Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/F
| ← E |
|
G → |
F.
Fagerberg, en Sätesgård uti Grebäcks Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal.[Dj 1]
Fagered, et Regalt Pastorat i Halland och Faurås Härad, består af 3 Soknar: Fagered, Moderförsamling, samt Ullared och Källsjö, Annexer; innefattar 57.7 Mantal. Utsädet är 1000 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1460. — Fagered Sokn innehåller 21 Mantal. Marken är mycket ojämn och bärgaktig. Jordmånen består i allmänhet af mo och örjord. Ingen lera finnes på något ställe i Soknen. Gran och furuskog finnes til husbehof, samt från någre gårdar til afsalu. Ek, bok och surskog finnes äwen på några ställen. Utsädet är 400 tunnor. År 1805 war Folkmängden 622. Kyrkan är belägen under 57 gr. 12 min. Polhöjd; 5.3 mil från Halmstad.
Fagerhult, et Consistorielt Pastorat uti Småland, Kalmar Län och Handbörds Härad, består af 2 Soknar: Fagerhult, Moderförsamling, och Kråksmåla, Annex; marken är öwerallt mycket stenbunden och ojämn. Här finnas wäl egenteligen inga höga och kala bärg, men kullar och dälder omskifta med hwarandra lika öwerallt. I anledning häraf äro här ock rätt få hemman, som äga särskildta åkergärden, utan ligga åkrar och ängar inom samma gärdesgård, då de slätare stycken som ligga mellan kullarne bliwit til åker upbrutne. Med undantag af 3 à 4 hemman, som hawa trädesjord, besås all åkern årligen. Rådande jordmånen är swartmylla, mer och mindre blandad med andra jordarter. Stark lerartad jordmån finnes här icke, och på sand är här, ända til olägenhet, fullkomlig brist. Mantalen äro 65.4; År 1810 war Folkmängden 2607. — Fagerhult Sokn består af 42.2 Mantal. Skog finnes i Soknen hwarken i ymnighet, ej heller lider den brist därå. I gärdena wäxa ock andra löfträn i öwerflöd; i hagarne utom löfträn, gran och furu, som fällas til swedjeland. Egenteliga furuskogar til afsalu hawa ganska få hemman; men skog til husbehof hawa de fläste. Utsädet kan räknas 16 tunnor på åkerjord och 2 på swedjeland, då efter denna beräkning utsädet för hela Soknen utgör nära 760 tunnor. Först i de sednare åren har Almogen börjat med höstsäde. Wårsädet utgör dock det mästa. År 1810 war Folkmängden 1468. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Sadeshult.
Fagerhult, en Sätesgård i Östergötland.
Fagerhult, en Sätesgård uti Kråkshult Sokn i Småland, består af 3 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilräckelig skog, passabel åbyggnad af trä, med en trägård.
Fagerhult, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och norra Åsbo Härad, är Annex til Hishults Pastorat i Halland. Marken är i allmänhet jämn. Rådande jordmånen är grus och sand. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 166 tunnor. Mantalen äro 12.7; År 1805 war Folkmängden 689. Kyrkan är belägen under 56 gr. 23 min. Polhöjd; 5.4 mil från Kristianstad.
Fagersta, et Järnwärk uti Wästanfors Sokn i Wästmanland, äger 960 skeppund stångjärnssmide. Gården äger 15 tunnors utsäde om hösten, samt 40 tunnor wårsäd, korn, hafra och blandsäd tilsamman, ymnigt höbol och hjelpelig skog. Mangårdsbyggningen af trä, är prydlig, men Hammar-smedjan är af sten.
Fagersta, et Järnwärk uti Torsåkers Sokn i Gästrikland, äger 205 skeppund stångjärnssmide.
Falbygden. Sålunda kallas den trakten i Wästergötland, som är belägen omkring Staden Falköping. Marken därstädes är ganska jämn och skoglös; men jordmånen är särdeles bördig, och består allmännast af mylla, blandad med klapersten. Ängsmarken är widsträckt och har merendels et fett, fint och smått gräs, ganska tjänligt til fårskötsels idkande.
Falkenberg, en Stad uti Halland, och Årstads Härad, utgör jämte Soknarne Årstad, Skrea och Asige et Regalt Pastorat. Detta består af 80 Mantal, med en Folkmängd af 2713 personer. — Staden Falkenberg är belägen under 57 gr. 7 min. Polhöjd, wid ån Ätran, där hon faller ut i hawet, 52 mil från Stockholm och 4 mil från Halmstad. Han är irregulär, med krokiga gator och gränder. Han håller i widd 25 tunnland. År 1810 war Folkmängden 636. Inbyggarne nära sig af handtwärk, handel och sjöfart samt fiskeri. Här är et ymnigt lax- och sillfänge. Staden äger 6 handelsmän, 10 skeppare och 36 mästare uti 20 särskildta handtwärk. Marknad hålles här den 12 Junii och 23 October. Stadens Riksdagsnumer är 94.
Falkenå, en Sätesgård uti Kräklinge Sokn i Nerike, består af 3 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, tämeligen godt höbol, behöflig skog, gammal mangårdsbyggning af trä, med en trägård.
Falköping, en Stad uti Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, utgör jämte Soknarne Falköping, Torbjörntorp, Frigeråker och Luttra et Regalt Pastorat, hwilket består af 76.4 Mantal. År 1810 war dess Folkmängd 1683. — Staden Falköping är belägen under 58 gr. 11 min. Polhöjd, på en fruktbar, men skoglös ort, 37.7 mil från Stockholm, 11.5 från Göteborg och 6 mil från Mariestad. Han är nästan fyrkantig til figuren, med irregulära gator och gränder, samt håller i widd 20 tunnland. År 1810 war Folkmängden 461. Inbyggarne nära sig af åkerbruk, tobaksplantering, handtwärk, jämte någon kramhandel på Landet under marknadstiderne. Antalet af handelsmän är 5 och af mästare 32 uti 20 särskildta handtwärk. Emot Folkmängden är Staden rikeligen försedd med jord. Densamma innehåller 596 tunnland åker, hwaraf trefjärdedelar årligen besås, samt 186 tunnland äng; utom för närwarande onyttige mossar, omkring 12 tunnland på hwarje af Stadens tomter. Marknad hålles här den 16 Junii och 24 Augusti. Stadens Riksdagsnumer är 80.[Dj 2]
Falköping, en Sokn, är Annex til förenämnde Stads Pastorat. Mantalen äro 24.5; År 1810 war Folkmängden 393. Soknen håller sin Gudstjenst i Stadens kyrka.
Falla, en Sätesgård i Östergötland.[Dj 3]
Falla, en Sätesgård i Småland.[Dj 4]
Fallereid, en Sokn, är Annex til Näröe Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge.
Falnäs, en Sokn, är Moderförsamling uti Skutternäs Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.
Falsterbo, et Järnwärk uti Hjorteds Sokn i Småland, äger 600 skeppund stångjärns smide.
Falsterbo, et Fiskeläge, med namn och rättighet af Stad, uti Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, belägen på en landtudd, är Annex til Skanörs Pastorat. Orten är irregulär och har ingen reel gata, men et ansenligt torg. Storleken är 8 tunnland. Han lyder under Skanörs Magistrat. År 1810 war Folkmängden 175. Här finnes ingen präst, tjänsteman, handelsman eller handtwärkare, endast fiskare och sjömän. Marken hwarpå Staden är belägen, är sandig och mager. Åkerjorden utgör 200 tunnland. Afståndet från Malmö är 3 mil. Polhöjden är 55 grad. 24 min. Riksdagsnumern är 98.
Falun, Huwudstaden uti Landskapet Dalarne, belägen wid en å, ej långt från sjön Runn, under 60 gr. 35 min. Polhöjd, 23 mil från Stockholm, 10.8 mil från Gefle och 13.5 mil från Wästerås. Han är regulär, med räta gator och gränder, hwilka äro 30 til antalet. Storleken är 94 tunnland, trägårdar och kryddtäppor, som ligga nära Staden härunder begripne. Staden har 2 torg, innefattar 70 qvarter, 286 tomter och 1172 gårdar. Han är öwerallt bebygd med trähus, men til husbyggnad anwändes jämwäl onyttigt slagg. Här finnas 2 kyrkor. Rådhuset är ansenligt och prydligt. Här är ock en Trivial-skola, et Apotek och et Boktryckeri. År 1810 war Folkmängden 4266. Staden idkar fördelaktig handel med de up i landet belägna Soknar, med säd, salt, kram- krydd- och andra waror. Men dess egna stora handels-förråder äro koppar och vitriol. Här finnas 38 handelsmän samt 102 wärkstäder uti 32 särskildta handtwärk. Af fabriks-anstalter finnas 1 klädes- och ylletygs samt några andra fabriker, hwarwid 15 mästare utom andra arbetare sysselsättas. Tätt utmed Staden finnes en pappers-fabrik. Stadens åkerjord utgör 138 tunnland. Circa 600 kor underhållas här.
Falu-Gruwa, en urgammal och stor koppargruwa, belägen 600 famnar från Staden wästerut. Hon har i Dagen flera öpningar, hwaraf den ansenligaste kallas Storgruwan. Dess djup är wid pass 180 famnar. Hon har fordom warit ganska rik, så at et år wid midten af sjuttonde Seculo Afkastningen war 20000 skeppund, men har sedermera mycket aftagit. På 10 år 1781–1790 har tilwärkningen warit 63770 skeppund, således årligen per medium 6377 skeppund. Wid Gruwan är et Skedwärk anlagt för at utur kopparmalmen utdraga det gyldiska och silwerhaltiga. På 6 år 1790–1795 har tilwärkningen warit 24 marker guld och 3418 marker silwer, hwartil kommer 750 skeppund bly.
Fanhult, en Sätesgård uti Wirestad Sokn i Småland.
Fanöe, et Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge, består af 2 Soknar: Fanöe, Moderförsamling, och Birkeland, Annex. År 1801 war Folkmängden 2117.
Fardhem, et Consistorielt Pastorat, på Gottland, uti södra fögderiet, består af 3 Soknar: Fardhem, Moderförsamling, samt Linde och Löjested, Annexer. Det innefattar 25.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 684. — Fardhems Sokn, är til markens beskaffenhet mästadelen jämn, dock uphöjer sig på et ställe en stenkulle, til den höjd, at därowanpå omkring aderton landets kyrkor kunna räknas. En stor måsse benämnd Mästermyr intager å södra sidan Soknens gräns. Rådande jordmånen innefattar sand och ör blandad. Soknen äger hjelpelig skog och därutöver genom tilhöriga lotter uti Annexen Löjested. Utsädet är 260 tunnor af wete, råg, korn och annan säd. Mantalen äro 10. År 1810 war Folkmängden 281. Kyrkan är belägen under 57 gr. 15 min. Polhöjd; 4 mil från Wisby.
Farebo, en Gård uti Misterhult Sokn i Småland, består af 2.2 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och ymnig skog.
Farestad, en Sätesgård i Upland.
Farhult, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, består af 2 Soknar: Farhult, Moderförsamling, och Jonstorp, Annex; innefattar 48.5 Mantal. År 1801 war Folkmängden 1862. — Uti Farhult Sokn är marken jämn. Jordmånen består åt sjösidan af sand och sandmylla; inåt landet af lera och lermylla. Af skog finnes någon ekeskog samt surskog til husbehof. Utsädet är 500 tunnor af alla sädesslag, potäter inberäknade. Mantalen äro 19. År 1805 war Folkmängden 639. Kyrkan är belägen under 56 gr. 14 min. Polhöjd; 7 mil från Malmö.
Faringe, en Sokn i Upland, Stockholms Län och Närdinghundra Härad, är Annex til Knutby Pastorat. Storleken är 0.52 qvadrat mil. Marken är bärgaktig och ganska ojämn. Jordmånen är dels lera med swartmylla eller sandblandad dels örjord. Skogen är i allmänhet ymnig, dock lida några byar brist därå. Utsädet är 200 tunnor. Mantalen äro 32.4; År 1810 war Folkmängden 738. Kyrkan är belägen under 59 gr. 59 min. Polhöjd; 6.6 mil från Stockholm.
Farsta, en Sätesgård uti Ytterjärna Sokn i Södermanland, äger 16 tunnors utsäde, höbol swarande mot utsädet, något litet skog, wacker åbyggnad af trä, med en ansenlig trägård.
Farstorp, en Sätesgård uti Nye Sokn i Småland, består af 1 Mantal, i sambruk med ladugården Biltualed, 1 Mantal, hwilka tilsammans besås med 45 tunnor af råg, korn och hafra. Höbolet är hjelpeligt. Skog finnes ganska ringa. Åbyggnaden är passabel, med en god trägård.
Farstorp, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Wästra Göinge Härad, är Annex til Hästweda Pastorat. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandblandad swartmylla. Skogstilgången är på et och annat ställe något knapp. Mantalen äro 24. År 1805 war Folkmängden 814. Kyrkan är belägen under 56 gr. 17 min. Polhöjd; 3.3 mil från Kristianstad.
Fastered, en Sätesgård uti Finnekumla Sokn i Wästergötland, äger öwer 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol och hjelpelig skog. Åbyggnaden af trä, är gammal.
Fastorp, en Sätesgård i Småland.[Dj 5]
Farsund, en Ort eller Köping, belägen längs utmed et från Qvavigs-fjärden löpande Sund, uti Vandsöe Pastorat, uti Mandals Amt i Norge, uti nordöstra kanten af det så kallade Listerlandet. Här äro mellan 90 och 100 hus och gårdar stående längs upåt en backe, hwaribland finnas några wackra byggningar. Orten bebos af köpmän, skeppare, handtwärkare, krögare och Fiskare. Förnämsta handelen idkas med klippfisk, makrill, någon träladdning och stenmossa. Här finnes en tobaksfabrik, 2 skeppswarf och en stor Reparebana. Köpmännerne äga 12 skepp. Folkmängden är mellan 5 och 600. Orten har sin egen kyrka, som är prydlig. Wid Farsund idkas et betydligt torskfiske. År 1798 flygtade 144 Holländska fiskare på 12 til 15 Fisk-Haksar, förföljde af Engelska kapare, til Farsund och förklarade sig willige at här nedsätta sig, för at idka fiskeri. Dem blewo förunte följande friheter: 1:o Fritagelse från enrollering och utskrifning för dem och deras söner uti lifstiden. 2:o Fritagelse från borgerliga utskylder i 20 år. 3:o Tilstädjelse att nyttja landets Kyrkor, utan at förändra religion. 4:o Borgarebrewen gratis.
Fasterna, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Upland, Stockholms Län och Sjuhundra Härad, har fordom bestått af 2 Soknar: Fasta och Esterna; men år 1797 blewo desse bägge Soknar sammanslagne til en, och en ny och rymlig korskyrka upbygd, hwarest Gudstjensten för de sammanslagne Församlingarne förrättas. Storleken är 0.95 qvadr. mil. Marken är mera jämn än bärgaktig. Jordmånen är blandad med lera och swartmylla, samt mojord på skogshemman. Soknens hela skogsmark utgör circa 10000 tunnland. Här har tilförene warit god tilgång på skog, men sedan Järnwärket Rånäs här bliwit anlagt är densamma medelmåttig. Utsädet är 1520 tunnor. Mantalen äro 53. År 1810 war Folkmängden 1223. Kyrkan är belägen under 59 gr. 47 min. Polhöjd; 4.6 mil från Stockholm, och 3.4 mil från Upsala.
Faurås, et Härad i Halland består af 15 Soknar: Gällared, Gunnarp, Ljungby, Alfshög, Winberg, Stafsinge, Morup, Okomme, Köinge, Swartrå, Fagered, Ullared, Källsjö, Sibbarp, Dagsås.
Fedt, et Pastorat och Tingslag uti Rommerige i Norge, består af 2 Soknar: Fedt Moderförsamling, och Relling Annex. Tingsstället är Gården Nerdrum. År 1801 war Folkmängden 2360. I detta Pastorat finnas ej mindre än 36 sågwärk, men hwarwid ock skogarne mycket utödas.
Felestad, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Ljunits Härad, är Annex til Nöbbelöfs Pastorat.[Dj 6] Marken är jämn och fruktbar. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är 220 tunnor.
Fellingsbro, en Sokn och Regalt Pastorat uti Wästmanland, Örebro Län och Fellingsbro Härad, består af 205.7 Mantal, hwaraf den wida större delen utgörande 190.2 Mantal hörer til Örebro Län och den mindre delen, 15.5 Mantal ligger uti Wästerås Län. Marken är til det mästa jämn, och där är rådande jordmånen lera; dock finnes här en så kallad skogsbygd, där marken är mera ojämn och bärgaktig, hwarest jordmånen är sandmo och så kallad lättjord. En del af Soknen har ymnig skog, största delen hjelpeligt och minsta delen lider brist. Utsädet är 2000 tunnor. År 1810 war Folkmängden 4650. Kyrkan är belägen under 59 gr. 26 min. Polhöjd; 2.5 mil från Örebro. Prästgården består af 1 Mantal, med et därtil hörande Stomhemman, om 1 Mantal, äger 21 tunnors utsäde, äng, hwilken för at wara hjelpelig måste förbättras genom circulationsbruk, skog, icke tilräckelig för behowet, ansenlig och prydlig Mangårdsbyggnad, af trä, med en trägård. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Oppebyberg, Oppboga, Öby, Österhammar, och Finnåker. Här finnas 8 Järnwärk, benämnde Norrby, Stensta, Oppboga, Ekeby, Rockhammar, Storbo, Kåfalla och Grönbo.
Femsjö, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad. Marken är stenig, bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är blandning af mull och sand. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 20 tunnor råg, 94 dito korn, 260 dito blandsäd, 90 dito hafra. Mantalen äro 19. År 1810 war Folkmängden 534. Kyrkan är belägen under 56 gr. 54 min. Polhöjd; 10 mil från Jönköping.
Fennestad, en Sokn, är Annex til Nås Pastorat uti Rommerige i Norge.
Fergstad, en wälbygd och wäl brukad Gård uti Strinde Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge, nära til Staden Trondhiem, är tillika Gästgiweri.
Fergården, en Sätesgård i Wästergötland.
Ferkingstad, en Sokn, är Annex til Skutternäs Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.
Fiby, en Gård uti Wänge Sokn i Upland, äger 38 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ymnig skog, mangårdsbyggnad, af trä.
Fiddie, et Kapell uti Lindås Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.
Fide, en Sokn på Gottland uti södra Fögderiet, är Annex til Gröttlingbo Pastorat, består af 3.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 178. Kyrkan är belägen under 57 grad. 4 min. Polhöjd; 6 mil från Wisby.
Fidie, en Sokn, är Annex til Storöens Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.
Field, en Sokn, är Annex til Sunds Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.
Fieldberg, et Pastorat och Skeppslag uti södra Bergenhus Amt i Norge, består af 4 Soknar: Fieldberg, Moderförsamling, samt Eid, Ålund och Vigeböygd, Annexer. Tingsstället är Gården Olen. År 1801 war Folkmängden 2243.
Fieldgårderne. Desse äro några Gårdar liggande uti Malands Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge. Denna nägd har 4 koppargruwor benämnde Mos, Nap, Grusen och Måeberg, hwilka äro tilhöriga det numera nedlagda Omdals kopparwärk uti Moe Pastorat. Kopparmalmen innehåller jämwäl guld.
Fieldvär, en stor Ö uti Hitteröens Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge, hwarpå ligger en wacker och god Gård, som ock kallas Fieldvär.
Fierding, en Sokn, är Annex til Hurdalens Pastorat uti Aggerhus Amt i Norge.
Fiflaryd, en Sätesgård i Småland.
Fiflered, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Redwägs Härad, är Annex til Böne Pastorat. Mantalen äro 9. År 1805 war Folkmängden 414. Kyrkan är belägen under 57 gr. 57 min. Polhöjd; 8.7 mil från Wänersborg.[Dj 7]
Figa-Älf, en ansenlig ström uti Trondhiems Amt i Norge. Genom denna Älf flottas en stor del af det timmer, som sågas på de wid älwen stående 2 betydliga sågwärk kallade Langlie och Löd. Älwen driwer dessutom många mjölqvarnar, och här giwes godt lax- och laxörings fiske.
Figeholm, en Köping och Lastageplats, med en hamn uti Misterhult Sokn i Småland, har 6 Provisions Handlande.
Figgetorp, en Sätesgård uti Småland och Kalmar Län.
Fiholm,en Sätesgård uti Jäders Sokn i Södermanland, äger 50 tunnors utsäde, höbol til 400 lass, men lider brist på skog. Åbyggnaden består af 2 flygelbyggningar af sten, men saknar huwudbyggning; därwid är en tämeligen stor trägård.
Fiholm, en Sätesgård uti Rytterne Sokn i Wästmanland, äger 30 tunnors utsäde, höbol til 350 lass, knapp tilgång på skog. Åbyggnaden består af et prydligt stenhus, med en ansenlig trägård.
Filabäck, en Sätesgård i Wästergötland.
