Sundhetzens Speghel/förord
Förtaal til then Christelighe Läsaren.
Gunstige läsare/ Orsaken at iagh thetta Arbete migh företaghit hafwer och låtit thet aff Trycket utghå/ är icke at iagh skal meena migh någhot nytt bringa på Banen/ och så ther igenom sökia migh een fåfängh Ähra/ uthan then Plicht som iagh min höge och nådighe Öfwerheet och käre Fädernessland skyldigh är/ såsom ock många rättsinnige Menniskors begäran/ hafwer migh ther til förorsakat och lockat. Mången åstundar wäl at rätt wilia medh sin Hälsa umgå/ trachtar och gärna efter sådana Böcker at läsa/ som sigh ther om informera och underwijsa kunna; Men här finnas inga om then materien på wårt Tungomål skriffna. The som thet latinske Språket förstå/ hafwa Scholam Salernitanam (hwilken Konungen i Engeland tilskrifwin är) mäst giort sigh familiar, och weta en hoop med Wärser på Rijm ther uthur recitera. Doch kunna the ther utaff icke något wist hafwa sigh at effterrätta/ ty hon är så confuse och uthan någhon Method skrifwen/ repeterar så ofta ett/ och thet icke uthi sitt rätta Ställe/ förmänger particularia medh universalib. gör aff them ock allgemeene Reglor/ etc. Hwarföre/ til at bringa them som sin Sundheet gärna sköta wilia/ uthur sådan Confusion, hafwer iagh migh een wiss Ordning företaghit/ och wijst/ huru månge ting the äre/ som nödhsakeligen (doch på åtskilligt sätt brwkade) Sundheten så wäl förstöra som underhålla kunna. (Hwad andra Saker anlangar/ som per accidens eller aff en Hendelse henne förstöra pläga/ såsom Hugg/ Slagh/ Fall/ etc. hafwer man wiljandes förbij gått/ effter the under thenne Consideration intet komma.) Om hwilken Ordnings Beskedh/ see uthi Förtalet om Sundheten. Och som iagh i then förste Deelen/ hafwer hwart och ett aff the ey-naturlige Tingers Effect och wärckan/ wår Krops Hälsa så wäl til at förstöra som underhålla/ uthwijsat: Så hafwer iagh ock samma Methodum observerat uthi then andra Deelen/ i the allgemeene Reglor/ som the förbte Medels rätta brwk lära/ (hwilket står i Måttet/ Qualiteten, Tijdhen och annat hwad som i acht skal taghas) at the Sundheten ey förstöra/ uthan hwar och en som ther på wil achtan gifwa/ motte medh en sund Kropp sina Syslor kunna förrätta/ til thess hans förstämde Mål nalkas/ och Dödhen hans timelighe Lefwerne besluter.
Och effter som iagh hafwer förnummit (som man sade om Schola Salernitana) at mästedeelen kunna the Werser och Reglor i Minnet bättre behålla/ som på Rijm skriffne äre/ hafwer iagh ock häruti then Christelige Läsaren gärna welat tiena/ och thesse Reglor/ såsom ock Suman aff hwart Capitel på Werser och Rijm författat/ och främst satt/ at en uthi hastigheet ey allenast motte see hwad theruti förhandlas/ uthan ock upwäckt blifwa medh större Lust at see ther effter/ och thet thess bättre i Minnet behålla: Såsom ock andra/ som på wårt språk Werser eller Rijm wilja skrifwa/ motte hafwa Orsak at bättre lyffta up Ögorne/ sättia Orden i sitt tilbörlighe ställe/ så at hwar och een Stafwelse uthi Scansion sin rätta Accent bekomer/ ey uphöijas then som lägre pronuncieras bör/ eller twärt emot. Äre härutinnan så wäl som i thet andre Wärcket någre fauter begångne/ så tenck at ingen ännu på wårt Tungomål för migh ther om hafwer giort några præcepta, ey heller hafwer iagh sedt någhon tenterat på sådant sätt at skrifwa: Uthan iagh hafwer achtat sådant maneer, som Tydskar/ Holländer/ Engeländer/ etc. i sina Werser observerat hafwa/ at icke någhon Stafwelse skal wara öfwer eller fehlas/ hwar och en måtte hafwa then rätta Accenten, såsom hon i daglighe brwket gemenligast uthförd och proncunierad warder. Elisiones hafwer iagh ey för många giordt/ som iagh seer hoos Tydska Nation som offtast skee. Aff thenna Anledningen kan man see/ at wårt Språk ther til så wäl kan böyas som något annat.
Någre höge poëtiske Inventioner hafwer iagh ey welat införa/ på thet at the Enfaldige ey skulle förirrade blifwa/ uthan brwkat Enfaldigheet/ at enfaldigt Folck (för hwars skull thetta ock förnemligast skrifwit är) och thet ena medh thet andra motte kunna begrijpa. Är häruti understundom någhon liten digression skeedt/ eller någhot så ambigue satt/ är thet giort til at animera Läsaren/ som understundom aff något lustigt wil delecterat blifwa.
