Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/P
| ← O |
|
Q → |
P.
Pajala, en Sokn eller så kallad Kapells-Församling i Norrbotn, är Annex til Öwertorneå Pastorat. År 1810 war Folkmängden 1243. År 1805 war densamma 1598; men då hörde til denna Sokn et ansenligt stycke land på wänstra sidan om Torne- och Muonio-Älwerne, som nu hörer til Ryssland. Kyrkan är belägen wid Torne älf, en half mil åwan om dess förening med Muonio-älwen, 10 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste orten är Kängis et Järnwärk.
Paradisbacken. Sålunda kallas största högden af en bärgsträckning som ligger en half mil från Drammen uti Tranbye Sokn uti Liers Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge. Den är namnkunnig för den härliga utsigt man härifrån njuter, öwer den nedanföre liggande fruktbara nägden til Drammen och Dramsfjorden, af mångfaldiga naturens och konstens prydnader, såsom watn med därjämte liggande Stad och skepp, slätter prydde med åkrar och ängar, gröna lunder, backar och uphöjda fält betäckte med skogar, samt tätt wid hwarannan belägna och wälbygda Gårdar. I denna bärgsträckning wid Gården Hällebäk är et marmor-brott. Marmorn som här brytes är tämeligen wit, med blå och gulaktiga strimor. En fjärdingswäg från marmorbrottet blef emot slutet af förflutna seklet en kopparmalmsgång uptäckt; men emedan Wärket efter stor omkostnad icke kunde förses med nödige kol, förmedelst de i nägden warande Järnwärks tildelta skogs omfång, så blef Wärket nedlagt, änskönt malmen är både god och rik.
Partilled, en Sokn i Wästergötland, Göteborgs Län och Säwedals Härad, är Annex til Landwetters Pastorat, samt består af 36.5 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ringa eller nästan ingen. Utsädet är 380 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1157. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Partilled och Jonsered.
Partilled, en Sätesgård i förenämnde Sokn, äger 50 tunnors utsäde, ymnigt höbol, ingen skog, prydlig mangårdsbyggnad af sten, med en ansenlig trägård.
Pataholm, en Köping uti Ålems Sokn i Småland, wid hawet med en hamn och lastageplats, har 5 Provisions handlande för Kalmar Stad.
Pauliström, et Järnwärk uti Karstorp Sokn i Småland, äger 50 Skeppund stångjärnssmide.
Pelarne, en Sokn i Småland, Kalmar Län och Sewede Härad, är Annex til Wimmerby Pastorat, samt består af 26.8 Mantal. Marken är ganska högländt och stenbunden. Jordmånen är sand. Skogs-tilgången är hjelpelig. Utsädet är 400 tunnor i tredingssäde och swedjeland. År 1810 war Folkmängden 595. Kyrkan är belägen 1 mil från Wimmerby. Betydligaste Gården i Soknen heter Herrstorp.
Pellebo, et Järnwärk uti Folkärna Sokn i Dalarne, äger 25 skeppund stångjärnssmide.
Penningeby, en Sätesgård uti Länna Sokn i Upland, består af 5 Mantal, äger 70 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, hjelpelig skog, ansenlig mangårdsbyggning af sten, 2 wåningar hög, med 2 rundlar i antik stil. Huset är gammalt men wäl inrättadt och underhållet. Där finnes en tämeligen stor och wacker trägård, samt en ansenlig park i Engelsk stil inrättad. Wid Gården är en Spiksmedja privilegierad med så kallad knipphammare, men anwändes föga mer än för Gårdens behof, samt et tegelbruk, hwarest tilwärkas både tak- och mursten til afsalu. Här är ock fördelaktigt fiske, särdeles af braxen och ål.
Per, (Sankt) en Sokn i Upland, Stockholms Län och Håbo Härad, är Annex til Sigtuna Pastorat, håller i widd 0.17 qv. mil, samt innefattar 11.63 Mantal. Marken är til det mästa bärgig och backig. Rådande jordmånen är god lera. Skog finnes til det mästa hjelpeligt. Utsädet är 220 tunnor. Soknen nyttjar kyrkan i Sigtuna Stad. Betydligaste Gården heter Erikssund.
