskriften... // Wellparp 18 mars 2009 kl. 15.34 (CET)

Jag har ingen ambition att digitalisera hela årgången eller tidskriften, bara den här artikeln, som spänner över de nu avfotograferade 7 sidorna. --LA2 18 mars 2009 kl. 17.06 (CET)

Ok, jag försökte bara fundera på hur det skulle se ut om vi scannade en hel tidsskrift. Då kunde man ha ett index för hela tidsskriften och transkludera varje artikel för sig till en egen sida på wikisource. I det här fallet känns det lite haltande med ett eget index för en enda artikel. // Wellparp 19 mars 2009 kl. 10.00 (CET)

Nu skapade jag sidan Index:Kultur och teknik som komplement till Kultur och teknik. Är det så man förmodas göra? --LA2 18 mars 2009 kl. 20.06 (CET)

Jo, det ser bra ut. För mig är dock dubbelsidorna (t ex sida:Kultur och teknik 2.jpg) svårläsliga på korrekturläsningssidan, även i den högre upplösningen. Ser det ut så hos er andra också. I så fall skulle det kanske vara bra om dessa sidor delas upp på två sidor.--Thurs 18 mars 2009 kl. 22.41 (CET)

Ja, jag reagerade också på att den inzoomningen är alldeles otillräcklig. Går det inte att få djupare inzoomning i sidan här? Det är inte säkert att en halvering av sidan skulle räcka. Man måste öppna bilden (på Commons) i ett separat fönster för att kunna läsa. --LA2 19 mars 2009 kl. 01.38 (CET)

Jag har inte hittat något enkelt sätt att ändra zoomfunktionen. Förstoringen är tydligen inte ursprungsfilen utan en miniatyr som definierats till 800 px bredd. Det är möjligt att det går att omdefiniera i vårt eget javascript. Men om så är fallet övergår det i alla fall mina kunskaper i mediawiki och javascript.--Thurs 19 mars 2009 kl. 22.39 (CET)

Denna vecka ändrades användargränssnittet, så att man nu kan lägga bilden ovanför redigeringsrutan och zooma in (+) eller ut (-) i många steg. Det löser problemet. --LA2 27 mars 2009 kl. 20.54 (CET)

Så där, nu är hela texten inskriven. Trevlig läsning! Hjälp gärna till med korrekturläsning. Men frågorna ställer sig på rad: --LA2 20 mars 2009 kl. 05.14 (CET)

• Ska det verkligen skapas en författarsida och dessutom en kategori för varje författare och översättare? Räcker det inte med endera?

Håller med! Kategori? // Wellparp 20 mars 2009 kl. 07.44 (CET)

Båda har sina fördelar och nackdelar. På författarsidan kan man lägga upp verksförteckningen efter genre eller ålder och även saknade titlar. Nackdelen är att denna måste uppdateras manuellt. Kategorin uppdateras automatiskt och alfabetiskt. Nackdelen är att denna för de stora författarna kan bli svåröverskådlig. Kategorierna används också i vissa externa applikationer som Catscan. Deras funktion är visserligen överlappande men inte helt överensstämmande. Är vinsten av att ta bort någon av dem större än det man förlorar?--Thurs 22 mars 2009 kl. 00.43 (CET)

• Det verkar inte finnas några kategorier för att beskriva innehållet (teknik, samhälle, undervisning). Är det något som borde skapas?

Håller med! Kategorin facklitteratur tycker jag är lite för trubbig. Vi borde byta den mot förslaget ovan. // Wellparp 20 mars 2009 kl. 07.44 (CET)

Överkategorin kategori:Verk efter ämne finns redan det är bara att befolka den med lämpliga underkategorier för den som är hågad.--Thurs 21 mars 2009 kl. 12.50 (CET)

Jag har nu skapat några fler underkategorier där: Historia, Teknik, Undervisning, samt flyttat ner Juridik och Religion (som tidigare låg under Topp). --LA2 22 mars 2009 kl. 23.53 (CET)

• Det verkar inte finnas några kategorier för tidsperioder (1880-talet). Är det något som borde skapas?

Håller med! // Wellparp 20 mars 2009 kl. 07.44 (CET)

En del av texterna kan nog vara svåra att kategorisera. Annars är har jag inget emot att tidskategorier skapas.--Thurs 21 mars 2009 kl. 13.51 (CET)

Nu finns Kategori:Verk efter år. Den innehåller till att börja med bara underkategorier för årtionden. Jag tror det är lagom, så länge vi har såpass lite innehåll. Någon gång i framtiden kanske det blir läge för kategorier för enskilda årtal. --LA2 22 mars 2009 kl. 23.53 (CET)

Ja tills vidare räcker det nog med decenniekategorier och även sekelkategorier längre tillbaka. Det tycks mig som du endast har kategoriserat "huvudsidan" på verk med flera sidor som diktsamlingar. Är det tillfälligt eller ett medvetet val?--Thurs 24 mars 2009 kl. 00.04 (CET)

Det är ett medvetet val. Om man digitaliserar tidskrifter, där varje artikel har olika författare och ämne, kanske man också vill datummärka varje artikel. Men ska man verkligen göra det för varje kapitel i en bok eller varje dikt i en diktsamling? Jag vet inte. --LA2 24 mars 2009 kl. 16.37 (CET)

Så länge det är ett sammanhållet verk (d v s inte en antologi eller liknande) är det nog inte nödvändigt. Jag tänkte mest på att det kunde vara bra att synliggöra ett sådant val om fler var intresserade att kategorisera efter tid.--Thurs 24 mars 2009 kl. 23.48 (CET)

• Ska verkets huvudsida Kultur och teknik se ut som den gör, med hela texten inlagd? Det finns ju inga länkar till de olika boksidorna. Hur ska man hitta till rätt boksida om man vill korrigera/kontrollera ett misstänkt fel?

Håller med! Engelska wikisource har en lysande mall för detta. Vi borde importera den! // Wellparp 20 mars 2009 kl. 07.44 (CET)

Som sagt det finns mallar på andra wikisourcar t ex en:template:page, de:Vorlage:Seite eller no:Mal:Side som kan översättas. Det är säkert ingen som har något emot en sådan mall om någon vill översätta någon av dem.--Thurs 21 mars 2009 kl. 12.50 (CET)

Har flyttat den engelska mallen nu. Man behöver ändra marginalen för att det skall se bra ut... // Wellparp 22 mars 2009 kl. 15.46 (CET)

Bra, förutom att själv definiera vänstermarginalen finns nu en divclass som kan användas. Den anropas genom <div class="indented-page"> ... </div>. Den ger dock nog inte några större fördelar från att själv definiera marginalen.--Thurs 22 mars 2009 kl. 21.44 (CET)

Kan någon förklara hur denna mall {{sida}} bör användas? --LA2 22 mars 2009 kl. 23.53 (CET)

Så långt jag har förstått det: I stället för att transkludera sidorna direkt på sidan t ex {{Sida:Gamla minnen 1.jpg}} anropas mallen {{sida|Gamla minnen 1.jpg|num=1}} vilket ger en klickbar länk till korrekturläsningssidan i vänstra kanten "[1]", se t.ex Tankar om borgerliga friheten om parametern "num" utelämnas blir länken "[sida]"‎. För att länken inte ska kollidera med texten måste vänstermarginalen justeras: antingen genom att omge de transkluderade sidorna med t ex <div style="margin-left: 3em"> ... </div> eller <div class="indented-page"> ... </div>.--Thurs 23 mars 2009 kl. 01.10 (CET)

Projekt Runeberg sätter sådana länkar i högermarginalen och då kan man låta dem flyta och behöver inte ha någon fast indentering till vänster. Är inte det en bättre lösning? --LA2 23 mars 2009 kl. 17.09 (CET)

Kan du ge en länk till något exempel? // Wellparp 23 mars 2009 kl. 18.49 (CET)

Öh, jag gjorde väl just det. --LA2 23 mars 2009 kl. 19.24 (CET)

Sorry. Måste varit blind! Det känns som det är en smaksak. Sidonumreringen känns eventuellt tydligare om den är i en kolumn till vänster. Engelska och tyska wikisource verkar ha till vänster och franska till höger. Vet inte hur vi skall fatta beslut här... // Wellparp 23 mars 2009 kl. 20.59 (CET)

När jag tittar på texter i franska Wikisource ser jag inga länkar till sidor alls. Kan man inte göra detta till en parameter, så att man kan ha olika i olika verk? --LA2 23 mars 2009 kl. 22.53 (CET)

Jag har också problem med den franska mallen, den fungerar endast i IE för mig, dock ligger länkarna även där till vänster. Jag är lite tveksam till de flytande länkarna i exemplet, de känns mer störande för läsrytmen än marginallänkarna, men det beror kanske hur det implementeras. Hur som helst ser jag inget fel i att ha det alternativet. En parameter är ett bra förslag om det inte är enklare att ha en separat mall t ex {{SidaH}}.--Thurs 24 mars 2009 kl. 00.04 (CET)

• Hur skriver man 1 3/8 kg bäst? Ska man mixtra med <sup>, <small> och <sub> eller finns det någon mall för snygga bråk?

Det finns ingen mall här just nu. Tyska wikisource har en mall de:Vorlage:Bruch om någon vill översätta den.--Thurs 21 mars 2009 kl. 12.50 (CET)

Nu finns {{bråk}} för att skriva 1+3⁄8. Den är kopierad från tyska Wikipedia (inte Wikisource). Jag installerade också {{!}} och {{mall}}. --LA2 22 mars 2009 kl. 23.53 (CET)

• Namnet "Klemm" gjorde jag till en länk, eftersom det råkar finnas en artikel om rätt person i Wikipedia. Ska man göra sådana länkar på alla namn och svårbegripliga termer? Det ingår ju egentligen inte i den källtext man återger, utan blir ett nyskapat mervärde.

Intressant fråga... Vi kanske inte skall ändra allt för mycket, men jag är osäker på vad jag tycker. // Wellparp 20 mars 2009 kl. 07.44 (CET)

Jag tycker nog att man ska vara restriktiv med externa länkar i själva texten och begränsa det till svårbegripliga termer och namn som inte förklaras i texten. Om var och vartannat ord är länkat i en text skulle jag tycka att det blir mer ett irritationsmoment än ett mervärde.-Thurs 21 mars 2009 kl. 13.51 (CET)

Sammanfattningsvis har vi en del som kan göras för att förbättra strukturen på svenska wikisource. Jag är glad att LA2 har pekat ut en del av dem! Tyvärr har jag själv inte så mycket tid just nu... // Wellparp 20 mars 2009 kl. 07.44 (CET)

Maskinernas sociala betydelse

Nu finns ännu ett stycke av professor Reuleaux inlagt, Maskinernas sociala betydelse, ett kapitel ur hans bok om teoretisk kinematik, som är från 1875 och alltså tio år äldre än Kultur och teknik. Här uttalar han sig om "kraftmaskiner för folket" och bevisar att han var hundra år före sin tid. --LA2 24 mars 2009 kl. 16.18 (CET)

Scanning?? Kopiering är det väl?

Jag såg Forskål-texten här och den finns som ni också sett även på projekt runeberg, där både de scannade bilderna och texten kopierats av rakt in här. Då tycker jag att vi här på wikisource också ska vara så hederliga, som runeberg:arna är, och lägga in deras logga, som tydligt visar varifrån texten är hämtad. Just för Forskåls verk Tankar om borgerliga friheten, så är ju alltihop (Scanning, OCR om det fanns någon, och korrekturläsning) helt genomfört på just projekt Runeberg. De tackar ju sina bidragsgivare genom att sätta in de olika loggorna redan på index-sidan. Det rör sig om det där med "äras den som äras bör". Wikisource skulle/ska ju inte vara en länksamling. Men vad blir det för samling om man gör så här?? Finns det inte tillräckligt med okända, oscannade och behövda svenska texter ändå? 212.181.205.2 18 september 2008 kl. 15.40 (CEST)

Jag har nu lagt in en kort text om Projekt Runeberg på Tankar om borgerliga friheten du får gärna utöka den om du vill. Vi brukar lägga in information om textens ursprung när det är känt men det var bra att du uppmärksammade att så inte skett. Att få med loggan kan dock vara litet svårt då den förmodligen inte är fri från upphovsrätt.

Den här texten är främst inlagd som ett test av korrekturläsningssystemet och jag förutsätter att ytterligare verk som läggs in är inskannade för Wikisource eller möjligen hämtade från en (fri) källa där den inte varit föremål för korrekturläsning förut. Att i fortsättningen lägga in korrekturlästa sidor från Projekt Runeberg för korrekturläsning här är naturligtvis rätt poänglöst. En icke korrekturläst text skulle naturligtvis varit att föredra men en fördel är att texten är rätt kort och därmed överblickbar.//Thurs 19 september 2008 kl. 00.12 (CEST)

Ja, poänglöst är väl rätt rätt om när det görs fel. Det finns gott om texter i små häften och liknande, att scanna. På loppis och i Bikupor, Myror och bokhyllor. Det finns en sida på runeberg där andra bidragsgivares loggor och redan inscannade texters ursprung anges. Olika universitet och bibliotek. Tala med LA2 eller någon i redaktionen om rätten att använda loggan. Den borde följa med automatiskt vid kopieringen.