Hwad sielfwe Wärcket angår/ så hafwer iagh ock ingen stödh hafft aff någhon/ som på wårt Språk om thenne materien skrifwit hafwer. Och fast iagh för materiens Identitetz skull offta hafwer most förebringa/ thet som aff androm på annat Tungomål skrifwit är/ (hwilket man intet annorlunda hafwer kunnat giort/ så framt man ey skulle willia wrängia thet som Naturen och dagelighe Förfarenheten medh gifwer/ eller ock förtijga thet som mäst bör wetas.) Så hafwer iagh doch ey ringa Mödha hafft/ til at bringa artis Terminos på wårt Språk/ at hwar och en medh tienlige Ord/ och intet öfwerflödit motte infördt warda/ uthan thet som hwar och en til sins Hälsos Underhåld högnödigast bör wetta och i acht tagha: Och synnerlighen the som uthi wårt käre Fädernessland boendes äre/ effter hwilkas Natur iagh ock thetta Diæteticon lempat hafwer/ så offta iagh någhon särdeles Orsak hafwer bekommit til at någhot påminna/ som här i synnerhet fram för annat Folck och Landzorter är til märckiandes. Äre här några fauter uthi begångne/ eller alt så nätt och effter tin Tyckie ey skrifwit/ så tenck at föruthan förbenämde Orsaker/ så äre migh/ medhan iagh thetta ringa Arbete hafwer hafft under Händerne/ många Förhinder på komne/ undantaghandes them/ som en Medico practico utaff sine Patienter städse tilfoghade warda. Thenne Mödha hoos mina så wäl som andres Patienter til at förminska/ hafwer ock en stoor Orsak warit/ at iagh thetta Wärcket migh företagit hafwer: Ty effter en Medicus som stoor Praxin exercerar, hwar och en Patient ey så stadigt upwachta kan/ och honom plägar aff owettighe Menniskior offta then faut imputeras och tilräknas/ som Patienten i hans absentz begår uthi sin Diæt och Lefwerne: Hafwer man hållit för höghnödigt wara/ at thenna Book aff trycket låta utghå/ på thet at then som sin Sundheet kär hafwer/ motte lära/ icke allenast huru han sigh uthi Wälmachten förhålla skal/ at han ey lättligh faller i Siukdom/ uthan ock ther thet försumat blifwer/ och han faller i Kranckheet/ huru han ock tå sigh uthi Diæten skicka och förhålla skal/ at Siukdomen meer och meer ey må tiltagha. Man finner många Siukdomar/ som allenast genom en godh Diæt fördrifwas. Och om man än the andre twänne Medicinæ Instrumenta, som är Pharmacia och Chirurgia adhiberade, så kunna the doch i store Kranckheter ey myckit uträtta/ ther Diæta icke taghes i acht: Ja när thet ey skeer/ så kan hon omkull rijfwa/ och stå emot alt thet/ som med the andre twänne upbygges. Ty säger ock Galenus: Nullum medicamentum tam efficax est, quod solitas vires præstare potest, si Diæta ipsi resistat. Thet är: Intet Medicament finnes så starckt/ at thet kan sin wanlighe Wärckan förrätta/ om Diæten sträfwer ther emot. Kan en för Swagheetz skull sielff ey efftertänckia/ hwad sigh gott wara kan/ och hans appetit faller på någhon besynnerligh ting/ then man ey weet/ om hon skadhar eller gagnar: så kunna the/ som then Krancka sköta/ effterslå i thet Capitel som thet är beskrifwit under/ så finnes ther/ hwad thet hafwer för Qualitet och Wärckan/ hwem thet nyttigt eller skadeligit är/ och i hwad Siukdom thet tienar; thet ware sigh utaff Grääs/ Rötter/ Frucht/ Fänat/ Fogel/ Fisk/ Ööl/ Wijn/ Miödh/ etc. Och effter som intet brwkas til wår Spijs och Drick/ om hwilket icke under the Titlarne berört är/ hafwer man achtat onödigt wara at special Register på thenne Boken göra/ och allenast Capitlen upsättia/ til hwilka man strax kan föra thet som een åstundar blifwa underrättat om/ och ther thess Kraffter upsökia. Äre ock någhre slags Spijser uthslutna/ thet ware sigh aff Grääs/ Frucht/ fyrfoota Diurs Kött/ Foglar/ Fiskar/ etc. så kan man om thess Natur döma aff thet som i gemeen om them sagt warder.
Motte för then skull thenna Book i gemeen wara Hwsfädher och Hwssmödhrar recommenderad, ther någhon uthi theras Hws kranck warder/ och the Medicos ey nåkas kunna at sigh berådhfrågha hoos/ at the här utaff motte lära åtskilja/ hwad them Siukdom nyttigt eller skadelighit wara må: Såsom ock hwar och en i synnerheet/ som aff sina tree Hufwudfiender/ som är Sathan/ ens eghet Kött/ och Werldens Fåfängia alt för mycket sigh ey wil intagha låta. Ty Menniskian är aff Gudh til then Enda skapad/ at hon sin Skapare skall lofwa och prijsa/ och ther hoos sin Nästa wara til tienst: Och effter alt thetta är wår Hufwudfiende Diefwulen emot/ så beflijtar han sigh på thet högste at upreeta wårt Kött/ kommer ock then onde Werlden thet til at förhindra/ at thet ey effterkomma kan/ hwad som Gudhi är behageligit/ eller sigh siellf til nytta/ uthan uphissar henne til att förrätta thet/ hwarigenom hon sielff bådhe til Kropp och Förnufft förswaghat blifwer/ at hon sedan för sin Kranckheetz skull ey skal kunna komma uti Gudz Församblingh/ honom ther tilbörligen ähra/ och om sins Siäls Saligheet blifwa underwijst/ ey eller wara beqwemligh til at förestå rättelighen någhon tienst/ hwarigenom Fäderneslandsens bästa/ så wäl som hans eghet kunde fordrat och befrämiat warda.
Här aff är klart til at see/ huru thet kommer til/ at man then dyrbare Skatten Sundheten (uthan hwilken ingen werldzligh Skatt eller Frögd een Glädhia kan) så ringa skattar/ och thenne ädle Konsten/ (hwilken aff alla mäst medh then H. Skrifft öfwereens stämmer/ i thet hon warnar en/ och låter see hwad Siukdomar the Synder kasta en uthi/ som i Gudz helga Ord strängeligen förbiudas) aff mången så skänneligen förachtad och försummat warder.
