Dagen därpå
| ← Nattmarschen i Sankt Eriks gränd |
|
Gluntens moster → |
| På Wikipedia finns en artikel om Gluntarne. |
1
Magistern
Nå så välkommen!
Tyckte du om ´en –
gårdagen, du? Säg var den inte bra?
Jämt och samt bålar,
lustiga skålar,
gratis förtäring, ja, tack skall du ha!
Glunten
Nej, min Magister,
dagen var bister,
jag är fördärvad från topp och till tå.
Hör, hur jag låter.
Se, hur jag gråter,
ack, om jag hållit mig hemma ändå!
Bägge
Hör hur jag (han) låter,
Se hur jag (han) gråter,
Ack, om jag (han) hållit mig (sig) hemma ändå!
2
Magistern
Stackars min Glunten,
tänk ej på strunten!
Slika malörer blott öka vår fröjd!
Hodie tibi,
cras forsan mihi –
Ah, vad gör det, bara själen är nöjd?
Glunten
Ja, men just detta
fattas med rätta,
och utav ånger marteras jag svårt;
maran mig rider,
tvi, tockna tider!
Vad har jag gjort, att jag straffas så hårt?
Bägge
Maran mig (dig) rider, etc
3
Magistern
Gråt inte mera!
Jag skall kurera
åkomman – och med homöopati
Säg mig, hur känns det?
Svider det – bränns det?
Herre min Gud, det är kardialgi!
Glunten
Pulsarnas vågor,
heta som lågor,
fylla med oro hela mitt bröst;
tankarna blöda,
tårarna flöda,
hjärtat är dövt för var lugnande tröst.
Bägge
Tankarna blöda, etc.
4
Magistern
Det går nog över.
Du blott behöver
primo en sill och secundo en sup!
Se’n skall du dricka
porter och hicka
matlusten upp utur magens djup.
Glunten
Ja, men aptiten
den är så liten,
nästan så liten, som törsten är stor;
hela Guds natten
har jag tärt vatten,
först ur butelj, så ur tvättskål, min bror.
Bägge
Hela Guds natten etc.
5
Magistern
Vatten ej duger.
Något, som suger,
är vad som fordras i all sådan nöd.
Källarens håvor
ock ä’ Guds-gåvor.
Skälm den, som lever på vatten och bröd!
Glunten
Nå nå – concedo
och jag är redo
tåligt att lyda, ja, det är jag visst.
Aber ponera
kur’n skull’ fallera,
da blir jag, fan ta mej, absolutist!
Bägge
Aber ponera
kur´n skull’ fallera
då blir jag, fan ta mej, absolutist.