Filipstad, en Stad uti Wärmelands och Filipstads Bärgslag, utgör jämte Färnebo Moderförsamling och Annexe-Soknarne Brattfors, Nordmark, Gåsborn och Rämmen et Regalt Pastorat, hwilket består af 43.4 Mantal, och hwars Folkmängd år 1810 war 8020. — Staden är belägen under 59 gr. 43 min. Polhöjd; 28.4 mil från Stockholm och 6.5 mil från Carlstad, wid en å, som här faller i sjön Daglösen, är af irregulär figur. Han håller i längd 1500 alnar, i bredd 500, och i widd 15 tunnland. Gator och gränder äro 15 til antalet, flästadelen räta. År 1810 war Folkmängden 560. Staden idkar god handel med den kringliggande Bärgslagen, förnämligast med tackjärn, som upköpes, och återlämnas de för honom behöfliga waror. Antalet af handelsmän är 16 och af wärkstäder 18 uti 13 särskildta handtwärk. Stadens åkerjord utgör 900 tunnland. År 1810 underhöllos 36 hästar och 180 kor. Marknad hålles här den 13 September. Riksdagsnumern är 79.
Filke, et Skatte-Rusthåll uti Hagby Sokn i Upland, består af 1 Mantal, äger 32 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, tilräckelig skog för Gårdens behof, med passabel mangårds åbyggnad af trä.
Filland, en Sokn, är Annex til Hitteröens Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge.
Filie Fjeld, et högt och brant Fjeld mellan Valders Fögderi uti Kristians Amt och Leerdals Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge. Detta fjeld är en gren af Langfjeldet. Häröwer går stora landswägen mellan Kristiania och Bergen. Uppå fjäldet wid landswägen ligga 2 Gårdar til beqvämlighet för resande. Midt på fjeldet står en hög sten, som wisar skilnaden mellan Kristiania och Bergens Stift.
Fillingerum, en Sätesgård uti Ringarums Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, ansenligt höbol och mulbete, ymnig skog, godt fiskewatn, mjölqwarn med 2 par stenar och 1 sågwärk. Därunder lyda 4.5 Mantal bondehemman och 19 torp. Åbyggnaden är obetydlig.
Film, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Olands Härad, håller i widd 1.15 qvadr. mil. Marken är mästadelen jämn, men i allmänhet mycket stenbunden. Jordmånen består af circa hälften sand och hälften lera. Skogen är ymnig. Utsädet är 200 tunnor råg och 130 dito korn. Mantalen äro 32.5; År 1810 war Folkmängden 2008. Kyrkan är belägen under 60 grad. 14 min. Polhöjd; 4 mil från Upsala. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Österby. Dannemora järngruwor äro ock til twåtredjedelar belägna inom denna Sokn.
Findås, et Pastorat uti Bergenhus Amt i Norge, består af 4 Soknar: Moster, Moderförsamling samt Bremnäs, Bommel och Sveens, Annexer. År 1801 war Folkmängden 2939. På Prästegårdens ägor finnes en mineralisk källa, som innehåller Selters-watnets beståndsdelar, men ej i så hög grad dess luftsyra. Det är ganska godt mot gikt, nerweswaghet och blodspottning utan feber. Här är ock inrättadt et bad af samma watn.
Findöe, et Pastorat uti Stavangers Amt i Norge, består af 2 Öar, som hwardera innehåller en Sokn, nämligen Findöe och Falgöe. Den förra såsom den större utgör Moderförsamlingen. Härpå ligga 27 ansenliga Gårdar. På ön finnes skog af ek, björk, asp, hassel och andra löfträn. Kyrkan är en wacker grundmurad byggning konstrikt bygd, samt synes några mil ut i hawet. År 1801 war Folkmängden 1129.
Finja, et Regalt Pastorat uti Skåne, Kristianstads Län och Wästra Göinge Härad, består af 2 Soknar: Finja, Moderförsamling och Hörja Annex. Marken är mästadelen bärgaktig och jordmånen mager. Höbärgningen består til större delen i kärrhö. Skogen är ringa och räcker knappast til husliga behower. Pastoratet innehåller 36.7 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1242. — Finja Sokn består af 17 Mantal. År 1805 war Folkmängden 607. Kyrkan är belägen under 56 gr. 10 min. Polhöjd; 3 mil fr. Kristianstad.
Finmarken, et Amt uti Nordlands Stift i Norge, utgör nordligaste delen af detta Rike. Det är beläget mellan 68 och 71 graders Polhöjd, samt håller i längd 56 mil. Det består af 2 Fögderien och 2 Häradshöfdingdömen, hwilka äro Senjens och Tromsöens, samt Finmarkens. Hela Amtet är emot wäster och norr omgiwet af norra Oceanen och Ishawet, emot öster af Lappland och emot söder af Nordlands Amt. I bägge Fögderiena äro 20 Pastorat, hwilka äro indelte i 4 Prosterien samt hawa 36 kyrkor. Här äro 2 Städer eller Köpingar: Hammerfest och Vardöe, samt 5 Handelsplatser Loppen, Hasvig, Alten, Kielvig och Måssöe. Det utgör tillika med Nordland et Lagmansdöme. — Finmarkens Fögderi börjar wid Fiskeläget Loppen och sträcker sig uti en böjning wid sjökanten 44 mil til en holme kallad Lyngstuen, där Norge slutar, och Ryska Lappland widtager. Förmedelst den skarpa köld här faller är landet icke mycket bebygt, utom wid sjökanten, hwarest skogar finnas. Den wästra delen mot hawet kallas egenteligen Finmarken, och den östra delen Lappland; hwarefter inbyggarne indelas i Finnar och Lappar, eller ock i de så kallade Sjöfinnar, hwilka äro de som bo wid sjökanten, samt hawa fasta bopålar och gårdar, och uti Fjeldfinnar eller Lappar, hwilka äro de som uppehålla sig längre in i landet, och desse wanka til största delen hit och dit omkring på det stora och höga fjeldet Kölen. Inbyggarnes näring i Finmarken nämligen Sjöfinnarnes, består förnämligast i fiskeri, jämwäl någon nötawel; Fjeldfinnarne eller Lapparne däremot nära sig af deras Renar, som giwa dem kläder, mjölk, smör, ost och kött, jämwäl af jagt och skytteri, hwarwid de erhålla älgar, mårdar, bäfrar och andra slags wilda djur, så ock fogelwildt. Från hela Finmarken utföres til afsalu den bästa och fetaste lax, som wankas i Norge; Tran som tilwärkas af walrossar, skälar och marswin; torr och saltad fisk; hälleflundror skurna i långa stycken och torkade, som kallas räkling; hwarjehanda slags skinnwaror, ådun, och andra slags waror. Däremot bestå importerne förnämligast uti sädeswaror, i synnerhet råg, korn, mjöl och malt; widare salt, tobak, bränwin, fiskelinor, lärft, klädeswaror, järnwaror, smör, talg, krydder m. m. Finmarken har i det hela en ganska fördelaktig belägenhet för fiskeriernas drift; äger goda sommar- och winter-hamnar; samt strömar och fjärdar, som genomskära landet. Skogar finnas på åtskilliga ställen, i synnerhet wid sjökanten och wid strömarne, til fiskehaksars och båtars byggande, hwartil inbyggarne sjelwe äro ganska händige. Metaller finnas ock i Finnmarken, såsom silwerhaltigt bly, koppar- och järnmalm; men skogsbristen förbjuder deras begagnande. Likaså finnes här qvicksilwer, cinober, bärgkristal, ametist, topas, hwaraf Lapparne betjäna sig af at slå eld med i brist af flintstenar, kruklera, surbrunnswatn. Fjeldfinnarnes antal aftager och deras rikedom beror utaf antalet af Renar. De, hwilkas hjordar äro nästan utdödde, flytta til Sjöfinnarne. Desse Sjöfinnar föra et stilla lefnadssätt och äro mera sedlige än Fjeldfinnarne. — Följande Förtekning wisar den Folkmängd, som år 1801 fanns uti Finmarkens Amt.
| Pastorat, | Folkmängd | |
| Senjens Prosteri: | ||
| 1 | Trondenäs | 2289 |
| 2 | Astafjord | 2526 |
| 3 | Sand | 653 |
| 4 | Torsköen | 320 |
| 5 | Midfjord | 366 |
| 6 | Qväfjord | 1197 |
| 7 | Tranöe och Dyröe | 1560 |
| 8 | Lexvig och Hillesöe | 1549 |
| Summa 10460 | ||
| Tromsöens Prosteri: | ||
| 1 | Tromsöe | 3024 |
| 2 | Carlsöe | 1880 |
| 3 | Lyngen | 1728 |
| 4 | Skjervöe | 1975 |
| Summa 8607
| ||
| West-Finmarken: | ||
| 1 | Alten eller Talvig | 1973 |
| 2 | Loppen | 623 |
| 3 | Hammerfest | 922 |
| 4 | Måssöe | 454 |
| 5 | Kielvig och Kistrand | 764 |
| 6 | Kautokeino | 666 |
| Summa 5402 | ||
| Ost-Finmarken: | ||
| 1 | Köllefjord | 999 |
| 2 | Vadsöe | 1141 |
| 3 | Vardöe | 160 |
| Summa 2300 | ||
| Total | Summa 26769. | |
Numera består Senjens Prosteri endast af 7 Pastorat, ty år 1810 blewo, enligt et Kongligt Rescript, Torsköe och Midfjord förenade til et kall.
Finnekumla, en Sokn uti Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex till Gällstads Pastorat. Marken är i allmänhet jämn; jordmånen god sandmylla, med något lera; skog finnes föga. Utsädet är 135 tunnor. Mantalen äro 8. År 1805 war Folkmängden 342. Kyrkan är belägen under 57 gr. 40 min. Polhöjd; 9.5 mil från Wänersborg.
Finnerånger, en Sätesgård i Upland.[Dj 8]
Finnerödja, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Howa Pastorat. Mantalen äro 23. År 1810 war Folkmängden 1542. Kyrkan är belägen under 58 gr. 50 min. Polhöjd; 4 mil från Mariestad. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Skagersholm.[Dj 9]
Finnhyttan, eller Skärhyttan, et Järnwärk uti Grythytte Sokn i Wästmanland, äger 1 hammare med 300 skeppund stångjärns-smide samt hjelpelig skog.
Finnmark. Med detta namn beteknas öwersta delarne af Landskapen Wärmeland och Dalarne, hwilka bebos af Finnar. De som bo i Mora Sokn tala Finska språket utan förwandling och äwen renare Swenska än många af Dalfolket. De nära sig mästadelen af swedjande. Uti trakten wid gränserne af Hälsingland och Medelpad bo också Finnar.
Finnåker, en Sätesgård uti Fellingsbro Sokn i Wästmanland, består af 5.5 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol och ymnig skog. Mangårdsbyggnaden är ansenlig, med en trägård. — Til Gården hörer et Järnwärk, som ock kallas Finnåker som består af 3 hamrar med 2270 skepp:d stångjärns-smide, samt knip- och spikhamrar.
Finnåhammar, et Järnwärk uti Järnboås Sokn i Wästmanland, äger 600 skeppund stångjärns-smide. Åbyggnaden är ingen annan än nödiga hus för Smederne.
Finspång, en Sätesgård uti Risinge Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, och jämte den därtil höriga Ladugården Öwersäter, af 3 Mantal. Utsädet är något öwer 20 tunnor, ansenligt höbol, nödtorftigt mulbete, tegelbruk, mjölqvarn med 3 par stenar, 1 sågwärk samt fiske til husbehof. Därunder lyda 27 torp. Mangården består af en stor och prydlig huwudbyggning, jämte 2 ansenliga flyglar, af sten, hwarwid befinnes en ansenlig lustpark i Engelsk stil med et drifhus af sten, hwarest finnas åtskilliga sällsynta wäxter. Köks och fruktträgården är jämwäl stor; likaledes finnes en stor humlegård. — Med Säteriet är förbundet et Järnwärk af samma namn bestående af 2 hamrar och 4 härdar, med 1600 skeppund stångjärns-smide, samt en masugn och canongjuteri. Detta wärk har tilräckelig skog på Säteriets område och ännu ymnigare tilgång på de därunder lydande skogshemman.
Finsland, en Sokn, är Annex til Biellands Pastorat uti Mandals Amt i Norge. Folkmängden är 570.
Finsta, en Sätesgård uti Skäderö Sokn i Upland.
Finstad, en Sätesgård uti Borg-Löt Sokn i Östergötland, består af 2.5 Mantal, äger 36 tunnors utsäde, höbol til 120 lass, godt mulbete, skog knappast til husbehof, gammal stenhusbyggnad, med en trägård, samt 4 underliggande torp.
Finstaholm, en berustad Sätesgård uti Häggeby Sokn i Upland, består af 3 Mantal, äger något öwer 20 tunnors utsäde, höbol til 200 sommarlass, föga tilräckelig skog, en huwudbyggning af 2 wåningar, samt 2 flygelbyggningar, allt af trä. Trägården är tilräckelig efter Gårdens storlek och wäl städad.
Finwed. Med detta namn beteknades fordom Östbo och Wästbo Härader uti Jönköpings Län i Småland.
Fione, en ansenlig och wälbygd Gård uti Hvidesöe Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge.
Fiotland, en Sokn, är Annex til Övre Qvinnedals Pastorat uti Mandals Amt i Norge.
Fiskeberga, Kyrkoherde-Boställe uti Kudby Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger en nyligen upförd prydlig stenhusbyggnad, den enda af detta slag som finnes på någon Prästgård i hela Linköpings Stift.
Fiskeby, en Pappers-Fabrik uti Östra Eneby Sokn i Östergötland, wid Motala älf, tilwärkar godt papper, af många slag. Åbyggnaden är wacker.
Fiskebäck, en Kapells-församling uti Morlanda Sokn i Bohusland. År 1805 war Folkmängden 730.
Fiskebäck, en Kapells-församling uti Habo Sokn i Wästergötland. Kyrkan, som kallas Gustaf Adolf, är belägen 0.8 mil från Habo Kyrka.
Fiskeryd, en Sätesgård i Småland.
Fiskmansbo, en Sätesgård uti Nysätra Sokn i Upland, består af et Mantal, äger öwer 20 tunnors utsäde, torpen oräknade, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, passabel mangårdsbyggnad af trä, med en trägård.
Fiskum, en Sokn, är Annex til Egers Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge.
Fiskåe, et Järnwärk uti Vandälvens Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, anlades år 1757, och har god järnmalm, men nedlades år 1783 af brist på skog.
Fister, en Sokn, är Annex til Hielmelands Pastorat i Stavangers Amt i Norge.
Fitja, et Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Lagunda Härad, består af 2 Soknar: Fitja, Moderförsamling och Hjelsta Annex. Storleken är 0.36 qvadr. mil. Mantalen äro 57. År 1810 war Folkmängden 965. — Fitja Sokn håller i widd 0.15 qvadr. mil. Marken är jämn til twåtredjedelar af Soknens storlek, men en tredjedel består af bärg och backar. Rådande jordmånen är lera, men swartmylla och sand finnes ock somligstädes. Ingen skog finnes, allenast i några gärdesbackar wäxa buskar och smärre trän, eljest är brist på timmer, gärdsel och wed. Utsädet är 220 tunnor. Mantalen äro 28. År 1810 war Folkmängden 385. Kyrkan är belägen under 59 gr. 40 min. Polhöjd; 2 mil från Upsala. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Hessle och Friberg.
Fittja, en Gästgiwaregård och Postgård uti Botkyrka Sokn i Södermanland, äger 20 tunnors utsäde och godt höbol. Åbyggnaden består af et nybygt ansenligt och prydligt stenhus jämte träbyggningar. Afståndet från Stockholm är 1.6 mil.
Fituna, en Sätesgård i Södermanland.
Fiwelstad, en Sokn uti Östergötland och Aska Härad, är Annex til Hagbyhöga Pastorat. Marken är til större delen jämn, endast några kullar, men intet bärg finnes. Rådande jordmånen är sandör. De fläste hemman hawa liten skog, men få til husbehof. Flere måssar finnas inom Soknen, som nu äro nästan aldeles odugliga, men kunna genom utdikning bliwa gagneliga. Bränntorf finnes på et och annat ställe, men nyttjas föga. På hö och mulbete är brist. Utsädet är 700 tunnor då halwa åkerjorden wilar. Mantalen äro 20.6; År 1810 war Folkmängden 527. Kyrkan är belägen under 58 gr. 27 min. Polhöjd; 3.4 mil från Linköping. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Räfsjö.
Fiäre, en Sokn, är Annex til Öjestads Pastorat uti Nedenäs Amt i Norge.
Fiäre, et Tingslag uti södra Bergenhus Amt i Norge. Tingsstället är Gården Leervigen.
Fjelie, et Regalt Pastorat uti Skåne, Malmö Län och Torna Härad, består af 2 Soknar: Fjelie, Moderförsamling och Flädie Annex. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är 1790 tunnor. Mantalen äro 30. År 1805 war Folkmängden 1018. — Fjelie Sokn innehåller 22 Mantal. Utsädet är 1170 tunnor. År 1805 war Folkmängden 751. Kyrkan är belägen under 55 gr. 44 min. Polhöjd; 1.5 mil från Malmö.
Fjelkesta, et Consistorielt Pastorat uti Skåne, Kristianstads Län och Willands Härad, består af 2 Soknar: Fjelkesta, Moderförsamling och Råbelöf Annex. Pastoratet består af 51 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1314. — Uti Fjelkesta Sokn är Marken ojämn, nämligen bärgaktig, hög- och sidländ. Rådande jordmånen är dålig sandmylla på högderne och bärgsur jord i sidderne. Soknen lider fullkomlig brist på skog, men har litet smått buskwärk på de sänkare ställen. Utsädet är 920 tunnor af alla sädesslag. Mantalen äro 32.5; År 1805 war Folkmängden 851. Kyrkan är belägen under 56 gr. 6 min Polhöjd; 0.7 mil från Kristianstad. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Odersberga.
Fjelkinge, et Regalt Pastorat uti Skåne, Kristianstads Län och Willands Härad, består af 2 Soknar: Fjelkinge, Moderförsamling och Nymö Annex. Marken är jämn och slät. Rådande jordmånen är sand. På skog är brist. Utsädet är 1250 tunnor, dock torde detta framdeles kunna betydligen ökas, sedan de nyligen förrättade Enskiften bliwit tagne i bruk, och mera odlade. Mantalen äro 31. År 1805 war Folkmängden 1147. — Fjelkinge Sokn innehåller 22.7 Mantal. År 1805 war Folkmängden 858. Kyrkan är belägen under 56 gr. 2 min. Polhöjd; 0.7 mil från Kristianstad.
Fjäll, en Sätesgård uti Lugnås Sokn uti Wästergötland, består af 1 Mantal. Åkern uti tredingssäde besås med 8 tunnor höstsäd, ock 16 dito wårsäd. 50 korgar hö inbärgas wanligen. Gården har några intäkter på Kinneskogen; desse giwa 20 lass hö och däröwer. Trägård och humlegård finnas.[Dj 10]
Fjällsjö, en Sokn uti Ångermanland, är Annex til Ramsele Pastorat. Belägenheten är längs efter Ångerman-älwens norra gren. Marken är öwerallt bärgaktig och ojämn, samt består af sandaktig jordmån. Soknen har ymnig skog, med många bärg, sjöar och kärr. Utsädet är 60 tunnor. Mantalen äro 17. År 1810 war Folkmängden 252. Boskapsskötsel är Ortens förnämsta näring emedan widsträckt utrymme och fördelaktigt bete därtil bidraga. Kyrkan är belägen 3 mil från Ramsele kyrka.
Fjällskäfle, en Sätesgård i Södermanland.
Fjälskär, en Sätesgård i Södermanland.
Fjärdhundra. Detta Land utgör wästra trakten af Upland, samt lyder under Wästerås Höfdingdöme. Det innefattar 3 hela Härad: Simtuna, Torstuna och Wåla, samt en del af Övertjurbo Härad, och består af 15 Soknar: Simtuna, Altuna, Löfsta, Frösthult, Torstuna, Wittinge, Österunda, Hernevi, Wåla, Nora, Huddinge, Harbo, Enåker, Norrby och Tärna. Det innehåller i widd 15.54 qvadr. mil. År 1810 war Folkmängden 17889.
Fjäre, et Härad uti Halland, utgör dess nordligaste del. Det innefattar 1 Stad och 14 Soknar: Kongsbacka, Tölö, Lindome, Elfsåker, Fjärås, Förlanda, Walda, Släp, Onsala, Frillesås, Gellinge, Idala, Hunehals, Ölmewalla och Landa.
Fjärestad, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, är Annex til Bårslöfs Pastorat. Marken är jämn, utom några betydligare dälder, wid en förbigående å. Rådande jordmånen är sandmylla, med lera i botnen på de flästa ställen. Skog finnes ej mer än på et enda ställe, wid nämnde dälder, högst obetydligt. Utsädet är circa 30 tunnor på Mantalet. Mantalen äro 16.5; År 1805 war Folkmängden 507. Kyrkan är belägen under 55 grad. 59 min. Polhöjd; 4 mil från Malmö.
Fjärestads Torp, en Frälsegård uti förenämnde Sokn, består af 4.5 Mantal, äger 120 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, nästan ingen skog, men flera planterhagar, 2 flygelbyggningar af korswärke, med 2 stora trägårdar, med många fruktträn.