Thet är ock Orsaken/ at man så trögh är til alt thet som Sundhetsens wälfordran angår/ och at man är så beredd och willigh til at ställa i Wärcket thet som henne skada och förstöra kan. När man på een Afftonstund Banqveterar 20. eller 30. Rijksdaler sin koos i delicatesser/ Confect och kostelige Dricker (hwilka så til Öfwerflödh brwkade/ Hälsan fördärfwa kunna) så finner man ther af ingen affsakna: Men skal han kosta en Daler eller twå på Medicin eller en förståndigh Medicum, som honom näst Gudz Hielp til then ädle Skatten Sundheten igen förhielpa kunde/ så faller honom ingen Penningh så swår som then/ och han skal för sin Kargheetz skull (then tå först begynner at lysa) förr liggia och uthmartla sigh/ til thess (som the säya pläga) han får see hwart uth thet wil/ och Andan sitter honom i Halssgropen: Eller ock han skal fly til en hoop Qwacksalfware/ Landlöpare/ Signerskor (hoos hwilka han meenar få bättre köp) än han skal sin Sundheet förtroo en Mann at sköta/ som ex fundamento studium Medicum tracterat hafwer. När the tå hafwa förbutlat honom/ så kommer han omsijder til Medicum, när tijdhen är försumat/ Kraftterne uthödde/ Siukdomen öfwerhanden taghen/ och meer ey står til görandes. Tagher Medicus honom tå intet ann/ så hafwer han Owillia; försöker han och om någon Esperans är på färde/ och then uthmartlade Patienten kommer något widh/ så skal man höra/ huru Skulden skal på Medicum skiutas. Men skiut man Skulden på tin eghen kargheet/ at tu så hafwer fåt köpslagha för titt godha köp tu fick i förstan. Tu som här tils uthi sådan Meening fortfarit hafwer/ eller eliest på någhot sätt thenne ädle Konsten hafwer förachtadt och ey hållit wärd/ at tu skulle sielff theruti någhot warit förfaren; bättra tigh/ och tänck at tu i werldzligh måtta ingen dyrbarare Skatt hafwer/ än som Sundheten/ och see på så många Keysares/ Konungars/ Drottningars/ Förstars/ Förstinnors/ Herrars och höge Frwers Exempel/ som icke hafwa hållit sigh för godhe thenne Konst at lära/ icke allenast til at föresee sin eghen Lijfzsundheet/ och weta åtskillia hwem rätt medh henne umgås: Uthan ock i Nödhfall androm Hielp at medhdeela. Tänck ther til medh/ at tu aff thenne Konst skal finna så nyttigh materiam til at öfwa titt Förstånd uthi som någhon annan. Ty när tu henne rätteligh wil betrachta/ så lär tu här aff känna tin Skapares Wijssheet och Alzmächtigheet/ tigh sielff/ (hwilken een högnödigh konst är) samt hwad tigh nyttigt eller skadeligit wara kan. Hwilken Betrachtning Galenus, oansedt han war en Hedningh/ kallar een helig Lära/ och hans/ som oss skapat hafwer/ rätta Loffsång. Tacka för then skull ock tu Gudh/ som Menniskiom aff Nådhe sådan Konst uppenbarat hafwer/ öfwa tigh mer häruti/ halt henne uthi större wärde/ tydh icke illa uth ens Arbete/ uthan heller tacka och dela alt gott medh honom/ som genom sin Flijt/ Mödha och Bekostning/ tigh om tin ädleste Skatt i timeligh måtto hafwer underräta welat. Om the grofweste Tryckefehls Correction, som oförwarandes inkomne äre / see effterst i Booken. Faar wäl och lär här aff bättre at sköta tin Hälsa.
Then Christelige Läsaren Gudhi befallat.
Förtaal / om Sundhetzens Natur / och huru hon uppehålles.
O Sundhet ädle Skatt/ ja Skatt af alla Skatter/
Som för tin wärdigheet/ så högt på thron är satter/
Utaff Gudhinnor all/ til titt Altar thet föres/
Hwad som på Marken är/ i Lufft och Hafwet röres:
Pomana mon sin fruht/ och Ceres Sädh frambära/
Tigh Theris fiskar geer/ Miölk Pales mon förära:
Hwad tigh och offrat blijr/ igen tu thet uth-ströijer/
Och tijna Dyrkare/ ther medh til nödhtorfft nöyer.
Dock finnes thenne tijdh/ aff them ey alt förmångha/
Som willia til tin tiänst/ på rätta wäghen gånga.
Ty hwad til nödhtorfft är/ kan them ey stort behagha/
Til öfwerflödh måst the/ aff tina Håfwor tagha.
The willia alla wäl/ tigh ägha så ock wörda/
Men tigh at sköta rätt/ är them fast swår en börda.
Så wetta alla ey/ tin Håfwor rätt at nyttia/
Förr än tu från them bort/ begynner til at flyttia.
När man är i Collatz/ så föör man tigh til Minnes/
Och wördar tå tin Skåål/ med Såghståck stoor begynnes/
Medh Pärla uppå Tum/ man Skålen och bekräffter/
Och tänker litet på/ hwad tu tå sätter effter:
Thens Skål man dricker på/ ther aff ey stort han känner/
Men tu blijr waar när thet/ medh pijn i Kroppen bränner.
Man meenar sigh ther medh/ at göra tigh til willies/
Doch sachtlig medh then seed tu bort från honom skillies:
Tu lijdher wäl en tijdh/ men blijr tu myckit twungen/
Platt rijter tu ther uth/ tå är hans frögd uthsungen.
Sij/ fast om han skönt blijr/ til högre stat uphögder/
Sägh mig/ föruthan tigh hwad haar han ther för frögder?
Fast han aff all slagz Godz/ en Skatt tilsamman sankar/
och æstimeras högt/ alt effter Hiertans tankar/
Hwad kund' han doch ther aff/ at haa för lust och gamman:
Han wille thet för tigh/ qwittera alt tilsamman.
Fast om han sigh til Bordz/ medh Sällskap gott nidsätter/
och hafwer ther fult up/ aff allhanda Rätter/
Medh klart och liufligt Wijn/ sampt andra Dricker godha/
Föruthan tigh hwad gott/ wil han ther aff förmodha?
Om han än lustigt skämt/ at drijfwas och mån höra/
Thet honom uthan tigh stoor glädie ey skal göra.
Hör han en skön Music, aff mångahanda Stämmor/
Hans Hierta är doch så/ som thet wor spänt i klämmor:
Fast han aff Damer all then skönste finga wällia/
Föruthan tigh/ för lust/ han meer sigh skulle qwällia:
Om Majus skönt bär fram/ grönt Löff och blomster sköna/
Och tu ey är tilstädz han Winter doch skal röna.
I Summa uthan tigh/ i werlzligh saker alla/
Ehwad som Honningh syns/ thet är man bitter Galla.
Doch tu som Sundheet tin/ at achta haar försakat/
Och Siukdoms bitterheet/ för slijk söt Sous hårdt smakat/
Hwar om medh stoor Excess/ igen tu henne bräcker/
När tu blijr hulpin upp/ och hon tigh handen räcker?