Tog bort den inledande meningen i kommentaren, som gav sken av att det det scannats, korrekturlästs och testats här. En viss anpassning har väl gjorts. Typ "wikifiering".212.181.205.2 19 september 2008 kl. 05.27 (CEST)

För att ange ursprung för inskannade sidor korrekt krävs inte några logotyper så vitt jag vet. Jag tycker det finns mer angelägna arbetsuppgifter än det pappersarbete som skulle krävas för att härbergera logotyper här om det ens är möjligt. Den som vill göra en liknande sida eller mall som på Projekt Runeberg får använda de fria bilder och symboler som finns på Wikimedia Commons.--Thurs 19 september 2008 kl. 22.28 (CEST)

Nej, det "krävs" nog inte. Men om det är så att man INTE har scannat ett verk, INTE korrekturläst det eller på annat vis bidragit till att göra verket mer lättillgängligt för läsarna än vad som i Fallet Forskåls Tankar om borgerliga friheten här, så känns det kanske bättre för alla om man tydligt anger vilken källa man använt och var faksimilerna finns inscannade. Vi har en tradition av att den som gör något ska ha credit för det. (Se t.ex. Sevrin Christensens "Rätt och orätt, en populärframställning af moralen" på Runeberg om sedvänja. Jämför den där mannen i Härjedalen, som fick sin fars turist-scarfs mönster helt plagierat av en modedesigner, som tillökte scarfn med blot sin signatur härom året. Ja, är det svårt att härbärgera loggor så kanske man ska låta bli att "låna" eller plagiera andras verk, så behövs det ju inte? Jag misstänker att det ute i stugorna finns massor av texter som bara väntar på att hugade fotografer och textälskare ska lyfta fram dem ur dammiga hyllor till läsarna. Hittills har ju wikisource nöjt sig med hänvisning till den verkliga källtexten, kanske försedd med en eller annan bild. Jag vet inte hur man gör på t.ex. tyska wikisource, där man gick in för att höja kraven i avsikt att hålla en mycket hög standard och god kvalitet. Det tål att tänka på vilka gränser som ska gälla. Inga, några, vilka och när? 212.181.205.2 20 september 2008 kl. 04.32 (CEST)

Oj, oj, oj, vilket rabalder det blev! Det var jag som kopierade texten (som faktiskt är en fri text, vilket betyder att man inte behöver ange vem som scannat den. Att tala om plagiat här är felaktigt!) från runeberg till commons och där faktiskt noterade att texten var tagen från runeberg.org. Jag använde texten för att testa tekniken för att visa både inscannade faksimil och ascii-text sida vid sida (det vi här kallar korrekturläsning), eftersom jag tror att det är en nödvändig och överlägen teknik för wikisource för att kunna arbeta med gamla texter. Jag tror att wikisource har en potential som inte runeberg har:

• 1. När det gäller kopplingen till wikimedia och möjligheterna att länka direkt in till wikipedia och wiktionary
• 2. Den multinationella communityn som med franska och tyska wikisource i spetsen har kommit långt med den här tekniken (ett stort tack till LA2 för detta!)
• 3. En långt utvecklad wikiteknik. Med det sagt menar jag inte att det är vettigt att kopiera alla texter från runeberg till wikisoure, eftersom det kan bli fråga om onödigt dubbelarbete. Däremot tycker jag inte att det på något sätt är fel, eftersom det rör sig om fria texter. Risken är här att vi skapar en splittring mellan runebergs användare och wikisources användare, vilket är onödigt. Vi som minns svenska wikipedias barndom kommer ihåg den splittring, med ibland mycket hårda ord som fanns mellan vissa skribenter på wikipedia och susning.nu. Kanske vi redan nu borde diskutera hur vi kan få wikisource och runeberg (som har överlappande målsättningar) att jobba ihop. Jag sticker inte under stolen med att jag vill se ett sammangående där wikisource bidrar med de tre fördelarna jag anger ovan och runeberg bidrar med sin textmassa samt långa erfarenhet. // Wellparp 21 september 2008 kl. 22.48 (CEST)

Till största delen är väl alla texterna på Runeberg fria från upphovsrättsligt skydd. Det är alltså samma status som krävs för texter som kan läggas in här på wikisource. Samma status, alltså. Men är det rimligt att använda samma texter? Att bara rakt av kopiera från en annan site? Och så tydligt anser jag inte att uppgifterna om arbetsinsatsen var Wellparp. Jag tror det stod att det var för att "testa att scanna ..." och "testa tekniken...". Hela kittet var ju redan utfört! Det finns, som sagt tillräckligt många oscannade svenska texter att testa tekniken på för att kunna utveckla wikisource. Och lika gärna som att koppla till WP eller wikimedia så kan ju wikitekniken användas till att koppla samman olika seriösa textkällor på internet. Ja, LA2:s insats är tveklöst betydelsefull för både det tekniska och det humanistiska i utvecklingen. Thurs har tagit upp frågan om att wikisource blir en "länksamling", då jag i fråga om skillingtrycken undrade över det rimliga i att lägga in texter här som redan finns hos t.ex. Minata eller för den delen på Runeberg. Litteraturbanken, KB:s e-texter m. fl. Jag har personligen ingen anledning att begränsa mig till en site, eftersom det är texterna som är mest i fokus för mig. Inte tekniken. Jag är lite tveksam till att se "Den multinationella communityn"utvecklas till en social aktör som liksom blir Den Ende. Om man t.ex. ser på svenska WP:s "multinationella community" så leder den till ett oerhört begränsat urval av användarkategorier som riskerar att även begränsa urvalet av texter. Det skulle i mina ögon vara en trist utveckling. 212.181.205.2 22 september 2008 kl. 06.41 (CEST)

Scanners och digitalkameror har funnits ganska länge. Det är väl ganska uppenbart att jag inte menade att testa att använda en scanner. Det jag menade var att testa att lägga upp svenska inscannade faksimil på commons för att därefter visa dem sida vid sida med unicode-texten. Detta har vad jag vet inte gjorts på svenska wikisource tidigare. När det gäller diskussionen om vad wikisource skall vara så tror jag att framtiden får utvisa det. Det härliga med wikitekniken är att den är summan av sina användare och vill någon lägga in fria texter från runeberg eller någon annan stans så är man fri att göra det. För att belysa min ståndpunkt tar jag ett exempel; När svenska wikinews skulle starta var jag starkt negativt inställd, eftersom jag ansåg att man skulle ta energi från viktigare projekt (t.ex. wikipedia). Jag tyckte att det var viktigt att först kunna visa upp ett fungerande och användbart projekt innan man spred ut skribenterna på projekt som inte skulle kunna lyckas inom rimlig tid. Nu har jag ändrat åsikt efter att ha insett vad jag menar är en av kärnorna i wiki. Man kan inte hindra intresserade människor från att göra vad de vill göra så länge tekniken tillåter dem att göra det. Ville någon starta en svensk wikinews så skulle de göra det oavsett vad jag tycker. Ville någon lägga sin fritid på att skriva fria nyhetsartiklar istället för att skriva på wikipedia så skulle man göra det. Friheten är det som driver människorna i wikiprojekt framåt. Finner någon glädje i att kopiera skillingtryck eller andra fria texter till wikisource så tycker inte jag att någon skall sätta sig över det. När det gäller utvecklingen av den "multinationella communityt" så finns det mycket att säga. Jag nöjer mig med att återigen påminna om parallellen med sv.wikipedia och susning.nu. Susning var först ut och byggde upp en stor gemenskap (jag övergår till att skriva gemenskap istället för community) och en stor mängd användbara artiklar (återigen ett stort tack till LA2!). När wikipedia dök upp var det många som såg potentialen i att ha många språk samlade under samma paraply. Med en större global gemenskap (och ett bättre markupspråk) så tog wikipedia över många användare från susning som såsmåningom dog sotdöden. Man skall inte underskatta kraften i en stor global gemenskap. Med det sagt så måste jag säga att jag inte tror att samma sak kommer att hända med wikisource och runeberg eftersom gemenskaperna är väsentligen mindre, men parallellen visar att när olika fria projekt med samma målsättningar dyker upp sida vid sida så är inte alltid lätt att förutsäga vad som kommer att hända. Slutligen vill jag säga att runeberg och wikisource båda är fantastiska projekt som hjälper till att göra världen till en friare plats och att än så länge är sv.wikisource bara en lillebror som försöker finna sina egna vägar. // Wellparp 22 september 2008 kl. 12.09 (CEST)

<<-- (för att ge bättre läsrytm)

Wops! Inte bara jag som kan skriva mycket. Om något är intressant eller viktigt. Kul. Det är kanske lite galet att tala om "community" = "gemenskap" när det egentligen är så att det är ett gemensamt intresse = in common, det är fråga om. Jag kan förstå copyrigth-regler och upphovsskydd, för även författare och deras familjer behöver mat och kläder. Så frågan rör sig hela tiden om "Fria texter", som kan vara nog så intressanta om än av äldre datum.

Jag är kanske lite "för akademiskt lagd" i det att ingen artikel eller uppsats får använda andras ord och meningar (=kopiera eller plagiera) utan att ange exakt källa och författare. Detta för att rätt person ska få äran av den nedskrivna tanken. Som akademiker är jag fri att använd andras redan tänkta tankar, teser, hypoteser och idéer, bara jag i 'anständighetens namn' anger att "Pelle Plutt tänkte detta först och på samma/skiljaktig linje tänker jag". Det är en god frihet, med framåtsyfte för problemområdet ifråga. På 1600-1700-talet utvecklades medicinska kunskapsområdet kraftigt. Samtidigt som kvinnor knuffades allt längre in i hem och sovrum. Bort från yrkesutövning som "märktes". Flera av "Fäderna" inom detta arbetsfält tog sig helt sonika friheten att riva ut försättsbladen i t.ex. barnmorskornas läroböcker, sätta in ett nytt försättsblad med sitt eget namn samt springa till Hovet och lova Kungen evig Trohet efter ett informellt litet samtal om "det opassande i att Fruntimer skrev böcker" och obehagade både Kung, Gud, Maken och män i största allmänhet. Jag vet inte om 'frihet' är ett bestämt kvantum, men tror att det är viktigt att göra sig en föreställning om ifall mitt ianspråktagande av 'frihet' inskränker någon annans frihet. Fast jag är ganska övertygad om att ren och skär egoism, där enskilda utan andra hänsyn än till sitt eget nöje, i slutände inte leder varken teknik eller livet i världen så särskilt mycket framåt.

Får väl referera Dr Phil, som till en ung dam om 17 år 11 månader och 3 veckors ålder sa "Visst ska du ha din lagliga rätt till Frihet nu när du blir myndig och vuxen och får göra vad du vill. Du vill och ska flytta hemifrån. Bara du är helt klar över att med den Vuxna Friheten, så följer också Vuxet Ansvaret. Bland annat så får du betala hyran, skolan, maten och BILEN själv." När han sa BILEN så bleknade damen även om läpparna. Ja, men alltså visst va'?! Ska man kunna inskränka en enskilds Rättigheter för att de vill ha lite Frihet??! Va ba? Pappa nickade mycket diskret och Mamman såg ut att vilja kasta sig för Damens fötter och be om ursäkt att livet är tufft. Dr Phil sa til Modern att hia sig och inse att navelsträngen är klippt. "Din dotter är nu vuxen och vill ha total frihet." Så visst: Frihet är det bästa ting ... Men bör vi inte ha och ta någon form av ansvar på Wikisource? 212.181.205.2 22 september 2008 kl. 18.16 (CEST)

Nej, jag menar gemenskap i betydelsen nätgemenskap. Kring olika projekt på nätet byggs det upp gemenskaper (eng. community) där människor kommer samman på olika sätt för att sträva efter ett gemensamt mål. När det gäller frågan om att ge "credit" (tillskriva någon något eller ge äran) så tycker jag att det tydligt framgår att Peter Forsskål har fått äran av sitt verk. Du blandar äpplen och päron här. Upphovsrätten har utgått dvs allt tal om akademisk ärlighet och upphovsrätt är irrelevant. En text i public domain är just det; i allmän ägo. Däremot tycker jag att vi bör ge runeberg (och till och med den person som gjorde arbetet) äran åt att ha scannat och korrekturläst verket (detta fanns med på commons från början och är nu genom wikins under tillagt på textsidorna). Detta är inte samma sak som att vi måste ge runeberg äran. // Wellparp 23 september 2008 kl. 10.49 (CEST)

Ja, kanske är det relevant att begränsa denna mänskliga/sociala gemenskap till "nätgemenskap". Och kring "olika projekt". UNgefär som människor i alla tider gjort även utan elektroniska nät att vara gemensamma i. Företag, klubbar, organisationer, städer och byar är alla olika former av gemensamheter med olika syften = olika mål för diverse projekt. Vi är i alla fall eniga om att Forskål ska få behålla äran av sitt verk över tiden. Det tycker jag är en form av akademisk och allmänmänsklig ärlighet som står över senkomna upphovsrättsliga regleringar. Och som jag tycker är bra som grundregel även för Wikisource. Jag har en svensk översättning i tryck, av Swinburnes dikt 'A Match'. Det lite pinsamma med översättningen är att den är av en "Högt Uppsatt ännu levande svensk person" och han ger i sin artikel i en av Riksdrakarna sken av att det är hans original. Den ljuvliga dikten är ljuvlig, men njutningen hade varit större om den svenska texten (som är upphovsrättsligt skyddad) hade haft en antydan om källan (the source). Det förringar inte värdet i textens innebörd om översättaren fått till en not "Översättning av Swinburnes poem A Match). Men det gjorde översättaren alltså inte. Och det gör att var gång jag hör den svenska versionen så vibrerar strängen "stöld" eller "orättmätig ära" vad avser idén. Allt som ligger framför våra näsor är inte oss tillhörigt som om det vore vårt privata, enskilda egendom. Inte ens om det ligger på nätet! Inte ens om upphovsrätten är utgången vad det gäller den ekonomiska ersättningen vid användning. Så där har vi väl skillnaden mellan din och min åsikt. Jag tror inte att jag någonsin kommer att kalla akademisk ärlighet för "irrelevant". Inte någon annan form av ärlighet heller antagligen. Det har sina konsekvenser på sikt att välja en etik "ändamålen helgar medlen", me det är en diskussion som får föras någon annanstans. 212.181.205.2 24 september 2008 kl. 13.41 (CEST)

Jag tror att vi diskuterar runt varandra och att vi egentligen är ganska överens! Du diskuterar upphovsmannens rätt att ges äran åt ett verk och där är vi helt överens. I fallet Swinburne är vi helt överens. Det jag talar om är att vem som har scannat ett verk som är public domain inte nödvändigtvis måste ges äran för det. Äran skall primärt ges till upphovsmannen (även om jag i det här fallet kan gå med på att runeberg.org, som faktiskt är en ganska stor och välkänd källa till historiska texter, ges vederbörlig "credit") Du måste väl hålla med mig om att akademisk ärlighet i detta fallet handlar om att ge Peter Forsskål äran för sitt verk, men inte nödvändigtvis att runeberg.org ges äran för att ha scannat det? // Wellparp 24 september 2008 kl. 15.24 (CEST)

Nej, jag tror inte att vi egentligen tycker lika. Den verkliga källan, ursprunget, i dett fall Forskål ska självklart användas ordagrant och namnges om man använder hans ord. T.o.m. om man "moderniserar" svenskan så ska han anges. Projekt Runeberg har använt yngre faksimiler i vissa fall. Då har man exkluderat nya förord och liknande med hänvisning till upphovsrätten. Ofta är sådana unga faksimiler av mycket gamla texter utgivna med stor omsorg och mycken möda. Av föreningar eller enskilda. Jag har t.ex. en faksimil av den s.k. Göteborgs-Psalmboken från 1685 (?). Jag skulle självklart inte ha den om det inte vore för ett nordiskt team av litteraturvetare och psalmkunniga, som tog tillvara det faktum att ett exemplar av denna psalmbok hittades av en svensk på besök i Bodlein-biblioteket. Där är få eller ingen intresserad av gamla böcker på svenska. Boken var inte bara obläddrad. Den var helt obruten! Teamet ordnade med en insamling av pengar, de ordnade med faksimiler, de skrev kommentarer och gjorde register och gav ut psalmboken på nytt under 1960-talet. Ungefär som KB har lagt ut ett flertal "Äldre tryck" och Litteratur-Banken lagt ned arbete för att lyfta fram olika författare. KB ställde vänligen upp på att låna ut hela sin avfotgraferade Swenska songer och Wijsor till Proj Runeberg, som i sin tur lagt ned serverutrymme, arbete för uppladdning och korrekturläsning till modernt tryck. Du kan hitta motsvarande insatser på Projekt Gutenberg m. fl. Jag får lite grann PirateBay-känsla av att 'jamen säger jag bara att det är rättsläkaren som skrivit denna text och tagit dessa bilder och de ju är offentliga när åklagaren lämnat in dem så är det väl inget att tjafsa om". Som du nog märkt så blev det "tjafs" och tydligen missade PirateBay annonsörer ganska snabbt.