Fjärås, et Regalt Pastorat uti Halland och Fjäre Härad, består af 2 Soknar: Fjärås, Moderförsamling och Förlanda Annex, innehåller 154.7 Mantal. År 1805 war Folkmängden 3863. — Fjärås Sokn innefattar 130.5 Mantal. Marken är dels jämn, dels bärgaktig. Rådande jordarten är lera och mylla. En tredjedel af Soknen äger någorlunda hjelpelig skog. Utsädet, utom potäter, är 1990 tunnor. År 1805 war Folkmängden 3040. Kyrkan är belägen wid sjön Lygneren under 57 gr. 28 min. Polhöjd; 8.8 mil från Halmstad. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Tjolöholm, Råssared och Dal.
Flackarp, eller Flackerup, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Bara Härad, är Annex til Uppåkra Pastorat, består af 11.2 Mantal. Marken är jämn och bördig. Rådande jordmånen är lermylla. Skog finnes ingen. Utsädet är 540 tunnor. År 1805 war Folkmängden 166. Kyrkan är belägen under 55 gr. 42 min. Polhöjd; 1.5 mil från Malmö. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Trolleberg.
Fladdal, en Sokn, är Annex til Sillegiords Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge.
Flagstad, en Sokn, är Annex til Holte Pastorat uti Nedenäs Amt i Norge.
Flakeberg, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wiste Härad, är Annex til Särestads Pastorat, består af 15.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 389. Kyrkan är belägen under 58 gr. 19 min. Polhöjd; 7.6 mil från Mariestad.
Flakstad, et Pastorat och Tingslag uti Nordlands Amt i Norge, består af 2 Soknar: Flakstad, Moderförsamling och Mosköenäs Annex. År 1801 war Folkmängden 905.
Fledingstorp, en Sätesgård uti Wissefjärda Sokn i Småland, består af 3 Mantal, äger 26 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, prydlig Mangårdsbyggning af trä, med en wacker trägård. Under Gården lyda i denna Sokn 7.6 Mantal.
Fledsberg, et Pastorat och Tingslag uti Budskeruds Amt i Norge; består af 3 Soknar; Fledsberg, Moderförsamling, samt Svenning och Lyngdal Annexer. År 1801 war Folkmängden 2694. Tingsstället är Gården Flätterud. På den så kallade Grönlie mark finnes et kopparwärk.
Flekkefjord, en Köping och Handelsplats uti Mandals Amt i Norge, midt mellan Kristiansand och Stavanger. Til denna ort är god sjöfart och därifrån utskeppning af Norrska produkter, bestående förnämligast uti skogswaror, fisk och skinnwaror, jämwäl tran. Här bo åtskilliga köpmän och andra borgare. Til Flekkefjords Tulldistrict höra Lastageplatserne Qvinnesdal, Farsund och Agnefäst. År 1792 inkommo til hamnen 115 och utgingo 123 skepp. År 1793 ägde orten 46 större och smärre skepp. År 1792 war Folkmängden 750. Polhöjden är 58 grad. 17 min. — Laxfisket uti Flekkefjords Tulldistrict är ännu af tämelig betydenhet, emedan årligen utskeppas några laddningar rökt lax, utom det som förbrukas hemma i landet, jämwäl är hummerfisket en betydelig artikel.
Flekkeröe, en Ö, belägen en half mil i söder från Kristiansand uti Mandals Amt i Norge. Denna ö håller 1.3 mil i omkrets. Mellan ön och fasta landet är en för skepp ganska säker hamn, kallad Flekkeröe hamn, til hwilken sjöfarande kunna inlöpa på den ena sidan om ön och ut på den andra; hwarföre ock denna hamn anses för en af de bästa i Norge. Hamnen är 8 til 9 fot djup, och grunden består af ler och sandgrus. Wid mynnet af hamnen är på ön en fästning anlagd, men denna blef år 1807 af Engländarne sprängd i luften.
Flem, en stor och wälbygd Gård uti Harams Sokn och Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.
Flen, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Willåtinge Härad, är Annex til Mellösa Pastorat. Storleken 0.42 qvadr. mil. Mantalen äro 19. År 1810 war Folkmängden 639. Kyrkan är belägen under 59 grad. 3 min. Polhöjd; 4 mil från Nyköping.
Fleninge, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, är Annex til Allerums Pastorat; består af 15.6 Mantal. År 1805 war Folkmängden 627. Kyrkan är belägen under 56 gr. 7 min. Polhöjd; 5.6 mil från Malmö.
Flenshult, en Sätesgård uti Carlstorps Sokn i Småland, äger 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, samt tilräckelig skog til alla behof. Åbyggnaden af trä, är mindre ansenlig, därwid är en trägård.
Fleringe, en Sokn på Gottland uti norra Fögderiet är Annex til Rute Pastorat; består af 4.4 Mantal. Utsädet är 110 tunnor mästadelen råg. År 1810 war Folkmängden 197. Kyrkan är belägen under 57 gr. 53 min. Polhöjd; 4.2 mil från Wisby.
Flerohopp, et Järnwärk uti Madesjö Sokn i Småland, har en stångjärnshammare. Smidet är 300 skeppund stångjärn. Skog finnes hjelpeligt å det underliggande hemmanet Bås. Mangårdsbyggnaden är 2 wåningar hög.
Flexved, en ansenlig och wäl odlad Gård uti Laurdals Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge, hwartil hörer den största och betydligaste skogen uti hela Pastoratet.
Flisby, et Regalt Pastorat uti Småland, Jönköpings Län och södra Wedbo Härad, består af 2 Soknar: Flisby, Moderförsamling och Salberga Annex. Mantalen äro 93. År 1810 war Folkmängden 2378. — Uti Flisby Sokn är marken wid gränserna bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla, på få ställen lermylla och på några ställen mojord. Soknen har på de flästa ställen tilräckelig skog och något til afsalu. Öpna jorden brukas sålunda at twåtredjedelar besås årligen och en tredjedel är trädesjord. Utsädet uti hela Soknen är genom märkeliga odlingar och stenbrytning de sidste 20 åren bragt til 200 tunnor råg-utsäde, 60 dito korn, 250 dito hafra, 10 à 12 dito ärter, men litet wete. Äng och bete är på långt när icke swarande emot åkrens widd, utan sommar-bete läjes uti angränsande Soknar. Här och där har höförbättringen börjats genom artificielt höfrö af klöwer, knölhafra, lucern och dylikt, såsom ock åkern genom artificiel gödsel underhålles. Soknen innehåller 49.4 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1287. Kyrkan är belägen under 57 grad. 45 min. Polhöjd; 3.8 mil från Jönköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Torrsjö, Johannisberg och Åkerberg.
Fliseryd, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Handbörds Härad. Markens beskaffenhet är sådan, at utom de hemman, som äro belägne å ömse sidor om ån, som flyter midt genom Soknen, och som hawa åkrar och ängar wid densamma, består nästan hela den öfriga delen af Soknen af oländig skogsmark, hällar och bärg, samt mossar och kärr bewuxne med pors, sqvacker och ljung. Rådande jordmånen består af fiotlera, sand, sandmylla med klapersten och momylla. Skogen är wid de fläste hemman til större delen utödd. Soknen innehåller 41.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2111. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Fliseryd och Bankeberg. Dessutom finnes här 1 krutbruk, 1 kniphammar-stock wid namn Ankarshammar, samt 2 pappersfabriker.
Fliseryd, en Sätesgård i förenämnde Sokn består med underliggande hemman af 8 Mantal, samt har en wacker belägenhet.
Flishult, en Sätesgård uti Näsby Sokn i Småland, äger nära 40 tunnors utsäde, litet höbol, medelmåttig skog, samt föga prydlig åbyggnad.
Flistad, en Sokn i Östergötland och Gullbergs Härad, är Annex til Ljungs Pastorat; består af 23.5 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lerblandad dungjord. Här är öwerallt skoglöst, utom wid en by, där någon tilgång finnes i hagarne. Utsädet stiger til 406 tunnor. År 1810 war Folkmängden 591. Kyrkan är belägen under 58 grad. 29 min. Polhöjd; 1.3 mil från Linköping. Här finnes en mineralkälla, hwars watn liknar Loka-watnet.
Flistad, et Consistorielt Pastorat uti Wästergötland, och Wadsbo Härad, består af 2 Soknar: Flistad, Moderförsamling, och Götlunda Annex; består af 46.2 Mantal. Jordmånen är åtskillig: i Flistads Sokn och häldst Flistads by, är mäst god lera och djup matjord. På några ställen och på högderne är sandmylla och klapursten. Uti Götlunda är något lerjord här och där, men mäst sand och sandmylla. Boskapsskötsel idkas med nog fördel i Götlunda men icke så i Flistad, emedan mulbetet här är ringa och höfångsten ringare. På et Mantal födas 4 par oxar, 4 kor, 2 hästar, några ungnöt, samt 12 högst 16 får. — Flistad Sokn består af 19.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 378. Kyrkan som är ljus och rymlig är belägen under 58 grad. 34 min. Polhöjd; 2.5 mil från Mariestad och 4 mil från Skara. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Storegården och Backgården.
Flo, et Consistorielt Pastorat uti Wästergötland, Mariestads Län och Åse Härad, består af 4 Soknar: Flo, Moderförsamling, samt Sal, Ås och Näs, Annexer, består af 89 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2711. — Flo Sokn innehåller 36.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1022. Kyrkan är belägen under 58 gr. 33 min. Polhöjd; 1.8 mil fr. Mariestad.
Floby, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, består af 4 Soknar: Floby, Moderförsamling, samt Götewed, Träwatna och Hällestad, Annexer, hwaraf de 3 förre Soknarne äro belägne uti Mariestads Län och Wilska Härad, och den fjärde i Wänersborgs Län och Gäsene Härad; innefattar 81.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1664.[Dj 11] — Floby Sokn består af 32.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 514. Kyrkan är belägen under 58 grad. 8 min. Polhöjd; 6.7 mil från Mariestad.[Dj 12]
Floda, en Sokn och Regalt Pastorat uti Södermanland, Nyköpings Län och Oppunda Härad, håller i widd 2.24 qvadr. mil, samt består af 90 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Soknen har å de fläste hemman tilräckeligt skog för sit behof, å några äwen til afsalu af kol, timmer och andra skogsprodukter. Utsädet stiger til 1000 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2879. Kyrkan är belägen under 59 grad. 5 min. Polhöjd; 5 mil från Nyköping. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Ökna. — Järnmalm brytes uti Stafs och Walsalla gruwor tilhörige Hällefors och Högsjö Järnwärk.
Floda, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Dalarne, och Fögderiet Wästerdalarne, håller i widd 4 qvadr. mil. Marken är dels bärgaktig, dels jämn. Rådande jordmånen är mo och sandjord, dock har en by i Soknen, som innefattar 45 grannar, swartmylla blandad med lerjord. Skog finnes til öwerflöd, däribland storwirks-trän och sågtimmer. Utsädet är 456 tunnor. Mantalen äro 49. År 1810 war Folkmängden 1791. Kyrkan är belägen under 60 gr. 29 min. Polhöjd; 4.7 mil från Falun. — Uti Soknen finnes et järnwärk kalladt Löfsjön samt en masugn.
Floda, en Sätesgård uti Skallsjö Sokn i Wästergötland, består med underlagde Gårdar Högsboholm och Gölan af 6.5 Mantal. Jordmånen, som består af lera, mylla, sandjord och måsjord, är med tilhjelp af märgel, mycket förbättrad. Utsädet är mellan 70 och 80 tunnor, hwaraf större delen blandsäd. År 1811 skördades 300 tunnor råg. Höbolet är hjelpeligt. Åbyggnaden, bestående af en huwudbyggning med flyglar, är wacker. Därwid befinnes en trägård, den ypperligaste i hela Häradet, försedd med afsättningar, wattutrummor, och hvarjehanda variationer, samt et drifhus. Til Gården hörer et Järnmanufacturwärk, bestående af 13 kniphamrar, en stångjärnshammare och en smältugn. Det har på Gårdens ägor tilräckelig skog til kolning. Här är ock et finbladigt sågwärk.
Flodbergs Koppar-gruwor. Desse äro belägne uti Åls Sokn i Dalarne.
Flodholm, en Kopparhytta uti förenämnde Sokn. Malmen hämtas från Flodbergs gruwor.
Floefjeld, et högt Gränsefjeld uti Nordals Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. Här öwer går allmänna landswägen til Norra Bergenhus Amt.
Flom, en Sokn, är Annex til Urlands Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.
Flor, en Fabrik uti Mo Sokn i Hälsingland, tilwärkar halfsiden- bomulls- linne- och ylle-wäfnader. Wid år 1794 woro 40 skottspols- och 18 til 20 strumpwäware-stolar i gång, hwarwid sysselsättes något öwer 100 arbetare. Här är ock et Färgeri. I sednare åren har denna Fabrik märkeligen aftagit, så at han nu är för ägarne föga lönande.
Florewåg, en stor Hafswik uti Nordhordland uti södra Bergenhus Amt i Norge, är ryktbar för det stora sjöslag, som år 1149 här hölls, mellan Kong Sverre och Sigurd Magnusson, hwaruti den förre wann seger.
Flosjöhyttan, et Järnwärk uti Grythytta Sokn i Wästmanland, äger 200 skeppund stångjärnssmide samt hjelpelig skog.
Flosta, en Sätesgård uti Altuna Sokn i Upland, äger 32 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, mer skog än til husbehof, en stor men gammal mangårdsbyggning af trä, med en ansenlig trägård.
Flottebo, en Sätesgård i Wästergötland.
Flundre, et Härad uti Wästergötland och Wänersborgs Län, innefattar 5 Soknar: Rommeled, Fors, Uphärad, Fuxerna och Åsbräcka.
Fluxerum, en Sätesgård uti Carlstorps Sokn i Småland, äger 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilräckelig skog til alla behof, föga ansenlig åbyggnad af trä.
Flyhof, en Sätesgård i Wästergötland.[Dj 13]
Flyinge, en Kungs Ladugård uti Sandby Sokn i Skåne, äger 100 tunnors utsäde, ymnigt höbol, men ganska ringa skog. Mangården har en grundmurad huwudbyggning med 2 flyglar. Åkerjorden ligger så sidländt, at den i wåta år giwer ringa äring, men är däremot i torra år mycket bördig. Under Gården lyda 16 Mantal Kronohemman, som här göra arbete, samt 19 torp.[Dj 14]
Fläckebo, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Norrbo Härad, håller i widd 0.9 qvadr. mil. och består af 31.2 Mantal. Marken är bärgaktig; Rådande jordmånen en slags wäslera. De flästa hemman hawa hjelpelig skog. Utsädet är 510 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1092. Kyrkan är belägen under 59 gr. 52 min. Polhöjd; 3.2 mil från Wästerås.
Flädje, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Torna Härad, är Annex til Fjedlie Pastorat, samt består af 8.2 Mantal. Marken är jämn; Rådande jordmånen är lera. På skog är fullkomlig brist. Utsädet är 620 tunnor. År 1805 war Folkmängden 267. Kyrkan är belägen under 55 gr. 43 min. Polhöjd; 1.4 mil från Malmö.
Flädingstorp, en Sätesgård i Småland och Kalmar Län.
Flättinge, en Sätesgård uti Skärstad Sokn i Småland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, swagt höbol, betydelig brist på skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, om 2 wåningar, med en ansenlig och wacker trägård.
Flättna, en Sätesgård uti Nicolai Sokn i Södermanland, äger 25 tunnors utsäde, ymnigt höbol til 500 lass, ypperlig skog, föga betydlig mangårds åbyggnad, förmånligt fiske.
Flötsund, et namnkunnigt färjeställe öwer Fyris-ån mellan Upsala och Alsike, utgör gränseskilnaden mellan Upsala och Stockholms Höfdingdömen.
Flöe, en stor Gård uti Ulvstens Sokn uti Romsdals Amt i Norge.
Flöxhult, en Sätesgård uti Elghult Sokn i Småland, består af 1 Mantal.
Fodevang, en Sokn, är Annex til Ringeboe Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.
Fodne, en Sokn, är Annex til Ramnäs Pastorat uti Grefskapet Jarlsberg i Norge.
Fogdarp, en Sätesgård uti Bosjöklosters Sokn i Skåne, äger mellan 30 och 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol och hjelpelig skog.
Fogdö, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Åkers Härad, består af 2 Soknar: Fogdö, Moderförsamling, och Helgarö Annex, bägge belägna på en Ö i Mälaren, nära til fasta landet. Pastoratet håller i widd 1.02 qvadr. mil och består af 75.4 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1734. — Fogdö Sokn håller i widd 0.7 qvadrat mil och innefattar 53.2 Mantal. Soknen har til större delen, i synnerhet på slätterne omkring kyrkan, jämn och god lergrund; men dess nordliga trakt är bärgaktig och nog stenbunden med ringa skog, det mästa af gran, så at, få hemman undantagne, Soknen saknar nödigt bränsle, hwilket, tillika med byggningsämnen ifrån Åkers Härads Allmänning och kringliggande orter måste anskaffas. Utsädet är 750 tunnor. Ängen i allmänhet är liten, men god, mulbetet ringare, hwilket gör at sädesproduktionen föga högre än til sjette kornet lärer kunna uptagas. År 1810 war Folkmängden 1256. Kyrkan är belägen under 59 gr. 25 min. Polhöjd; 7.2 mil från Nyköping och 1 mil från Strängnäs. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Kongsberg, Bergshammar och Hesselbyholm.
Fogelbro, en Sätesgård i Upland.
Fogelfors, et Järnwärk uti Högsby Sokn i Kalmar Län, har 600 skep:d stångjärns smide.
Fogelsjö, en Gård uti Swedwi Sokn i Wästmanland, är Boställe åt Second-Majoren wid Wästmanlands Regimente, äger 20 tunnors utsäde, förswarlig äng, nästan alsingen skog, hjelpelig åbyggnad.
Fogelsta, en Gård uti Julita Sokn i Södermanland, äger 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilräckelig skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af trä, med en mot Gårdens behof fullkomligt swarande trägård.
Fogeltofta, eller Falstofta, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Albo Härad, är Annex til Löwestads Pastorat, i Malmö Län, består af 14.2 Mantal. Utsädet är 425 tunnor. År 1805 war Folkmängden 744. Kyrkan är belägen under 55 gr. 39 min. Polhöjd; 5.4 mil från Kristianstad. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Kronowall.
Fogelwik, en Sokn i Wärmeland och Wäse Härad, är Annex til Wäsehärads Pastorat; består af 27.3 Mantal. Åkermarken är tämeligen jämn, och där är den rådande jordmånen lera och swartmylla, hwilken sednare här i orten gemenligen kallas djupjord. Den brukas wanligen i circulation och besås årligen på hwarje Mantal med 4 à 5 tunnor höst- samt 25 à 30 wår-säde, mäst af hafra. Här finnes föga annan äng än den som efter wårsädet igenlägges af öpna åkern. Skogsmarken är merendels bärgakig och genomskuren af måssar. Jordmånen är där mager och med ringa skog bewuxen, så at de flästa hemman lida brist både på byggnadsämne, wedbrand och gärdslefång. År 1810 war Folkmängden 1179. Kyrkan är belägen under 59 gr. 24 min. Polhöjd; 1.4 mil från Carlstad.
Fogelwik, en Sokn uti Wärmeland, och Nordmarks Härad, är Annex til Holmedals Pastorat; består af 13.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 585. Kyrkan är belägen under 59 gr. 26 min. Polhöjd; 9 mil från Carlstad.
Fogelwik, en Sätesgård uti Tryserums Sokn i Småland, ganska wackert belägen wid saltsjöwiken på en holme, består af 1.5 Mantal, äger mellan 30 och 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol, en ansenlig och prydlig stenhusbyggnad med flyglar, jämte en trägård. Skog och wedbrand hämtas från öar i hawet och underliggande Gårdar.
Fogelås, et Regalt Pastorat uti Wästergötland, Mariestads Län och Kåkinds Härad, består af 2 Soknar: Fogelås, Moderförsamling samt Hjo Annex, jämte Staden Hjo; innefattar 96.7 Mantal. Jordmånen är til största delen sand och sandmylla, och på några få ställen lera. Utsädet är på de bättre hemman 8 à 10 tunnor höstsäd och dubbelt så mycket wårsäd. År 1810 war Folkmängden 2806. — Fogelås Sokn består af 76.2 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1820. Uti södra delen af Soknen befinnes et kapell, hwars Folkmängd är 846, och uti egenteliga Fogelås Sokn 974. Kyrkan är belägen under 58 gr. 17 min. Polhöjd; 5 mil från Mariestad. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Almenäs och Hjellö.[Dj 15]
Foglefonden, et af de högsta Fjelden i Norge, beläget uti Kindservigs Pastorat uti södra Bergenhus Amt, utgör en sträckning af mera än 5 mil til Bamle Fjord, samt är ständigt betäckt med snö och is, som är aldeles blå. Det säges at under denna fond och isbro, skal wara begrawet et helt Bygdelag eller Pastorat. Snö och is hawa upfylt dalarne, och ligga jämnsides med de höga Fjelden. En å som flyter därifrån bringar ofta med sig qvarnhjul, tilhugget timmer, gamla fat och andra träkäril. Detta fjeld är eljes det samma som i gamla Geografier och på gamla Kartor kallas Fuglefang.