Per, (Sankt) en Sokn i Östergötland, är Annex til Wadstena Pastorat samt innehåller 30.25 oförmedlade eller 24 förmedlade Mantal, hwaraf 13.5 höra til Aska Härad och 10.5 til Dals Härad. Marken är jämn, utan synnerliga högder och dälder. Jordmånen är öweralt enahanda, bestående af mer eller mindre djup god matjord på lerbotn, få ställen sandbotn. Ingen skog finnes i Soknen, undantagande i Starby hagar, bestående af gran, som icke får nyttjas. År 1810 war Folkmängden 466. Soknen begagnar kyrkan i Wadstena. Betydligaste Gården heter Starby.
Pers Kloster, (Sankt) en Sokn i Skåne, Malmö Län och Torna Härad, är Praebende åt en Theologiae Professor i Lund, samt består af 13.5 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Alsingen skog finnes. Utsädet är 472 tunnor. År 1805 war Folkmängden 393. Soknen nyttjar Klosterkyrkan i Lund til sin Gudstjänst. Ingen Herregård finnes i Soknen, men alla Soknens hemman äro arbetshemman under Trollebergs Sätesgård i Flackarp Sokn. Den fordna Klostergården är fördelad mellan torpare.
Perioden, en Pappersfabrik uti Helgona Sokn i Södermanland nära til Nyköping, tilwärkar wid pass 2400 ris Papper årligen.
Persberg, et Järnmalmsfält uti Färnebo Sokn i Wärmeland, har rikhaltiga gruwor af godartad malm. De ligga på norra sidan om sjön Yngen 1 mil från Filipstad, samt lämna årligen mellan 40 och 50000 lass malm. Bärget är 50 famnar högt. Malmstreken ligga på norra sidan i dagen, hwarifrån de gå på slutt neder åt söder. Gruworna hawa bliwit arbetade ned til 80 famnars djup. Här finnes jämwäl tälgsten, granat och andra skattbara mineralier.
Persbo, et Järnwärk uti Norbergs Sokn i Wästmanland, äger 300 skeppund stångjärnssmide. Ägaren til detta Wärk har til en tid nedlagt smidet och låtit sit Manufacturwärk bliwa til Gässjö öwerflyttadt, där det nu skal för gruwornas och ortens behof inrättas.
Pershyttan, (Gamla och Nya) äro 2 Masugnar i Nora Sokn i Wästmanland. Därwid befinnes et järnmalms-fält, med gruwor, som innehålla malm af god art.
Persnäs, et Consistorielt Pastorat på Öland uti Norra Fögderiet, består af 2 Soknar: Persnäs, Moderförsamling, och Föra, Annex, samt innehåller 50.7 Mantal. Marken i detta Pastorat är mäst öweralt en jämn och slät stenhäll. Således befinnes jordmånen både på åkrar och ängar mycket grund. Rådande jordarten är sand, nämligen fin flygsand. Här och där finnes örjord och hård lera, men ingen swartmylla. Här finnes ingen skog, icke en gång til wedbrand. Utsädet är 1020 tunnor. Höbolen äro på de flästa ställen swaga. År 1810 war Folkmängden 1480. — Persnäs Sokn innehåller 31 Mantal. År 1810 war Folkmängden 939. Den betydligaste Gården heter Sel.
Perstorp, en Sätesgård uti Renneslöf Sokn i Halland, består af 3 Mantal.
Petegärde, en Kronoskatte Gård uti Löt Sokn på Öland, äger nära 30 tunnors utsäde, tämeligen wacker mangårdsbyggnad.
Petersborg, en Herregård uti Bunkeflods Sokn i Skåne, äger 180 tunnors utsäde, ringa höbol och skog, förswarlig mangårdsbyggnad, med en trägård.
Piksborg, uti Annersta Sokn i Småland, har fordom warit et Kronans slott och fäste, men blef år 1492 förstördt, och synas ännu derefter lämningar.
Pilshult, en Sätesgård uti Allerum Sokn i Skåne, äger 40 tunnors utsäde, höbol til 400 lass, hjelpelig skog och ymnig tilwäxande surskog, wacker mangårdsbyggning af tegelsten, med en trägård om 4 tunnland.