Min ganska bestämda åsikt är att all frihet har sina begränsningar i alla sociala sammanhang. Jag tror att Wikisource vinner på att kreditera alla de som bidrar till utvecklingen. I det fall folk inte tydligt är anonyma. Justas liksom.212.181.205.2 25 september 2008 kl. 16.55 (CEST)

Ok, då drar jag mig ur diskussionen genom att säga att Forsskål verk är märkt runeberg.org på commons och numera även på wikisource. Nästa gång någon kopierar en faksimil och en korrekturläst text från runeberg hit så föreslår jag att vi märker den texten, såväl som faksimilen på commons, med runeberg.org. Kan alla känna sig nöjda så? // Wellparp 26 september 2008 kl. 11.15 (CEST)

Oj, vad tiden går. Men här är mitt svar: Ja, det är bra med märkning som du föreslår--IP7869 9 april 2009 kl. 03.12 (CEST)

Fällor på Wikisource

Följande har flyttats till Mötesplatsen från Wikipedia:Administratörer

Jag har (nästan) förgäves vädjat om att inte lägga in aktuella lagars och författningars lagtext på Wikisource. Anledningen är att de inte uppdateras och att de därför är farliga att använda. Det finns inte heller något behov av dem då det finns andra källor till lagtext som uppdateras kontinuerligt. Jag anser att alla inblandade måste inse att Wikisource enbart bör innehålla lagtext som inte längre förändras av typ Magnus Erikssons landslag, Kristofers stadslag och Hammurabis lagar medan aktuella lagar måste uppdateras ständigt. När jag gått in och försökt ta bort dessa farliga, icke uppdaterade lagtexter så dyker det omedelbart (inom en minut) upp oidentifierbara personer eller kanske robotar som återställer lagtexten. Egentligen borde jag lämna Wikisource åt sitt öde men samtidigt känns det otillfredsställande att dumheten får ta överhand.////Mvh --Quadrigarius 8 april 2009 kl. 17.41 (CEST)

Du skriver på flera olika ställen, vilket kanske gör att du inte får svar. Jag hoppas i alla fall att du har sett att jag håller med dig i fråga om farligheten. Särskilt om man betänker att det ofta är unga människor som använder wiki-systrarna och att det är mest unga män eller nästan bara män som skriver här. Och kanske kommenterar och diskuterar "lagarna" och sina rättigheter. Farlighetsgraden är hög för dem. Sett er par advokater som har försökt upprätthålla några lagar inom familjerätt och förmögenhetsrätt på nätet. Men de avbryter när de inser att det måste till heltidsjobbare för det. Men hittar du Hammurabis lagar så vore jag mycket nöjd : -) Jag tänkte lägga in Hippokrates regler för läkare vid tillfälle. Alla är inte så särskilt dumma här, så stanna kvar! Och de som är dumma behöver bättre sällskap, eller hur?--IP7869 8 april 2009 kl. 17.59 (CEST)

Hej!

Tyvärr hittade jag inget centralt ställe att skriva på. Var finns det? Finns det någon som känner ett övergripande ansvar för texterna på Wikisource? När jag sedan upplevde att någon eller några lade tillbaka farliga lagtexter jag tagit bort, började jag känna en viss frustration. Kan någon administratör stoppa sådant?

Inga advokater ska behöva lägga ner tid på att "upprätthålla lagar" -vad det än betyder - när det finns flera, bland annat lagen.nu, som alltid har uppdaterad lagtext.

Jag vill inte vara motarbetad renhållningsarbetare på Wikisource. Jag vill mycket hellre förbättra artiklar om juridik på Wikipedia. ///Mvh --Quadrigarius 8 april 2009 kl. 19.20 (CEST)

"Mötesplatsen" är den centrala sidan för diskussion. Detta har påpekats för dig flera gånger tidigare och du har även skrivit på den här sidan. Du hävdar att du är jurist, men du fortsätter att uppföra dig som en rättshaverist. Det är beklagligt. --LA2 8 april 2009 kl. 21.32 (CEST)

Wikisource administreras av ett fåtal på frivillig väg och du kan inte förvänta dig att ärenden behandlas på en gång. Frågan om att ta bort gällande lagar är också en förhållandevis stor policyändring för svenska Wikisource och de användare som vill ska ha möjlighet och yttra sig. Med tanke på aktiviteten här är två veckor, sedan frågan återupptogs, inte någon orimlig tid för detta enligt min mening. Angående återställningarna: Små wikimediasidor som denna övervakas mot vandalism av användare och stewarder på Meta och att tömma sidor och ersätta dem med en extern länk är sådant som de slår ned på. Det är förmodligen det som hänt dig. --Thurs 8 april 2009 kl. 21.41 (CEST)

Jag vill helst enbart skriva om i juridiska ting på Wikipedia. Sedan jag stötte på och tog upp problemet med de farliga obsoleta lagtexterna på Wikisource har jag i stort endast blivit hudflängd och betecknats både som det ena och det andra, senast som rättshaverist. Jag förstår att jag trampat på ömma tår som jag dock när jag började med detta inte visste att de fanns. Det har visat sig att LA2 själv tidigare - eftersom han inte förstått bättre - varit och petat i de farliga artiklarna på Wikisource. När han dessutom jämställer lagen.nu med wikisource som rättskälla så inser jag att han inte förstår ett dyft av juridik.

Det är sakfrågan det handlar om.

Jag föreslår nu att Wikisource tar bort ""Kategori:Lagar och förordningar"" och ersätter den kategorin med ""Kategori:Rättshistoria"" alternativt ""Kategori:Rättshistoriska texter"" så att det blir solklart att det INTE handlar om gällande lagar och förordningar. Samtidigt bör alla nu gällande lagar raderas. Jag har hittat en del lagar som har upphävts och därmed blivit rättshistoria och lagt in dem på wikisource. Stöter jag på fler så ska jag lägga in dem också.

Till IP7869

Om Hammurabis lagar kan man läsa här http://sv.wikipedia.org/wiki/Hammurabis_lagar och här http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Code_of_Hammurabi?uselang=sv ////Mvh--Quadrigarius 10 april 2009 kl. 09.31 (CEST)

Det är nog bra om alla tar ett steg tillbaka och slutar med att kalla varandra olika saker.

Du är mycket välkommen att lägga in fler upphävda och historiska lagar som du hittar. Angående kategorin ser jag inget problem med att ändra den till Kategori:Rättshistoria som jag nu har skapat. Eftersom allt här handlar om texter behöver det inte "texter" skrivas ut i kategorinamnet om det inte är nödvändigt för förståelsen, vilket jag inte tycker är fallet här. Kategorin kan senare befolkas med lämpliga underkategorier om det behövs//MVH Thurs 10 april 2009 kl. 12.34 (CEST)

Jag ser att Thurs lagt till Kategorin:Rättshistoria. Utmärkt.

Samtidigt finns Lagar och författningar kvar. Inte så bra. Jag föreslår omdöpning till Upphävda lagar och författningar. Jag föreslår också att Rättshistoria blir huvudrubrik och att Upphävda lagar och författningar och Historiska dokument blir dess två underrubriker.

Jag upptäckte också att under Historiska Dokument döljer sig förvisso dokument som kan kallas "historiska" av typen FN:s konvention om barnets rättigheter men som samtidigt är en nu gällande konvention som kan ändras. Det hör därför hemma i vår nutidshistoria och jag tycker man ska ta sig en ordentlig funderare på om det över huvud taget hör hemma på Wikisource. Ska de ligga kvar på Wikisource måste någon ta ansvar för att de uppdateras.

I alla fall är det nödvändigt att de äkta historiska dokumenten, som till exempel Borggårdstalet, som ju aldrig kommer att ändras, ligger under en annan rubrik än de som kan förändras. Samma sak gäller till exempel de gamla regeringsformerna som nu ligger tillsammans med nuvarande regeringsform från 1974, som är en föränderlig grundlag. ///Mvh --Quadrigarius 10 april 2009 kl. 13.58 (CEST)

Problemet är nu att när jag tagit bort olika lagtexter har någon, kanske en robot, lagt tillbaks lagtexten sådan den senast skapats av LA2. Inte bra. Den texten är, som jag tjatat om, farlig. Om det är en robot så kanske någon kan tygla den; är det en person så kanske han kan övertygas om det obetänksamma i sådant handlande.////Mvh--Quadrigarius 10 april 2009 kl. 18.24 (CEST)

Ett bättre sätt att ta bort textern än att bara tömma sidorna är att omdirigera dem till Wikisource:Lagar och författningar (d.v.s. ersätta texten med #REDIRECT [[Wikisource:Lagar och författningar]]) som Thurs föreslog högre upp på sidan. Dels ser det inte ut som vandalisering för de som bevakar små wikier, och dels så förklarar det varför lagtexterna inte längre finns kvar här på Wikisource. Eventuellt kan jag och Thurs som administratörer radera lagtexterna helt. Men jag tror det är bäst att (åtminstone till att börja med) omdirigera så att läsare som följer länkar hit får information om var man hittar uppdaterade lagtexter. /EnDumEn 11 april 2009 kl. 00.21 (CEST)

Jag har försökt styra in den här diskussionen på rätt spår. De hätska utfall och falska beskyllningar jag fått till tack, visar att det inte var mödan värt. --LA2 12 april 2009 kl. 11.53 (CEST)

Snälla LA2! Du vet själv att dina inlägg har stor betydelse och jag vet inte vad som "drabbat dig" i just frågan om dett ämne. Jag läser dina inlägg, varenda stavelse, men det tar ett tag innan jag fattar allt eftersom vi har olika kompetens och egenskaper. Jag läser de andras inlägg också. Och jag begriper inte varför du och Quadrigarius beter er som hund och katt. Jag tycker att vi lyssnar till Thurs: Han föreslår att vi ska backa lite. För visst är det värt all möda! Även din. Men räkna inte mad att alla har din överblick och din kompetens. Andra har annan överblick och kompetens. Quadrigarius tänker lika fort som du fast på sitt område. SRC är liksom fel plats att tjafsa på.IP7869 13 april 2009 kl. 10.08 (CEST)

Textflöden

På torsdag 16 april inbjuder Kungl. biblioteket till ett gratis seminarium om "Textflöden - Från massdigitalisering till digitala franska band". Det borde vara av intresse för alla som engagerar sig i Wikisource. --LA2 14 april 2009 kl. 16.11 (CEST)

Vilket underbart tips. Men det räcker inte med intresse för wikisource för att ta sig dit. Ska du åka dit? Har du tid och kraft att återkomma med en rapport?--IP7869 14 april 2009 kl. 17.43 (CEST)

Seminariet innehöll tre föredrag och en avslutande diskussion. Jag blev missnöjd med alltsammans. Det handlade inte alls om massdigitalisering, som jag trodde att det skulle göra. Jag tyckte man ställde fel frågor. Jag tror inte att någon i publiken fick inspirationen för nästa veckas eller månads konkreta arbete här, och det är synd. Mycket snack och lite verkstad. Det var inte min stil. Så vad handlade föredragen om? 1. Digitaliserade böcker med bläddringsfunktion, där man ser sidan vändas, ibland även hör ljudet av papper som vänds. 2. Ett rätt abstrakt resonemang runt genrer. 3. Hypertextromaner som många 1997 väntade sig skulle bli stort, men som tio år senare fortfarande är en förhoppning, lite som 1950-talets dröm om "flygande bilar". Med tanke på att Internets framtid (FRA, Pirate Bay, IPRED, ACTA, ...) är ett dagsaktuellt ämne och att förlag och författare nu tvingas ta ställning till förlikningen med Google Book Search, så borde det finnas mer aktuella frågor för Kungl. biblioteket att ta upp under rubriken "massdigitalisering" än blädderutgåvor och hypertextromaner, tycker jag. Det kändes lite som Povel Ramels visa där patron undrar "Varför är där ingen is till punschen?" medan iskarlen dör i kolera och hans barn svälter, alltså att KB sitter på sin punschveranda och ställer helt fel frågor, helt ur takt med tiden. Det var bara mässingsorkestern som saknades. --LA2 17 april 2009 kl. 23.29 (CEST)

Bra att du var där i alla fall. Det kanske kommer en promenadorkester till dem och då kan de fortsätta berusa sig i maklig takt, medan det händer en massa saker runt om i världen. För det gör det ju. Ett och annat har ju digitaliserats ur KB:s bestånd och Libris länkar ju ibland vidare till "E-resurser". Det borde finnas en massa där att digitalisera av skyddsvärda verk, som "menigheten" borde få tillgång till. Internet lär utvecklas och så kanske de reser sig från verandan och lunkar med.--IP7869 18 april 2009 kl. 02.56 (CEST)

Jag ska lägga till att föredragen filmades och finns tillgängliga på KB:s webbplats. Så alla kan se med egna ögon och behöver inte lita på mitt omdöme. Jag tror det är nytt att KB filmar föredrag. Det är ett stort steg framåt. --LA2 18 april 2009 kl. 13.56 (CEST)

Den 7 maj är det dags igen för ett nytt avsnitt av Textflöden: Plattformar och binära flöden. Gratis inträde. Anmälan senast 5 maj. --LA2 3 maj 2009 kl. 02.31 (CEST)

Industrin och kvinnofrågan

Ännu en teknik- och kulturhistorisk text, S.A. Andrée, Industrin och kvinnofrågan (1892). Var så goda! --LA2 15 april 2009 kl. 20.26 (CEST)

Tack!--IP7869 18 april 2009 kl. 03.03 (CEST)

På http://libris.kb.se/bib/11377882 hittar man en katalogpost om just denna elektroniska utgåva. Det är den första Libris-katalogposten som hänvisar direkt till Wikisource. Prova att söka på "Wikisource" i stora sökfältet! Jämför med att söka på "Projekt Runeberg". Så hur gör man för att få med sin Wikisource-bok i Libris-katalogen?

1. Se till att boken i Wikisource har alla uppgifter om titel, författare och ursprungligt utgivningsår. Var den digitala texten baserad på första eller tredje upplagan? Dokumentera allt.
2. Gå till http://libris.kb.se/ och sök fram information om precis rätt bok och upplaga. Varje katalogpost har ett eget nummer, som också syns i URLen.
3. Under katalogposten, nederst i sidan, under rubriken "Hjälp" finns länken "Fel i posten?" -- klicka på den.
4. Fyll i din adress och skriv som meddelande: En digitaliserad version finns numera på svenska Wikisource, http://sv.wikisource.org/wiki/...bokens_titel...
5. Vänta några dagar och se om det dyker upp en katalogpost för den elektroniska utgåvan.

--LA2 21 april 2009 kl. 17.14 (CEST)

Wikisource finns på Libris! Kul, men frågan är hur många andra texter som finns här för närvarande är tillräckligt bra dokumenterade.--Thurs 21 april 2009 kl. 23.18 (CEST)

Jag tror åtminstone att de här tre består provet: Skolans ställning till religionsundervisningen, Tankar om borgerliga friheten och Uppsala Anteckningar om staden och dess omgifning. Alla tre har inscannade boksidor och Index:-sida. De båda senare är förvisso hitkopierade från Projekt Runeberg, men det är väl inget hinder. --LA2 22 april 2009 kl. 05.11 (CEST)

"Består provet"? Vilket prov? Har KB angett något kvalitetskriterium? En del av "e-resurserna" som är kopplade till libris är ju direkt till 'google book' där det inte finns varken faksimiler, korrekturläsning eller så särskilt höga krav.