Hwar om för hälsans skull/ mon tu titt Godz bespara/
Och effterkomma thet/ hwar aff hon står i fahra?
När som tu Hälsan tin/ haar bort mist och förlora/
Hwad hielper tigh at tu/ wil seen slå spijkar stora?
At blifwa en Regent/ och andra förestånda/
Om tu ey Hälsan haar/ skeer thet ey uthan wånda;
En Prästmans Kall at wäl/ och rätt tilfyllest göra/
Föruthan hälsan ey tu thet kan rätt uth-föra.
Ett Hwshåld förestå/ och wara rätt en Fadher/
Är tu ey hälsesam/ så gör tu thet ey glader.
Sin Herr' och Öfwerheet/ tilbörligh at parera,
Om tu är icke Sund/ kan tu lätt blij cassera.
Ty Godzet/ medh förlust på hälsan samman rijfwa/
Seen thet ey nyttia må/ til alt onyttigh blifwa/
Rön tu ey ther utaff/ thet stoor en Dårskap wara/
Så låta bringa sigh/ i Sathans List och Snara?
Ty skal tu hälsan tin/ näst Gudh för all ting sköta/
Haar hon flyt från tigh bort/ hon mon tigh strax ey möta:
Thet fahra är/ fast tu all werlzens Godz wil gifwa/
At hon seen medh sin gunst/ meer tänker hoos tigh blifwa.
Tu som om Högheet/ Godz och wällust sorgh stoor drager/
Försummar stort tin tijdh/ medh meer som hälsan gnager/
Och tigh til Lijff och Siäl/ kan bringa högst i wådha/
I thenne Speghel tigh/ tu heller wäl beskådha:
Tin tijdh ther medh tu ey/ onyttigt emploijerar:
Här fins hwad nyttigt är/ och tigh rätt recreerar,
Här seer tu huru man/ thet onda skal affwända/
Som en til timligt wee/ och ewigt straff kan lända.
Tin Sundheet lär tu och/ fast bättre at besinna/
Som är then bäste Skatt/ tu kan i werlden finna.
När såsom Thales en gångh bleff
tilfrågad/ hwilken han i Wärldzligh måtta
tychte rätteligen skulle kunna kallas
Lycksaligh/ swarade han: Then som til Kroppen är
Frisk och Sund/ til Förnufftet Lärd och Klook/ och til
Sinnes dygdigh. Hwaruthinnan han och sanningen wäl
synes träffat hafwa: Ty hwad kan högheet/ rijkedom och
annat sådant båta then som hafwer en osundh Kropp? om än
lyckan uhr ett fullt Sköte alla sina Håfwor mildeligen på honom uthströdde/ och han hadhe mangel allena på sin
Sundheet; så skulle aff alt thet andra ey någhot rätt brwk/
eller fullkomligh lust kunna föllia. Then som en swagh
Magha hafwer/ hwad båtar honom ett Bord fult medh
allahanda kåsteligha Rätter? Then som aff siukdom
uthmattat är/ hwad Frögdh hafwer han aff sin unga Hustru?
Then som ey aff Sängen kan upstå/ hwad gott hafwer han
aff sin Rijkedom/ när han sielff then ey kan bruka? Här
uppå hafwa the Græker förnämbligen sedt/ när the
Sundheten för sin wärdigheet skull/ hafwa skattat för en
Gudhinna/ ja en utaff the förnämbste. Andra utaff
Hedningarne; Oansedt at the henne ey som en Gudhinna hafwa
tilbidhit; hafwa the doch hennes Högwärdigheet och
nödhsakligheet noghsampt tilkänna gifwit. Såsom
Phyrrus then stoore Konungen aff Epyrus; när han sin
Gudh offrade/ badh han intet om flera Konungarijken/ om
Victorie öfwer sina Fiender/ om Ähra/ Penningar eller
andra ting/ ther effter Menniskian gemenligh trachtar/
uthan han badh allena om Sundheet; i then meningh/ när
han henne hade/ skulle wäl thet andra föllia. Then wijse
Hedningen Pythagoras såsom och Cicero, begynte alla sina
Breff til sina Wänner medh Lijffzsundhetz lyckönskan,
theslijkes them beslöto medh förmaningh/ at man grant skuklle
achta sin hälsa; menandes all timeligh wälfärd ther
uthinnan begrijpin wara. Man finner och utaff the Grækers
Skriffter/ huru the effter Måltijdhen när händerne wore
twättade/ strax drucko whar annan til Sundhetz Skåål:
Hwilket maneer i wårt käre Fädhernsland icke heller
blifwer försummat; uthan medh stora Såghståckar
drickes på ens annars sundheet/ offta til hans egen sundhetz förstöringh/ som högt täncker henne medh then på
minnelsen at wörda. Hwarföre är rådhelighit/ at hwar och en sin
eghen Sundheet i bättre wärde hafwer/ betrachtandes at
hon är then ädleste Skatten som wij i werlzigh måtta
hafwom/ ja föruthan hwilken/ hwarken lyckans godha som är/
Högheet/ Rijkedom/ etc. Eller Sintsens godha som är/
Wijsheet/ Förstånd/ etc. (Uthi hwilket Thales sadhe
och lycksaligheeten bestå) kan rättelighen nyttiadt och
brwkat warda.
På thet hwar och en sin Sundheet thes bättre må kunna tagha i acht/ wil man Sundheeten här kårtelighen beskrifwa: Och effter hwar och en Menniskia skattar sigh wara Sundh/ när hon rättelighen och uthan feel kan the wärken uthföra/ som naturligit wijss bör skee: Synes Sundheten intet annat wara än en Macht/ til at Menniskiones Lekamens naturlige Wärk kunna rätteligen uthföra/ beståendes utaff alla hennes Ledhemoters Naturlighe Constitution eller Gestalt.
Så håller man före/ Öghat wara sundt/ nät thet obehindrat wäl see kan; Maghan/ när han begärer Maaten och homom wäl försmälter. Men för Siuke blifwa the skattade/ som thesse eller andre naturlighe Wärck antingen ingaledz/ swageligen eller illa kunna uthföra. Och består Sundheten icke i sielfwe wärkningen; (ty the som sofwa eller på annat sätt ther medh uppehålla/ kunna ey kallas Siuke) uthan i machten at kunna rätt wärka när man wil. Horat. 1. Sat. 3.
