Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 943.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
125
Register.

Saruhen, en stad i Simeon, Jos. 19: 6.

Sasa, en af Jonathans barn, 1 Chrön. 2: 33.

Sasai, en af Bani barn, Esra 10: 40.

Sasak, en af Beria barn, 1 Chrön. 8: 14.

Satan, motståndare; 2 Sam. 19: 22. 1 Chrön. 21: 1. Zach. 3: 1. Denna werldens gud, 2 Cor. 4: 4. Honom warder tillåtet att plåga Job, cap. 1: 12. Han gifwer David in att räkna folket, 1 Chrön. 21: 1. Hans motstånd, Zach. 3: 1. Hafwer begärt att sålla apostlarna såsom hwete, Luc. 22: 31. Faller ned af himlen, Luc. 10: 18. Satans band, Luc. 13: 16. Han for in i Judas, cap. 22: 3. Joh. 13: 27. Uppfyllde Ananie hjerta, Ap.G. 5: 3. Hans makt, cap. 26: 18. Han förställer sig i en ljusets engel, 2 Cor. 11: 14. Kindpustar Paulus, 2 Cor. 12: 7. Förhindrar honom att komma till Thessalonica, 1 Thess. 2: 18. Hans werkande genom antichrist, 2 Thess. 2: 9. Och andra ogudaktiga, Uppb. 2: 9. Satans säte, v. 13. Djuphet, v. 24. Satan blifwer lös efter 1,000 år, Uppb. 20: 3. Den som besmittade sig med sin stjufmoder, blef antwardad satan, 1 Cor. 5: 5. Sammalunda Philetus och Hymeneus, 1 Tim. 1: 20. Christus kallar Petrus satan, Matth. 16: 23. Marc. 8: 33.

Sattu, hans barn kommo till Jerusalem med Serubbabel, Esra 2: 8; cap. 10: 27. Neh. 7: 13; cap. 10: 14.

Saul, begärd; Kis son af Benjamin, 1 Chr. 8: 33. En lång man, som waktade sin faders åsnor, 1 Sam. 9: 3. Han söker sin faders åsninnor, v. 4. Kommer till Samuel, v. 17—19. Samuel förkunnar honom att han skall blifwa konung öfwer Israel, v. 20—22. Han smörjes till konung af Samuel, 1 Sam. 10: 1; cap. 11: 14. Ap.G. 13: 21. Efter som befaldt war, 1 Sam. 9: 15, 16. Lotten faller på Saul, cap. 10: 21. Han slog de Ammoniter, cap. 11: 11. Han utwäljer 3,000 män af Israel, cap. 13: 1, 2. Han offrade bränneoffer emot Guds befallning, v. 9. Blifwer sagd ifrån sitt rike, v. 14. Slår de Philisteer, cap. 14: 31. Och hade lycka, så länge han fruktade Gud, v. 47. Får befallning att slå de Amalekiter, cap. 15: 3. olydig, v. 9. Blef förskjuten af Herran, v. 28. En ond ande plågar honom, 1 Sam. 16: 14; cap. 18: 10; cap. 19: 9. Strider mot de Philisteer, sedan Goliath war slagen, cap. 17: 52, [et]c. Han älskar David i förstone, cap. 16: 21, [et]c. Men sedan förföljer han honom, cap. 18: 11; cap. 19: 9; cap. 23: 7. Gifwer sin dotter Michal David till hustru, 1 Sam. 18: 27. Han propheterar. cap. 19: 24. Låter ihjälslå 85 Herrans prester, cap. 22: 18. Söker råd hos en spåqwinnan, cap. 28: 7. Blifwer af de Philisteer öfwerwunnen och faller på sitt eget swärd, cap. 31: 1, 2, 4, 5. De Philisteer hugga hufwudet af honom och hans söner, och hänga kropparna upp, v. 9, 10. Men de i Jabes begrofwo dem, v. 13. Twå hans söner och fem hans döttrar blefwo hängda, 2 Sam. 21: 8. Om hans död, 1 Chrön. 10: 13, 14. Davids psalmer emot Sauls förföljelse, Ps. 18; 54; 57.