De tre verk du presenterar här ovan finns ju redan på projekt runeberg som lika gärna kan kopplas på KB/Libris. Särskilt som vi vet att det är hämtat från runeberg. Har vi inte på wikisource "egna" verk? Se t.ex. fem verk av Kategori:Jerome K. Jerome, Sånger af Nanny (blandade sånger för barn), Odae Sveticae ("stor svensk dikt" m.fl. bland de 200 verk som finns här. Läsarna kan ju själva avgöra kvaliteten. På KB:s egna presentationer så finns ju faksimil men inget korrketurläst eller omgjort till hämtningsbara data-texter. IP7869 22 april 2009 kl. 08.03 (CEST)

Nej, det finns inget "prov". Du får givetvis skicka vad du vill till Libris. Jag ville bara nämna tre möjliga kandidater efter att Thurs hade ifrågasatt om vi hade något alls. Jag står dock fast vid min rekommendation att vi bör "dokumentera allt" (punkt 1 i min uppräkning), eftersom det kommer att ge ett solidare intryck av Wikisource. Nyligen förbättrade vi ju dokumentation av varifrån vår text till Magnus Erikssons landslag kommer och därmed tycker jag att den också kan anmälas till Libris. Kanske borde mallen {{titel}} utökas med ett sätt att länka tillbaka till Libris? Projekt Runeberg gör så med en orange liten symbol i sidhuvudet, till exempel på den här boken. --LA2 22 april 2009 kl. 14.46 (CEST)

Det är vi själva som ställer upp kvalitetskriterierna alltså. En genomgång av det som finns är väl lämpligt eftersom det är lättare att se bristerna än tillgångarna. Smart med en MARC-markering i titelmallen. Om mallen ändå korrigeras (av den som kan det!) så bör ett | och kommentar= läggas till också.

Jag har noterat 5-punktslistan ovan. Gjorde så för Andeliga Sånger och Werser 1806, som väl är en bok inte alltför många har hemma i hyllan. Det är väl bäst att göra genomgången för de verk som finns färdiga här (och anmäla en hel lista) och sen fylla på efter hand. IP7869 22 april 2009 kl. 16.27 (CEST)

Det skulle nog vara bra med bättre dokumentation för många av de äldre texterna. En länk till Libris är också en bra idé. Någon som har något förslag på var den i så fall ska vara placerad i mallen?--Thurs 23 april 2009 kl. 02.10 (CEST)

Ett problem för t.ex. Frödings diktverk och enskilda dikter här hämtade ur olika utgåvor eller andra samlingsverk. Likaså för psalmerna, där vi inte har "index-sidorna" här utan på WP. För Bibeln 1917 kan det väl anges vilken upplaga/tryckning det rör sig om? Jag har ingen riktig överblick vilka verk som finns i helhet här. Jag vet inte hur man MARC-märker. Först kan vi kanske märka de som vi lätt kan identifiera och sen ta vid för resten. MARC-loggan kanske kan ligga i vänstermarginalen bland "skapa en bok"? Bättre där än i Titelmallen, som kan bli "skev" med en orange rektangel.--IP7869 23 april 2009 kl. 09.26 (CEST)

Jo, det var den typen av texter jag tänkte på med min inledande undran. Biblen 1917 är Runebergs första version och den var ett samarbete ungefär som Karl XII:s bibel här så den kan nog inte bindas till någon särskild upplaga. Det är nog ingen som har en 100% överblick. Det är nog bra att börja med de enkla fallen och ta det andra allt eftersom.

Att ha den här typen av information i vänstermarginalen skulle vara en intressant lösning men jag är tveksam om det går att förändra den ytan på det sättet (Någon som är mer insatt i MediaWiki får gärna rätta mig om jag har fel). Det jag kan tänka mig är att lägga den i någon av hörnen. Jag har gjort några förslag (utan bild) hur det skulle kunna se ut. De är på intet sätt färdiga och det kan säkert finnas bättre placeringar. --Thurs 23 april 2009 kl. 23.02 (CEST)

Förslaget med rutorna i övre högra hörnet är bäst tycker jag. (Vill man att människor ska läsa en text i tidningen ska den placeras där. Vill man motsatsen, så är en placering i nedre delen av vänstersidan "bäst").

Många tryckerier levde nog på tryckning av katekeser, psalmböcker och biblar. Eftersom det finns faksimiler på Runeberg så kan vi ju hänvisa dit. För "min" Andeliga Sånger och Werser 1806 har jag lagt in så mycket hänvisning jag har och den finns också på KB och bör kunna "anmälas" som e-resurs. Den finns ju inga faksimiler till, men den som vill kontrollera kan läsa originalet på bibliotek. --IP7869 24 april 2009 kl. 09.11 (CEST)

Jag tror att varianterna med enbart korta länknamn ("Wikipedia", "MARC") är för kryptiska, oavsett var de placeras. Det är nog bättre att använda klartext i det ljusgröna (nedre) fältet. Den orange MARC-rutan i Projekt Runeberg är inte särskilt lyckad. Om man tittar på exempelvis http://runeberg.org/bremlett/ så är "Scanned by"-märkningen (stor logotyp + helt textstycke) mycket tydligare än MARC-märkningen (enbart en liten logotyp). --LA2 24 april 2009 kl. 18.22 (CEST)

Ja, du har nog rätt i att det kan vara svårnavigerat för besökarna med kortfattade länkar och att lägga in länken som text i kommentaren är ju en mycket enklare lösning. --Thurs 24 april 2009 kl. 23.35 (CEST)

Ja, det enkla är oftast bäst fungerande. Har inte tyska src en mall för sina källhänvisningar? Tittade på 'bremlett'. Det är bra och informativt med information om ursprunget i löpande text. Och "fula" MARC-rutan finns där för den som behöver den. När jag klickar på den så är väl det en länk "dold" i loggan? Den kan väl göras till något som passar estetiskt i ljusblå kommentarfältet här. Typ tomt som 'kommentar=' om inget fylls i och om något fylls i så blir det synligt. (inte orange bara)IP7869 25 april 2009 kl. 03.05 (CEST)

Alltså som LA2 dkrev först om http://libris.kb.se/bib/11377882 . Där finns ju en E-bok och återlänkning hit, men wikisource inte omnämnt, som författarartikeln på WPIP7869 25 april 2009 kl. 03.17 (CEST)

Jo, om man tar fram fliken "Detaljer" så syns namnet Wikisource. --LA2 26 april 2009 kl. 17.13 (CEST)

(börjar om från vänster)

Tyska WS layout (vilken väl i och för sig har sina fördelar) skiljer sig så mycket från vår att det är svårt att jämföra. Det skulle nog gå att lägga till en "libris"-parameter i titelmallen som i så fall kommer att ge en text somm ligger på en egen rad i kommentarsfältet direkt före eller efter kommentaren. Angående loggor o dyl så måste de vara fria för att finnas på Commons och vi har inte gjort några undantag för detta här.--Thurs 25 april 2009 kl. 13.00 (CEST)

matchning

Upptäkte jämförelsefunktionen idag. Otroligt spännande. Testa själva på Hans fäders Gud och andra berättelser från Klondyke/Vid regnbågens fot (klicka den lilla dubbelriktade pilen vid andra språk-listan). Ännu en teknisk feature som visar på Wikisources potential! // Wellparp 27 maj 2009 kl. 00.05 (CEST)

Jamen, wow!! Tack för att du upplyste om det!--IP7869 27 maj 2009 kl. 08.58 (CEST)

Väldigt mycket mer wow när någon annan redan har gjort det! Jag har prövat lite fram och tillbaka nu och hittade en psalmtext Det finns ett land av ljus och sång‎ där jag fick det att fungera. Men det är lite pyssel, för Isaac Watts står på engelska src som Author: Isaac Watts, och så är dte lite skillnader i layout, som kanske kan övervinnas? Det är ju väldigt mycket Wow i alla fall. Verkligen kul att du talade om det!--IP7869 27 maj 2009 kl. 12.59 (CEST)

svenska texter scannade av google

Google har scannat en hel del texter på svenska. De har i djvu-filerna lagt med två försättsblad med sitt logo och lite text. Om vi lägger upp dessa på svenska wikisource hur vill vi göra med försättsbladen? Jag tycker spontant att vi borde ta bort dessa sidor eftersom de innehåller upphovsrättsskyddat material (loggan). Andra åsikter? // Wellparp 6 juni 2009 kl. 12.01 (CEST)

Sponant tycker jag att man här bör referera och länka till den källa man hämtar texten ifrån. Även om upphovsrätten för loggan finns hos någon, så gäller ju den enbart om wikisource börjar använda google-loggan (eller en snarlik) som sin logga. Inte om man tydligt och klart anger att här är källan, refererar och länkar till den rätta. --IP7869 6 juni 2009 kl. 15.53 (CEST)

Länka och referera, absolut! Att ha googles logga och text i själva djvu-filen tycker jag däremot känns onödigt. Eftersom texten är fri antar jag att vi kan göra som vi vill... // Wellparp 6 juni 2009 kl. 19.50 (CEST)

Går försättsbladen att ta bort tycker jag att vi ska göra det. Jag kan inte se att de fyller någon funktion här och de är ju inte en del av den ursprungliga volymen som vi ska överföra till e-text. --Thurs 12 juni 2009 kl. 01.04 (CEST)

Man kan ta bort sidor ur djvu-filer se [2]. // Wellparp 12 juni 2009 kl. 12.53 (CEST)

OK, då är inte det något problem.--Thurs 12 juni 2009 kl. 20.50 (CEST)

Lärobok i schack

Jag lade precis upp ett index till lärobok i schack, (Index:Lärobok i schack.djvu) men lyckas inte se några av sidorna. När jag klickar på tumnageln får jag ett error. Är det fler som har samma problem? I commons kan man utan problem browsa i filen. Dessutom verkar det som om google som scannat verket lyckats slarva och flera av sidorna finns med två gånger men jag får inte ordning på hur det borde har varit... // Wellparp 14 juni 2009 kl. 21.41 (CEST)

Frågade på engelska wikisource om någon där kunde förstå problemet med att sidorna inte visas. //Wellparp 14 juni 2009 kl. 21.56 (CEST)

Nu fungerar det! Antingen var det något tillfälligt fel, eller så fanns det någon form av fördröjning. // Wellparp 15 juni 2009 kl. 21.06 (CEST)

Tydligen höll man på att uppdatera proofread-pluginet igår. Det finns en ny feature för att klassificera tomma sidor. Kan någon admin titta på [3] och se vad som behöver göras? // Wellparp 15 juni 2009 kl. 21.12 (CEST)

Nu tror jag att jag fixat det mest akuta för att den nya funktionen ska fungera korrekt. Annars är det bara att säga till.--Thurs 16 juni 2009 kl. 00.22 (CEST)

Problem angående Lärobok i schack

Det verkar som om Lärobok i Schack (se ovan) är upphovsrättsskyddad i Sverige men inte i USA. Vi kanske bör fatta (om det inte redan är fattat) ett beslut om vi kan ha med den typen av verk. Ett förslag är att alla verk vi publicerar bör vara fria i både USA och Sverige (och därmed måste lärobok i schack raderas). // Wellparp 15 juni 2009 kl. 22.05 (CEST)

Efter vad jag förstår är texter fria i USA om de är publicerade före 1923 oavsett var de publicerades. Vad jag vet har det inte direkt diskuterats men Wikisource:Upphovsrätt säger "Eftersom Wikisource är en del av den amerikanska Wikimedia Foundation så måste de amerikanska lagarna följas. Texterna här är på svenska och har ofta svenska eller finländska upphovsmän. Därför bör även svenska och finländska lagar följas". Det kan nog vara bra att komma överens om hur vi ska förhålla oss till detta. Jag stödjer förslaget att verken ska vara fria både i USA och i Sverige. Vad jag förstår är det tveksamt om sådana texter skulle vara fria att ladda ner från Sverige och definitivt skulle de inte vara fria att publicera på någon annat ställe i Sverige. Vilket jag tycker skulle vara emot huvudprincipen att vi ska vara ett fritt bibliotek eller källtextsamling.--Thurs 15 juni 2009 kl. 22.35 (CEST)

Helt rätt tror jag. Jag föreslår att hela "lärobok i schack" (index samt sidor) raderas av någon administratör. Dessutom borde djvun på commons ta bort. // Wellparp 16 juni 2009 kl. 11.42 (CEST)

Jag raderar nu sidorna här eftersom vi verkar vara överens om detta. Angående commons borde det inte vara några problem, det måste dock anmälas där. Men det är nog enklast att du som uppladdare själv begär snabbradering av filen på grund av du upptäckt att den inte är fri.--Thurs 16 juni 2009 kl. 20.21 (CEST)

Absolut! Tack för hjälpen Thurs! // Wellparp 17 juni 2009 kl. 08.15 (CEST)

Swenske Songer eller wijsor 1536

Här är ett exempel på wp-artikel som innehåller ett register, som jag tycker bör kunna ligga här på src. Där Swenske Songer eller wijsor 1536 finns den ursprungliga översättningen av Vår Gud är oss en väldig borg och sen kan man då arbeta sig framåt i tiden? Användare Lavallen på WP önskar få ordning på "tveksamma länkar", men har primärt tittat på 1986 års psalmbok, som jag närmast struntat i då Verbum m. fl. har upphovsrätt på det mesta där. Och så är det flera 100-tals psalmer. 1536:an känns mer "lagom".--IP7869 16 juni 2009 kl. 08.28 (CEST)

Botstatus

Finns det någon byråkrat här som kan ge ut botstatus? Min bot heter Botparp och kommer till en början att hjälpa till med extraktion av text från djvu:er. I framtiden har jag tänkt att den skall kunna korrekturläsa automatiskt. // Wellparp 27 juni 2009 kl. 20.43 (CEST)

User:EnDumEn är byråkrat och jag har inte märkt att han tagit semester. Finns Mall:Bot här? Om inte, ska vi kopiera över den? -- Lavallen 27 juni 2009 kl. 20.48 (CEST)

Ok, jag kollar EnDumEn. Mall:Bot (från svenska wikipedia antar jag att du menar) vore nog bra. // Wellparp 27 juni 2009 kl. 20.53 (CEST)

Version 7600585 verkar vara sista version som inte använder Anbox och därför skulle kunna läggas in utan att göra arbetet två gånger. Vad skulle man kunna länka till för att begära block? En Steward, men var håller de till? -- Lavallen 28 juni 2009 kl. 05.14 (CEST)

Har också funderingar på detta med botstatus... -- Jag har ett bot-konto hos w:, som jag använder för halv-automatiska länkkorrigeringar i relativt hög hastighet. Här funderar jag snarare på att jaga syntax-fel och identifiera potentiella stavfel. - Det skulle jag kunna göra med det vanliga kontot, men jag vet inte vad som är lämpligast. - Redan idag gör jag flera halv-automatiska redigeringar, tex när jag lägger in en del mallar och lägger in tecken som inte är enkelt åtkomliga med tangentbordet. -- Lavallen 28 juni 2009 kl. 19.25 (CEST)

Att leta stavfel är nog inte så lämpligt på wikisource. Många stavfel och äldre stavningar förekommer i källmaterialet och skall därför vara kvar i våra texter. Däremot skulle man i mitt tycke mycket väl kunna använda en bot på det vanliga kontot som gör mindre redigeringsarbete (typ kategorier etc). Det blir när boten skall göra massiva redigeringar som jag tycker att man måste skilja ut den. // Wellparp 28 juni 2009 kl. 20.34 (CEST)

Jag funderar på att leta potentiella stavfel i längre texter med halvautomatisk teknik - inte rätta. Bla genom att lista och studera hur frekventa orden är i en text, så borde man kunna urskilja om det finns något ord som kanske är ett ouppmärksammat stavfel. Att sedan avgöra om det ska korrigeras är självklart ett mer manuellt arbete.