Om än Hermogenes, han stundom stilla tijgher/
Så haar han doch en röst/ som högt i Skyn upstijgher.
At man Sundhetzens Natur thess bättre förstå måtte/ tiänar at man någhot granneligare ransakar/ hwarutaff thenne machten naturlighe wärck til at öfwa/ sitt ursprungh hafwer; och hwarföre then ena är til the wärken beqwäm/ och then andra obeqwäm.
Effter thet at til alla wärkningar som skee i Menniskians Kropp/ tw ting aff nödhen äre/ Siälen nämligh/ medh sina Factulteter eller Kraffter/ (hwilken then förnämste orsak är/ hwar igenom Kroppen wärkar) sedhan Instrumentet, ther medh Siälen sina wärkningar fullföllier.
Så kan man orsaken här til sielfwe Siälen icke tilägna/ (hwilken så länge Menniskian lefwer/ oförwandeligh är/ och gör sina wärk fullkomlighen så länge på hennes Instrument intet fehlas: Therföre sägher Aristoteles; at en gammal Mann skulle kunna så wäl see som en ungh/ ther han man hade Ögha såsom en Ungh. Måtte man för then skull uthi Instrumentzens Constitution orsaken sökia/ at en nu är Sund/ nu igen Siuk. Ty hwilkens alla Lemmar naturligen äre stälte/ han är beqwäm alla Wärker at öfwa/ som på naturligit wijs göras bör.
Och är här til märkia/ at hwar och ens Ledemots Constitution är twäggehanda/ Essentialis eller sielffständigh/ hwar igenom hwar och en sin Natur och wäsende hafwer; Then andre är Accidentalis eller tilfälligh/ hwilken fölgher then förre/ och är thet närmste Instrumentet/ genom hwilket then siälffständige Formen sina wärck uthförer. Uthi thet siälffständige Gestaltet består icke Sundheten; ty så länge som Menniskian lefwer/ är thet och oförwandeligit. Och effter ens Sundheet förandras på många sätt/ aff Lufften/ Spijsen/ Åldren/ etc. Fölger at Sundheten består i thet accidental eller tilfällighe alla Ledemoters naturlighe Gestalt.
Ledemoterne äre naturligen stälte/ 1. när the hwar i sin art äre wäl Tempererade i Heeta/ Köld/ Fuchtigheet och Tårrhet/ 2. At the hafwa sin naturlighe Skapnad; til hwilken kräfies/ at the skola hafwa 1. sitt wissa taal/ at Lemmarne ey äre för fåå eller förmångha: 2. Sin wissa Storleek/ at the ey äre försmå eller förstoora. 3. At the hafwa sin rätta Figur eller Fason, at the Canaler genom hwilka Spiritus, Blodhet och excrementerne skola hafwa sin gångh icke äre tilslutne/ fehlas eller hafwa en fremmande Form. 4. At hwar och en Ledemoot hafwer sin rätta Platz och Ställe/ och hänger tilhopa medh them han bör. Item at alla Ledemoter wäl och tilbörlighen i hoopa fogade äre. När någhot aff thesse förbemälte fehlar i en Lemm/ så blifwer hans godha Gestalt fördärfwat/ hans Sundheet honom beröfwat/ at han sedhan kallas siuk.
Och på thet at man måtte wetta sin Krops Lemmar widh sitt naturlighe Gestalt och Sundheten thes bättre onderhålla/ wil man någhot granneligare efftertänkia/ hwaraff Kroppen han består. Ther til Hippocrates och rådher/ ther han sägher: Then som wil förskrifwa ett maneer huru en i sin Diæt sigh förehålla skal/ han moste thens Menniskians natur först wäl känna/ hwaraff han består och sedhan kunna åthskilla hwad i honom öfwerhanden hafwer: Ty ther han icke thet kan/ så weet han ey stoort til at förställa en hwad tiänligit eller skadelighit wara må.
Oansedt at aff åtskillighe åtskilligt dömt är blifwet/ hwaraff Menniskians Kropp består; är doch medh sanningen lijkmätigast/ at han är i hoopakommin aff the 4. Elementer, nämligen Jorden/ Watnet/ Lufften och Eelden. Hwilka elementer hafwa wäl åthskilliga och millan sigh sträfwande qualiteter, (såsom Warma och Köld/ Fuchtigheet och Torrheet/) så blifwa thet doch genom en underligh strijdh/ (lijka som man seer mångha Strängiar eller Instrumenter i en Music) til godh accord brachte; hwilken Temperament blifwer kallat. Och är temperament för then skul intet annat än en ting som kommer aff emillan sigh strijdande elementers förmängningh/ the sigh så ändra och under hwar andra deela/ at ther aff omsijdher kommer en wäsentligheet then wij kalla complexion. Och aff thet elementet som öfwerhanden hafwer/ kallas en Menniskia kall/ warm/ fuchtigh/ eller torr/ eller warm och fuchtigh/ eller warm och torr/ kall och fuchtigh/ eller kall och torr tilsamman.
Hwarföre seer man 8. slags temperamenter wara; 4. enfaldige/ och 4. tilsamman satte. Om och thesse 4. elementerne i lijka proportion och kraffter tilsamman mängias; upstijgher ther aff then nijonde slags Complexion som man kallar ad pondus eller heel temperat; hwilken sällan finnes.
The andra blifwa kallade Temperamenta ad justitiam; at oansedt the ey medh lijka mått och kraffter komma tilsaman/ mängias the doch i en tilbörlig proportion effter som hwar och en Kropp/ eller Lemm bör then hafwa til at fulborda sina naturlighe wärk medh. Så seer man i Kött och Been/ mäst wara Jordh medh sin torrheet: i Blodhet/ Watnet medh sin fuchtigheet: I Andarne mäst lufft: I then naturlighe wärman mäst eeld/ etc. Och ther then proportion ey wore/ kunde Ledemoterne ey rätteligen göra sitt ämbetet: Ty om Benen icke wore torre/ uthan weeke/ så kunde the ey bära och uppehålla Kroppen. Utaff thenne proportion, så kallas somblige ledemoter warma/ såsom Hierta/ Leffren/ Miältan/ Niurarne/ Lungorne/ etc. Somblige kalla/ nämligen/ Hiärnan/ Ryggebastet och the små hwijta Ådrarne som ther aff uthsprijdas/ Hinnorne/ Senor/ Been/ etc. En part fuchtige/ såsom Ister/ Märgh Hiärnan/ Lungorne/ etc. Somblige torre/ såsom Been/ Brusk/ Hwithår/ etc.