Saul, en konung I Edom, 1 Mos. 36: 38. 1 Chrön. 1: 48. Simeons son, som en Cananeisk qwinna honom födde, 1 Mos. 46: 10. 1 Chrön. 4: 24. 2 Mos. 6: 15. Hwaraf de Sauliter kommo, 4 Mos. 26: 13. Usias son af Levi slägte, 1 Chrön. 6: 24.

Saulus, se Paulus.

Sausa, en skrifware i konung Davids hof, 1 Chrön. 18: 16.

Scewa, öfwersteprest, Ap.G. 19: 14, hwars söner woro beswärjare, v. 13.

Scheba, Raemas son, 1 Mos. 10: 7.

Schibboleth, d. ä. ax; Ephraim kunde detta ordet intet utsäga, Dom. 12: 6.

Scyth, Scyther, folk i Asien, Col. 3: 11.

Scorpion, 5 Mos. 8: 15. 1 Kon. 12: 11. Hes. 2: 6. Luc. 10: 19; cap. 11: 12.

Seal, en af Bani barn, Esra 10: 29.

Sealthiel, jag har begärt honom af Gud; Jechonie son, 1 Chrön. 3: 17. Kallas Salathiel, Matth. 1: 12. Luc. 3: 27.

Searia, Azels son af Benjamin, 1 Chrön. 9: 44.

SearJasub, de qwarlemnade komma tillbaka; propheten Esaie son, Es. 7: 3.

Seba, Chus son, 1 Mos. 10: 7. 1 Chrön. 1: 8. Jaketans son, 1 Mos. 10: 28. 1 Chrön. 1: 22. Jaksans son, 1 Mos. 25: 3. 1 Chrön. 1: 32. En man af Gads slägte, 1 Chrön. 5: 13.

Seba, Bichri son, en upprorisk man, blef halshuggen af dem i Abel, och hans hufwud utkastadt till Joab, 2 Sam. 20: 1, 2, 6, 7, 13, 21, 22, 22.

Seba, en stad i Rika Arabien, och i Ethiopien, Ps. 72: 10. Es. 43: 3; cap. 45: 14. Hes. 27: 23.

Sebadja, Berias son af Benjamin, 1 Chrön. 8: 15. Elpaals son, 1 Chrön. 8: 17. En Levit i Josaphats tid, 2 Chrön. 27: 8. Michaels son, Esra 8: 8. Asahels son, 1 Chrön. 27: 7. En Davids wän, cap. 12: 7.

Sebah, en Midianitisk konung, Dom. 8: 5. Ps. 83: 12. Blef af Gideon dräpt, Dom. 8: 1221.

Sebam, Ammoriters stad, som Rubens barn utwalde, 4 Mos. 32: 3.

Sebanja, en Levit efter Babyloniska fängelset, Neh. 9: 4. En prest i Jerusalem, cap. 10: 4.

Sebat, en månad, som motswarar Januari, Zach. 1: 7.

Seber, Calebs son, 1 Chrön. 2: 48.

Sebina, Nebos son, skiljer sig wid sin hedniska hustru, Esra 10: 43.

Sebna, konung Hiskie skrifware, 2 Kon. 18: 1826; cap. 19: 2. Es. 36: 322; cap. 37: 2.

Sebuda, Jojakims moder, 2 Kon. 23: 36.

Sebul, Abimelechs befallningshafwande, Dom. 9: 28. En öfwerste och myndig man i Sichem, v. 30. Som förjagade Gaal, v. 41.

Sebulon, 1 Mos. 30: 20, ”Nu warder åter min man boendes när mig.” Luther uttyder, närboning; Jacobs son af Lea; hans barn, som med Jacob gingo till Egypten, 1 Mos. 46: 14. Hans wälsignelse genom Jacob, cap. 49: 13. Genom Mose, 5 Mos. 33: 18. Hans efterkommande, 4 Mos. 1: 30; cap. 26: 26. Deras arfwedel, Jos. 19: 1016. Af Sebulon äro regerare wordne igenom skrifpennan, Dom. 5: 14. Om Sebulons slägte talas, Dom. 4: 6; cap. 6: 35; cap. 12: 12. Ps. 68: 28. Hes. 45: 26.

Sechacha, en stad i Juda, Jos. 15: 61.

Sechem, en stad i Ephraim, 1 Chrön. 7: 28.