Bondaby, m. bondby. )( kunungs (by) æller valdsmanna, SM.*
Bonda lagh, n. pl. böndernas l. folkets allmänna lag. præster skal i -ghum vara, hær ær præster i -ghum, ɔ: för prest gäller (i dessa mål) allmän lag, VG.* H.* væri þe væþsætning i -ghum, U.*
Bonde market, n. allmän marknad. )( hæstæ market, Sk.* I Skåne kallas en sådan marknad ännu folkmarknad.
Bonda sun, (pl. -syni för -synir, ME.*), m. bondson. U.* G.* ME.*
Bonde, m. (part. af boa, jfr. Boandi) eg. bofast man; 1) bonde, jordegande man (af folket). VG.* ÖG.* U.* SM.* VM.* Bj.* G.* Sk.* St.* goþer b., U.* )( landboe, VG.* U.* SM.* H. J. 10: pr; 11, 12; ME. Egn. 29: pr; Þg. 27: 1; Chr. B. 21: 1, 4. &c. )( bryti, äfven i samma mening som karl )( konunger, se Bryti. )( löska man, U. Kg. 10: 1. )( gæster, VG.* U.* VM.* H. M. 6: pr, 1. )( leghodrænger, VG.* U.* ME. G. 8: 1; B. 28: 4; SVÞ. 9; Chr. G. 8: 1; SVd. 7. )( leghomaþer, VG.* VM. I. B. 51: pr; II. B. 11: pr. )( leghohion, H. M. 37: 1. )( drænger, se Drænger. )( hirþingi, VG.* )( byrslu fulk och seþalaust fulk, G.* )( þræl, VG.* ÖG.* U. M. 15: 1. )( ofræls man, ofrælst folk, U.* )( (annöþught) hiona, U.* Sk. I. 127, 130. )( fostre, ÖG.* )( prester, VG.* )( klerker, Chr. Kp. 6: pr. )( lænder maþer, VG.* )( lænsman, U.* VM.* )( þiænista man, VG.* U.* VM.* ME. SVÞ. 9. )( hærra, ÖG.* U. Kp. 10: pr. )( riddare, sven, avakn, knape, VM. II. Þg. 14: pr; ME.* Chr. B. 21: 4; Kp. 6: pr. )( frælsis man, ME. Kg. 21: pr; G. 10: pr; SVÞ. 9; Chr. Kg. 22: pr; B. 21: 1. )( frælsis hion, Chr. Tg. 4. )( hofman, se Hofman. )( byaman l. köpstadsman, St.* )( köpman, ME.* Chr. Kp. 6: pr. -da sun, VG.*; jfr. Bonda sun. bönder ok bokarlar l. boande l. bolfasti mæn, se Bokarl &c. böndirnir, ɔ: de tvistande, )( hæraþs höfþingin, VG.* bonda friþer, se Friþer. brænna baþi by ok b., þo at baþi brinni by (l. barn) ok b., allitt. U.* SM.* væria eghn firi -danum, ɔ: jordens förre egare som hade pantsatt den, Sm. 16. mællum tvæggia -da, ɔ: två gårdar l. hus, ÖG.* b. hvar gaf þær af aþrum sin ræt, ɔ: bönderna (i häradet) hafva för det fallet efterskänkt hvarandra böterna till häradet, VG.* allir bönder (n. i landinu), VG.* standi þæt fore -danum, ɔ: för bönderna i socknen (jfr. Standa), U. Kg. 10: 5. Jfr. Husfru; Almænnings-, Oþol-, Skatta bonde; Fulgærþa-, Sokna bönder. 2) d. o. förekommer äfven om en bofast man på landet, som icke är jordegare. ÖG.*, där med -din menas den samme som förut och efteråt kallas landboe. köpa bol undan b., ɔ: landbo, )( eghanden siælver, U. J. 5: pr. Jfr. Sæþi. 3) husegare i stad. Sk.* St. DrVd. 8: 1. )( gæster, Bj.* St.* (u. Gæster 2). 4) husbonde. ME. Kg. 23: pr. )( gæster, ME. Kg. 23: 7. )( hion hans, ME. Þj. 24. 5) borgare i stad. )( gæster, St. Kp. 20: 1. 6) egare (af en sak, i allm.). U.* SM.* 7) herre. )( troskylder sven, St.* 8) (gift) man (maritus). VG.* ÖG.* U.* SM.* VM.* Bj.* G.* Sk.* ME.* St.* laghgifter b., ÖG.* Chr.* ganga i kirkiu efter b. (sin), ɔ: efter brölloppet, ÖG.* SM. Kk. 8; VM.* mæla þær frænder -da, ɔ: den andra qvinnans mans, VG. I. A. 8: 1; II. Æ. 11. — Jfr. Husbonde.
Bondgæld, bondhæ gæld, n.? skatt för hvar tunna öl l. mjöd som utsäljes i minut. Sk.* Detta ord förekommer äfven hos KB., GDL. V. 278, 500 &c., där det skrifves bundgiæld, boendgieldt &c., jfr. Mb. D. Gl. o. bundgield; dess första del betecknar tunnans botten (bond, se Butn), då en del genom en vanlig metonymi (pars pro toto) sättes i st. f. det hela.