När jag tittat i de bibeltexter som fanns innan jag kom hit så har jag hittat flera inkonsekvenser i wikifieringen, när jag jämfört olika böcker med varandra. - Det borde jag kunna fixa med mer eller mindre halvautomatisk teknik, tillika putsa på vissa skönhetsfel. -- Lavallen 28 juni 2009 kl. 20.51 (CEST)

Aha. Där har vi fördelen med att ha faksimilen. Då kan man direkt jämföra texterna. // Wellparp 28 juni 2009 kl. 21.24 (CEST)

Här har du ett exempel på en halvautomaitsk redigering som avser att plocka bort lite skönhetsfel. - I detta fall togs bara extra mellanslag bort. - Extra mellanslag stör i mina ögon läsrytmen i redigeringsläge, men gör ingen nytta eller skada i övrigt. -- Lavallen 29 juni 2009 kl. 06.56 (CEST)

Listigt! Jag håller med om att extra mellanslag stör! // Wellparp 29 juni 2009 kl. 08.49 (CEST)

Har (återigen med halvautomatisk teknik) skapat en lista över alla ord i Bibeln 1917/Första Moseboken här. Det ledde till att jag hittade det lilla ordet EfraimE. - Annars hade jag inte väntat mig hitta så många felstavningar i just denna text. -- Lavallen 29 juni 2009 kl. 13.42 (CEST)

Dubbla mellanslag efter punkt har jag sett ibland i text med fast teckenbredd (som i redigeringsläge). Jag tror det är något som kommer från någon gammal regel för maskinskriven text (kanske bara på engelska). Meningen är väl att det ska bli tydligare vara nya meningar börjar. Om det är konsekvent i en hel text tycker jag det är onödigt att ändra det eftersom det ändå inte gör någon skillnad i den text som visas. /EnDumEn 29 juni 2009 kl. 21.34 (CEST)

Ingen verkar vara emot att ge botflagga till Botparp, och roboten ser ut att fungera. Så nu har jag givit roboten flaggan. /EnDumEn 29 juni 2009 kl. 21.21 (CEST)

Extraktion av text från djvu

Nu extraheras texten från en djvu automatiskt när man går till en ännu ej skapad sida i en djvu. Argumentet för fortsatt botextraktion är att texten blir användbar innan någon fått för sig att korrekturläsa. Tankar? // Wellparp 28 juni 2009 kl. 21.41 (CEST)

Jag kan tycka att det skulle vara en fördel att få alla sidor i en bok inlagda på en gång. Men helt nödvändigt är det väl inte med en bot så det är väl mest upp till dig om du vill fortsätta.//--Thurs 28 juni 2009 kl. 22.51 (CEST)

Jag håller med. Exemplet Skriet från vildmarken visar en hyfsat bra rå text. Transkluderad men ej korrekturläst. Eventuella läsare skulle kunna hjälpa till med korrekturläsningen... // Wellparp 28 juni 2009 kl. 23.32 (CEST)

Offentligt material?

Jag har noterat en mängd svenska författningar på Wikisource. De är givetvis fullt lagliga att publicera, men jag frågar mig vilket syfte de fyller. Det finns mängder med författningar, och ännu fler dokument som är allmänna handlingar och möjliga att publicera. Ska verkligen Wikisource vara en slags extra databas för den typen av material? Även när materialet är lättillgängligt och sökbart på offentliga databaser? Jag tycker inte det, jag tycker att svenska författningar som finns tillgängliga i Svensk Författningsssamling bör raderas. Det minimerar också risken för att folk hänvisas till en gammal version av en lagtext, i tron att den är nu gällande.--Godfellow 13 januari 2008 kl. 13.41 (CET)

Är inte det här som att säga att Wikipedia inte behövs eftersom nationalencyklopedin finns? MiCkE 13 januari 2008 kl. 15.38 (CET)

NE är inte ett jämförbart exempel, eftersom den är upphovsrättsligt ofri. Lagtexterna är både fria från upphovsrätt och elektroniskt tillgängliga. Ett mer jämförbart exempel är dupliceringen av text från Projekt Runeberg, t.ex. Bibeln 1917 och Röda rummet (eller från Project Gutenberg till engelska Wikisource). Som grundare av Projekt Runeberg ser jag ingen skada i dupliceringen, tvärt om. Med tiden kommer själva kopierandet att bli jobbigt nog, så att man väljer när man vill göra det och hushållar med dubbelarbetet. Och kanske är det en sådan ekonomisering som Godfellow efterlyser. I fallet med Bibeln så blev det tydligen lättare att länka från Wikipedia till rätt bibelställe, genom att använda rätt mall, än att länka till texten hos Projekt Runeberg. Finns det någon sådan fördel med att ha lagtexterna i Wikisource? --LA2 13 januari 2008 kl. 16.09 (CET)

LA2 har rätt, det är stor skillnad på NE och offentliga handlingar. Dels handlar det här mycket om nyttan med att lägga in offentligt material som både är lätt tillgängligt och sökbart på nätet. Utrymmet är säkert inte ett problem, men folk kanske borde uppmuntras att lägga in material som tillför projekten något istället för att bara lagra för lagrandet skull så att säga? Dels finns det ett problem just med gällande författningar, då tanken med att hänvisa till dem i allmänhet handlar om att folk ska kunna se vad som är gällande rätt. Och eftersom wikisource knappast kan bli en rättsdatabas (om inte oandligt mycke temr tid, pengar,specialistkompetens och personer tillkommer) är det inte en bra källa eller externlän, informationen är inte säker. Man blir helt enkelt tvunget att ändå hänvisa till lagrummet.se , Notisum.se eller SFS på riksdagens hemsida.

Frågan är då varför man ens bör ha material på wikisource. De tillför inget till projekten och de kan ge missvisande information.--213.114.210.23 13 januari 2008 kl. 16.36 (CET)

Jag såg ditt inlägg på Bybrunnen om gamla lagtexter. Det ligger mycket i din kritik; textsamlingen i fråga är verkligen av dålig kvalitet. Men du gjorde samtidigt flera misstag i framförandet, som visar att du är dåligt påläst och därför känns det inte meningsfullt att försöka bemöta kritiken i sin nuvarande form. Ditt krav på att någon administratör ska ingripa är överilat. Även om textsamlingen är av dålig kvalitet, så är ingen brandkårsutryckning påkallad. Det är lite damm i hörnen, men huset står inte i ljusan låga. Jag hoppas vi framöver kan diskutera hur den nuvarande situationen har uppkommit och hur framtiden kan förbättras.

Till att börja med ingår den här textsamlingen i projektet Wikisource, som man kan läsa om i Wikipedias artikel om Wikisource. Det är ett projekt vid sidan av Wikipedia. Både Wikisource och Wikipedia drivs av Wikimedia Foundation. Om man vill lämna konstruktiv kritik till Wikisource (den svenskspråkiga grenen), så är rätt ställe inte Bybrunnen här på Wikipedia, utan Mötesplatsen på Wikisource. Inom Wikisource är lagtexterna en äldre del, som kan sägas tillhöra projektets barnsjukdomar. Med tiden hoppas jag projektet mognar, och då kanske det är läge att städa undan gammalt damm. För närvarande har dock Wikisource andra problem, som det känns mer angeläget att angripa.

Men frågan om hur svenska lagtexter, nya och gamla, bäst ska göras tillgängliga är också en fråga som är större än Wikisource. Att riksdagens textdatabas Rixlex idag är gratis och öppet tillgänglig för allmänheten var inte någon självklarhet i mitten på 1990-talet. Det var ett ämne det skrevs riksdagsmotioner om. Fortfarande finns många brister i Rixlex, vilket har gett upphov till en rad privata sajter som också tillhandahåller texterna (liksom det finns olika utgivare av lagboken). En av dem är lagen.nu, en annan är Notisum. Man kan lägga till Wikisource som ett tredje namn i den följden. Med tanke på den nuvarande textkvaliteten är det dock frågan om Wikisource bör ägna sig åt lagtexter eller inte. Det svaret kan dock lika gärna bli ja som nej. --LA2 26 mars 2009 kl. 00.17 (CET)

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Anv%C3%A4ndardiskussion:Quadrigarius"

Hej! Problemet med att lägga in lagtext på Wikimedia är mycket större än vad man kan läsa sig till av dessa inlägg. Den eller de mindre kunniga som gjort detta har aldrig tänkt på att lagtext är färskvara. Att lägga in lagtext 2006 och låta den ligga kvar är att inbjuda dem som läser texten i en fälla.

Den som nu ansvarar för Wikimedia borde därför se till att all lagtext, som inte är rättshistoria, tas bort.

Färskvaran finns dagligen uppdaterad på lagen.nu så det finns inget behov av att låta detta obsoleta material ligga kvar. Samtidigt borde ni skaffa en spärr mot den eller de personer som sysslar med denna kontraproduktiva verksamhet.//// Mvh --Quadrigarius 26 mars 2009 kl. 14.41 (CET)

Som jag ser det har Wikisource under överskådlig tid ingen möjlighet att fungera som lagdatabas och det är olyckligt om någon har uppfattat det så. De flesta som yttrat sig i frågan tycks vara negativa eller tveksamma till att ha kvar gällande lagar. De fördelar som skulle kunna finnas som enklare länkning från Wikipedia tycker jag förtas av dokumenten här inte är uppdaterade och att de flesta länkar från Wp redan är borttagna. Jag skulle därför föreslå att Wikisource ändrar sin policy på Wikisource:Vad Wikisource är#Vad får inte finnas här? och lägger till något i stil med:

• Gällande lagar och förordningar. Wikisource har tyvärr inte möjlighet att lagra dokument som kräver ständig uppdatering för att vara giltiga. (Äldre versioner, i första hand originaldokumenten, kan dock vara intressanta som historiska dokument).

Om det blir så föreslår jag även att de flesta av lagarna och förordningarna i Sveriges Rikes lag avvecklas, vilket i de flesta fall innebär att de kommer att raderas.--Thurs 28 mars 2009 kl. 00.49 (CET)

Ja, inte ens lagstiftaren (riksdagen) själv och alla myndigheter garanterar att de hinner med alla uppdateringar på nätet utan hänvisar de flesta läsare till originaltexterna. Sen är det ju en sak med själva lagtexterna och ett annat med hur de används. Då måste man parallellt med paragraferna presentera "praxis" = utslag från Högsta domstolen, Regeringsrätten och instanser som har slutlig prövningsrätt (Arbetsdomstolen t.ex.). Men, som sagt, historiska dokument är absolut intressanta. Man kan ju tänka sig lagar som upphört att gälla (alla äldre lagar har inte upphört med mindre än att det beslutats så). Ett exempel är väl det s.k. Barnamordsbrevet, där kungen beslöt att man skulle gå lite mildare fram med kvinnor som begick sexualbrott och blev gravida. (Det blev ju lite folkbrist och man behövde liksom både kvinnorna och barnen.)--IP7869 28 mars 2009 kl. 09.26 (CET)

I en diskussion på tyska Wikisource svarade signaturen A. Wagner att "vi lägger bara upp historiska lagar fram till cirka 1950, de gällande lagarna kan man (förhoppningsvis) finna på de olika regeringarnas officiella webbsajter. Gällande lagar måste ständigt underhållas och uppdateras, det klarar vi inte av." (Wir stellen hier nur historische Gesetze bis ca. 1950 ein, die aktuellen sind auf den offiziellen Seiten der Regierungen der Welt sicher (hoffe ich doch) zu finden. Aktuelle Gesetze müssen ständig gepflegt und auf den letzten Stand gehalten werden, das können wir hier nicht leisten.) Jag vet inte om 1950 är en exakt tidsgräns, men en liknande princip borde väl vara användbar även här. --LA2 28 mars 2009 kl. 16.06 (CET)

Det är kanske mindre lyckat att lägga in ett bestämt årtal. I vissa fall är det glest mellan förändringarna och i andra fall ändras det ett par gånger om året + att praxis utvecklas. I förstnämnda fallet tänker jag på om vi skulle lägga ut 1950 års gällade "Lag om fosterfördrivning", vilket kanske skule passa några men inte andra. I veckan kom regeringsrätten med en väldigt betydelsefull praxis- (tolknings) ändring inom personskaderätten. Försäkringsbolagen får riva upp alla fall från 1992 då prövningstillståndet beviljades. Lagtexterna är inte allt för svåra att få tag på. Men förarbeten av historisk slag är svårare. Vi kanske får ha en diskussion från fall till fall? --IP7869 28 mars 2009 kl. 16.55 (CET)

Huvudprincipen är måste vara att lagar och författningar som kan finnas här ligger som historiska dokument. Därför är det nog bra med en tidsgräns på omkring 50 år för vad som betraktas som historiska lagar (förhoppningsvis har de flesta centrala lagar reviderats sedan 1950). Annars kunde likväl en lag från 2005 kunna betraktas som historisk vilket jag tycker skulle vara olyckligt. Naturligtvis kan det finnas undantag från regeln som i så fall får diskuteras från fall till fall.