Foglum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Barne Härad, är Annex til Lekåsa Pastorat, består af 11 Mantal. År 1810 war Folkmängden 271. Kyrkan är belägen under 58 gr. 7 min. Polhöjd; 8.6 mil från Mariestad. Den betydligaste Gården i Soknen heter Tegalund.[Dj 16]
Foglanäs, en Sätesgård uti Göteryd Sokn i Småland, består af 1 Mantal.
Folaboda, en Sätesgård uti Urshult Sokn i Småland.
Foldalen, eller Fredriksgave, et Kopparwärk uti Gudbrandsdalen i Norge. Gruwan är öwer 300 famnar djup, och Wärket är indeladt i 120 kuxer; men i sednare tider har det ej warit fördelaktigt, förmedelst Malmens aftagande. Wärket har 3 Smälthyttor: Foldals-Hyttan, wid gruwan, Lowise-Hyttan wid Solems å uti lilla Elwedalen, och Ströms-Hyttan wid Sivil-ån uti Österdalen. År 1781 tilwärkades 288 skeppund koppar, och år 1791 — 350 skeppund.
Foldenfjord, en Fjärd uti Nummedalens Fögderi och norra Trondhiems Amt i Norge, är et af de farligaste farwatn Nordanfjelds, emedan på wästra sidan är öpna havet, och på den östra, dels grund, dels blinda skär och klippor; dessutom faller här wid sydwäst storm en häftig sjögång. I denna Fjärd idkas et betydligt fiskeri af sill och torsk. Detta sker förnämligast mellan Jul och Påsk.
Foldereid, en Sokn är Annex til Näröens Pastorat uti förenämnde Fögderi och Amt.
Folkström, et Järnwärk uti Hällestad Sokn i Östergötland, äger 1 hammare med 2 härdar samt 800 skeppund stångjärnssmide, jämwäl et Manufacturwärk. Til Wärkets drift finnes hjelpelig skog.
Folkärna, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Landskapet Dalarne och Näsgårds Län, håller i widd 2 qvadrat mil. Marken är nog ojämn och stenbunden. Flere höga bärg finnas ock här, däribland Helgeberget utmärker sig. Rådande jordmånen är lera. På flere ställen är dock sandmylla och på många gäsjord. Wid åtskilliga byar är skog ymnig, på andra tarwelig, ingenstädes är fullkomlig brist. Utsädet är 650 tunnor i gärden. På gamla ängar och nyplogar sås betydligt wårsäd. Nästan hwar by gränsar til någon sjö. Mantalen äro 62. År 1810 war Folkmängden 2562. Kyrkan är belägen under 60 grad. 8 min. Polhöjd; 6.5 mil från Falun. I Soknen finnas Järngruwor, 2 masugnar och 3 Bergsmanshamrar.
Folleboe, en Sokn, är Annex til Jusdals Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.
Follingbo, et Consistorielt Pastorat på Gottland, och norra Fögderiet, består af 2 Soknar: Follingbo, Moderförsamling och Akebäck Annex, samt innehåller 23.7 Mantal. Utsädet är 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 490. — Follingbo Sokn består af 16.8 Mantal. Marken är til någon del bärgaktig, men til större delen jämn. Rådande jordmånen utgöres af swartmylla och lera. Skogen är hjelpelig. Utsädet är 300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 356. Kyrkan är belägen under 57 gr. 35 min. Polhöjd; 0.8 mil från Wisby. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Hallfrede och Rosendal.
Follo, en stor, god och wälbygd Gård uti Örkedals Pastorat uti södra Trondhiems Amt i Norge.
Folloug och Asker, et Fögderi uti Aggerhus Amt i Norge, består af 6 Pastorat: Agger, Asker, Krogstad, Ås, Vestbye och Näsodden. I detta Fögderi ligga Städerna Kristiania och Dröbak.
Folö, et Consistorielt Pastorat på Gottland och norra Fögderiet, består af 2 Soknar: Folö, Moderförsamling, och Lokrum Annex, samt innehåller 29.5 Mantal. Marken är til en del bärgaktig, til en del jämn. Jordmånen är jäslera och sandmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet, när all åkerjorden delas i treskifte, är 400 tunnland. År 1810 war Folkmängden 612. — Folö Sokn innefattar 15.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 296. Kyrkan är belägen under 57 gr. 39 min. Polhöjd; 1.5 mil från Wisby.
Forkärla, en Sokn uti Bleking och Medelsta Härad, är Annex til Listerby Pastorat, samt består af 23.5 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 550 tunnor. År 1805 war Folkmängden 843. Kyrkan är belägen under 56 gr. 13 min. Polhöjd; 0.8 mil från Carlskrona. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Tromtö.
Fornåsa, et Consistorielt Pastorat uti Östergötland och Bobergs Härad, består af 2 Soknar: Fornåsa, Moderförsamling, och Lönsås, Annex, samt innehåller 51 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1127. — Fornåsa Sokn består af 30.5 Mantal. Marken är jämn och icke bärgaktig, hwarföre den nästan öwerallt är upodlad. Rådande jordmånen består af dungjord, hwarför ock den skadliga sädessorten landhafra inrotat sig i denna jordmån, och mycket utöder wårsäden, och kan swårligen utrotas utur höstutsädet, så framt rågen på 3 år ej giwer en ymnig skörd, hwilket sällan händer. Ängarne giwa ringa afkastning af hö, som ej swarar mot utsädet på åkern, det finnes åtskilliga hemman om halft Mantal, som äga 17 til 18 tunnors utsäde, wid hwilka bliwer endast 12 à 13 lass hö. På skog lida de fläste hemman brist, och tiltager denna skogsbrist år från år. Utsädet är 500 tunnor, nämligen råg 122 tunnor, wete 8, korn 136, blandsäd 144, ärter 40, potäter 50 tunnor. År 1810 war Folkmängden 618. Kyrkan är belägen under 58 gr. 29 min. Polhöjd; 2.4 mil från Linköping. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Torneby.
Forlund, en Sokn, är Annex til Grue Pastorat uti Hedemarkens Amt i Norge.
Fornås en Sätesgård i Dalsland.
Forr, en Sokn, är Moderförsamlingen uti Stods Pastorat uti Inderöens Fögderi uti norra Trondhiems Amt i Norge. Prästgården äger en stor och betydlig åkermark.
Fors, en Sätesgård uti Tierps Sokn i Upland, består af 3 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, äng til 70 lass hö, tilräckelig skog, dock mycket utkolad, stor och prydlig åbyggnad af trä, med en rymlig och wacker trägård, men hwilken i sednare tider ej bliwit wäl skött, emedan många fruktträn utdödt.
Fors, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Östra Rekarne Härad, är Annex til Eskilstuna Pastorat, samt består af 22.2 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig och ojämn. Jordmånen består til största delen af bättre och sämre lera. De flästa hemman lida brist på skog, de öfrige hawa blott til husbehof däraf. Utsädet är 200 à 220 tunnor. Soknen nyttjar samma kyrka som Staden Eskilstuna. I denna Sokn är Carlgustafs Järn-manufacturwärk beläget.
Fors, en Sätesgård i Södermanland.
Fors, en Sätesgård uti Färnebo Sokn i Wästmanland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, dock giwes tilräckeligt utrymme at öka åkerjorden. Mulbetet är godt, men ängarne mindre bördiga förrän de hinna rödjas och förbättras. Åbyggnaden af trä, reveterad, är prydlig; därwid befinnes en nätt trägård. Wid Gården finnes et Järnwärk, som består af 1 Hammare med 300 skeppund stångjärns-smide; jämwäl en mjölqvarn med 3 par stenar.
Fors, et Järnwärk uti Skinskattebergs Sokn i Wästmanland, består af 1 hammare med 500 skeppund stångjärns-smide.
Fors, et Järnwärk uti Folkärna Sokn i Dalarne, består af en hammare med 140 skeppund stångjärns-smide.
Fors, (Wästra), en Gård uti Glawa Sokn i Wärmeland, består af 0.5 Mantal, äger 4 tunnors utsäde om hösten och 40 tunnor om wåren, höbol til 150 lass, betydlig skog, så at med dess bestående årligen kan afyttras 30 til 40 tolfter sågblåckar. Åbyggnaden af trä, om 2 wåningar, är wacker. Til Gården höra en mjölqvarn med 2 par stenar, samt et enbladigt sågwärk.
Fors, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Flundre Härad, är Annex til Rommeleds Pastorat, och består af 34.5 Mantal. Marken är tämeligen jämn, utom hwad skogen beträffar, där den är bärgaktig, och åkerfälten samt ängarne afskurne af dalar. Rådande jordmånen är lera. Skogstilgången är hjelpelig. Utsädet är 780 tunnor af alla sädesslag. År 1805 war Folkmängden 997. Kyrkan är belägen under 58 gr. 11 min. Polhöjd; 2.2 mil från Wänersborg. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Torpa.
Fors, en Sokn i Jämtland, är Annex til Ragunda Pastorat, samt består af 12.3 mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ymnigt, i synnerhet mot Ångermanland. Flera stora måssar och upodlingsfält finnas här. Utsädet är 140 tunnor. År 1810 war Folkmängden 641. Kyrkan är belägen under 1.4 mil från Ragunda kyrka.
Forsbacka, et Järnwärk uti Walbo Sokn i Gästrikland, wid en betydlig å, som kommer utur storsjön, är et af de ypperligaste i Riket. Det består af 4 stångjärnshamrar, med 7 härdar, 1 knip- och 3 spikhamrar, jämte en stålugn. Hela årliga smidet utgör 3000 skeppund, däraf 300 äro ämnesjärn, utom wad som erfordras til 800 skeppund brännstål. Här tilwärkas jämwäl skeppsankare, roderjärn, stångjärns-wewar och annat manufactur-smide. Här finnes ock en masugn, och af blåsningen betalas i tionde-tackjärn 13 lispund om dygnet. Kolen tagas af egne hemmans skogar och 3 underlagde recognitions allmänningar, äwensom Wärkets köpekols-rättighet begagnas uti Walbo och Årsunda Soknar. Malm hämtas i det hela från egna gruwor, den mästa från Risängs- och Sjö-gruworna i Swärdsjö Sokn, hwilka föra en förträffelig, god, och likaledes til stål tjänlig malm, samt någon obetydlig del ifrån Brukets gruwor i Bitsberget samt Torsåkers Sokn. Bruket äger ock köpemalms rättighet från Bitsbergs och Norbergs gruwor. Köpetackjärns rättighet til 1475 skeppund om året har jämwäl Bruket, när den någon gång behöwer begagagnas, från Norbergs samt Öster- och Wäster-Bärgslags Bärgslager. Wid Bruket finnes ock en klensmedja, et sågwärk och en mjölqvarn. Åbyggnaden består af en ansenlig och prydlig karakters-byggning af trä, reveterad, uppå en souterrain av sten under walf, som innehåller kök, källare och alla nödiga rum för domestiker; bestående sjelwa wåningshuset af 29, och många däribland stora och höga, eldrum, uti 2:ne hel- och en half-wåning, jämte 2 lägre flyglar. Wid Gården finnes en ansenlig och prydlig trägård, samt en icke obetydlig potager, med persiko och drufbänkar, et orangeri och et drifhus; likaledes en lustpark i Engelsk stil. Läget är för et Järnwärk det mäst förmånliga, dels i anseende til den beqväma Järntransporten af endast 1.5 mil efter stora landsvägen til Gefle Järnwåg; dels ock i anseende därtil at watn-tilgången är så ansenlig, at den kan hålla Wärket uti oafbruten drift.
Forsbacka, jämte Persby, et Järnwärk uti Mo Sokn i Dalsland, äger 1700 skeppund stångjärns-smide.
Forsbol, en Masugn uti Edbo Sokn i Upland, nedlades år 1810 i brist af skog.
Forsbro, et Stålbruk uti Gåsinge Sokn i Södermanland, har 2 brännugnar och 1 räckhammare. Det lyder under Skeppsta Järnwärk.
Forsby, en Sätesgård uti Knifsta Sokn i Upland, äger 35 tunnors utsäde, swagt höbol, hjelpelig skog, föga ansenlig åbyggnad af trä, med en trägård.
Forsby, en Sätesgård uti Österåkers Sokn i Södermanland, äger 30 tunnors utsäde, swagt höbol, hjelpelig skog, prydlig åbyggnad af sten, jämte 2 ansenliga trägårdar med orangeri.
Forsby, en Sätesgård uti Eds Sokn i Småland, består af 2 Mantal, och är wäl odlad. Mangården af sten är wackert bygd.
Forsby, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kåkinds Härad, är Annex til Sköfde Pastorat och består af 17 Mantal. År 1810 war Folkmängden 482. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Sköfde Stad.
Forsby, en Sätesgård i Östergötland.
Forsedal, en Sätesgård i Kalmare Län.
Forserum, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Tweta Härad, är Annex til Järsnäs Pastorat, samt består af 28.2 Mantal. Markens beskaffenhet är olika, dels jämn, dels bärgaktig. Rådande jordmånen är mull och sand. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 350 tunnor, utom potäter. År 1810 war Folkmängden 694. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Järsnäs kyrka.
Forshaga, en Sätesgård i Wärmeland.
Forsheda, et Consistorielt Pastorat uti Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, består af 3 Soknar: Forsheda, Moderförsamling, samt Bredaryd och Torskinge Annexer, samt innehåller 60.6 Mantal. Utmarken är merendels med ljung bewuxen och äwen til största delen bärgaktig, samt på några ställen jämn. Rådande jordmånen är mästadelen fin sandmylla, som i orten kallas mjäljord. Några hemman äga hjelpelig skog, men några lida brist därå. Utsädet af råg, korn, hafra och blandsäd är 830 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1347. — Forsheda Sokn består af 21 Mantal. Utsädet är 260 tunnor. År 1810 war Folkmängden 260. Kyrkan är belägen under 57 gr. 10 min. Polhöjd; 6.6 mil från Jönköping.
Forshem, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Kinne Härad, består af 3 Soknar: Forshem, Moderförsamling, Wedum och Fullösa, Annexer, samt innehåller 55.6 Mantal. Jordmånen är olika, efter hemmanens olika läge. De som ligga på sluttningen af kullen hawa en swart och rödblandad mylla eller lös tunn skifer, som bliwit pulveriserad med lera, hwilken jordart i wåta somrar är ymnigt bärande. De som äro belägne nedanför kullen eller wid dess rot hawa god lera och lermylla. Wid några hemman på Kinneskogen förekommer ock mojord. I allmänhet utgör Pastoratet en blandning af god sädesort och bärgaktig skogsbygd. År 1810 war Folkmängden 1695.[Dj 17] — Forshem Sokn består af 23.2 Mantal. År 1810 war Folkmängden 98. Kyrkan är belägen under 58 gr. 38 min. Polhöjd; 2 mil från Mariestad. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Aranäs.
Forshälla, et Regalt Pastorat uti Göteborgs Län, Bohusland och Fräkne Härad, består af 4 Soknar: Forshälla, Moderförsamling, och Reftered, Ljung, Grinnered, Annexer, samt innehåller 94 Mantal. Utsädet är 960 tunnor, af alla sädesslag. År 1805 war Folkmängden 3858. — Forshälla Sokn består af 50 Mantal. Marken är ganska bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. På skog är ymnig tilgång. Utsädet är 500 tunnor af alla sädesslag. År 1805 war Folkmängden 2324. Kyrkan är belägen under 58 gr. 17 min. Polhöjd; 6 mil från Göteborg. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Hessleröd, Ammenäs och Ödsmål.
Forsmark, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Upland, Stockholms Län och Frösåkers Härad, håller i widd 0.75 qv. mil, samt består af 12.4 Mantal. Marken är hwarken bärgaktig eller jämn; men utom måssar och kärr mycket oländig och stenbunden. Rådande jordarten är sandör eller mojord. Skogen är hjelpelig, när man ej beräknar behowet för stångjärnssmidet wid Forsmarks Järnwärk. Utsädet på öpen åker, plogland, ävensom smärre inhägnader tilhörige Bruks-arbetarne är 48 tunnor råg och 35 à 40 tunnor korn. År 1810 war Folkmängden 831. Församlingen nyttjar til sin Gudstjänst kyrkan som ligger wid Forsmarks Järnwärk, hwilken är belägen under 60 gr. 23 min. Polhöjd; 11 mil från Stockholm.
Forsmark, et Järnwärk uti förenämnde Sokn, består af 2 hamrar och 4 härdar, samt äger 2875 skeppund stångjärnssmide. Skogen är til Wärkets drift obetydlig. Åbyggnaden är ansenlig. Huwudbyggningen är et präktigt stenhus af 3 wåningars högd, försedd med en wacker borggård, som omgiwes af järngaller på en lägre stenmur. En ansenlig lustpark i Engelsk stil i förening med fruktträgården omgiwer byggnaden. — Med Wärket är förenad en landtegendom bestående af 6 Mantal, hwilken är sammansatt af åtskilliga frälse- och skattehemman. Gårdens landtbruk är 15 tunnors utsäde i öpen åker. Ängen innehåller 740 tunnland och ger omkring 1000 lass hö i wanliga år. Beteshagarne utgöra 824 tunnland, och 29 skär, hwilka äwen nyttjas til bete, innehålla öwer 500 Tunnland. Skogen är 6347 tunnland. Malm erhålles från Danmora odalfält tilräcklig. Tackjärnet tilwärkas til en del wid Berkinge masugn i denna Sokn, som hörer under Järnwärket, och til en del wid en Masugn i Finland, som äger ymnig skog. Under Forsmarks Bruk hörer ock Johannisfors Järn-manufacturwärk i denna Sokn.
Forsnäs, et Järnwärk uti Alsters Sokn i Wärmeland, består af 1 hammare med 1 härd, äger 300 skeppund stångjärnssmide, men swag tilgång på kol, i jämförelse med dess privilegierade tilwärkning.
Forsnäs, en Sätesgård i Östergötland.
Forssa, et Järnwärk uti Östra Wingåkers Sokn i Södermanland, består af 1 hammare och 2 härdar, äger 460 skepp:d stångjärns-smide samt 100 skeppund förädlings-smide under 1 knip- och 2 spikhamrar. Til Wärkets drift finnes ingen egen skog, utom recognitions-skogen. Åbyggnaden, af trä, består af en prydlig huwudbyggning om 2 wåningar samt 2 flygelbyggningar. Å ömse sidor om Gården finnas 2 wäl anlagde trägårdar, den ena för rotwäxter och köksförnödenheter, den andra försedd med en myckenhet af utwalda fruktträn. Uti strömen är et godt ålfiske kalladt Nors ålfiske.
Forssa, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Willåtinge Härad, är Annex til Årdala Pastorat, håller i widd 0.42 qvadrat mil samt består af 21.8 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Jordmånen är lera, med någon klapur. De fläste hemman äga nödtorftig skog. Utsädet är 270 tunnor. År 1810 war Folkmängden 637. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Årdala kyrka. Den betydligaste Gården i Soknen heter Malstanäs.
Forssa, et Consistorielt Pastorat i Hälsingland, består af 2 Soknar: Forssa, Moderförsamling och Hög Annex, håller i widd 3.65 qvadr. mil, samt innefattar 78 Mantal. — Forssa Sokn håller i widd 2.84 qvadr. mil, samt består af 49.3 Mantal. Marken är til mästa delen ojämn och bärgaktig, samt genomskuren af strömwatn och sjöar. Jordmånen är af åtskillig art: swartmylla, sand, starkare och lindrigare lera hwilka sidstnämnde kunna anses för rådande. På skog är hjelpelig tilgång. Utsädet är 72 tunnor råg, 278 korn, 127 blandsäd, 96 hafra, 32 ärter och 100 tunnor potäter. År 1810 war Folkmängden 1813. Kyrkan är belägen under 61 gr. 44 min. Polhöjd; 11 mil från Gefle och 1.2 mil från Hudikswall. Pastors Bostället består af 1 Mantal. Et Majors-Boställe finnes ock i Soknen om 1 Mantal.
Forssa, (Stora), et Säteri-Rusthåll uti Rappestad Sokn i Östergötland, består af 2.3 Mantal, utom 0.5 Mantal Kronohemman därtil hörande, samt 7 torp. Säteriet för sig sjelft äger 50 tunnors utsäde, och något däröwer, när äwen torpen tagne af Säteriets halwa jord beräknas därunder, hjelpeligt höbol, ganska ringa eller nästan ingen skog, en gammal och snart förfallen åbyggnad af trä.
Forssa, en Sätesgård uti Hjortsberga Sokn i Småland, består af 7 Mantal, äger 50 tunnors utsäde af råg och korn, förswarligt höbol, tilräckelig skog til husbehof. Åbyggnaden består af en gammal stor träbyggning med 2 smärre, alla wäl förwarade. Wid Gården näras, utom hästar, 40 nöt och 20 får.
Forssa, en Sätesgård uti Bollebygds Härad i Wästergötland.
Forsseström, et Järnwärk uti Gärdserums Sokn i Småland, består af 1 Masugn, 2 stångjärnssmedjor med 4 härdar samt 1 knipsmedja, och tilwärkar 500 skeppund stångjärn. Här finnes ock et tegelbruk. Wärket underhålles med wed och kol, så wäl från de under detsamma lydande hemman, hwilka äga tilräckelig skog, som ock genom köpkol. Åbyggnaden är obetydelig.