Piteå, en Stad i Norrbotns Län, belägen under 65 gr. 19 min. Polhöjd, på en holme uti Piteälwen, nära utmed dess wänstra strand och wid dess utlopp i hawet, 90 mil från Stockholm. Staden är regulär, håller i längd 430 famnar, i bredd 115, och i widd 22 tunnland. Gatorna äro 3, som gå efter längden af Staden och gränderne 6, som afskära de förre i räta winklar. Qvarteren äro 10, hwilka innehålla 128 Gårdstomter. Staden sammanbindes med fasta landet genom en bro 30 famnar lång. Kyrkan ligger utom Staden, på norra sidan nära därintil. Husen äro i allmänhet wälbygda mästadelen af 1 wåning dock någre af 2 wåningar. Här är ock et Apotek. År 1810 war antalet af hushållen 139, och Folkmängden steg til 634, däraf 279 woro mankön och 355 qvinkön. Näringsfång äro handel, handtwärk, fiske och jordbruk. Handelen idkas förnämligast med bräder och andra skogsprodukter, tjära, smör, renshudar, gråwärk och torrfisk. Här finnas wid pass 12 Handelsmän och 47 Mästare uti åtskilliga handtwärk. Fiskerskapet utgör en ansenlig flock af Borgerskapet. Deras antal är omkring 70. Staden njuter stapelfrihet för hamnarne belägna wid Östersjön. Dess egna fartyg äro omkring 9. Stadens åkerjord utgör 200 tunnl. År 1810 underhöllos här 30 hästar, 2 oxar, 230 kor, 10 ungnöt, och 70 får. Marknad hålles d. 21 Mars, 22 Augusti och 2 December. Staden utgör jämte Piteå Sokn et Regalt Pastorat, som år 1810 hade 6496 inbyggare.
Piteå, en Sokn i förenämnde Län, håller i widd 50 qv. mil, samt innefattar 113.6 Mantal. Soknen utgör til större delen en dalsträckning på ömse sidor om Piteälwen, hwilken här har sit utlopp i hawet. Den delen af Soknen som ligger wid hawet är endast bebygd. Det öfriga är ödemark upfyld af sjöar, träsk, mossar, bärg och skog, med några widt kringspridde Nybyggen. Hafswikar och fjärdar pryda Soknens skärgård, med en sträcka om 6 mils längd. Emot Lappmarks-sidan finnas stora skogar, som lämna en myckenhet timmer til de här befintliga sågwärken, hwilka äro 40 til antalet, däribland 2 finbladige. Åkerjorden utgör 2000 tunnland. Boskapsskötsel idkas med fördel, ehuru mulbetet wid de fläste byar emot hafssidan är swagt, så at större delen måste hawa sin boskap om sommaren wid fäbodarne up i landet. Här underhållas wid pass 800 hästar, 40 oxar, 4220 kor, 840 ungnöt och 3350 får. De som bo wid hafssidan idka fiske, förnämligast af strömming. År 1810 war Folkmängden 5862. Soknen nyttjar den kyrka, som finnes i Piteå Stad. Märkelige orter i Soknen äro Gran boställe för Öwersten wid Wästerbotns Regimente, samt Borgfors och Björkfors, bägge finbladiga sågwärk.
Pite-Älf. Denna är en af de största Strömar i Riket. Hon har sit ursprung wid Norrska fjäldryggen, flyter genom Lappland och Norrbotn ut i Botniska hawet efter et lopp af 32 mil. Wid utloppet är hon 600 famnar bred. I denna älf är godt laxfiske.
Pjetteryd, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Sunnerbo Härad, håller i widd 1.5 qv. mil, samt består af 40.6 Mantal. Marken är här af dålig beskaffenhet; öweralt upfyld af kärr och måssar. Den är ej bärgig men allestädes ojämn. Rådande jordmånen är sandmylla blandad med mo och grus, och finnes ej någon lerjord. Skog finnes ymnigt. Helgeå flyter genom Soknen och den ansenliga sjön Möckeln stöter härtil, som ger lägenhet til något fiske. Utsädet är 500 tunnor i öpen jord. År 1810 war Folkmängden 1384. Kyrkan är belägen under 56 grad. 39 min. Polhöjd; 5.2 mil från Wexiö. Betydligaste Gården i Soknen är Öjehult. Här finnes ock et Manufactur-wärk kalladt Gustafsfors.
Plangsta, en Sätesgård i Södermanland.
Planka, en Sätesgård uti Hjorted Sokn i Småland, består jämte et i samma Sokn därtilhörigt gods af 4 Mantal. Gården är wälbygd.