Wikisource är nog inte heller ett särskilt lämpad för att beskriva en historisk utveckling annat än via punktvisa nedslag. Jag har svårt att se att Wikisource skulle kunna hantera sådana saker som förändrad juridisk praxis och prejudicerande domar, om inte dessa redan finns beskrivna i någon upphovsrättsfri publikation. Jag tror dock att det är bäst att hålla sig ifrån gällande rätt även i sådana fall.--Thurs 31 mars 2009 kl. 01.34 (CEST)

Så vad ska vi göra med de gällande lagar, vars texter på Wikisource har blivit inaktuella? Ska vi radera dem nu? Eller tänker någon ta på sig att hålla dem uppdaterade? --LA2 8 april 2009 kl. 15.18 (CEST)

Vem här vet ens vilka svenska lagar (eller delar därav) som är aktuella respektive inaktuella? Regeringsformen och grundlagarna ändras ju inte allt för ofta. Men vem här kan ta på sig ett ansvar för det? Grundlagarna ändras med minst två riksdagar, med mellanliggande val. Vem av amatörerna i juridik och frivilliga här kan åta sig ett ansvar med ett 4-årigt perspektiv? Så jag förslår att lagtexter som redan ligger här raderas. --IP7869 8 april 2009 kl. 16.13 (CEST)

Radering är förmodligen det förnuftigaste. Inte desto mindre lyckas Quadrigarius (bidrag) hamna i redigeringskrig flera gånger på samma dag. --LA2 8 april 2009 kl. 21.27 (CEST)

Uppenbarligen är det ingen som varit intresserad av lagtexterna på över två år och det verkar inte troligt att någon skulle anmäla sig frivilligt den närmaste tiden. Jag anser inte att halvgamla lagar har något vidare värde ens som historiska dokument så jag stöder också en radering. För att minimera länkröta, de har ju dock legat här rätt länge, skulle jag dock rent praktiskt skulle jag dock föreslå att vi ersätter hela lagtexten med en låst omdirigering till en återuppväckt Wikisource:Lagar och författningar som just nu är en museisida men som då bl a skulle innehålla en förklaring varför lagarna tagits bort och en hänvisning till de fria lagsamlingar som finns under "Externa länkar".--Thurs 8 april 2009 kl. 22.39 (CEST)

Som jag uppfattar det verkar vi vara relativt eniga huvudpunkten att inte längre hålla gällande lagar här och föreslår att detta kan genomföras under den närmaste veckan.--Thurs 8 april 2009 kl. 22.39 (CEST)

Bra. (LA2, jag vill inte kalla det "redigeringskrig" för varken diskussionen (-erna) eller aktiviteterna har varit så väl sammanhållna att man kan överblicka allt vad som sagts eller gjorts. Han har ju begripit problematiken och bör väl närmast ha kredit för det. Inte kritik. Själv har jag sett problemet, men varit lat och inte brytt mig. För att undvika kritik om "krigande".) Jag blandar mig självklart inte i skillnaden i åtgärd Radering eller Musei-site. Bara det för det sistnämnda verkligen framgår klart och tydligt att det är just en Musei-artikel (fast texterna kan vara aktuella!) ----IP7869 9 april 2009 kl. 03.04 (CEST)

För att förtydliga mig: Själva lagtexterna tas bort i vilket fall som helst. Det enda som skulle skilja sig åt är att en besökare i stället för att mötas av ett meddelande om att sidan är raderad kommer till en sida som försöker förklara varför den tagits bort och hänvisar till de fria lagsamlingar som finns på andra ställen.--Thurs 9 april 2009 kl. 09.32 (CEST)

Det låter bra, konstruktivt och trevligt.--IP7869 9 april 2009 kl. 17.36 (CEST)

Nu finns det också ett kort utkast till texten på Wikisource:Lagar och författningar. Det är bara att lägga till, ta bort eller helt skriva om någon vill det.--Thurs 10 april 2009 kl. 00.57 (CEST)

Jag fattar inte vad som är så hemskt farligt med lagtext. Det är bekvämt att ha här. /Pieter Kuiper 11 september 2009 kl. 17.11 (CEST)

Bekvämt ja, men det finns ingen här som klarar att hålla gällande lagar uppdaterade. Tyvärr har inte denna debatt varit helt sammanhållen och delar av den, vad jag vet, har hållts på w:wp:bb.

Denna typ av information finns hos riksdagen där man bättre håller samman sådan information. -- Lavallen 11 september 2009 kl. 17.28 (CEST)

Länk till Sinai-Bibeln

Vår äldsta kända Bibel (grekisk) nu på nätet i faksimil och på engelska, tyska, ryska och hebreiska är nu på nätet.

[4]

--IP7869 8 juli 2009 kl. 07.54 (CEST)

Intressant projekt! Tack för länken! // Wellparp 8 juli 2009 kl. 09.38 (CEST)

Länkar från wikipedia

Jag har lagt till några länkar från wikipedia till wikisource. T.ex w:Skriet från vildmarken. Det finns en mycket smidig mall på wikipedia för detta ändamål. // Wellparp 8 juli 2009 kl. 12.32 (CEST)

Ofin fråga

Är det någon som ser vad vår logga ska föreställa? Ett moln var min första tanke, men jag tycker jag ser en yta - en klick grädde i ett glas vatten? Mer mörka stunder ser jag en stympad hand som håller i ett hoprullat pappersark? Milou i pudelklippning? En urvriden tankebubbla? -- Lavallen 14 juli 2009 kl. 20.22 (CEST)

Den ursprungliga loggan

Det är ett isberg eller rättare sagt en stilisering av ett fotomontage som ska illustrera hur ett helt isberg skulle se ut. Anledningen till det tycks i grunden vara en något krystad hänsyftning till att projektet i ett tidigt stadium kallades Project Sourceberg.--Thurs 14 juli 2009 kl. 21.19 (CEST)

Så det där med en klick grädde var inte så långt borta... -- Lavallen 14 juli 2009 kl. 21.27 (CEST)

Felstavat och även fellänkat?

På Sida:De apokryfiska böckerna (1921).djvu/76 ser man att Syrak 4:12 har en dubbel uppsättning paralellhänvisningar. Att man inte ska "rätta" texten ens i hänvisningarna är jag helt på det klara med, men hur ska man förfara med länkningen?

Det är ganska uppenbart att den andra paralellhänvisningen egentligen ska vara till vers 4:13 istället. - Ska man då länka till 4:13 eller stå kvar vid det som texten säger, dvs 4:12?

Uppsättningen paralellhänvisningar ser helt annorlunda ut i mitt ex hemma och det är inte ens samma hänvisningar överallt. -- Lavallen 25 juli 2009 kl. 11.01 (CEST)

Även om det är nästan heligt att överföra även stavfelen, så blir det tokigt för läsarna som leds fel. Då är det bättre att göra en rättelse samt notera att det rör sig om ett uppenbart tryckfel, som då förklarar och ursäktar undantaget från huvudregeln. --IP7869 25 juli 2009 kl. 11.46 (CEST)

Jovars, i den upplaga jag har här hemma har man rättat en del av de stavfek som jag hittat (men inte rättat) i faksimilens upplaga och paralellhänvisningarna är rejält reviderade, ändå betraktas det ju som samma upplaga... -- Lavallen 25 juli 2009 kl. 11.56 (CEST)

Det finns ingen regel som säger att man inte får rätta tryckfel. Om det är ett uppenbart fel som det skulle vara i det här fallet tycker jag att man kan rätta den med någon slags notering som IP7869 säger. Svårigheten ligger väl mera i att identifiera vad som är tryckfel och vad som t ex är äldre stavning. I det här speciella fallet är det dock inget tryckfel utan om man studerar tecknet i stor förstoring är det en trea och inte en tvåa, mycket otydlig men ändock.--Thurs 1 augusti 2009 kl. 12.51 (CEST)

Ok, jag har mest tolkat det som att ngn för hand gjort en liten notering i faksimilen, och i mina (långt ifrån felfria) ögon sett en två trots allt. Men tycker du att du ser en trea så... -- Lavallen 1 augusti 2009 kl. 12.57 (CEST)

Jo, det kan se ut som en rättning i efterhand men '2' och '3' typerna skiljer sig även i övre delen av tecknet som inte skulle vara påverkad av en sådan rättelse.--Thurs 1 augusti 2009 kl. 14.05 (CEST)

Fler åsikter efterfrågas

här om uppdateringen av korreturstatistiken! -- Lavallen 25 juli 2009 kl. 18.22 (CEST)

Jag har ingen åsikt om den eftersom jag inte riktigt fått grepp om korrekturläsningen här. Har du några specifika frågor som kräver "åsikter"?--IP7869 25 juli 2009 kl. 19.53 (CEST)

Sidnamnrymden

Jag gissar att det är ngn slags mall som gör att sidorna i sidnamnrymden, ser ut som de gör...

Går det att lägga in en «NOEDITSECTION» elle ngt för att förhindra att man redigerar genom att klicka på rubrikraden av misstag - vilket automatiskt ger dubbel uppsättning kvalitetsmallar på den sidan?

Jag gjorde det som nybörjare och jag har sett ngn mer... -- Lavallen 3 augusti 2009 kl. 19.38 (CEST)

Det verkar fungera med NOEDITSECTION i Mall:PageQuality. /EnDumEn 3 augusti 2009 kl. 20.59 (CEST)

Men, lysande! -- Lavallen 4 augusti 2009 kl. 09.29 (CEST)

Harriet Löwenhjelms verk.

Nu tror jag att jag fått med de flesta (alla) av Harriet Löwenhjelms verk och i vart fall antytt hur de hänger samman (med *-tecken). Vet inte om det är bra att ha en mall för hennes verk eller om det är fullgott så här.--IP7869 11 augusti 2009 kl. 11.55 (CEST)

Något som binder ihop verken, t ex förra/nästa-länkar och/eller mallar, skulle nog förenkla för läsaren.--Thurs 11 augusti 2009 kl. 12.25 (CEST)

Redan titel-mallen ger ju vissa navigeringsmöjligheter. -- Lavallen 11 augusti 2009 kl. 19.07 (CEST)

Om jag får en "verksmall" (med avsnittsindelning i Bönerna, Sonetterna etc), som används i sidfoten, så kan jag skriva in förra och nästa. Skulle vara roligt om jag lyckades scanna några av hennes bilder att komplettera dikterna med. De är "underfundiga" och träffsäkra. Hon var ju student på Valands målarskola och betraktade sig som konstnär. Kanske bilderna först com hon sen illustrerade med text? I vilket fall, så ställer det nog till minst problem om materialet får några extra ögonpar för de grundläggande konstruktionerna. (Är bortrest ett par dagar nu, mmen återkommer så snart jag kan). --IP7869 13 augusti 2009 kl. 23.30 (CEST)

Vet du ngn annan mall, som du tycker vi kan utgå från när vi skapar den nya? -- Lavallen 14 augusti 2009 kl. 17.28 (CEST)

Till exempel Mall:Dikter af Pehr Thomasson kan du nog använda som utgångspunkt.--Thurs 14 augusti 2009 kl. 23.16 (CEST)

Inte lagt in någon navigation (förra och nästa) i {{Verk af Harriet Löwenhjelm}} än, men det ska nog gå att fixa... Annars finns det som sagt i Titel-mallen. -- Lavallen 15 augusti 2009 kl. 08.19 (CEST)

Med "förra/nästa-länkar" menade i alla fall jag de som finns i titelmallen.--Thurs 15 augusti 2009 kl. 09.14 (CEST)

Exakt därför jag hållt igen... -- Lavallen 15 augusti 2009 kl. 09.50 (CEST)

Commons

"en [Polypus] på Ruder"

Den lilla teckningen som finns på Sida:Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné (1910).djvu/27 behöver jag nog hjälp med att få upp på common på ett vettigt sätt.

Jag är inte alls vän med tekniken där... -- Lavallen 12 augusti 2009 kl. 10.38 (CEST)

Jag funderade just på den. Trodde det var klotter. // Wellparp 12 augusti 2009 kl. 11.44 (CEST)

Den ska väl beskriva polypen, vad det nu är för ngt... -- Lavallen 12 augusti 2009 kl. 14.15 (CEST)

Nu har jag laddat upp en bild på denna "polyp" File:Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné figur s 15.png. Filformat, storlek etc är förmodligen inte optimala, så den som känner för det får gärna ladda upp en bättre.--Thurs 13 augusti 2009 kl. 22.53 (CEST)

Vet inte vem eller vad Ruder är som Linné skrev om. Men var det en människa så var det onormalt att ha en polyp, för det är en svulst i slemhinnan någonstans i kroppen. Själv hade jag en polyp i näsan när jag var barn. President Reagans polyper i tarmen blev ju en världsangelägenhet, fast det är alldeles gräsligt vanligt förekommande. (Denna användning av ordet känd i svenskan sen 1782).

Men sen finns det normala 'polyper' i djurvärlden. Maneter och nässeldjur, samt koraller tror jag, startar som små polyper innan de övergår i vuxenstadie. (Ordet använt i svenskan sen 1746).--IP7869 13 augusti 2009 kl. 23.50 (CEST)

Det är nog inte en tarm/näspolyp, utan snarare en djurpolyp eftersom de har öron (eller ngt som kunde tolkas som så) ... -- Lavallen 14 augusti 2009 kl. 07.35 (CEST)

Nej, årtalet talar väl för att det är ett nässeldjur på impedimentmark/rudenmark. Enligt informationen i [5] så finns det 9400 arter, som några vänliga människor har tagit sig för att sortera och beskriva. (Nu måste jag läsa "Dagens" och sen arbeta.)--IP7869 14 augusti 2009 kl. 10.56 (CEST)

"Ruder" kan också vara en äldre pluralform av fisken Ruda och 'Polyp' använde Linné också "sannol. om ett slags parasitiskt kräftdjur." i sina Föreläsningar över djurriket 1751 enligt SAOB.

Det parasitiska kräftdjuret på Rudor skulle kunna vara Ankarmasken, Lernaea cyprinacea, med vilken teckningen företer vissa likheter se t ex en bild på akvarietorget.se. Ankarmasken är trots namnet ett kräftdjur och lever parasitärt t ex på guldfiskar som är en förädlad släkting till Rudan.--Thurs 14 augusti 2009 kl. 23.42 (CEST)

Biblia, det är all den Heliga Skrift: med förklaringar

Är det ngn som har sett om alla tre banden finns i bra kvalite på nätet av w:Peter Fjellstedts Bibel? (Tredje delen med NT har jag sett.)

Den är ju tryckt i fraktal varför ingen bra OCR är att förvänta, men det vore trevligt om den fanns.

Jag har aldeles nyligen skaffat tre band av en upplaga tryckt 1890, som kan vara ett alternativ om inte någon annan gjort jobbet redan... -- Lavallen 13 augusti 2009 kl. 07.12 (CEST)

Jag tänkte nu prova att lägga upp ett dussin inscannade sidor på common för att se hur som funkar... -- Lavallen 23 augusti 2009 kl. 13.03 (CEST)

Projekt Bibelöversättning

Jag funderar på att skapa en projektsida för bibelöverättningar och nära besläktade ämnen.

Syftet är att skatta/dokumentera de olika texternas status och vad som återstår att göra, samt skapa ett forum för att diskutera sådana ämnen.

Ett annat syfte är att samla erfarenheter och tips på wikifierings-teknik, användbara mallar samt hur de bäst används.

Syftet är att skapa en enhetlighet i arbetet vilket underlättar samarbete och hitta bra målsättningar att jobba emot.

Frågan är vilken namnrymd som bäst passar syftet?

Wikisource:Projekt Bibelöversättningar? -- Lavallen 15 augusti 2009 kl. 18.43 (CEST)

Någon särskild projektnamnrymd finns inte aktiverad vad jag vet så det är väl "Wikisource"-namnrymden som ligger närmast till.--Thurs 15 augusti 2009 kl. 20.30 (CEST)

Jo, det är väl så långt jag fattat just "Wikisource:" som är vad som kallas "Namespace: Project" i redigeringsräknaren.

Är vi övrigt överens om namn och syfte?! -- Lavallen 15 augusti 2009 kl. 20.55 (CEST)

Bibeln (Gustav Vasa)

Vilken upphovsrättslig status har den text jag lagt in i Markusevangeliet?