Forssjö, et Järnwärk uti stora Malms Sokn i Södermanland, består af 2 stångjärnshamrar med 4 härdar, äger 900 skeppund stångjärns-smide samt 600 skeppund ämnessmide, som förädlas wid en plåthammare, 1 kniphammare och 6 spikhamrar. Åbyggnaden är ansenlig och prydlig, allt, utom smedjorne och ladugårdshusen, upfördt af sten. Här är äwen et mält- och torkhus af sten, så inrättadt, at torkningen på öfra botnen wärkställes utan särskild eldstad, medelst den wärme, som genom rör ledes från smedshärdarne. Til Wärkets drift är tilräckelig skog.
Forstena, et Majors-Boställe wid Wästgötadals Regimente, är beläget i Wänersborgs Län.
Forssäter, en Gård uti Fellingsbro Sokn, i Wästmanland, består af 2 Mantal, hwaraf 1 är Skatte-Rusthåll; och 1 Skattehemman, äger 25 tunnors utsäde, god äng, hjelpelig skog, förfallen mangårdsbyggnad af trä.
Fosät, en wälbygd och wäl odlad Gård uti Kläboe Sokn, uti södra Trondhiems Amt i Norge.
Forswik, et Järnwärk uti Undenäs Sokn i Wästergötland, består af 2 hamrar med 4 härdar och äger 1263 skepp:d stångjärnssmide. Til Wärket hörer Granwiks masugn.
Forswik, en Sätesgård i förenämnde Sokn, utsädet är 5 tunnor råg och 18 dito wårsäd. Höbolet är någorlunda godt och skogen tämeligen betydlig. Härunder lyda 5 torp. Gården har samma ägare som Forswiks Järnwärk.
Forthuus, en Sokn, är Annex til Lysters Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.
Fosen, et ansenligt District och Fögderi uti södra Trondhiems Amt i Norge, sträckande sig längs utmed sjökanten 12 mil, från 63 gr. 10 min. til 64 gr. 20 min. Polhöjd. Det består til en stor del af Öar ute i hawet, bland hwilka Hitteröen är den största, hwarför ock inbyggarnes förnämsta näring är fiskeri, i synnerhet af lax, torsk och sill. Dock äro innanför et Näs kalladt Agd-näset, hwarest Trondhiems-fjärden inlöper, goda sädesbygder. Fögderiet är indeladt i 6 Pastorat, hwilka innefatta 16 Soknar. Det utgör tillika et Häradshöfdingdöme och et Prosteri. Följande tabell wisar Folkmängden år 1801 uti dessa 6 Pastorat:
| Hevne | 2233 |
| Hitteröen | 3649 |
| Örelandet | 3142 |
| Stadsböygden | 3178 |
| Åfjord | 1480 |
| Björnör | 1585 |
| Summa 15267. |
Fosie, et Consistorielt Pastorat uti Skåne, Malmö Län och Oxie Härad, består af 2 Soknar: Fosie, Moderförsamling och Lockerup Annex, samt innehåller 28 Mantal. Utsädet är 1900 tunnor af alla sädesslag, wicker och potäter inbegrepne. År 1805 war Folkmängden 719. — Fosie Sokn består af 17 Mantal. Marken är jämn, utom 4 jordhögar och de så kallade Fosie Borrar, en sträcka af upkastade wallar emot Malmö Stads fordna fästningswärk. Rådande jordmånen är sandmylla och lera. Uti wästra sidan af Soknen finnas några hemmansdelar af röd sand och grusaktiga ämnen, och på östra sidan emot landswägen til Ystad hawa 2 hemmansdelar grus och måsjord. Skog finnes icke, utan i sednare tider äro planterade några pilträn och Holländska bandpilar på skiljewallarne mellan enskiftes planerne. Årligen nödsakas hemmansbrukarne köpa wirke til åkerredskap och bränsle på aflägsne skogar och hämta weden 1 à 1.5 mil från deras hemwist. Utsädet af alla sädesslag är 1200 tunnor. År 1805 war Folkmängden 539. Kyrkan är belägen under 55 gr. 34 min. Polhöjd; 0.5 mil från Malmö. Uti Fosie by är en wälbygd och wäl odlad gård om 0.5 Mantal.
Fosnäs, et Pastorat och Tingslag uti norra Trondhiems Amt i Norge, består dels af fast land, dels af många öar i hawet, hwaraf 3 äro tämeligen ansenlige, och innefattar 4 Soknar, Fosnäs, Moderförsamling, samt Viig, Säviig och Halmöe Annexer. År 1801 war Folkmängden 2572. Här wankas betydligt fiskeri, uti fjärden Foldenfjord, bestående af lax, sill, torsk, sey och annan slags fisk. År 1774 woro uti Pastoratet 18 sågwärk i drift, privilegierade til 5000 tolfter bräders sågning om året.
Foss, et Regalt Pastorat uti Göteborgs Län, Bohusland och Tunge Härad, består af 3 Soknar: Foss, Moderförsamling, samt Swarteborg och Håby, Annexer, samt innehåller 148.6 Mantal. Hela Pastoratet är bärgaktigt, och den mellan bärgen rådande jordmånen är lera, samt blandad lera, här och där mojord, någorstädes sand, sällan god mulljord. I Foss Sokn hawa 5 à 6 hela hemman skog, i Håby ännu mindre skog. I allmänhet är brist därå i dessa Soknar. Halwa delen af Swarteborg består af skogshemman. Utsädet i hela Pastoratet är 2400 tunnor. År 1805 war Folkmängden 4815. — Foss Sokn innehåller 57 Mantal. Utsädet är 1000 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2152. Kyrkan är belägen under 58 gr. 27 min. Polhöjd; 8.2 mil från Göteborg. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Bråland.
Fossesholm, en ansenlig, wäl odlad och wälbygd Gård uti Egers Pastorat, uti Budskeruds Amt, i Norge.
Fossum, en stor, wäl brukad och wälbygd Gård, uti Stods Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge. Uti strömen som löper förbi Gården befinnes et sågwärk.
Fossum, et Järnwärk uti Gierpens Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge, består af 1 masugn, 2 stångjärnshamrar, 1 pukkwärk, 1 bult- och 1 spikhammare. Widare finnas här 1 stampwärk, 2 mjölqvarnar och 4 sågwärk, utom 2 i Slemdal, som äwen höra hit. Til Wärket höra 40 malmgruwor, förutan gruworna uti Öljestads Sokn, som Wärket har gemensamt med Egelands Järnwärk. Wärket är i ganska godt stånd och drift, och ligger i en behagelig nägd, wid fiskrika watn, och i kringliggande skogar finnes mycken wildbråd. Wid Wärket är inhägnad en ansenlig djurgård för rådjur, renar och harar. År 1791 tilwärkades 1620 skepp:d stångjärn och 3508 skepp:d gjutgods. I anseende til det gjutna järnet som förnämligast består i kakelugnar är detta Wärk det betydligaste af alla Norrska Järnwärk.
Fostorp, en Sätesgård i Södermanland.[Dj 18]
Fotsjö, en Sätesgård i Småland.
Fotskäl, eller Foutskäl, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, är Annex til Surteby Pastorat, samt består af 31.6 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig, samt olika bördig; dess rådande jordmån är sand, blandad med någon lera. Här finnes föga eller nästan ingen skog. Utsädet är 370 tunnor. År 1805 war Folkmängden 831. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Surteby kyrka. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Uddetorp och Norrwilg.
Foxerna, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Flundre Härad, är Annex til Romeleds Pastorat, och innehåller 16 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen består mästadelen af lera. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 376 tunnor. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Romeleds Kyrka. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Hanström och Tösslanda. Et ansenligt sågwärk finnes i Soknen wid Lilla Edet uti Göta Älf.
Franzhammar, et Järnwärk uti Hassela Sokn i Hälsingland, består af 2 hamrar med 3 härdar, samt äger 950 skeppund stångjärnssmide. Härwid befinnes et finbladigt sågwärk. Til Wärkets drift är ymnig skog.
Freberga, en Sätesgård i Östergötland.
Fred, en Sokn, är Annex til Hasslöe Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.
Fredrika, en Sokn och Pastorat uti Lappland och Åsele Lappmark, är belägen omkring Lögde-ån mellan Ångerman-älwen och Stöttingfjäldet, samt består af 8 Mantal. Marken är til det mästa upfyld af större och smärre bärg, stora måssar och kärr. Rådande jordmånen är sand, dock mera grof än fin. Skogen är öwerallt ymnig, dock mager och af mindre godhet, samt långsamt återwäxande. Utsädet är 90 tunnor, mästadelen korn. Folkmängden ökar sig starkt i denna Sokn. År 1805 war densamma 372, men år 1810 steg den til 441. År 1805 underhöllos i Soknen 60 hästar, 15 oxar, 252 kor, 70 ungnöt och 300 får.
Fredrikafors, et Järn-manufactur-Wärk uti Råneå Sokn i Norrbotns Län, har 1 kniphammare med en större och en mindre swanshammare til 300 skeppunds förädling af hwarjehanda swartsmide. Härwid är jämwäl et finbladigt sågwärk, med 2 ramar och 11 blad i hwardera.
Fredriksberg, et Järnwärk uti Säfsnäs Sokn i Dalarne, äger jämte därtil lydande Järnwärk Annefors 2330 skeppund stångjärnssmide. Wärket äger en högst obetydlig egen skog, men driwes genom Recognitionsfrihet på Kronans skogar; hwilka för närwarande äro hjelpelige.
Fredriksberg, en Gård uti S:t Ilians Sokn i Wästmanland, äger nära 20 tunnors utsäde, prydlig mangårdsbyggnad, af trä, med en ansenlig och wacker trägård.
Fredriksberg, en Sätesgård uti Döderhult Sokn i Småland, består, jämte de därunder lydande hemman, af 17 Mantal. Sjelwa Gården äger 24 tunnland öpen åkerjord som til hälften årligen besås, hjelpeligt höbol, brist på skog, stor och prydlig mangårds åbyggnad af trä, med en ansenlig trägård.
Fredriksberg, en Koppargruwa uti Fröderyd Sokn i Småland, har wid slutet af förra Seculo giwit omkring 40 skepp:d koppar per medium om året. Hytta och wärkstäder upbrunno år 1804.
Fredriksberg, en Gård uti Oxie Sokn i Skåne, äger 50 tunnors utsäde.
Fredriksborg, et starkt Fästningswärk uti Wärmdö Sokn i Upland, 0.5 mil från Waxholm, förswarar det härwarande inloppet til Stockholm. Detta inlopp är bredt och djupt och kan befaras af stora skepp, utan at behöwa passera Waxholm. Fästningswärket består af et stort torn, bestyckadt i flera afsatser, wälft och bombfritt, samt försedt med Magasinshus för proviant och krut, jämte boningsrum. Här finnes ock en brunn, med tilräckeligt och godt watn.
Fredriksdal, en Sätesgård i Södermanland.[Dj 19]
Fredriksdal, en Gård uti Malmbäcks Sokn i Småland, äger öwer 20 tunnors utsäde, godt höbol, nödwändig skog til husbehof, en prydlig mangårdsåbyggnad, med en trägård.
Fredriksfors, et Järnwärk uti Döderhult Sokn i Småland, äger 400 skeppund stångjärnssmide, samt hjelpelig skog til kolning.
Fredriksfors, et Järnwärk uti Undenäs Sokn i Wästergötland, består af 2 hamrar med 3 härdar, samt äger 1100 skepp:d stångjärnssmide. Här är ock en knip- och en spikhammare.
Fredrikshald, en Stad uti Norge, Smålänens Amt och Landskapet Borresyssel, belägen wid en fjärd af hawet, på bägge sidor om en ansenlig å kallad Tistedals-älwen, 12 mil från Kristiania, 68 från Bergen och lika långt från Trondhiem. Han har til beskydd den betydliga Bärgfästningen Fredrikssten, samt 3 där frammanföre liggande skansar: Overbierget, Gyldenlöve och Stortornet. Tistedals-älwen, som löper genom Staden och faller ut i Swinesund delar honom i 2 nästan lika stora delar, som förenas genom en 150 alnars lång bro. Strax utanför Staden öpnar sig en hafsbugt, som med en smal wik kommer dit up från Swinesund, samt böjer sig wid Staden mot söder. Staden håller i omkrets 4000 steg. Förutan Kyrkan, Rådhuset och några privatas hus äro de öfrige upförde af timmer, men brädslagne och til det mästa wackert anstrukne. De fläste äro endast en wåning höga, wid pass en tredjedel har 2 wåningar, men intet hus är högre. Staden har, förutan Tistedalen, 512 gårdar, 74 gator och gränder samt 2 torg, et uti hwardera delen af Staden. De flästa gatorna äro stenlagda, men för öfrigt krokiga och smala på högra sidan om strömen, däremot å wänstra sidan äro de räta, samt afskära hwarandra i räta winklar, utom en lång krokig gata som går längs utmed stranden. Til år 1759 har Staden haft 2 kyrkor, men då blef kyrkan på östra sidan tillika med halwa delen af Staden lagd i aska. På wänstra sidan står nu Stadens enda kyrka, hwilken är en ansenlig och prydlig korsbyggning 64 alnar lång och 46 alnar bred. Af Manufacturanstalter finnas 4 tobaksfabriker, 1 sockerfabrik och 1 reparebana. Stadens handel är betydlig. Årligen inkomma från främmande orter waror för wid pass 160,000 R:dr och utföras för 120,000 R:dr. Af Landets egna produkter, såsom plankor, bräder, och andra träwaror samt stångjärn, järnplåtar m. m. för 60,000 R:dr. År 1793 ägde Stadens köpmän inalles 35 större och smärre skepp, som wid förenämnde handel sattes i fart. Samma år war antalet af köpmän 40, af minut-handlare och hökare 24, af handtwärkare 49, af skeppare några och 30 och af sjömän omkring 300. Staden är försedd med en god och tämeligen stor hamn, några hundrade steg från Staden, wid Brat- och Sau-Öarne, hwarest ock den mästa laddningen intages. År 1792 inkommo i denna hamn 379 skepp och utgingo 347 skepp. År 1795 woro Tull-inkomsterne af Staden 14764 R:dr och Consumtions-intraderne 9066 R:dr. År 1801 steg Folkmängden til 3842. Polhöjden är 59 grader 10 min.
Fredriksminde, et Kopparwärk wid Tonhofs-fjorden uti Nore Sokn uti Budskeruds Amt i Norge.
Fredriksnäs, en Sätesgård i Östergötland.
Fredriksskans, en Skans anlagd på en holme uti sundet mellan Kalmar Stad och Öland, förswarar inloppet til förenämnde Stad.
Fredriksstad, en Stad, belägen på en slättmark wid Kristiania-fjärden, hwarest älwen Glommen utfaller, 3 mil från Fredrikshald och 9.5 mil från Kristiania. Härwid ligger en wigtig Fästning. Wallen tillika med dess undra wärk är upförd af jord, och består åt landssidan af 5 Bollwärk och en wäl befästad Port, men längs utmed watnet äro smärre Bollwärk, utwändigt murade och därpå 3 portar. På nordwästra sidan om watnet befinnes ock et undermuradt fästningswärk kalladt Isegram, samt mot söder en befästad ö kallad Cicignon. Wid pass 1000 steg från Staden eller huwudfästningen, ligger en liten bärgfästning kallad Kongsten, som inuti klippan har en källa. Denna fästning har communication med huwudfästningen medelst en under jorden murad gång. Den lilla fästningen Aggeröe som ligger 1 mil från Staden uti hawet hörer ock härtil. Dessa små fästningar och skansar hawa deras egna Commendanter, som lyda under Commendanten på huwudfästningen. Til Staden äro 2 Förstäder kallade Hästhagen och Vaterland. Staden idkar betydlig handel, förnämligast med master, bjälkar, timmer, bräder, m. m. hvilka genom Glommen nedflottas från Solöer och Österdalen. Årligen anlända hit många främmande Nationers skepp. År 1792 inkommo 157 och utgingo 156 skepp. Staden sjelf ägde samma år 5 skepp. De största skeppen måste för grundt watns skuld ankra wid Förstaden Hästhagen och längre ut. Bland Stadens hus äro 16 grundmurade. Gatorna äro samteligen räta, och indela Staden i 16 qvarter. För Stadens och Fästningarnes Garnison, som med Officerare utgör nära 1000 man, äro upförde 2 stora och wackra grundmurade Baraker om 2 à 3 wåningar. År 1795 stego Tull-inkomsterne til 12303 R:dr och Consumtions-intraderne til 2726 R:dr. Antalet af köpmän är 9, af minuthandlare och hökare 10 och af handtwärkare 20. År 1801 war Folkmängden 1837. Polhöjden är 59 grad. 30 min.
Fredriksstads Lagsaga uti Kristiania Stift innefattar 4 Häradshöfdingdömen, nemligen: Heggen och Fröland, Rakkestad, Moss, Onsöe och Tunöe. Dessutom Sandsvärds district samt 5 Städer: Fredriksstad, Moss, Tönsberg, Strömsöe med underliggande Lastageplats Tangen, samt Holmestrand.
Fredrikssten, en Bärgfästning wid Staden Fredrikshald. Därtil höra 3 framför liggande skansar Overbierget, Gyldenlöve och Stortårnet. Desse 3 äro anlagde i form af en Tenaille på 3 til defension bäst passande bärgshöjder, samt i sådant afstånd och sålunda inrättade at de från huwudfästningen, jämwäl med små canoner, kunna hawas under beskydd, hwilket, med flere beqvämligheter, gör, at en fiende icke utan största swårighet skal kunna betjäna sig däraf med någon nytta. Den wid pass 100 steg breda Tistedals-älwen, samt en del af Iddefjorden omgiwer också fästningen til et afstånd af 400 til 600 steg, med därimellan liggande lägre bärg. De flästa af huwudwärken på fästningen ligga mellan 50 til 60 famnar öwer watnytan, samteligen med kalk solid murade. Fästningen tillika med kringliggande skansar hawa eljes sedan 1718 års belägring bliwit försedda med många nya wärk och byggningar, såsom: en dubbel glacis emot skansen Gyldenlöve, twänne tenailler, åtkilliga större och smärre batterier, de fläste med walf inunder; Borgerskansens samteliga wärk äro upförde af tjocka kalkmurar, med 2 batterier, samt grundmurade baraker för 384 man. Förutan andra byggningar hawa sedan förenämnde belägring bliwit upförde, et stort grundmuradt och wälft Provianthus, likaledes kaserner eller baraker för 950 man, så ock större och smärre krutmagasiner, hvaraf 4 befinnas uti de frammanföre liggande skansarne. I fästningen äro 3 wattubrunnar och 3 stora watnbehållningar, samteligen til en höjd från 33 til 45 famnar öwer hafsytan. Skansarne Overbierget och Gyldenlöve äro likaledes rikeligen försedde med watn. — Wid 1718 års belägring blef Swenska Konungen Carl den Tolfte dödad den 12 December, nya stilen, uti löpgravarne mellan fästningen Fredikssten och skansen Gyldenlöve.
Fredriksvärn, en Fästning uti Grefskapet Laurvig i Norge, wid en hafsbugt strax söder om Staden Laurvig, tjänar til beskydd för förenämnde Stad. Denna fästning är i ganska godt stånd och har til besättning 270 man. Här är ock et skeppsbyggeri-warf för galerer. År 1801 war Folkmängden 1092.
Fredros, et Järnwärk uti Gunnarskogs Sokn i Wärmeland, består af 2 delar: Öfra och Nedra Fredros. Öfra Fredros har 1 stångjärns-hammare med 200 skeppund stångjärns- och 300 skeppund ämnesjärns-smide, spikhammare med en stock och 2 hamrar, samt 1 kniphammare. Nedra Fredros har 1 urwällshärd och flamugn, samt 2 hamrar och 200 skeppund plåtsmide. Mangårdsbyggningen af trä, är någorlunda prydlig. Skog finnes tilläckligt til Wärkets drift.
Fredsberg, et Regalt Pastorat uti Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, består af 2 Soknar: Fredsberg, Moderförsamling, och Bäck Annex, samt innehåller 76.4 Mantal; men emedan Göta Canal går midt genom detta Pastorat med en sträcka af en hel mil, så hawa härigenom 1.7 Mantal helt och hållit förswunnit utur Jordboken, så at Pastoratets hemmantal bliwit förminskadt til 74.7 Mantal. De mäst bruklige sädesslagen äro råg, blandkorn och hafra. Wete och ärter sås på få ställen och korn nästan intet. Åkerjorden är olika på hemmanen. Tio tunnor höst-utsäde och dubbelt så mycket wår-utsäde kan man i medeltal räkna på et Mantal. Starrhö är det mästa som bärgas, häldst ängen utgöres mäst af måssar. Mulbetet är ringa och otilräckeligt. Boskapsskötseln är medelmåttigt god. Skogarne hawa bliwit illa wårdade, särdeles de som tilhöra Kronan. Handelsämnen äro säd, linnewäfnad, fläsk och talg, något smör och köttwaror. År 1810 war Folkmängden 2355. — Fredsbergs Sokn består af 64.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1330. Kyrkan är belägen under 58 gr. 46 min. Polhöjd; 1.5 mil från Mariestad. — Uti Soknen finnes et Kapell wid namn Björkäng, hwartil höra 18.2 Mantal. Kyrkoherde-Bostället består af et Mantal. Utsädet är 15 tunnor råg och 18 tunnor wårsäd. Därwid underhålles 6 hästar, 50 nöt och 50 får.