Plömninge, en Frälsegård uti Harplinge Sokn i Halland, äger 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, förswarlig åbyggnad af trä, med en trägård.
Porla, en Mineral-källa och Hälsobrunn i Nerike, belägen i sjelwa Råpunkten där 3 Soknar: Skagershult, Wiby och Bodarne sammanstöta. Dess watn är af de hittils undersökta det kolsyrehaltigaste i Swerige, och et af de mäst qväfgashaltiga watn man känner. Detta watns fasta ämnen äro på hwarje kanna:
| Gran | |
| Swawelsyradt Kali | 0.125 |
| Saltsyradt Kali | 0.500 |
| Kolsyradt Kali | 0.625 |
| Kolsyrad Kalk | 2.000 |
| Kiseljord | 2.625 |
| Extractif Ämne | 2.500 |
| Kolsyradt Järn | 2.000 |
| Summa 10.375. | |
Detta källwatn utmärker sig framför andra Swenska watn genom sin owanligt ymniga halt af Extractif ämne, järn, qväfgas och kolsyregas. Denna källa, den enda i sit slag, har sit namn af ordet porla, giwa luftblåsor, emedan luftbubblor beständigt upkomma från bottnen. Af Almogen kallas hon Pulle Källa. Dess kraft wisar sig i synnerhet mot gikt, lamhet, döfhet och andra kroniska sjukdomar. Man tror at hon fordom warit känd af Munkarne, som däri funnit en förunderligt helande kraft. Omkring år 1724 har en Läkare, hwilken i gamla handlingar funnit, at en källa borde finnas här i trakten, giwit sjuklingar det rådet at upsöka och nyttja denna källa. År 1803 börjades första ordentliga Brunnsdrickningen af 4 personer. Man kunde då med mycken swårighet gå til källan, en fjärdedels mil från närmaste torpställe. En af dessa brunnsgäster har sedermera på egen bekostnad planerat marken, anlagt wägar til källan, bygdt badinrättningar och stora boningshus för Brunnsgäster; en Lazarettsbyggning är här ock upförd. Sedan förenämnde år 1803 har antalet af Brunnsgäster årligen stigit, så at år 1816 woro 527 personer, som nyttjade denna källa. Hon ger 780 kannor watn i timmen. Wid pass 100 famnar från denna källa upfanns år 1813 en annan Mineral-källa, af lika egenskap med den förra.[Dj 1]
Porsgården, en Sätesgård i Dalarne.
Porsgrund, en ansenlig Köping och ypperlig Lastageplats, uti Bradsbergs Amt i Norge, wid en å som faller ut i Skeens fjord, en half mil från Staden Skeen, är Lastnings-orter för berörde Stad. Orten består af 2 delar: Östra och Wästra Porsgrund, liggande på hwardera sidan om ån. I bägge äro 240 Gårdstomter. År 1769 war Folkmängden 991. De i Porsgrund warande Borgare höra under Skeens Magistrat, men de öfrige inwånarne under Landets Jurisdiction, således at Öster-Porsgrund sorterar under Bamble, och Wäster-Porsgrund under Nedra Tellemarkens Häradshöfdingdöme. År 1795 funnos i bägge orterne 3 timmerhandlare, 7 krambodhandlare, 1 win- och bränwinshandlare, 18 Skeppare, 2 Hökare samt 13 handtwärkare utom annat folk. Skeens Tull-kammare är förlagd til Porsgrund, där fartygen lägga til för at lossa eller lasta. År 1784 ägde inwånarne 16 skepp.
Portöe, en Ö utan för Krageröe uti Bradsbergs Amt i Norge, hwarwid är en förträffelig hamn för små och stora skepp. Inbyggarne äro mäst Lotsar.
Portfjäldet, et Fjäldberg uti Norrska fjäldryggen mellan Jämtland och Norge, är märkwärdigt däraf, at det midt på är twärsigenom kluwet genom en djup graf eller öpning, til några famnars bredd, brant och slätt på sidorna såsom en wägg, af 20 til 30 famnars höjd; föreställer således likasom en port med en gata, hwilken är synbar flera mil ned åt Wassdalen.
Prinsnäs, en Sätesgård uti Sandsjö Sokn i Småland, äger 20 à 25 tunnors utsäde i sandmylla, swagt höbol, ringa skog, gammal mangårdsbyggnad, nybygd och wäl inrättad ladugård. Til denna Gård hörer Prinsfors et Manufacturwärk.