Det finns två böcker till i samma källa, men innan detta diskuterats vill jag inte gå vidare... -- Lavallen 28 augusti 2009 kl. 10.21 (CEST)

Har nu mejlat Textdatabasen för deras syn... -- Lavallen 30 augusti 2009 kl. 14.41 (CEST)

Rent juridiskt är det nog inga problem. Att endast lägga upp en text elektroniskt ger, vad jag förstår, inte någon upphovsrätt i sig själv. Men det är ju aldrig fel att fråga, vi har ingen anledning att reta upp dem.--Thurs 31 augusti 2009 kl. 12.19 (CEST)

Nej, det var min tanke. Från WP har jag erfarit att det finns de som hävdar upphovsrätt på 1000 år gamla runor, så man vet aldrig... -- Lavallen 31 augusti 2009 kl. 13.21 (CEST)

Och efter två veckor har de inte svarat, varför jag lägger upp dessa två texter. -- Lavallen 13 september 2009 kl. 20.26 (CEST)

Och det visade sig att den tredje texten var Johannes uppenbarelse och inte Apostlagärningarna, som Textdatabanken skrev på sin sida... -- Lavallen 14 september 2009 kl. 21.45 (CEST)

Special:Oanvända kategorier och Special:Önskade kategorier

Det finns några oanvända kategorier, som kanske kan tas bort. Vissa är naturligt tomma just nu som Kategori:Raderingar, men hur är det med Kategori:Karl Marx och Kategori:Kommunism?

Dessutom finns det massor av röda kategorier. Ska vi ta och göra en insats och försöka rensa denna sistnämnda lista lite genom att skapa eller ta bort dessa kategoriseringar. -- Lavallen 16 september 2009 kl. 11.59 (CEST)

De oanvända kategorierna, har jag inte sett som något stort problem, det är främst sådana som blivit kvar efter raderade verk. Dessa skulle väl i princip kunna tas bort. Opera och Operett har aldrig haft några sidor men det är väl tveksamt om några sådana verk kommer att läggas in under överskådlig tid. Kategorierna om raderingar och Upphovsrätt? ska vara kvar.

De röda kategorierna är främst författarkategorier, de bör gå rätt fort att lägga in man är några stycken. Lägg gärna in författarsidan samtidigt oftast saknas den också.--Thurs 16 september 2009 kl. 13.37 (CEST)

Nej, tomma kategorier är inget stort problem.

Problemet för mig kommer när det dyker upp killar som Laurentius Petri som jag inte direkt har hittat ngn kommentar om han är författare eller vad, och dessutom finns det två killar med samma namn, varför jag tvekat...

Det vore därför önskvärt att just kategori:Laurentis Petri sorteras på "dy" och "dä". -- Lavallen 16 september 2009 kl. 14.10 (CEST)

Det finns ju en del på Wikipedia annars är det väl att gå till källan och se var uppgiften kommer ifrån. Jag har tyvärr inte mer tid ikväll för detta.--Thurs 16 september 2009 kl. 15.54 (CEST)

Självklart får det ta den tid det tar, ingen panik någonstans. Jag är överlycklig om jag lyckas få gul status på alla sidor i Fjellstedts bibel om tre år, vilket är det tempo jag i bästa fall skulle kunna hålla...

Om min försäkringskassehandläggare skulle börja få tummen ur, tar det ännu längre tid. Men då får det göra det. Tack och lov har andra i familjen tyckt projektet sett kul ut och hjälpt till lite... -- Lavallen 16 september 2009 kl. 16.10 (CEST)

Tre av texterna tillskrivna Laurentius Petri är publicerade i Swenske Songer eller wijsor 1536 då var den yngre omkring 6 år gammal så det är väl knappast någon tvekan om att det är den äldre som åsyftas. Den fjärde står det redan i texten att det är den yngre som skrivit den.--Thurs 17 september 2009 kl. 22.16 (CEST)

Flera av texterna är översättningar från tyska och latin. Gustav Vasa sände Olaus till Tyskland på utbildning och översättning, medan broden Laurentius Petri översatte de latinska psalmerna. Det rör sig om bröderna Olle och Lars Petterson från Närke. (Missat att ni undrat).--IP7869 20 september 2009 kl. 08.57 (CEST)

w:Laurentius Petri Nericius=Lars Petterson från Närke, jo det har vi faktiskt observerat. :) Se, Författardiskussion:Laurentius Jonae Gestritius. -- Lavallen 20 september 2009 kl. 09.05 (CEST)

nr 22—112 i 1695

Psalmerna nr 22—112 i 1695 års psalmbok är parafraser till psalmerna i psaltaren. ag vet inte om jag klarar att länka dem alla--IP7869 18 september 2009 kl. 08.51 (CEST)

För protokollet.

Jag har nu skapat w:Mall:Bibel1917U för att länka bibeln hit kapitelvis. -- Lavallen 18 september 2009 kl. 10.01 (CEST)

Google books i blåsväder?

Jag begriper mig inte så mycket på amerikanska lagar och regler men det kanske ni andra kan. -- Lavallen 19 september 2009 kl. 20.02 (CEST)

Det är inte helt olikt den svenska konkurrenslagstiftningen. Eller EU:s för den delen. Staterna ska motverka att en aktör på marknaden blir så dominerande, att alla andra aktörer försvinner. Vi har Konkurrensverket i Sverige, som motsvarar den myndighet i USA, som drivit frågan till domstolsprövning. Det mål jag minns bäst är det svenska företaget Tetrapac, som ville köpa upp en konkurrent i mellaneuropa. EU-domstolen bedömde, efter anmälan från andra konkurrenter, att Tetrapac skulle bli så stora och dominerande på förpackningsmarknaden att prisfunktionen i fri konkurrens skulle slås ut. Konsumenterna skulle då inte kunna påverka priset, då monopolet skulle sätta vilka priser de ville.

Böcker med copyrigth ligger för lockande läsning på Google och lätt tillgängliga för köp. Inte fritt tillgängliga som böcker utan copyrigth på Gutenberg, Runeberg, KB eller för den delen på Wikisource. Man kan ju tänka sig att Google när tiden mognat för det kommer att ta betalt för även det inscannade utan copyrigth, med stöd av att "jamen vi säljer ju bara det som vi tillhandahåller". Vi har ju kostnader för lagring och drift, säkerhet och tillgänglighet etc. Jag har f.ö. sett en och annan artikel på Wikipedia som använder olika Google Books som källor. Läsarna hamnar då på sidor med copyrigth och får läsa en snutt, men köpa boken genom Goolges kanaler för att verkligen kunna kontrollera källan. Knivigt hur man ska ställa sig till det. Men jag gillar inte tanken på den "friheten". Bland psalmerna har en tidigare Telia-länk till melodierna upphört. Någon har sen lagt in en eller ett par länkar till en sida för "här finns melodin". Fast det står inte på WP att "här finns melodin att köpa", vilket det borde göra. Det är rimligt att Google Books hamnar i blåsväder, då de inte samarbetar med marknaden utan försöker lägga beslag på den helt.--IP7869 20 september 2009 kl. 08.51 (CEST)

Statistik

Jag har hittat lite siffror här. Den visar att antalet texter hos oss, har ökat med imponerade 45 procent på ungefär ett år. Samtidigt har mängden data ökat med bara cirka 10 %, vilket bekräftar siffran att en genomsnittstext idag är 25 procent kortare än för (ungefär) ett år sedan.

Man ser också att aktiviteten här har varit ganska stabil under året, med undantag för december till februari, då aktiviteten gick ner en period. De senaste fyra månaderna har aktiviteten utanför textnamnrymden varit större än vanligt, sannolikt för att antalet sidor i sidonamnrymden ökat. -- Lavallen 20 september 2009 kl. 10.53 (CEST)

Flertalet texter som läggs in är dikter och sångtexter och de är naturligen rätt korta. Det finns också ett hack när lagtexterna, som var långa, togs bort i våras. Men till skillnad från Wikipedia är det inget direkt problem med korta texter så länge de är fullständiga.--Thurs 22 september 2009 kl. 21.41 (CEST)

Vad jag tycker om wikipedias mått på kvalite, i form av redigeringsdjup (mycket klotter och redigeringskrig) antal artiklar (mycket stubar) och genomsnittlig artikellängd (mycket fluff) vill jag bara antyda vad jag tycker om. Så statistik ska bara ses som en kul grej, inget mål i sig...

Funderar bara på hur statistikverktyget räknar transkluderade texter. Antalet byte i en sådan sida är ju ganska litet även om texten ibland är lång... -- Lavallen 22 september 2009 kl. 21.52 (CEST)

Tyvärr är det nog bara tecknen och redigeringar i huvudnamnrymden som räknas i den tabellen vilket kommer att göra den sidan mindre intressant i framtiden.--Thurs 22 september 2009 kl. 22.59 (CEST)

Källor

Jag är ganska otränad på detta med upphovsrätt och sådant, och med tanke på att min aktivitet fyller en stor del av senaste ändringar så har jag tankar om att lägga upp texter som jag är tveksam om under Kategori:Upphovsskyddad text? så får andra hjälpa till att titta på dem. Som hjälp med denna kategorisering har jag skapat mallen {{källor}} som kanske är lite skrikig, men det kanske någon kan fixa som känner sig hågad för det.

User:Minata har nu lagt upp några sådana texter som jag inte sett några källor i. (Texterna är tveklöst av äldre snitt, men en källa är ju alltid trevligt.) Men innan jag börjar malla och kategorisera och orsaka buller vill jag höra med er andra om vad ni tycker om arbetsgången. -- Lavallen 21 september 2009 kl. 19.44 (CEST)

Det är förtydligande av titlarna ur Bondesons visor, BO - August Bondesons Visbok, band 1 (sång nr 1—195) och band 2 (sång nr 196—389), 1903. där vi kan lägga in källorna från Wikisource:Skillingtryck. Bondeson finns på Runeberg, men sen finns det ju flera skillingtryck och visor i andra böcker också. Och ett antal är svåra att veta vilka de är som t. ex. "En sjömansvisa" och liknande. --IP7869 22 september 2009 kl. 08.16 (CEST)

Mallen är nog bra men jag skulle föreslå att den döps om till "Okänd upphovsrätt" eller "Upphovsrätt?" om det är det som eftersöks. Källor kan behövas för även om det inte är någon tvekan om upphovsrätten för att ha en referens om någon vill ändra i texten t ex och då är jag tveksam till att det ska stå att texten riskeras att raderas.

Källorna till Minatas bidrag finns i listan på Wikisource:Skillingtryck men det skulle ju vara bra om det anges vid texten också.--Thurs 22 september 2009 kl. 21.35 (CEST)

Ja, det är nog upphovsrätten som främst efterfrågas så mallen kanske ska nämnas om. Det räcker ju tyvärr inte riktigt för att övertyga att ange att texten fanns i en bok 1979, för att den ska vara fri, även om jag säkert tror den är det i någon form. -- Lavallen 22 september 2009 kl. 21.47 (CEST)

Status

Vilken status har egentligen den här boken?

w:Natan Lindqvist står som utgivare och inte författare, vilket jag tycker ser märkligt ut. Libris sätter honom som medarbetare, vilket ju borde räknas som en författargärning...

De rena bibeltexterna borde ju vara fri även om jag ännu inte fått klart för mig om de är av variant 1526 eller 1541. Noterna och de nyskrivna förorden är ju ännu inte fria, men min fråga är om det är utgivningsår (1941) eller Lindqvist's dödsår (1963) som styr detta. -- Lavallen 1 oktober 2009 kl. 13.15 (CEST)

Lindqvist's dödsår (1963) styr den text som han skrivit. Men korta citat kan man använda här som fotnoter.--IP7869 1 oktober 2009 kl. 21.05 (CEST)

Jag har hunnit lära mig att det ska finnas en faksimil utgiven på 1930-talet, vilket var en mycket intressant iakttagelse. Håll ögonen öppna på antikvariaten!

Under tiden lägger jag så sakta in Nya Testamentet som ska vara en version av 1541. Det finns tydligen flera, då det finns mindre varianter i olika tryckningar. -- Lavallen 2 oktober 2009 kl. 08.12 (CEST)

Jag höll Lindqvists text i min hand häromdagen, men det är en utgåva utan faksimilerna. Kanske 50-60 sidor med hans egna kommentarer. Om jag hittar den igen så ska jag lägga den i en särskild hög för dig. (LA2 har min adress och mail). Jag har inte läst den, utan troligen ställt in den i bokhyllan för att veta var jag har den. För högst 1 vecka sen! Jag pysslar vidare med psalmerna i Sv. Missionsförb. sångbok 1920, för att få till träffar bibel-psalmböcker. Psaltaren klarar jag själv med din mall, men övriga skriver jag i sammanfattningen eller meddelar dig.--IP7869 2 oktober 2009 kl. 18.12 (CEST)

Jag är främst intresserad av själva bibeltexterna, kommentarer runt är inte lika angeläget...

Skulle du tro att du har ngt som jag är intresserad av, kan du fota/skanna av det och skicka till [....@....]. -- Lavallen 3 oktober 2009 kl. 11.00 (CEST)

Det lovar jag att göra.--IP7869 3 oktober 2009 kl. 12.24 (CEST)

Globala Administratörer

Man planerar att våra stewards och globala rollbacks ska få hjälp av Globala Administratörer.

De ska agera som en lokal administratör, deras aktivitet kommer att synas i våra Bevakningslistor, Senaste Ändringar och Loggar. De ska skaffa lokala användarsidor mm. Den enda skillnaden ska vara att de har möjligheter till att blockera globalt.

Jag vet inte om vi omfattas. Det fanns någon siffra om hur många lokala admin man hade, men jag har svårt att se att man kommer att följa en sådan siffra slaviskt. -- Lavallen 6 oktober 2009 kl. 22.19 (CEST)

Min erfarenhet av den grupp som finns nu på Meta:SWMT är inte särskilt positiv, i och med att de inte kan svenska kan de inte många gånger inte avgöra vad som är gjort av nybörjare och vad som är illasinnad vandalism. Jag är därför inte särskilt road av tanken att en grupp i huvudsak icke svenskkunniga ska få möjlighet att blockera folk. Om förslaget blir verklighet (och vi skulle omfattas av det) tycker jag att vi i alla fall ska diskutera om vi vill vara med eller om vi ska begränsa deras befogenheter här.--Thurs 6 oktober 2009 kl. 23.39 (CEST)

En anledning till att jag var mkt angelägen att se om de fanns i lokala loggar. Annars finns risken att deras närvaro är mycket destruktiv. Då är det kanske intressantare att sprida sysop-flagen bland aktiva medlemmar här och kanske bland våra skandinaviska grannar om det är av intresse. -- Lavallen 7 oktober 2009 kl. 07.52 (CEST)

Avstå från att vara med tror jag förresten inte ska vara något problem! Helt utestänga dem om det skulle hända ngt stort och alla admins här är tillfälligt borta, skulle vara olyckligt. Jag är här nästan dagligen, men kommer att vara borta från denna fredag tom söndag t.ex. Överensstämmer det med hur närvaron är för både Thurs och EnDumEn, så kommer inget alls hända med detta tills någon av oss tittar in igen och då kan det hunnit bli ganska stort. Massraderingsverktyget finns ju, men hjälper inte mot allt. -- Lavallen 7 oktober 2009 kl. 11.11 (CEST)

Jag har inget emot "Nattväktaradministratörer" men jag ser inget i förslaget som begränsar deras verksamhet till sådana funktioner. Det enda som krävs att de lägger upp en användarsida så har de samma befogenheter som lokala administratörer. Som jag ser det är grundläggande krav för administratörer att man ska kunna kommunicera med dem på det lokala administrationsspråket och att de ska kunna sätta sig in i relevanta diskussioner på wikin. Eftersom jag inte ser det som troligt att de flesta globala administratörer kommer att uppfylla dessa tycker jag inte att de ska ha samma befogenheter som lokala.--Thurs 7 oktober 2009 kl. 22.26 (CEST)

Är kunskaper i ett skandinaviskt språk (sv, no/nn, da, fo, is), en bra plats att sätta gränsen? -- Lavallen 8 oktober 2009 kl. 20.00 (CEST)

Ja, det tycker jag, hyggliga kunskaper i ett skandinavisk språk räcker naturligtvis.--Thurs 8 oktober 2009 kl. 21.55 (CEST)

Enligt förslaget finns bara två tillåtna uppgifter "maintenance" (underhåll) och "countering abuse" (motverka missbruk). Det kanske går att begränsa till den andra uppgiften på sv.ws. Då kan globala sysoppar radera eller återställa rent klotter/vandalism och blockera klottrare/vandaler. Medan ni själva sköter underhållet som sällan är något akut. Exempel på underhåll är väl att gå igenom raderingskategorin, radera/fixa trasiga omdirigeringar, uppdatera systemmeddelanden, m.m. Det är alltså uppgifter som kan vänta några dar om ingen lokal admin är tillgänglig. Att globala sysoppar har så många rättigheter beror nog på att det finns ganska många ännu mindre wikier helt utan (aktiva) administratörer.