Fredshammar, et Järnwärk uti Orsa Sokn i Dalarne, äger 2550 skeppunds smide, hwaraf manufactureras för 1 kniphammare, 1 plåthammare och 4 spikhamrar. Skogen, såsom odelad är densamma som Soknens, ymnig, men något aflägsen. Wärket är för få år sedan nybygdt.
Frendöga, en Sätesgård i Wästergötland.
Frenninge, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö län och Färs Härad, består af 2 Soknar: Frenninge, Moderförsamling och Wollsjö, Annex, samt innehåller 31.8 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1758. — Frenninge Sokn innefattar 21.3 Mantal. Marken är mera backig än jämn. Jordmånen är sand eller grusblandad lera. En del af Soknen har hjelpelig skog; en del lider brist därå. Utsädet är 400 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1292. Kyrkan är belägen under 55 grad. 33 min. Polhöjd; 5 mil från Malmö.
Fresta, et Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Wallentuna Härad, består af 2 Soknar: Fresta, Moderförsamling och Hammarby, Annex; håller i widd 0.39 qvadr. mil, samt innefattar 49 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är lera. En del hemman har hjelpelig skog, men drygaste delen lider brist därå. Utsädet är 600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 824. — Fresta Sokn håller i widd 0.19 qvadr. mil. samt innefattar 20.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 404. Kyrkan är belägen under 59 gr. 31 min. Polhöjd; 2.2 mil från Stockholm. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Skjöldenora, Grimsta och Alby.
Friberg, en berustad Sätesgård uti Fitja Sokn i Upland, består af 2.3 Mantal, äger 42 Geometriska tunnlands utsäde i hwarje årgång, samt 35 Geometriska tunnland äng, som dock är så wäl odlad at den giwer ansenligt hö. Ingen skog finnes; allenast i en backe wid Gården är den förwarad til wäxt och prydnad. Åbyggnaden består i en gammal huwudbyggning med nyare flygelbyggningar, allt af trä, jämte en wacker trägård.
Fridened, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är Annex til Fröjereds Pastorat, samt består af 12.7 Mantal. År 1810 war Folkmängden 416. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Fröjereds kyrka.[Dj 20]
Fridensborg, en Gård uti Motala Sokn i Östergötland, äger nära 20 tunnors utsäde, wacker åbyggnad och skön trägård.
Fridlefstad, et Regalt Pastorat uti Bleking, består af 2 Soknar: Fridlefstad, Moderförsamling, belägen uti Medelsta Härad samt Rödeby Annex, uti Östra Härad, innefattar 90.5 Mantal. Marken är dels bärgaktig, dels jämn. Jordmånen består af mull, sand och lera, af hwilka leran är den mindst rådande. Pastoratet har hittils haft ymnig skog, men den aftager årligen, och synes framdeles bliwa brist därå. Utsädet af hwarjehanda slags säd är 1420 tunnor. År 1805 war Folkmängden 4925. — Fridlefstad Sokn innehåller 54.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 2975. Kyrkan är belägen under 56 gr. 17 min. Polhöjd; 1.2 mil från Carlskrona.
Friel, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Åse Härad, är Annex til Tuns Pastorat, samt består af 10.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 372. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Tuns kyrka.[Dj 21]
Friefjorden, är en Arm af Skeens Fjord i Norge, som går til Porsgrund och Bolvig uti Bradsbergs Amt. Omkring denna Fjärd ligga höga fjeld, hwilka förorsaka farliga kastwindar. Längs utmed hela fjärden äro goda ankarställen på omkring 16 famnars watn. Här måste skeppen ofta ligga 8 dygn förrän de kunna nå Porsgrund, förmedelst den städse utgående strömen och windens föränderlighet. På Fjärdens östra sida är en skön hamn, kallad Troswig.
Friggesby, en Gård uti Kyrkefalla Sokn i Wästergötland, är Boställe för andra Majoren wid Skaraborgs Regimente, innehåller 1 Mantal. Åkerjorden består af hård så kallad björklera. Ängen är förswarlig. Betet är godt. Skogen är nödtorftig til wedbrand, men otilräckelig til byggnad.
Friggeråker, en Sokn uti Wästergötland, Mariestads Län och Gudhems Härad, är Annex til Falköpings Pastorat, samt består af 18.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 310. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Falköping.
Frillestad, et Regalt Pastorat uti Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, består af 2 Soknar: Frillestad, Moderförsamling och Ekeby Annex, samt innehåller 30.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 902. — Frillestad Sokn består af 11 Mantal. Marken är blandad med högder och sidder. Rådande jordmånen är lermylla med lerbotn. Skog finnes til husbehof; likaledes torf och rismåssa, som anses för en betydande härlighet inom detta område, i anseende til dess öwerflöd. Utsädet är olika, efter hwarje hemmans beskaffenhet; öwerhuwud besås hwarje Manial med 30 à 40 tunnors utsäde. All jorden är öpen. För öfrigt har Soknen godt höbol. År 1805 war Folkmängden 331. Kyrkan är belägen under 56 grad. 2 min. Polhöjd; 4.8 mil från Malmö.
Frillesås, et Regalt Pastorat uti Halland och Fjäre Härad, består af 3 Soknar: Frillesås, Moderförsamling, samt Idala och Gellinge Annexer, och innehåller 64.8 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1660. — Frillesås Sokn består af 32.2 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes föga, otilräckelig til husbehof. Utsädet är 650 tunnor. År 1805 war Folkmängden 863. Kyrkan är belägen under 57 gr. 21 min. Polhöjd; 7.4 mil från Halmstad.
Frinneryd, en Sokn och Regalt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och norra Wedbo Härad, innehåller 26.3 Mantal. Uti halwa delen af Soknen är marken mera jämn än bärgaktig och stenbunden, och hawa de fläste byars åkergärden medelst trägen stenbrytning bliwit ansenligen förbättrade. Jordmånen består af stenblandad jord och swartmylla. På Soknens östra sida är swartmyllan rådande, här och där örblandad på någre hemmansdelar, och bärgaktig mark. Skog, i synnerhet af furu och gran finnes ännu i östra Soknen, ehuru swårligen misshandlad genom oförståndigt swedjande. Timmerskogen uti den så kallade Sokne-Allmänningen är nästan förstörd genom et omåttligt timmerhygge. I wästra delen af Soknen är knapp tilgång på wedbrand och gärdsel. Timmer och stäwer, som måste hämtas från Sokne-moen. Utsädet är 8 à 9 tunnor på Mantalet. Åkern är delad i 3 skiften. År 1810 war Folkmängden 593. Kyrkan är belägen under 57 gr. 56 min. Polhöjd; 4.3 mil från Jönköping. — Den betydligaste Gården i Soknen beter Hästeryd.
Frishult, en Sätesgård i Småland.
Frisla, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, är Annex til Seglora Pastorat; samt innehåller 13 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig, samt mindre bördig. Rådande jordmånen är sandmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 260 tunnor. År 1805 war Folkmängden 480. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Seglora kyrka.
Fristad, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Wedens Härad, består af 2 Soknar: Fristad, Moderförsamling och Borgstena, Annex; samt innefattar 47 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1138. — Fristad Sokn innehåller 26.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 613. Kyrkan är belägen under 57 gr. 48 min. Polhöjd; 7 mil från Wänersborg.[Dj 22]
Fristad, en Sätesgård i Wästergötland.
Fristorp, en Sätesgård i Wästergötland.
Frittorp, en Sätesgård i Wästergötland.[Dj 23]
Fro-Alstad. Dess beskrifning finnes wid Artikeln Alstad.
Froen, et Pastorat och Tingslag uti Gudbrandsdalen i Norge, består af 4 Soknar: Froen, Moderförsamling, samt Södorp, Qvam och Qvikne, Annexer. Det anses för det wackraste District i Gudbrandsdalen, och skördas här i goda äringar både den mästa och bästa säden. Näringsgrenarne bestå därföre förnämligast uti at sälja mjöl til Rörås och Foldalens Kopparwärk, samt fetaljewaror, hästar och nöt til Kristiania. År 1801 war Folkmängden 4780.
Froen, en Sokn, är Annex til Ås Pastorat uti Aggerhus Amt i Norge.
Frogner, en ansenlig och wälbygd Gård belägen en fjärdedels mil från Kristiania i Norge. Mangården består af 7 hus bygde i fyrkant, med balustrader framföre. Huwudbyggningen har et torn med urwärk och spira; bakom densamma är en annan bebyggd gårdsplats, som är omgiwen med en bågegång af lindar, och til dess cabinet, hwilket är gjort af treillage, faller prospecten från trägårdens huwudgång; från denna gård nedstiger man af en prydlig terrasse i en stor och regulär trägård, inwändigt omgiwen med lewande bågegångar och utwändigt betäckt med alléer af wilda trän.
Frogner, en Sokn, är Moderförsamlingen uti Liers Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge.
Frogner, en Sokn, är Annex til Störums Pastorat uti Aggerhus Amt i Norge.
Frosta, et Härad uti Malmö Län i Skåne, består af 22 Soknar: Hör, Munkarp, Högsered, Harlösa, Hammarlunda, Gårdstånga, Holmby, Borlunda, Skeglinge, Skarhult, Strö, Gudmuntorp, Hurwa, Bosjökloster, Norra Rörum, Södra Rörum, Fultofta, Espinge, Hörby, Lyby, Östra Sallerup, Swensköp.
Frosten, et Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge, består af 3 Soknar: Frosten, Moderförsamling, samt Loe och Vang, Annexer. År 1801 war Folkmängden 2395. Frostens Sokn som ligger wäster ut uti Stördalen och sträcker sig til Trondhiems-Fjorden, är et slätt och angenämt land, med wid pass 180 goda sädesgårdar. Ehuru belägen wid 63 gr. 30 min. Polhöjd är climatet dock så mildt at här wäxer en myckenhet kersbär, hwilka mästadelen föras til Trondhiem til salu.
Frostwik, et Kapell, uti Fölinge Sokn i Jämtland, ligger wid fjäldryggen 12 mil från Moderkyrkan. År 1810 war Folkmängden 184, hwaraf större delen är Lappfolk.
Frugård, en Sätesgård uti Näs Sokn i Wästergötland, belägen på Wänersnäs wid Wänern, är en af de betydligaste Gårdar i Mariestads Län.
Frustuna, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Daga Härad, består af 2 Soknar: Frustuna, Moderförsamling, samt Catrinenäs eller Kattnäs Annex, håller i widd 1.06 qvadr. mil, samt innefattar 55.5 Mantal. Utsädet är 650 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1417. Frustuna Sokn håller i widd 0.87 qvadr. mil, och innehåller 40.8 Mantal. Södra delen af Soknen är mycket bärgig, den norra däremot någorlunda jämn. Rådande jordarten är lera. Den södra eller bärgiga delen, som utgör omkring hälften af Soknens widd, har tilräckelig skog, då däremot den norra delen saknar den nästan aldeles. Utsädet är mellan 450 och 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1116. Kyrkan är belägen under 59 gr. 4 min. Polhöjd; 3.6 mil från Nyköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Söder-Tuna, Mälby och Erendal. Här finnes ock et Järnwärk benämndt Lundholm.
Fryeled, et Consistorielt Pastorat uti Småland, Jönköpings Län och Östbo Härad, består af 2 Soknar: Fryeled, Moderförsamling och Hagshult, Annex, samt innehåller 44 Mantal. Utsädet är 670 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1689. — Fryeled Sokn innefattar 28.3 Mantal. Marken är oländig, bärgaktig och innehållande en stor mängd större och smärre måssar. Rådande jordarten är sand. Skog finnes tilräcklig, ehuru til en del otilgängelig. Utsädet är 430 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1124. Kyrkan är belägen under 57 gr. 17 min. Polhöjd; 5.4 mil från Jönköping. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Näsbyholm.
Fryken. Med detta namn beteknas 3 ansenliga Sjöar i Wärmeland, kallade Öfra- Mellan- och Nedra-Fryken, hwilka skiljas åt genom en ström och et sund, tilsamman hålla de i längd 7.4 mil. Strömdraget och sundet inberäknade. Utaf dessa är Öfra Fryken den största, hållande i längd 3.2 mil; Mellan-Fryken därnäst 2.5 mil; och Nedra Fryken den mindsta 1 mil lång.
Frykerud, en Sokn uti Wärmeland och Mellansyslet, är Annex til Kils Pastorat, samt innehåller 21 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 1870 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2069. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Kils kyrka.
Fryksdalen. Med detta namn beteknas en ansenlig Dalsträckning på bägge sidor om sjöarne Fryken och Fryksälwen i Wärmeland. Den utgör et Härad, som består af et enda Pastorat kalladt Fryksdals Pastorat hwilket håller hela 9 mils längd, från 59 gr. 40 min. til 60 gr. 26 min. Polhöjd. Pastoratet består af 7 Soknar: Sund eller Sunne, Moderförsamling, samt Östra Emterwik, Wästra Emterwik, Gräsmark, Lyswik, Fryksände och Östmark, Annexer. Det är det folkrikaste Pastorat ej allenast i Swerige, utan äwen i hela Skandinawien. År 1810 war Folkmängden 19,741, hwilken summa wid 1815 års slut kan antagas til 20,000.[Dj 24]
Frykstad, en Ort uti Kils Sokn i Wärmeland, wid södra ändan af sjön Nedra Fryken, är Lastageplats för alt det tackjärn, stångjärn och manufactursmide, som hit anländer från 31 åwanföre belägna Bruk. Wanligen hitkomma årligen 3000 skeppund tackjärn och 10,000 dito stångjärn.
Fryksälwen, en ansenlig Ström uti Wärmeland, hwilken går genom sjöarne Fryken, och under namn af Nors älwen faller ut i Wänern. Dess längd är 16 mil.
Fryksände, en Sokn i Wärmeland, är Annex til Fryksdals Pastorat. Hon är uti widd den största af alla de Soknar, som höra til benämnde Pastorat. År 1810 war Folkmängden 3678. Kyrkan är belägen 3.5 mil från Sunne kyrka.
Fräkentorp, en Sätesgård i Södermanland.
Fräkestad, en Sätesgård i Wästergötland.
Fräkne, et Härad uti Bohusland, innefattar 4 Soknar: Forshälla, Reftered, Ljung och Grinnered.
Främmestad et Consistorielt Pastorat uti Wästergötland, Mariestads Län och Wiste Härad, består af 2 Soknar: Främmestad, Moderförsamling, och Bäreberg, Annex, samt innehåller 29.7 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1164. — Främmestad Sokn innefattar 18.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 763. Kyrkan är belägen under 58 gr. 14 min. Polhöjd; 8.2 mil från Mariestad.
Främmestad, en Sätesgård i Wästergötland.[Dj 25]
Frändefors, et Consistorielt Pastorat i Dalsland och Sundals Härad, består af 3 Soknar: Frändefors, Moderförsamling, samt Brålanda och Ryr, Annexer, samt innehåller 120 Mantal. Utsädet är 2700 tunnor. Intet Mantal i Pastoratet finnes som icke äger 20 tunnors utsäde; många med 50 à 60 tunnor. År 1805 war Folkmängden 4669. — Frändefors Sokn delas nästan midt i tu af en ansenlig sjö kallad Hästefjorden. Den delen af Soknen som ligger på wästra sidan om Hästefjorden är bärgaktig, men den delen som är belägen på östra sidan wid Wänern är jämnare. Lera, sand och fin jord omskifta med hwarandra. Den norra delen af Soknen är nästan aldeles skoglös. Utsädet är 1300 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2272. Kyrkan är belägen under 58 gr. 21 min. Polhöjd; 1.4 mil från Wänersborg.
Frändöga, en Sätesgård i Dalsland.
Frö, en Sätesgård uti Lillkyrka Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 18 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, nödtorftigt mulbete, litet skog. Därunder lyda 3.2 Mantal Skattehemman och 2 torp.
Fröby, en Gård på Öland, är en Marknadsplats, som håller Marknad d. 15 September.
Fröderyd, et Consistorielt Pastorat uti Småland, Jönköpings Län och Wästra Härad, består af 3 Soknar: Fröderyd, Moderförsamling, samt Bäckaby och Ramqvilla, Annexer, samt innehåller 84.2 Mantal. Utsädet är 1110 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2591. — Fröderyd Sokn består af 32.1 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen består af swartmylla, blandad med mojord och klapermylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 920. Kyrkan är belägen under 57 gr. 20 min. Polhöjd; 6.3 mil från Jönköping. — Järnbruk eller manufactur-wärk finnas icke, men wäl flera genom Soknen löpande malmstrek. Et silwerstrek, hwaruti man för 50 år sedan började arbeta, men som uphört i brist på afkastning, swarande mot omkostnaden. En malmgruwa anlades år 1764 under namn af Fredriksberg, men som äwen afstadnat.[Dj 26]
Frödinge, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Sewede Härad, består af 45.4 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är swartmylla, dock hawa några hemman sandig åker. Af skog är hjelpeligt förråd. På Mantalet finnes omkring 16 tunneland öpen åkerjord, hwaraf twåtredjedelar årligen besås. År 1810 war Folkmängden 1404.
Frödslunda, en Sätesgård l Wästergötland.[Dj 27]
Fröeland, en Sokn, är Annex til Öjestads Pastorat uti Nedenäs Amt i Norge. I Soknen ligger et Järnwärk, kalladt Fröelands wärk. År 1791 tilwärkades här 1006 skeppund stångjärn, 250 skeppund gjutgods, 59 skeppund fint järn och 72 skeppund spik.
Fröjel, en Sokn på Gottland, uti södra Fögderiet, är Annex til Klinte Pastorat, samt innehåller 14.5 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen består af ör. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 260 tunnor. År 1810 war Folkmängden 413. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Klinte kyrka.
Fröjered, et Consistorielt Pastorat uti Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, består af 3 Soknar: Fröjered, Moderförsamling, Korsberga och Fridene, Annexer; samt innefattar 51.2 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1889. — Fröjered Sokn innehåller 17.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 827. Kyrkan är belägen under 58 grad. 15 min. Polhöjd; 5 mil från Mariestad.[Dj 28]
Fröjeslunda, i allmänt tal Fröslunda kallad, en Sokn uti Upland, Upsala Län och Lagunda Härad, är Annex til Biskopskulla Pastorat, håller i widd 0.15 qvadr. mil, samt består af 19.2 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen består til största delen af bördig lera. På skog är brist. Utsädet är 250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 530. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Biskopskulla kyrka.
Frökind, et Härad uti Wästergötland och Mariestads Län, innefattar 5 Soknar: Kinnewed, Wårdkumla, Grolanda, Börstig och Brismene.
Frölinge, en Sätesgård uti Getinge Sokn i Halland, äger 78 Geometriska tunnland åker i circulationsbruk. Ängen giwer årligen 300 parlass hö. Til Gården hörer en både ymnig och wacker bokskog, oberäknad den af ek och annan löfskog uti inägorna. Mangårdsbyggningen af sten, är 2 våningar hög. Ladugården är af korswirke. Twå trägårdar, en större och en mindre bära ymnigt hwarjehanda slags frukt. Wid Gården finnes 1 mjölqvarn med 2 par stenar samt 1 sågwärk. Under Gården brukas frälsehemmanet Skylegård, ägande 200 Geometriska tunnland af bördig beskaffenhet, hwaraf 157 är öpen jord, indelte uti 9 gärden med circulation.
Frölunda, en Sokn uti Wästergötland, Göteborgs Län och Askims Härad, är Annex til Fässbergs Pastorat, samt består af 50.8 Mantal. Marken är bärgaktig. Lera är rådande jordmånen. Af skog är icke synnnerligt förråd. Utsädet är 630 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1494. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Fässbergs kyrka och 0.6 mil från Göteborg.
Frölunda, en Sokn uti Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, är Annex til Kalfs Pastorat, och innehåller 19.7 Mantal. År 1805 war Folkmängden 626. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Kalfs kyrka.
Fröshammar, en Sätesgård i Wästmanland.
Fröskog, en Sokn i Dalsland och Tösbo Härad, är Annex til Edsleskogs Pastorat, samt innehåller 15 Mantal. År 1805 war Folkmängden 563. Kyrkan är belägen 0.9 mil från Edsleskogs kyrka.
Fröslunda, en Sätesgård i Wästmanland.
Fröslunda, en Sätesgård uti Sunnersbergs Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger förträffelig åker och äng, mycken skog, en wäl anlagd trägård, samt godt fiske uti en wik af Wänern.
Frösthult, et Consistorielt Pastorat uti Upland, Wästerås Län, består af 2 Soknar: Frösthult, Moderförsamling, liggande uti Simtuna Härad, och Härnewi, Annex, belägen i Torstuna Härad, håller i widd 0.27 qvadr. mil, samt innefattar 45.2 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1017. — Frösthult Sokn håller i widd 0.18 qvadr. mil samt består af 31.5 Mantal. Marken är til större delen jämn och slät. Rådande jordmånen är en bördig lera. Utom några byar lider hela Soknen brist på skog. Utsädet är 550 tunnor. År 1810 war Folkmängden 636. Kyrkan är belägen under 51 gr. 44 min. Polhöjd; 2.6 mil från Wästerås.