Thesse Complexioner blifwa i Menniskian förandrade antingen på naturligit sätt/ genom Ålderen/ (ty annorlunda är en til Complexion i sin ungdom än han är i sin ålderdom och i the år som ther emillan äre. I ongdom är en warm och fuchtigh/ i medhelåldren warm och torr/ i ålderdomen kall och torr.
Eller och genom maneer til at lefwa: Ty en godh Diæt kan en elak Complexion förbättra/ och en ond/ en godh fördärfwa. Här aff seer man twäggehanda Complexioner wara: En medhfödd/ och en tilkommen: Om thenna lydher thet orspråket at wahnan är then andre Naturen.
Medh thesse 4. Elementer, stämma ock the 4. wår Lekamens humores eller Wätskor öfwer ens: Melancholij, som är kall/ torrachtigh/ swart och tiock/ medh Jorden. Phlegma, hwilket är kalt och fuchtigt/ medh Watnet: Sielfwe Blodhet medh Lufften för Wärmans och Fuchtighetenes skull: Och Cholera eller Gallan för sin Hitzigheet och Torrheet kommer bäst öfwerens medh Elden. Thesse är the 4. Deelar/ som constituera massam Sangvineam; hwilka alla tillijka uthi Leffren aff then kokade Spijsen tilredde/ och ther ifrån genom Ådrarne til at nära alla Ledemoter uthsende blifwa. Aff hwilka ock hwar och en Lemm swgher åth sigh thet sigh tienligast wara kan. The kalle och fuchtige Ledemoter dragha til sigh/ then kalle och fuchtighe Deelen/ som heter Phlegma. Köttet/ som warmt och fuchtigt är/ sielfwe Blodet/ etc. Thesse Blodsens åtskillige Deelar komma förnembligast aff Spijsens åtskillige Natur; then ene slags Spijsen är beqwem til at föda aff sigh phlegmatisk Blodh/ then andra Cholerisk/ etc. Oansedt och at aff en slags Spijs thesse 4. Deelar och wäl födas kunna; så är han doch meer skaffadt til then ena Deelen än til then andra. När nu thesse Blodsens Deelar icke naturlighen och i sin Proportion äre stälte/ så kan icke heller Lekamen beqwemligen aff them blifwa född/ uthan the fast meer liggia Naturen til ett stoort förhinder/ hwar aff sedan åtskillighe Kranckheter förorsakas.
Uthi Åderlåtande/ när Blodet i Kärilen sigh wäl satt hafwer/ så kan man thesse fyra slags Wätskor skijnbarlighen åtskillia: Och grjipa the sina Stånd effter the Elementers Natur/ hwilka the i Qualiteterne effterfölja. Melancholia eller thet swarta Blodet/ för sin Tungheet skull/ sätter sigh niderst på Båtnen/ ther ibland eller ofwan på/ Phlegma: Sedhan thet rätta purpurfärgade Blodet; uppå hwilket plägar synas några Blädror/ hwilka för Galla blifwa räknade.
At man thess fullkomligare må förstå/ huruledes thesse humores genereras, och hurulunda Kroppen aff them födes/ wil man litet granneligare ansee/ hwar then Förandringen skeer/ at Matt och Drick i sådana Wätskor förandrade blifwa.
När som Spijs och Drick i rätta Proportion ifrån Munnen/ genom then öffre Magemunnen i Magan tilsamman komne äre; så blifwer then öffre och undre Magmunnen wäl förslutin; på thet at Magan/ thet som han antaghit hafwer/ thess bättre koka och försmälta kan; Hwilket Wärck blifwer icke allenast genom hans egne inplantade Wärma fordrat; uthan ock genom then/ som honom tilskyndas aff the Ledemoter/ som honom på alle kanter utaff Naturen äre kringsatte. På högre Sijdan omfattar honom Leffren; på wenstre Miältan; framföre/ Ijsterhinnan/ och til en deel Leffren; baak til upwärmes han aff thet warma Blodhet som i Ryggådren sitt tilwist hafwer. Tå nu Spijs och Drick aff Magan kokad äre/ och til en week Safft/ Gräddan icke myckit olijk (hwilken Medici kalla Chylum) förwandlat blifwer; så går han genom then under Magmunn uth/ och nidher i Tarmarne; uthi hwilka han genom Gudz synnerlighe Skickelse/ på effterföljande sätt affdeelat blifwer.
Then bäste och subtileste Deelen swgha the små Krössådrar/ meseraicæ kallade/ til sigh; hwilken/ sedhan han ther någhon större disposition til Blodh bekommit hafwer/ draghes igenom Portådren til Leffren. Men then grofweste Deelen utaff then Safften/ går så sachteligh genom Tarmarne lijka som en onyttigh och Naturen wederwärtigh ting sin koos. Och thetta är then förste Coction, hwilken egentligh skeer i Magan; hwars Excrementer eller Afflefwor gå bort igenom Stoolgången.
När och then subtileste och duglige Deelen är genom förbemälte Wäg kommen till Leffren/ så förwandlar hon then i Blodh: Och på thet/ at thet motte blifwa thess tienligare/ at alla Lekamens Ledemoter nära och uppehålla: drager Miältan thet tiockaste/ som ey kan förwandlas i god Blodh/ til sigh. Gallblåsan/ som widh Leffren hänger/ samblar then skarpe och bittre Gallan: Then wattuachtighe materien (sedhan som hon hafwer fölgt Blodhet och giort thet tunt/ at thet thess bättre hafwer kunnat genom the små och änge Ådrar fortkomma) blifwer til Niwrarne draghen/ uthi hwilka hon förwandlas til Urin, then sedhan genom twå Canaler som heta Ureteres blifwer skickat til Wattublåsan/ och så går sin Wägh. Thetta är then andra Coction, hwilken förnemligast skeer uthi Leffren/ och hafwer sina Excrementer som förbemält är.