Prostökna, en Sätesgård i Södermanland.
Pryssgården, en Sätesgård i Östergötland.
Prästbol, en Sätesgård uti Wärmeskog Sokn i Wärmeland, äger 44 tunnors utsäde, 4 om hösten och 40 om wåren, höbol til 120 lass, tilräckelig skog til husbehof, wacker mangårdsbyggnad af trä.
Prästhammar, et Järnwärk uti Skinskatteberg Sokn i Wästmanland, består af en hammare, med 460 skeppund stångjärnssmide.
Prästhammar, et Järnwärk uti Ramsbergs Sokn i Wästmanland, består af en hammare, med 550 skeppund stångjärnssmide.
Prästtorp, en Sätesgård uti Berga Sokn i Småland, består af 1 Mantal, har mjölqwarn, sågwärk, stampwärk samt privilegium til en pappersfabrik.
Pugerup, en Sätesgård uti Gudmundtorp Sokn i Skåne, består af 2 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ymnig skog, af bok, ek och annan löfskog, tilräckelig torfskörd, förswarlig mangårdsbyggnad af korswirke, med en ansenlig trägård. Därunder lyda 12.3 Mantal Frälsehemman och 20 Torp.
Pukberget, et Bärg uti Nysätra Sokn i Upland, uti hwilket äro stora hålor, såsom kamrar.
Pungsund, en Sätesgård i Södermanland.
Puttorp, en Sätesgård i Småland.
Påarp, en Sätesgård i Wästergötland.
Påbo, en Sätesgård i Wästergötland.
Pålsköp, en Frälsegård uti Hälsingborg Sokn i Skåne, består af 1 Mantal, äger mellan 70 och 80 tunnors utsäde, wacker åbyggnad, bestående af en huwudbyggning af korswärke om 2 wåningar, med 2 stora flygelbyggningar.
Påsarp, en Sätesgård uti Hömb Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger något öwer 20 tunnors utsäde, höbol til 60 sommarlass, hjelpelig skog, förswarlig åbyggnad af trä.
Påskallewik, en Lastageplats uti Döderhult Sokn i Småland.
Påttorp, en Sätesgård uti Fristad Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, i sambruk Kulla rå och rör, 0.5 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, godt höbol til 400 stackar, tilräckelig skog, wacker åbyggnad af trä, med en ansenlig trägård.
Pälanahult, en Sätesgård uti Kalmar Län i Småland.
Päskejaur, en Sjö i Lappland, nära til Norrska fjäldryggen, håller i widd 2.3 qv. mil, samt har sit utlopp i Botniska hawet genom Pite-Älf.
- Djurbergs rättelser och tillägg:
- ↑ Sedan några år har man i tdningar och andra skrifter sett namnet på denna källa ändradt från Puller til Porla. För denna afwikelse från urgammal benämning lärer icke finnas något giltigt skäl. Man har föregiwit en härledning från det provinciala Ordet Porla, hwilket säges om et kokande watn, då det uphäwer bläddror, hwarmed en likhet inträffar på denna källa, ifrån hwars botn upwälla luftblåsor, hwilka synas witblänkande och lämna på watnytan et grått skum. Häremot kan dock inwändas, at, då et annat Verbum pullra, af enahanda bemärkelse är kändt och wanligt, kunde källans fordna och hittils oförändrade namn med samma skäl anses ifrån detta sednare deriweradt. Likwäl om det rätta namnet Puller icke antages såsom rent af et stamord, synes mera sannolikt namnets ursprung ifrån et Nomen Pollr, hwilket i Spegels Glossarium Sviogothicum säges wara et gammalt Götiskt ord och betyda äwensom det Tyska Ordet Pollder, et litet kärr, en derivation, hwartil anledning finnes i källans läge nära intil en kärraktig måsse. Förändringen ifrån Puller til Porla synes på denna grund mindre riktig, hwarförutan emot denna nyhet tilkommer det skäl, at det förra namnet är icke allenast det i Tunelds Geografie, såsom urgammalt anförda, utan ock det i Orten ifrån forntid bibehållna. Källan må nu heta Puller eller Porla, så är dess watn et af de förträffeligaste i Riket. I sednare tider har man påfunnit en gyttja af lika egenskap med den wid Loka källa. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1072]