Frösunda. Med detta namn beteknas 2 Gårdar uti Solna Sokn i Upland, hwaraf den ena kallas Öfra- och den andra Nedra-Frösunda. — Öfra-Frösunda består af 2.7 Mantal, äger öwer 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, men brist på skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af sten, med en wacker trägård. — Nedra-Frösunda består af 2 Mantal, äger omkring 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, skog til husbehof, föga anmärkningswärd åbyggnad af trä, med en wacker trägård.
Frösunda, et Consistorielt Pastorat i Upland, och Stockholms Län, består af 2 Soknar: Frösunda, Moderförsamling, liggande uti Semminghundra Härad, och Kårsta uti Långhundra Härad, håller i widd 0.86 qvadr. mil, samt innefattar 59.6 Mantal. I detta Pastorat är marken ganska bärgaktig; jordmånen bestående mästadelen af sandmo. Några hemman äga hjelpelig skog; andra åter litet eller så godt som intet. Utsädet kan räknas 15 à 16 tunnor per medium på Mantalet. År 1810 war Folkmängden 1227. — Frösunda Sokn håller i widd 0.32 qvadr. mil, samt innefattar 31.7 Mantal. År 1810 war Folkmängden 629. Kyrkan är belägen under 59 grad. 38 min. Polhöjd; 3 mil från Stockholm. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Billsta och Löfsta.
Fröswed, en Sokn uti Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Horns Pastorat samt innehåller 13.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 359. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Horns kyrka.
Fröswidal, en Sätesgård uti Kils Sokn i Nerike, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol och tilräckelig skog. Mangårdsbyggnaden af trä, är wacker. Härmed är förbundet et Järnwärk, bestående af 2 härdar, med 5.7 skeppund stångjärnssmide, samt et Järn-manufacturwärk, med et bombgjuteri.
Fröswik, en Sätesgård uti Östra Ryd Sokn i Upland, äger 20 tunnors utsäde, godt och ansenligt höbol, ymnig skog, obetydlig mangårdsbyggnad.
Fröswik, en Sätesgård uti Oppeby Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 22 tunnors utsäde, höbol til 100 lass i jämna år, godt mulbete, widsträckt och förträffelig skog. Sätesbyggningen är wäl conditionerad och inredd, jämte en wacker trägård med många unga frukträn af flera goda sorter. Under Gården höra 1 sågwärk, 3 bondehemman och 16 torp. Godt fiske wankas i sjön Åsunden.
Frösåker, et Härad uti Upland och Stockholms Län, innefattar 2 Städer: Öregrund och Östhammar, samt 7 Soknar: Börstel, Gräsö, Harg, Hökhuwud, Edbo, Walö och Forsmark.
Frösåker, en Sätesgärd uti Kärrbo Sokn i Wästmanland, består af 1 Mantal, jämte några frälsehemmans delar, som bliwit intagna under Gårdens bruk, äger 60 à 65 tunnors utsäde, äng til 3 à 400 lass hö, hjelpeligt mulbete, samt betydelig och wacker skog. Mangårdsbyggnaden består af 2 stora flyglar i sednare tider bygde af trä, med en stor trägård, som giwer betydlig afkastning med rotsaker och skidfrukter, men fruktträden äro ännu mästadelen unga.
Frösön, en Ö uti storsjön i Jämtland, är en af de största öar, som finnas i Swenska sjöar. Hon håller i widd 0.35 qvadr. mil eller 8100 tunnland. Hon utgör en Sokn, som är Annex til Sunne Pastorat, samt innehåller 29.7 Mantal, någre smärre nästgränsande öar härunder begripne. Åkerbruket är giwande och här wäxer det stridaste korn i landet, som ock sällan slår fel. På skog är knapp tilgång. År 1810 war Folkmängden 781. På Ön finnes en Trivial-skola, med 4 Lärare; 1 Rector och 3 Colleger. Här är ock et Post-kontor. Kyrkan är belägen under 63 gr. 8 min Polhöjd; 17 mil från Härnösand.
Frötuna, et Consistorielt Pastorat uti Upland, Stockholms Län, Roslagen och Frötuna Skeppslag, består af 2 Soknar: Frötuna, Moderförsamling, och Rådmansö, Annex, håller i widd 1.96 qwadr. mil, samt innefattar 129 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2827. — Frötuna Sokn innehåller 67 Mantal. Marken i denna Sokn är ojämn, full med bärgsryggar från öster til wäster, mellan hwilka äro dalar, kärr, måssar och små dy-sjöar. Wägen til Rådmansö är så ojämn, at ingen backe finnes i hela Roslagen så brant som Baltora-backen. Jordmånen är mäst swartmylla, något lera och sandjord, samt skogslera och litet klapur. Skogen är ej allenast tilräckelig til behowet, utan jämwäl til afsalu. Utsädet är 500 tunnor, utom 72 torp som med backstugor utså 75 tunnor. Emedan Soknen gränsar til hawet, så finnes här en tämeligen betydlig skärgård, hwarest godt fiske idkas. Inom Soknen finnes en sjö kallad Limmaren, hwilken är högst 6 famnar djup med lerbotn, samt tämeligen fiskrik. Soknens afsalu är hö, wed, kol och fisk. År 1810 war Folkmängden 1303. Kyrkan är belägen under 59 gr. 44 min. Polhöjd; 5.5 mil från Stockholm.
Frötuna, en Sätesgård uti Rasbo Sokn i Upland, har en wacker belägenhet wid en sjö, äger 50 tunnors utsäde, godt höbol och nödtorftig skog. Både mangården och ladugården äro af sten, ansenligt och prydligt upbygde. Wid Gården finnes ock en fruktträgård jämte en lustpark.
Frötuna, en Sätesgård uti Götlunda Sokn i Nerike. Åbyggnaden består af et ansenligt och prydligt stenhus. Därwid befinnes et Järnwärk med 690 skeppund stångjärns-smide.
Fröwi, et Järnwärk uti Näsby Sokn i Wästmanland, består af 2 hamrar, med 4 härdar, och smider 1380 skeppund stångjärn. Det driwes i det mästa med egna, och något köpkol.
Fröwi, et Järn-manufacturwärk i samma Sokn, manufacturerar band- och bult-järn, och dylika finare järnsorter, är märkwärdigt därföre, at det driwes med torf, i stället för trädkol.
Fröwi, en Gård uti Skultuna Sokn i Wästmanland, är Boställe för Öwersten wid Wästmanlands Regimente; äger 40 tunnors utsäde, knappt höbol, men tilräckelig skog. Mangårdsbyggningen, af trä, nyligen upförd, är den ansenligaste i orten, med en mot behowet swarande trägård.
Fuglie, en Soken i Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, är Annex til Wällinge Pastorat, samt innehåller 17.4 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är swartmylla och lera. Hwarken skog eller torf finnes i Soknen. Utsädet är 800 tunnor. År 1805 war Folkmängden 409. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Wällinge kyrka .
Fullerstad, en Sätesgård i Södermanland.
Fullestad, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kulings Härad, är Annex til Lena Pastorat, samt innehåller 10.6 Mantal. År 1805 war Folkmängden 250. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Lena kyrka.[Dj 29]
Fullerstad, en Gård uti Skönberga Sokn i Östergötland, består af 1.5 Mantal, äger 22 tunnors utsäde, höbol icke swarande mot utsädet, obetydelig skog, wacker åbyggnad af trä, nyligen upbygd.
Fullerö, en Sätesgård uti Barkarö Sokn i Wästmanland, äger 60 tunnors utsäde. Hötilgången är icke til fullo swarande mot åkrens behof, hwars wita lera til största delen är mindre bördig och fordrar mycket arbete. Mangårdsbyggnaden, af trä, är ganska wackert belägen uti en af 7 tunnland bestående trägård, försedd med en myckenhet fruktbärande trän.
Fulltofta, et Consistorielt Pastorat uti Skåne, Malmö Län och Frosta Härad, består af 2 Soknar: Fulltofta, Moderförsamling, och Östra Espinge, Annex, innefattar 61.4 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1321. Marken är stenbunden, ojämn och bärgaktig, jordmånen skarp och grusblandad på de fläste ställen. Tilräckelig boke- eke- och surskog finnes i Pastoratet, men den mästa i Fulltofta Sokn hörer til Fulltofta gård. Utsädet är 450 tunnor. — Fulltofta Sokn innehåller 44.7 Mantal. År 1805 war Folkmängden 744. Kyrkan är belägen under 55 gr. 33 min. Polhöjd; 5 mil från Malmö. 2 sågwärk och 1 mjölqvarn finnas i Soknen.
Fulltofta, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 3 Mantal, äger 50 tunnland åkerjord. Mangården är ännu icke upbygd och består endast af en flygel med rum för ägaren. Ladugården består af 3 stora gråstens-längor. En sten-länga med bränneri och rum för tjänstefolket är ock upförd. En liten trägård finnes, men en större är under anläggning. Större delen af Soknen lyder under denna Gård.
Fullösa, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kinne Härad, är Annex til Forshems Pastorat, samt innehåller 16.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 385. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Forshems kyrka.
Fulstofta, se Artikeln Fogeltofta.
Funbo, en Sokn och Regalt Pastorat i Upland, Upsala Län och Rasbo Härad, håller i widd 0.5 qvadr. mil, och består af 54 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig. Rådande jordarten är lera. Skogen är ringa i allmänhet, och de flästa hemman lida brist därå. Utsädet är 700 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1056. Kyrkan är belägen under 59 gr. 52 min. Polhöjd; 1.2 mil från Upsala. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Marielund, Löfsta och Hallqved.
Furingstad, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Lösings Härad, innehåller 34.5 Mantal. Marken är jämn, och jordarten til det mästa lera. Några få gårdar hawa behjelpelig skog; de fläste lida brist därå. Utsädet, ärter inbegripne, är nära 290 tunnor. År 1810 war Folkmängden 585. Kyrkan är belägen under 58 gr. 34 min. Polhöjd; 4 mil från Linköping. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Låstad.
Furnäs, en Sokn, är Annex til Vangs Pastorat uti Hedemarkens Amt i Norge.
Furuby, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Konga Härad, är Annex til Hofmanstorps Pastorat, samt innehåller 31.6 Mantal. Marken är bärgaktig, stenig och ojämn. Jordarten är blandad med sand och swartmylla. På botnen i 2 sjöar finnes järnmalm. Skogen är ymnig. År 1810 war Folkmängden 799. Kyrkan är belägen 1 mil från Hofmantorps kyrka, och 1.5 mil från Wexiö.
Furudal, et Järnwärk uti Ore Sokn i Dalarne, består af 2 hamrar, med 1200 skeppund stångjärns-smide. Skogstilgången är mer än tilräckelig. Mangårds-åbyggnaden är prydlig.
Fusse, en Sokn, är Annex til Ous Pastorat, uti södra Bergenhus Amt i Norge.
Fylleryd, Fylleshög och Fylleskog äro Sätesgårdar i Småland.
Fyllingerum, en Sätesgård i Östergötland.
Fyrby, en Sätesgård uti Östra Ryd Sokn i Östergötland, äger 25 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, med passabel åbyggnad.
Fyriswald, en Slättmark wid Gamla Upsala kyrka uti Upland, har uti den hedniska tiden warit namnkunnig. Häraf har et Fögderi beläget omkring Gamla Upsala bekommit namnet Fyris Fögderi.
Fyrisån. Sålunda kallades i fordna tider Upsala-ån, hwilken faller uti sjön Ekolen.
Fyrunga, en Soken uti Wästergötland, Mariestads Län och Skånings Härad, är Annex til Ljungs Pastorat, samt innehåller 10.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 333. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Ljungs kyrka.[Dj 30]
Fyxnäs, en Frälsegård uti Gilberga Sokn i Wärmeland, består af 1 Mantal, äger 5 tunnors höst- och 50 tunnors wår-utsäde, hjelpeligt höbol, men klen skog. Mangården är nybygd och wacker.
Fåberg, et Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge, består af 2 Soknar: Fåberg, Moderförsamling, och Lille Hammer, Annex. År 1801 war Folkmängden 3645.
Fåle, en ansenlig Glasfabrik uti Tranemo Sokn i Wästergötland, tilwärkar hwarjehanda slags glas, witt och grönt, men sällan fensterglas. Det wita glaset är så klart som Engelskt och liknar nära kristal.
Fålla, en Sätesgård i Upland.
Fållnäs, och Fållökna äro Sätesgårdar i Södermanland.
Fånö, en Sätesgård uti Fånö Sokn i Upland, består af 2 Mantal, äger 53 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, en ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af trä, med en stor och wacker trägård.
Fårdala, en Sätesgård uti Åsleds Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, hwarunder äro inlagde 2 afhysta rå- och rörs hemman om 0.3 Mantal. Åkerjorden, indelad i 4 gärden, besås med 15 tunnor råg, 2 dito korn och 50 dito blandsäd och hafra. Hö bärgas 400 stackar. Här underhållas 8 à 10 hästar, 50 nöt och omkring 80 får, som nu alla äro af Spanskt slag. Til Gården lyda 3 arbetstorp och 1 qvarn. Gården med underliggande hemman om 14 Mantal, är et Fidei Commiss i Schefferska Slägten.[Dj 31]
Fårebo, en Sätesgård i Småland och Kalmar Län.[Dj 32]
Fårö, en Ö, belägen wid Gottlands norra udde, hwarifrån hon skiljes genom et sund om 6 à 700 famnars bredd, utgör en Sokn och Consistorielt Pastorat, som håller i widd 0.8 qvadr. mil och består af 23.4 Mantal. Omkring trefjärdedelar af ön är oländig och bärgaktig. Den odlade markens rådande jordmån är stenklapur och något swartmylla. Likwäl äro 5 hemmans ägors jordmån af fin wit-flygsand, hwilken wid stormwäder stadnat wid skogen och formerat sig til et högt sandberg, som ödelägger något af skogen, hwilken likwäl är hjelpelig härstädes. Utsädet är 390 tunnor. År 1810 war Folkmängden 589. — Här är et kalkbruk, och en den beqvämligaste samt tillika säkraste hamn, kallad Lutterhorns Hamn; skada at den försämras, häldst detta genom föga betydlig kostnad, enligt hwad sjöfarande inberättat, kunde förekommas. — Kyrkan är belägen under 57 gr. 55 min. Polhöjd; 5.6 mil från Wisby.
Fädde, en Sokn, är Annex til Nedre Qvinnesdals Pastorat uti Mandals Amt i Norge.
Fädde, et Tingslag uti Listers Fögderi uti Mandals Amt i Norge, består af 8 Soknar: Hitteröe, Näs, Bakke, Tonstad, Gyland, Läkne, Fiotland och Fädde.
Fäevåg, en Gård, med en bekant god hamn uti Fosens Fögderi uti södra Trondhiems Amt i Norge.
Fägred, et Consistorielt Pastorat uti Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, består af 2 Soknar: Fägred, Moderförsamling, och Trästena, Annex, samt innehåller 53.5 Mantal. Utsädet på hwarje Mantal är 25 à 30 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1633. — Fägred Sokn innefattar 37.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1112. Kyrkan är belägen under 58 gr. 39 min. Polhöjd; 1.7 mil från Mariestad.[Dj 33]
Fägremon, en ansenlig Skogstrakt och Allmänning uti Wadsbo Härad i Wästergötland.
Fällerne, en Mineral-källa eller så kallad hälsobrunn uti Småland 0.5 mil från Wexiö, håller stark mineral, och wisar god wärkan mot lamhet, skörbjugg och mjältsjuka.
Fällfors, et finbladigt Sågwärk uti Umeå Sokn i Wästerbotn, med 2 ramar och 12 blad, tilwärkar circa 300 tolfter bräder.
Fämund, en Sjö uti Norge, belägen wid 62 gr. 20 min. Polhöjd, nära til Swenska gränsen, är en af de största sjöar i Norge. Han håller i längd 5 mil, och i widd 2.3 qvadrat mil. Från denna sjö tager Göta Älf sit ursprung; hon kallas först, efter utfallet utur sjön, Fämunds-Älven, sedermera Trysild-Älven, widare Klar-Älven, och efter utloppet utur Wänern Göta Älf.
Fänneslunda, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ås Härad, är Annex til Wings Pastorat, samt innefattar 10.1 Mantal. År 1805 war Folkmängden 337. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Wings kyrka.[Dj 34]
Fängebo, et Stångjärnswärk uti Locknewi Sokn uti Småland.
Färed, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Hasleds Pastorat, samt består af 7.1 Mantal. År 1810 war Folkmängden 156. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Hasleds kyrka.[Dj 35]
Färentuna, et Regalt Pastorat uti Upland och Stockholms Län, beläget på Färingsön i Mälaren, består af 2 Soknar: Färentuna, Moderförsamling, och Hillersjö, Annex, håller i widd 0.33 qvadr. mil, samt innefattar 33.2 Mantal. Marken är mästadelen jämn. Jordmånen består til större delen af lera. På skog är föga tilgång. År 1810 war Folkmängden 780. — Färentuna Sokn håller i widd 0.18 qvadr. mil, samt innefattar 23 Mantal. År 1810 war Folkmängden 489. Kyrkan är belägen under 59 grad. 23 min. Polhöjd; 2.2 mil från Stockholm.
Färgaryd, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, är Annex til Långaryds Pastorat, samt innehåller 28 Mantal. Utsädet är 250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 814. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Långaryds kyrka.
Färgelanda, et Consistorielt Pastorat uti Dalsland och Walbo Härad, består af 2 Soknar: Färgelanda, Moderförsamling, och Ödeborg, Annex, samt innehåller 59 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är lera. Skogen är hjelpelig til behowet. Utsädet är 2280 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2184. — Färgelanda Sokn innehåller 43.7 Mantal. Utsädet är 1600 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1439. Kyrkan är belägen under 58 gr. 35 min. Polhöjd; 2.6 mil från Wänersborg. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Åttingsberg och Olsången.
Färila, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Hälsingland, är den största ej allenast i Hälsingland, utan jämwäl i hela Gefle Län, ty hon håller i widd 20.4 qvadr. mil, samt består af 52 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn, samt upfyld af strömar, sjöar, kärr och måssar. Rådande jordarten är sand, dock finnes jämwäl mycken jäslera. Här finnes wäl ymnigt skog, men emedan den bästa skogen är nog aflägsen från kyrkan, hwarwid de flästa byarne äro belägne, så hawa de mästa hemman swårt at däraf fylla deras behof. Utsädet är 30 tunnor råg, 490 korn, 85 hafra, 18 blandsäd, 27 ärter, 140 potäter. I anseende til det stora utrymmet och ymniga betet är boskapsskötsel et af Almogens förnämsta näringsfång. Älven Ljusnan som löper genom hela Soknen och de många sjöarne giwa lägenhet at idka godt fiske. År 1810 war Folkmängden 2200. Häraf war 1919 egenteliga Soknens Folkmängd, och 171 hörde til Kårböle Kapell och 110 til Los Kapell, bägge belägna uti Soknen. Wid midten af förra Seculo har wid Los Kapell funnits en koboltgruwa och et koboltwärk, men detta har i sednare tider aldeles förfallit. Kyrkan är belägen under 61 gr. 46 min. Polhöjd; 14 mil från Gefle.
Färingtofta, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och norra Åsbo Härad, är Annex til Riseberga Pastorat, samt består af 24 Mantal. Marken är bärgaktig och ganska ojämn. Uti Färingtofta och Klingstorps byar är jordmånen swartmylla med klapur, i den öfriga delen af Soknen är sandmylla. Utom de nämnde byarne, som hawa nödtorftig skog och torfmåssar, har den öfriga delen ymnig boke- eke- och surskog. Utsädet är 500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 866. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Riseberga kyrka.
Färingsön, en Ö uti Mälaren, är en af de största i denna sjö, hållande i widd 0.75 qvadr. mil. Hon innehåller 4 Soknar: Färentuna, Hillersjö, Sånga och Skå, hwilka utgöra 2 Pastorat. Hon kallas jämwäl Swartsjölandet. Den betydligaste Gården på ön är Swartsjö Kungsgård.
Färlöf, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Östra Göinge Härad, består af 2 Soknar: Färlöf, Moderförsamling, och Strö, Annex, samt innehåller 81.2 Mantal. Utsädet är 1600 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1709. Färlöf Sokn består af 60.5 Mantal. Börjande Skånska slätten i Kristianstads Län, är marken kal, slät, skarp, på fälnaderne stenig. Rådande jordarten är på högderne sandmylla, på sidderne lera, med mer eller mindre flygsand. Utom en boke- och ekelund, samt planteringar af åtskilliga trädsorter, wäl wårdade, är Soknen aldeles skoglös. Utom Prästegården 1 Mantal, Klockaregården 0.2 Mantal, samt Torssebro Krutbruk, hörer Soknen til Araslöfs Sätesgård. Trefjärdedelar af Sokn äro lagde i Enskifte, där jorden til det mästa brukas på Engelskt sätt, och wackra byggnader upföras. Kyrkan, af sten är märkwärdig för constructionen af tornet, hwarest storklockan hänger öpen. På flere ställen i Soknen äro ättehögar och stora flata stenar i wiss ordning upreste, dem man anser för Domare-säten, eller minneswårdar af märkwärdiga fältslag. Wid Färlöfs by är et stort bärg, hwarest flere hundrade så kallade trollgrytor wisar sig för naturforskarens upmärksamhet. År 1805 war Folkmängden 1132. Kyrkan är belägen under 56 gr. 5 min. Polhöjd; 0.7 mil från Kristianstad. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Araslöf, hwars ägare har Jus Patronatus öwer både Kyrka och Sokn. I Soknen finnes ock et krutbruk kalladt Torssebro.