Thesse Excremeneter, oansedt the äre oduglighe til at föda Kroppen/ hafwa the doch sine Nyttigheter medh sigh/ såsom til ett Exempel: Then gule Gallan/ ther han sine wissa tijdher icke begofwe sigh uthur Blåsan in uthi Tarmarne/ til at uthjagha then phlegmatiske Slemmen som aff then förste Coction sigh qwar sätter/ skulle Naturen ey så offta som behoff görs/ sigh til Stoolgången kräffia.
När nw Blodhet ifrån the onaturlighe Wätskor så reenat är/ blifwer aff thess subtileste Deel ett Dambff upwächt/ hwilket förmänges medh then naturlighe Wärman som uthi Leffren inplantad är/ (then ock then naturlige Andan blifwer kallat) hwilken är ett Instrument, hwarigenom Naturen/ thesse twänne så wäl som then tridie Coction, som effterföljer och i hwar och en Lemm skeer/ fortsätter.
Thät som aff thenne naturlige Andan tillijka medh Blodet genom Ryggådren til Hierta upstijgher/ förmänges i then wenstre Hiertegropen medh Lufften/ som genom Lungorne tijt indraghen är/ och blifwer ther til en subtiligare Substans elaborerat: hwilken aff Medicis Spiritus vitalis eller then lijffachtige Andan kallat blifwer/ för then skull at than genom Pulssådrarne blifwer ifrån Hiertat til alla Lemmar uthskickad/ ther Lijfwet til at underhålla. När thenne lijffachtige Andan genom the Pulssådrar Carodites, som ändelångs Halsen på bådhe Sijdhor til Hiernan upstijgha/ upgår/ wederqwäckes han aff then Lufften som igenom Näsarne inswghes/ och blifwer ther til een än subtiligare Anda förwänd/ som kallas Spiritus animalis: Hwilken är thet principaleste Instrumenetet hwarigenom bådhe uthwärtes och inwärtes Sinnens/ såsom ock rörelsens Wärck förrättade blifwa/ sigh sprijdandes öfwer heela Kroppen genom the små hwijte Ådrarne/ nervi benämde/ til then Enda som nw sagt war.
Thetta är så korteligen förmält om Sundhetsens Högnödigheet och Natur/ så ock om wåre Kroppars käntzlo/ så widt som wij hafwa igen funnit hwaruti Sundheten är beståendes: Nw resterar til at tala om the Medel som Sundheten och omsijder sielfwe Lijfwet destruera ther the ey rätteligen brwkade warda: Såsom ock til at wijsa/ huru the Medel äre the samma/ som wår Sundheet och Lijff uppehålla/ när the tienligen nyttiade och administrerade warda.
The ting som wår Krops Sundheet uppehålla/ såsom ock ey rätt brwkade/ henne förstöra kunna/ äre til talet 6. 1. Lufften. 2. Spijs och Drick. 3. Kropsens renselse ifrån öfwerflödigheter. 4. Öffningh och Roo. 5. Sompn och Wakan. 6. Sinnetz Rörelser eller Affecter. Thesse warda aff Medicis 6. res non-naturales kallade: Icke för then skull/ at the ey äre naturlighe; Uthan at the therigenom warda skilde ifrån the 7. naturlighe tingen/ som wår Kropp Constituera, (om hwilka wij nw handlat hafwa/ (såsom äre 1. Elementerne. 2. Temperamenterne eller Complexionerne. 3. Humores eller wätskorne. 4. Ledemoterne. 5. Faculteterne eller Kraffterne. 6. Spiritus eller Andarne. 7. Operationes eller Wärckningarne) och ifrån the ting som twärt emot Naturen äre/ såsom Siukdomar/ theras Orsaker/ och Symptomata eller Anhang: The förbemälte 6. tinger constituera icke wår Kropp såsom the naturlighe tinger/ icke heller skadha the Kroppen så hårdt som the ting/ the ther twärt emot Naturen äre/ uthan äre så midtemellan: Godhe/ för them som them rätt och måttelighen brwka: Onde/ för them som them missbrwka. The blifwa ock the 6. oundwijkelige ting kallade/ i thet at ingen kan them wara föruthan. Orsaken är/ som wij ock aff daghelighe Förfarenheten see/ at wåra Kroppar ey stadelighen blifwa uthi et Tilstånd/ uthan äre in continuo fluore, thet är/ continuerlighit afftaghande/ i thet at intet Ögnebleck går förbij/ ther then inborne Feuchtigheten (som kallas Humidum radicale) icke någhot affgår/ genom then infödde Wärmans Wärckan/ hwilken then inborne Feuchtigheten/ theruti han uptänd är/ lijka som Flamman gör Olian i Lampan meer och meer consumerar och förtärer. Och såsom Flamman uthslåckna most/ när Olian fehlar: Så most ock then naturlighe Wärmans flamma (hwilken Kropsens och Siälens rätta Band är) uthi oss uthslockna/ ther icke på wissa tijdher någhot blefwe tilspädt/ som thenne wår Lampas Olia/ thet är wår Krops inborne Fuchtigheet kan föröka och tilsättia. Om ock thetta afftaghande ey wore/ uthan at wåra Kroppar alltijdh wore uthi et Tilstånd och Fullkomligheet/ så kunde wij lefwa uthan Spijs och Drick: Men nw låter Gudh oss blifwa hungrige och torstighe/ på thet wij hans Fadherliga Umsorgh för oss måge lära känna/ och bidhia honom om Kropsens nödtorfftighe Uppehälle/ såsom Christus sielff oss ock i wår dagheliga Böön lärt hafwer.
Och såsom the Deelar aff hwilka Kroppen består/ aff Hippoc. föras til tree handa slagh/ nemligen: Continentia, contenta & imellentia; medh hwilke han förstår/ partes solidas, såsom Kött/ Been/ etc. Humores eller Wätskorne/ och Spiritus: Altså är ock thet som wåra Kroppar så affgår/ antingen een subtil Substantz/ en hård eller fuchtigh. Then subtile Substantzen blifwer genom Lufften/ then hårde genom Maten/ then fuchtighe genom Dricken mäst restituerat och tilsatt.