Förhoppningsvis kommer det finnas någon nomineringsprocess som ser till att de glabala admins som utses är vettiga personer som kan avgöra när de ska agera och när de ska låta bli. /81.231.250.34 9 oktober 2009 kl. 13.44 (CEST)

Underhåll och att motverka missbruk utgör väl omkring 80-90% av administrationssysslorna här. Men om det går att begränsa deras uppgifter till akut vandalismbekämpning här, och det är väl det som ändå är tänkt att vara deras huvuduppgift, så kan vi kanske sedan se hur detta fungerar i praktiken. --Thurs 9 oktober 2009 kl. 23.14 (CEST)

Jag tror inte att det finns så mycket att göra här för den nya administratörgruppen. Men om de kan hjälpa till med vandalism och klotter när ingen admin finns här så har jag inget emot det. Klotter som i w:bi:Special:RecentChanges är nog ganska lätt att känna igen oavsett språk. Om det visar sig att de lägger sig i sådant som de inte förstår så går det säkert att be om "opt out" på meta senare. /EnDumEn 11 oktober 2009 kl. 14.38 (CEST)

OK, vi kan vänta och se hur det fungerar.--Thurs 12 oktober 2009 kl. 15.45 (CEST)

Servertrul?

JAg kommer just nu inte fram till sidan Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Första Boken Mose/27-50! Är det bara jag eller bara denna sida eller finns detta strul för fler och för fler sidor? -- Lavallen 19 oktober 2009 kl. 15.07 (CEST)

Det funkar för mig. Kanske var det något tillfälligt?--Thurs 19 oktober 2009 kl. 22.40 (CEST)

För mig oxå nu. Det enda jag såg var en tom sida med lite kryptisk HTML och det fanns andra sidor där jag inte ens fick upp något sådant. -- Lavallen 20 oktober 2009 kl. 10.06 (CEST)

Innocent bot

Jag ansöker härmed om botflagg för User:Innocent bot för att ta fram det OCR-layer som finns i många djvu-sidor. Syftet med flaggan är att undvika översvämning i SÄ. Jag kör inget skript utan manuellt, vilket går alldeles utmärkt även om det då inte alltid blir i sidordning. -- Lavallen 22 oktober 2009 kl. 17.43 (CEST)

Jag tycker det låter bra att gömma de här redigeringarna från SÄ. Eftersom ingen har protesterat på två veckor och de redigeringar som gjorts med kontot ser OK ut, så jag ger kontot botflagga för den här uppgiften. /EnDumEn 7 november 2009 kl. 21.31 (CET)

Inte så viktigt egentligen. Men bör användarsidan inkludera Mall:Bot som säger att kontot är ett datorprogram, när det inte är det? /EnDumEn 7 november 2009 kl. 21.40 (CET)

Nja, det borde väl gå att göra mallen mer i enlighet med enwp's variant som är mer generell... -- Lavallen 7 november 2009 kl. 21.55 (CET)

ſ

Hittat ovanstående bokstav hos s:no! Ska den användas eller ska vi fortsätta tolka det som s.

I det förstnamnda fallet blir det mycket att gå igenom... -- Lavallen 6 november 2009 kl. 15.26 (CET)

Personligen är jag tveksam till det. Jag tycker inte den lilla information som tecknet möjligen ger (vad jag vet är det inte fråga om någon ljudskillnad) motiverar den extra svårighet att läsa texten idag då tecknet väl är relativt okänt. Men så länge man är konsekvent inom ett verk så är det väl inget större problem heller.

En typ av texter där jag kan tänka mig att den fyller en funktion är i Svenska medeltidens bibel-arbeten som ju är speciellt då det blir en avskrift av en avskrift och man kanske ska vara så trogen Klemming, som uppenbarligen tyckte tecknet var motiverat att sätta ut, som möjligt.--Thurs 6 november 2009 kl. 16.41 (CET)

Som jag förstår det, så är det ett s. Skall man använda alla de ligaturer som förekommer i äldre texter, då blir det verkligen mycket att göra. Fyra sätt att skriva f och sex varianter för s. Notera också att det inte finns mer än en form för stort S.--Edaen 6 november 2009 kl. 16.48 (CET)

Svårt att vara konsekvent även i Svenska medeltidens bibel-arbeten då det finns saker som ser ut som finesser i texten. Vissa bokstäver skrivs kursivt efter vad som allt mer ser ut som ett mönster. Jag trodde länge att det var en typografisk olycka, men det ser allt mer ut som ett genomtänkt mönster som jag inte genomskådat än. -- Lavallen 6 november 2009 kl. 16.52 (CET)

Kursiveringarna är utskrivna förkortningar och har således en funktion, det blir rätt tradigt att markera dock.--Thurs 6 november 2009 kl. 17.34 (CET)

Vissa standardgrejer går kanske att malla in... -- Lavallen 6 november 2009 kl. 18.18 (CET)

Lite knepigt att se om en del bokstäver är kursiverade. m, n sällan problem, men a, e... -- Lavallen 6 november 2009 kl. 18.23 (CET)

Möjligen kan det gå med mallar men då ska man komma ihåg dessa. Det är nog en vanesak men om man jämför "deladhe" på rad 5 sid 3 med "israels" på rad 6 tycker jag skillnaden märkbar. Jag ändrade "a'" till "æ" på den sidan vilket väl är det närmaste man kan komma med unicode men ändrade inte till lång-s för tillfället.--Thurs 9 november 2009 kl. 00.02 (CET) (den här delen av diskussionen kanske borde flyttas till indexsidan?)Edit:La till ett glömt 'inte' i sista meningen som förändrade hela betydelsen--Thurs 9 november 2009 kl. 22.40 (CET)

Att byta a' mot æ är absolut helt i linje med som det är tänkt, men ska vi skriva ut denna förkortning måste vi väl skriva ut de andra?! "mz" står väl för "medh/med" tex, fler finns...

Ska kika lite på Budde's och den anonymes texter och se om det är sama "kod" där. -- Lavallen 9 november 2009 kl. 07.59 (CET)

Det är nog inte direkt en förkortning utan mer en teckenvariant (W:allograf) æ-ligaturen, så det är mer att jämföra med lång-s och z-krok.--Thurs 9 november 2009 kl. 22.40 (CET)

Den mall jag funderar på skulle kunna se ut: {{K|sa|m|ma|n|sankar}} isf: sa''m''ma''n''sankar. Men jag vet inte om det blir mer lättläst i råtexten... Det är främst där strulet kommer. Först behöver man göra själva korrläsningen och sedan lägger man til var det ska vara kursiverat, annars går ögonen i kors... -- Lavallen 9 november 2009 kl. 15.07 (CET)

Jag tycker nog inte att en sådan mall kommer att förenkla något, varken vad det gäller snabbhet, enkelhet eller lättlästhet.--Thurs 9 november 2009 kl. 22.40 (CET)

Nej, det bästa vore förstås en: What You See Is What You Get, men det finns inte (ännu). -- Lavallen 10 november 2009 kl. 09.09 (CET)

Jag har förresten en bibel som har exakt samma version av texten som Fjellstedt har, och där finns inga specialtecken, varken ſ eller ß. -- Lavallen 6 november 2009 kl. 16.56 (CET)

Riksarkivets utgivningsprinciper för Svenskt Diplomatarium kanske kan vara av intresse (punkt 16)?--Edaen 6 november 2009 kl. 17.05 (CET)

ß återges med ss i eftermedeltida texter - intressant! Det ger ju lite konsekvens i galenskapen. Nathan Lindqvist, som jag tar texten till GV's bibel ifrån har aldrig några ß. -- Lavallen 6 november 2009 kl. 17.08 (CET)

Jag har inget emot om ß försvinner av samma anledning som ſ, i alla fall så länge det skrivs ut ss och inte sz.--Thurs 6 november 2009 kl. 17.34 (CET)

G2A

Jag har hittat en annan märklighet i Gustav II Adolfs bibel. Man skriver "n" och "m" med streck över när det med all sannolikhet ska vara dubbeltecknad konsonant. Hittils har jag inte lyckats få något streck över m så jag skriver mm tills vidare. Och vad gäller n så skriver jag tills vidare ñ. Jag vet dock inte hur jag ska göra, så ett råd vore snällt. -- Lavallen 6 november 2009 kl. 16.59 (CET)

Strecket är ett förkortningstecken.--Edaen 6 november 2009 kl. 17.04 (CET)

Så du tycker jag ska skriva ut det som mm resp nn? -- Lavallen 6 november 2009 kl. 17.09 (CET)

Ja, det är det vanliga när man skriver av gammal text. Det ursprungliga syftet med förkortningstecken var väl att spara papper och bläck, eller av estetiska skäl, t.ex. jämna marginaler.--Edaen 6 november 2009 kl. 17.15 (CET)

I allmänhet är det ett förkortningstecken för dubbelkonsonant. Men ibland är det också förkortning av estetiska skäl. Jag vill minnas att det finns exempel på det i 1536 års psalmbok Swenska Songer eller wijsor. Där kan det stå 'nam' med streck över m och när det skrivs ut så ska där stå 'namn'. Dåtidens läskunniga männisor visste självklart det, men de icke läskunniga lärde sig texterna utantill muntligt.--IP7869 9 november 2009 kl. 17.03 (CET)

Har sett att man stavat detta lilla ord som "nampn", så fanns det rätstavvnign åp denn tiidn? -- Lavallen 9 november 2009 kl. 17.27 (CET)

Jo, det var ordning på Then Tijden. Nampn skrevs självklart Nampn. I både 1536:an och 1695:an finns psalmen "Thet gyllene Alfabeth" för de som behövde träna stavning.--IP7869 9 november 2009 kl. 19.30 (CET)

Före svenska akademiens instiftande fanns det inte direkt någon fastslagen stavning. Det enda som möjligen kunde fylla en sådan uppgift var språket i Bibeln och psalmboken vilket dock under 1700-talet kom att ses som allt mer föråldrat.--Thurs 9 november 2009 kl. 22.48 (CET)

Har märkt att min aktivitet här har smittat av sig. Råkat skriva "blifwit" och andra anakronismer några gånger. -- Lavallen 9 november 2009 kl. 19.46 (CET)

Det kan tilläggas att ett streck ovanför en vokal i äldre nysvenska oftast inte betyder att vokalen ska dubbleras utan är ett "nasalstreck" d v s ett förkortningstecken för en utelämnad nasal "m" eller "n".--Thurs 11 november 2009 kl. 20.07 (CET)

Akta er grabbar! Snart inte bara skrifwer man så där utan rätt var det är så blir man sådan i munnen också och börjar tala som de äldre skrev. Theodor Kallifatides har beskrivit hur han läste in alla svenska stora författare för att snabbt komma in i detta skogbevuxna land. Längst lånetid hade han på 1800-talsversionerna av August Strindberg. Han läste rubbet tillsammans med ett uttalslexikon och förstod inte alls vad svenskar sa. Kul att se utvecklingen ändå.--IP7869 12 november 2009 kl. 13.01 (CET)

Nytt teknikstul eller

Det går inte att länka till Wikipedia på vanligt vis helt plötsligt! -- Lavallen 12 november 2009 kl. 19.39 (CET)

Iw-länkarna funkar inte heller! -- Lavallen 12 november 2009 kl. 20.14 (CET)

Jo, nu funkar allt! -- Lavallen 12 november 2009 kl. 20.15 (CET)

Hur kan man hjälpa till här

När jag hittade hit såg jag att aktiviteten och antalet aktiva användare var rätt litet minst sagt, men jag antar att det finns arbete att göra? jag är rätt aktiv på Wikipedia, men skulle ha tid och lust att bidra lite här också. Vad behövs göras?--Ankara 22 november 2009 kl. 22.48 (CET)

Nej, vi är inte så många, men det växer så sakta...

Personligen är jag upptagen med Wikisource:Projekt Bibelöversättningar. Det finns bara en bibel här, som idag är komplett — 1917 års översättning. Även den behöver dock bearbetas för att få en enhetlig wikifiering, eftersom texten är sammansatt av en diversifierad grupp användare. (på Runeberg, tror jag) Sedan har jag fortsatt arbetet med att hämta hit fler biblar. Det senaste är några böcker som första gången gavs ut 1536. Det du jobbade med var en upplaga av Gustav II Adolfs bibel. Jag har bara vagt börjat fotografera av sidor i den. JAg måste troligen vänta med att fotografera av fler sidor tills det blir ljusare. Lokalen, den står i, är inte den bästa och jag kan/får inte flytta runt den efter eget huvud.

IP7869 jobbar hårt med psalmer, både här och på Wikipedia och med att länka rätt mellan dessa två projekt.

Det finns flera korrekturläsningsvolymer att sätta tänderna i och du kan känna dig fri att upprätta ngn ny om du hittar ngt du är intresserad av.

Edaen har ganska nyligen lagt upp en lång rad av Adelsbrev.

I svenska wikisources ungdom översattes en del texter här, och det finns ngn som fortfarande bara är påbörjad.

Delar av Linnés korrespondans finns här och behöver wikifieras...

Mycket här är mycket enklare än på Wikipedia: Inte så mycket tjafs om vad som får finnas här. Licensproblematiken är inte lika känslig eftersom arbetet som korrekturläsare egentligen inte tillför ngt upphovsrättsmässigt. Regeln är att det ska vara publicerat tidigare och då helst på papper... Författaren/översättaren ska normalt sett vara död i 70 år, men undantag finns...

Artiklar om författare ska ligga i Författar-namnrymden och ska då främst innehålla en verksförteckning. Biografin ska ligga hos Wikipedia.

Det går fortfarande att ladda upp filer här, men regeln är att det främst ska göras hos Commons. -- Lavallen 23 november 2009 kl. 09.22 (CET)