Thesse förbemälte ting kunna ey nära wår Lekamens Lemmar/ medh mindre the först genom Coction blifwa förwandlade/ hwilken som sagt är/ ey kan skee uthan then naturlige Wärmans tilhielp: Så följer tå/ at the ting som honom stärckia och förmeera/ hielpa ock til Sundhetsens Underhåld/ såsom är: Sofwande och wakande/ Kropsens Öffningh och Roo/ Gemöthsens Stillheet eller rörelser.
Och effter som Spijsen/ then wij anammom/ ey är så skaffadt/ at han heel och hållin kan förwandlas i wåre Kroppars Substantz: fölger ther aff/ at någre onyttige Excrementer öfwerblifwa/ hwilka then naturlige Wärman förqwäffia och myckit annat ondt skaffa/ ther the ey tijdigt uthförde warda/ hwarföre seer man ock thet til Sundhetsens Underhåll högnödigt wara.
Thesse äre the 6. tingen/ som wår Krops Sundheet kunna bådhe uppehålla och förstöra: Och blifwer thenne pars Medicinæ, som om the 6 oundwijkelighe tinger handlar/ aff the Greker Υγιεινή kallat/ en Konst til at förwara sin Kropp ifrån åtskillige slags Kranckheter.
Thenne Konsten kan rätteligh deelas i twenne Parter. Ty först och främst kräfwies een Wetenskap om the Saker/ genom hwilka Sundheten warder uppehållin eller förstördh. Sedhan/ effter the Saker åthskilligt på wåra Kroppar wärka/ (effter som the aff Åldren/ Complexion och andra Omständigheter åtskilligt disponerade äre) icke allenast Sundheten til at underhålla/ uthan och henne til at fördärfwa: Så är här til thet andra en Method eller wissa Reglor aff nödhen/ på hwad wijs the Medhel skola anlagde blifwa/ först i Gemeen/ sedhan effter Circumstantiernes åthskilna/ at wåra Kroppar aff theras bruk ey lijdha Skadha/ uthan fast heller uthi ett gott Gestalt uthan swåra Siukdomar/ så myckit som möyeligit är/ til en högh och bestämd Ålder förwaras måtte.
Och blifwer then förste Deelen bytt uthi 5. Böker/ then första handlar om Lufften/ ther igenom then subtile Substantzen reficieras medh/ och om the ting som Lufften förandra. Then andra om Spijsen/ ther igenom then fasta Deelen som/ affgår repareras. Then Tridie om Drick/ hwarigenom then fuchtige Substantzen mäst restitueras, oansedt aff andra plägar handlas om Drick under samma Book som förmäles om Spijsen/ ty the bliwa aff Medicis uthi en re non naturali begripna: Så hafwer man doch effter then ofwan bemälte Hippocratis Division, på wår Krops Lemmar och thet them affgår/ williat handlat uthi en Book om Drick särdeles/ hälst effter then förre sigh någhot widt uthsträcker. Then Fierde/ om Kropsens Reningheet ifrån Öfwerflödigheter/ och the ting som hielpa til at the i tijdh ur Kroppen affskaffas eller förhållas. Then Fämte/ om Gemötzens Rörelser/ genom hwilka then naturlige Wärman i sin wärkan (så wäl til at tilsättia thet Kropsens Substantz är affgått/ som at hielpa thet fort som affgå bör) kan främiat eller förhindrat warda.
Then andra deelen/ parteras uthi twänne Böcker: then förste innnehåller 26. Reglor/ som uthwisa the medels rätta brwk som Sundheten underhålla kunna/ i gemeen/ then Andra/ låter see hwad i synnerheet effter Åldrens och Complexionernes åthskillna skal observerat warda.
DEL MOLTO MAGNIFICO
ET ESPERTISSIMO
Signore
D. ANDREA SPARMANNO DELLA S.R.M. MEDICO, ET FISICO
Metropolitano.
Mentre ch’ esce dal molle & fresco grembo
Dalla gran madre terra, un largo nembo.
Portando aure lieui, la notte oscura
Commincia spargere fior’ & la verdura,
Cagione à i fiachi corpi mortali
Malattie, molti è diversi mali.
Et ecco Sparmanno, non sparmi la penna
Con prass’ insieme, occorer: com’ ben ciaccenna
Le qualità, mezzi, e la misura
Il temperamento, e come’ l corpo ne dura,
Sianco l’ aria nociva si può megliorare,
E' l modo della dieta ce ne segna vitare
Quanto'l cavar la vena: metter ventose,
Lasciar bagno, adoprarlo, cose vezzose.
D' otio, & sonno pensarci d' essi
Come nuocer pon questi, à noi stessi.
Seguon gli affetti buoni, & temperati
Come debbon esser nel corpo moderati.
La madre dotata dal desiato frutto
Disciplina del Parde, che non si' perduto.
I vecchi insegna quanto puo la dieta
Quantì mali & malattie vieta.
La complessione fiaca, e cattiua
Per la dieta, s’ ajuta, diuenta riuiua.
Non lascia quanto può l’ improvisa mallatia
Con suoi accidenti, qual che si sia.
Quinci d’ opre diverse & sembianti
E gli altri, quali non ponno esser erranti
Di sinistro rotar del Saturno. Et Gioue
Per l’ opera di qual la Sfera si muove
Questo trattato di uera medicina
Opra di Dio, però dirla puoi diuina
Ci da Sparmanno all’ util’ della Patria cara
Gloria dell’ Autor, gioia, virtù’ chiara.
Scrisse all' honore del suo amico
osservandissimo
GUSTAVO Lilliekrona.
Excellens medicus Sveticis SPARMANNUS in oris
Editus ANDREAS nomine dictus adest.
Qui edidit & vitæ regimen de sospitis usu;
Et benè vivendi de ratione librum.
Perlegit is facili ingenio miranda Galeni,
Quæ clausit Rythmo postea scripta brevi.
Perlegit Hyppocratem, reliquosque Machaones omnes,
Illius hinc magnas arcâ reservat opes.
Svecia cultu fave: Sveticè quia cuncta loquetur
SPARMANNUS, Svecos, quæ latuêre prius.
Et quia Svecanam, is donat munere gentem,
Gratia erit tali digna labore viro.
Macte igitur Doctor SPARMAN cortende, labora,
Aptus eris cæli sede tenere locum.
Ex animo gratulabatur
Laurentius Broman.