Färna, et Järnwärk uti Gunnilbo Sokn i Wästmanland, består af 3 stångjärns hamrar med 6 härdar, har tillika 1 plåthammare med en härd, samt 2 stålhamrar med 2 härdar, hwarwid årligen tilwärkas 400 skeppund järnplåtar och 400 dito stål. Detta wärk, jämte Kedjebo hammare i denna Sokn, samt Tymmelsberg uti Wåla Sokn smida tilsamman 3350 skeppund stångjärn med samma stämpel. Mangårdsbyggnaden af trä, 2 wåningar hög är prydlig och fast bygd. Til dess yttermera styrka äro anwände 70 skeppund stångjärn. Därwid befinnas 2 flygelbyggningar af sten, samt en wacker trägård. Hemmanet består af 0.25 Mantal och har öwer 20 tunnors årligt utsäde; dock lära flere andra hemmansdelar af Bruksägaren bliwit därtil lagde. Gården äger ymnigt höbol och god skog. Med Färna är förenadt Bockhammars Järnwärk, jämte där tilhörige Killinghammars stångjärns-hammar i denna Sokn, hwarwid smidas 2150 skeppund. Härtil kommer Leksjöbo järnwärk uti Söderbärke Sokn i Dalarne, hwarest smidet är 500 skeppund. Tilsamman 6000 skeppund. Alla dessa Järnwärk innehållande 9 stångjärnshamrar jämte Bastmora masugn samt hälften uti Björnhyttan, en masugn uti Grangärde Sokn i Dalarne, samt underliggande hemman utgöra en trakt om 1.4 qvadr. mil, som är et Fidei Commissgods tilhörigt Dahlsonska Slägten.
Färnebo, (Östra), en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Gästrikland, håller i widd 3.03 qvadr. mil, samt innefattar 51.7 Mantal. Marken är i det mästa bärgaktig, med undantag af en trakt mot norr, där den är jämn och hedländ. Rådande jordarten är lera, samt lerblandad swartmylla, och mindsta delen sand. Skog finnes i allmänhet hjelpeligt. Några byar, ehuru få, äga dock däraf öwerflöd, wissa däremot föga mer än nödig wedbrand och gärdselfång. År 1810 war Folkmängden 2179. Kyrkan är belägen under 60 gr. 20 min. Polhöjd; 4.4 mil från Gefle. — Uti Soknen ligga 2 Järnwärk: Gysinge och Grönsinka.
Färnebo, (Wästra), en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Wagnsbro Härad, håller i widd 2.6 qvadr. mil, samt innefattar 104.2 Mantal. Jordmånen består nästan öwerallt af starkare och svagare Lera. Den sandås, som på Soknens östra sida sträcker sig från söder til norr, gör dock, at därintil liggande byar måste utså sin säd både i sand och sandblandad lerjord. Ehuru marken är bärgaktig och ojämn, utom den kyrkan närmast belägne trakt, samt andra här och där strödda slätter, giwas dock åkerfält, som kunna lämna brödfödan åt Soknens inbyggare. Här utsås öwer 1200 tunnor, mästadelen råg, mindre korn, blandsäd och hafra, mindst wete och ärter. Skog finnes til afsalu i många byar, några hawa blott til egna behof, och få lida aldeles brist därå. Den bästa skogen finnes uti Soknens Wästra trakt. År 1810 war Folkmängden 2801. Kyrkan är belägen under 59 gr. 56 min. Polhöjd; 4 mil från Wästerås. — Kyrkoherde-Bostället bestående af 2 Mantal, besås med 24 tunnor i bärande jordmån. Mulbetet är hjelpeligt. Foder för 40 nöt och 4 hästar inbärgas på Gårdens ängar. Skogen bliwer med tiden otilräckelig, och skulle redan wara utödd, om icke et öresland med in- och utägor från Berg by för lång tid tilbaka bliwit inköpt för at af Pastor nyttjas. Åbyggnaden af trä, är förfallen. Trägården swarar emot hushållets behof. — De betydligaste Gårdar i Soknen äro Fors, Stafre, Mälby och Capitens-Bostället i byn Norrål. Uti Soknen finnas utom Fors Järnwärk, 3 Bärgsmans-härdar och 2 Hamrar uti Rosshyttan, Långsjöhyttan, 3 sågwärk och 3 mjölqvarnar.
Färnebo, et Consistorielt Pastorat uti Wärmeland, Fögderiet Östersyslet och Filipstads Bärgslag, innefattar en Stad: Filipstad, och 5 Soknar: Färnebo, Moderförsamling, samt Brattfors, Nordmark, Gåsborn och Rämmen, Annexer, samt består af 28.8 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig, upfylld af wattudrag, sjöar, kärr och måssar. Af sjöarne äro Yngen, Daglösen och Långban de största. Af mineralier intager järnmalmen främsta rummet samt är af synnerlig godhet. Bland de betydligaste malmfält äro Persbergs gruwor, belägna wid sjön Yngen; därest bland flere i norr och söder löpande järnmalmslager Storgruwe-gången är den mäktigaste. Malmen håller 62.5 procent. År 1810 war Pastoratets Folkmängd 8020. — Färnebo Sokn hade samma år 3068 inbyggare. — Soknen förrättar sin Gudstjenst i Filipstads kyrka. Detta Pastorat är et bewis at man icke städse bör bedöma et Pastorats wigtighet efter antalet af dess Mantal. Utom Filipstad innehåller det 28.8 Mantal, med en Folkmängd af 7460. Det belöper sig således 260 människjor på hwarje Mantal. Intet Pastorat i hela Riket har i jämförelse med Folkmängdan så få Mantal som detta.
Färs, et Härad uti Malmö Län i Skåne, innehåller 19 Soknar: Wästerstad, Östraby, Löwestad, Söfde, Wanstad, Tolånga, Frenninge, Wällsjö, Womb, Brandstad, Åsum, Skartofta, Öwed, Röddinge, Ramsåsa, Kerstorp, Ilstorp, Björka, Längared.
Fässberg, et Consistorielt Pastorat uti Wästergötland, Göteborgs Län och Askims Härad, består af 5 Soknar: Fässberg, Moderförsamling, och Frölunda, Askim, Kållered, Råda, Annexer, samt innehåller 126.3 Mantal. Hela Pastoratet är bärgaktigt. Lera är rådande jordarten. En del af Råda Sokn äger hjelpelig skog, de andre lida brist därå. Utsädet är 2330 tunnor. År 1805 war Folkmängden 4970. — Fässbergs Sokn innehåller 50.7 Mantal. Utsädet är 900 tunnor. År 1805 war Folkmängden 4970. Kyrkan är belägen under 57 gr. 40 min. Polhöjd; 0.5 mil från Göteborg.
Fästered, en Sätesgård uti Kinds Härad i Wästergötland.
Fölerud, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kulings Härad, är Annex til Herljunga Pastorat, samt innehåller 11.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 300. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Herljunga kyrka.
Fölinge, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Jämtland, består af 3 Församlingar: Fölinge, Moderförsamling, samt Hotagen och Frostwik, Kapeller; håller i widd 16 qvadrat mil, samt innefattar 12 Mantal. Pastoratet såsom liggande uti Fjälltrakten har en ojämn och bärgig mark, som är upfylld af bärg, hedar, wattudrag, sjöar, kärr och måssar. Jordarten består dels af kalkblandad lermylla, dels af sand och mjäla. Skogen är ymnig. Åkerbruket är tämeligen lönande, fast än frost ibland gör skada. Utsädet är 18 tunnor råg, 240 korn, 30 hafra och blandsäd, 12 ärter, 50 dito potäter. Boskapsskötseln är en af de huwudsakligaste näringsgrenarne, samt fördelaktig, ehuru magert mulbete finnes wid hemägorna, men myrslottrar finnas nog på 1 à 2 mils afstånd från byarne. År 1810 war Folkmängden 1069; men år 1757 war densamma endast 203. Folkmängden har således på 58 år ökat sig mer än femdubbelt. Ingen Sokn i hela Riket har på en sådan tidsrymd haft en så stark folkökning och bliwit så mycket upodlad som denna. Utaf förenämnde Folkmängd 1069 hörde 684 til Moderförsamlingen, 201 til Hotagen och 184 til Frostwik. Pastoratet är fritt för rotering, men hemmansräntorne äro anslagne til Jämtlands Regimente. Fölinge kyrka är belägen under 63 grad. 38 min. Polhöjd; 19 mil från Härnösand, och 5 mil från Östersund. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Holmsjön.
Fölling, en Kapells-Församling uti Egge Sokn uti Stods Pastorat i norra Trondhiems Amt i Norge.
Föllingsö, en Sätesgård i Östergötland.
Föra, en Sokn på Öland uti norra Motet, är Annex til Persnäs Pastorat, samt innehåller 19.7 Mantal. Utsädet af råg och korn är 354 tunnor. År 1810 war Folkmängden 541.
Förarp, en Gård uti Tutaryd Sokn i Småland, består af 2 Mantal, däraf 1 Mantal Säteri och 1 Krono-skatte, äger 24 tunnelands utsäde, hjelpeligt höbol, ymnig och ypperlig skog, god mangårds-åbyggnad af trä, med en tämeligen ansenlig trägård.
Förde, en betydlig Gård, uti Voldens Sokn uti Romsdals Amt i Norge, äger skön furuskog, sågwärk samt godt fiskeri, i synnerhet af sill och lax.
Förde, et Pastorat och Tingslag uti norra Bergenhus Amt i Norge, består af 4 Soknar: Förde, Moderförsamling, samt Nösdal, Holzedal och Vefring, Annexer. År 1801 war Folkmängden 3557.
Förlanda, en Sokn i Halland och Fjäre Härad, är Annex til Fjärås Pastorat, samt innehåller 24.2 Mantal. Marken är til det mästa bärgaktig; Rådande jordmånen är sand; Skogen är någorlunda hjelpelig; utsädet utom potäter, är 380 tunnor. År 1805 war Folkmängden 823. Kyrkan är belägen 1 mil från Fjärås kyrka.
Förrisdal. Sålunda kallas et District uti Landskapet Tellemarken uti Bradsbergs Amt i Norge, som består af 3 Pastorat: Laurdal, Moland och Moe, hwilka innehålla 12 Soknar.
Förslöf, et Regalt Pastorat uti Skåne, Kristianstads Län och Bjära Härad, består af 2 Soknar: Förslöf, Moderförsamling, och Grewie, Annex, samt innehåller 49.6 Mantal. Desse Soknar äro wackrare i belägenheten än förmånlige i jordens beskaffenhet. Utmed hafsjön Kattegat äro sandfält hwarifrån flygsanden hotar med mycken förödelse, därest ej kraftigare anstalter widtagas däremot. Jordmånen är annars i detta lilla Härad mycket olika i allmänhet, och nära så i hwarje Pastorat särskildt. Östra delen af dessa Soknar har mager jord med grusig och stenig botn. Skog af bok, björk, al och någon ek finnes ock wid bättre hushållning tilräckelig för Pastoratet, ehuru man nu befarar brist. För framtiden skulle planteringar kunna afhjelpa detta ledsamma öde. Utsädet i Pastoratet är 1550 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2408. — Förslöf Sokn innehåller 21.1 Mantal. Utsädet är 700 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1075. Kyrkan är belägen under 56 gr. 22 min. Polhöjd; 8.6 mil från Kristianstad. — Det är besynnerligt at Kyrkoherden bor på et litet och magert Annexe-hemman, sedan i förra tider Prästegården i Grewie, man wet icke på hwad sätt, dragits från Ecclesiastik-Staten och bliwit til Rusthåll indelt.
Förlösa, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Småland, Kalmar Län, och norra Möre Härad, innehåller 33 Mantal. Marken är mästadelen jämn, utom den lilla backen, som Kyrkan står uppå, samt 2 andra ej långt därifrån. Den är öwerallt med sten bebunden, undantagande några små wäl upodlade ängs- och åkerstycken, så ock där kärr och mader äro, som befinnas släta och fria från sten. Rådande jordmånen är swartmylla och jäsjord, annars blandad med litet lera, sand och jätter här och där i byarne. Skog finnes icke ymnigt, utan häldre är brist därå, så wäl som bete, öster om kyrkan; så at Soknemännerne därstädes måste förskaffa sig det mästa de bränna och hägna sina ägor med, samt allt sit timmer til husbehof, från andra Soknar, som äga skog, så ock allt betet om sommaren för ungnöt och oxar; men i nordwäst om kyrkan äga de behjelpelig skog til husbehof, men ej til afsalu; dock hwad de af wed köra til Kalmar at sälja köpes och hämtas mästadels utom Soknen, såsom en usel transport-förtjänst, när man intet annat har att sätta sig och sina ökar til, emedan födan ändock skal wara, och föga någon annan förtjänst är at tilgå. Utsädet af all slags säd stiger til 230 tunnor, eller litet däröwer. År 1810 war Folkmängden 893. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Kjälltorp.
Förråd, en Sätesgård i Östergötland.
Föske. Med detta namn betecknas 2 Gårdar uti Nyeds Sokn i Wärmeland, kallade Öfra och Nedra Föske. Öfra Föske äger 30 tunnors wårsäde, nybygd och wacker mangårdsbyggnad, med en ypperlig trägård. Til Gården hörer Råglanda Järnwärk i samma Sokn. — Nedra Föske äger 40 tunnors wårsäde, rymlig, men icke synnerligen wacker åbyggnad. Härwid befinnes et Järnwärk, som består af 1 stångjärnshammare och en härd, med 400 sk:ds smide. Til Wärkets drift finnes icke mycket kol af egen skog.
- Djurbergs rättelser och tillägg:
- ↑ Gården består af 1.25 Mantal, är inlagd under Ekhammar Sätesgård. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1057]
- ↑ Pastoratet är beläget mellan 2 bekanta Bärg: Olleberg och Mösseberg, och åtskilliga Hemman äro belägna på sluttningen af det sednare. Öweralt finnas större och smärre högder och dälder; äwen där åkern är jämn har han sin uphöjdare sida med sämre jordmån och en annan med djupare matjord. Rådande jordmånen är swartmylla, af bättre och sämre beskaffenhet. I Torbjörntorp finnas dock sandgärden, hwilka utgöra nästan hälften af åkerjorden. Öweralt är brist på skog, hwilken måste hämtas från 3.5 til 4 mils afstånd. Hwad angår årliga utsädet, så är frågan därom ej så lätt at beswara, och om någon skulle kunna äwen på tunnan upgiwa detsamma för et wisst år, så wore därmed ej mycket wunnit för kännedomen af Hemmanens godhet i hwarje Sokn, i synnerhet sedan man fallit på det orådet, at upriwa hwarje ängstycke til åker, och at genom tårfbränning få 2 til 3 års ymnig skörd, men sedan wara i afsaknad af all tilgång på hö, och följakteligen äwen på gödsel til den widlyftiga åkerns uphjelpande. Öwerhuwud kan man säga at de sämst häfdade åkrar hawa största hafre-utsädet, och så i proportion mindsta afkastningen, äwen af detta sädesslag, då däremot de som bättre hushålla med ängsmarken och oftare träda sin åker, hawa mindre utsäde at skryta med, men få sina Lador så mycket fullare. Då jorden här ej är indelt i ordentliga gärden, utan man ser ömsom en fläck besådd, ömsom i träde, så kan ej något ordentligt utsäde upgiwas. Öwerhuwud kan man antaga at på hwarje Mantal utsås 25 tunnor säd årligen, hwaraf mindsta delen är råg, mera korn, samt mäst blandkorn och hafra, som ger per medium fjärde til femte kornet. Då nu hela Pastoratet består af 88.4 Mantal, så finnes at utsädet är omkring 2110 tunnor. — Falköpings Stads jord är grundad på 12 Mantal och lagd i 3 gärden, hwaraf 1 årligen besås med råg och korn, 1 med blandkorn och hafra, då det tredje ligger i träde. Utsädet är här stort, afkastningen medelmåttig, men höfångsten liten eller ingen. Följden är at boskapen fordras med säd, och är ändock af ganska slät beskaffenhet. Sommarbetet är här otilräckeligt til boskapens bärgning. — De betydligaste Gårdarne i Pastoratet heta Wiken, Bäckabo, Stingagården, Berga, Snösbäck, samteligen Sätesgårdar. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1057]
- ↑ Gården är belägen uti Torpa Sokn, består af 2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, lider brist på skog. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1057]
- ↑ Gården är belägen uti Botnaryd Sokn, äger 12 tunnors utsäde, medelmåttig åbyggnad. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1057]
- ↑ Detta är fel. Gården heter Farstorp och är förrut anförd. [Rättelser, s. 1091]
- ↑ Felesta, på Kartan Fillesta kallad, är belägen i Rönneberga Härad i Malmö Län, och Annex til Nöbbelöfs Pastorat i Onsjö Härad. År 1805 war Folkmängden 147. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. [Rättelser, s. 1091]
- ↑ Marken, jordmånen och skogstilgången äro af lika beskaffenhet som i Böne. Utsädet är 14 tunnor råg, 12 korn, 44 blandsäd, 116 hafra. Summa 180 tunnor. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1057]
- ↑ Gården är belägen uti Wässland Sokn, består af 1.5 Mantal, äger med 0.5 Mantal underlagt Bondehemman, 15 tunnors utsäde, tilräckelig äng, ansenlig skog, förswarlig mangårdsbyggnad af trä. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1058]
- ↑ Marken är til det mästa bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla och sandör samt någon lera. Skogstilgången är ymnig. Utsädet är 16 tunnor på Mantalet. I Soknen finnas 2 Sätesgårdar: Skagersholm och Ramsnäs, Wallsjö Herregård och Skagersholm Järnwärk. Kyrkan är belägen 1.4 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1058]
- ↑ Mangården har ansenlig och wacker huvudbyggning, med en god trägård. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1058]
- ↑ Utsädet är 1680 tunnor. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1058]
- ↑ Marken är jämn. Rådande jordmånen är sandmylla. Skog finnes ingen. Utsädet är 710 tunnor. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1058]
- ↑ Gården är beklägen uti Husaby Sokn, äger 20 tunnors utsäde, swagt höbol, lider brist på skog, har prydlig mangårdsbyggnad af trä. [Tilläggningar ovh Förbättringar, s. 1058]
- ↑ Wid Gården underhålles et Kongl. Stuteri. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1058]
- ↑ Utsädet i Pastoratet är: tunnor wete 25, råg 810, korn 21, blandsäd 25, hafra 1400, ärter 18. — Fogelås Sokn. Marken är mästadelen jämn, med små backar och dälder samt bäckar, med sluttning åt Wettern. Rådande jordmånen är sandmylla samt liten del lera. Utsädet är: tunnor wete 12, råg 330, korn 10, blandsäd 12, hafra 600, ärter 10. — Fogelås Kapells-församling. Marken och jordmånen är af lika beskaffenhet som i Moderförsamlingen. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är: tunnor wete 8, råg 300, korn 8, blandsäd 10, hafra 500, ärter 5. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1058]
- ↑ Marken är bärgaktig. Jordmånen är blandad af nästan alla slag. Utsädet är från 15 til 25 tunnor på Mantalet. På skog är brist. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1058]
- ↑ Marken är ojämn och bärgaktig. Lera och lermylla äro de mäst rådande jordarterne, därnäst sand och mojord. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 6 à 7 tunnor på Mantalet, och wårsäd i proportion. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1059]
- ↑ Gården är belägen uti Östra Wingåker Sokn, består af 2 Mantal, äger godt höbol, men lider brist på skog, brukas under Sätesgården Clastorp. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1059]
- ↑ Gården är belägen uti Wagnhärad Sokn, äger 40 tunnors utsäde, höbärgning til 200 lass, någorlunda skog, passabel åbyggnad, 2 små wackra trägårdar. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1059]
- ↑ Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 200 tunnor. I Soknen finnes 2 Militie-Boställen Tjustorp och Wäbjörntorp. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1059]
- ↑ Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Något skog finnes, men icke hjelpeligt. Utsädet är 350 tunnor. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1059]
- ↑ Soknen är Annex til Borås Pastorat, och utgör icke, såsom förrut är nämndt, tillika med Annexen Borgstena et särskildt Pastorat. Marken är dels bärgaktig, dels jämn, bestående af stora, til det mästa upodlade sandhedar. Rådande jordmånen är sandmylla och sandjord. Skogstilgången är hjelpelig. Utsädet är 350 tunnor. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Borås. Den så kallade Fristads Hed är af Konungen anslagen til Älfsborgs Regementes mötesplats. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1059]
- ↑ Gården är belägen uti Sparlösa Sokn, består af 2 Mantal, äger bördig jordmån af lera och lermylla, af bästa slag, swagt höbol, ingen skog, obetydlig åbyggnad. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1059]
- ↑ Detta Pastorat skal, enligt Kongl. Resolution, wid infallande ledighet, klywas i 2 delar, kallade Nedra och Öfra Fryksdalen, hwaraf hwardera blir et särskildt Pastorat. Nedra Fryksdalen kommer at innefatta Soknarne Sunne, Wästra Emtervik, Östra Emtervik, Lysvik och Gräsmark. Detta tilkommande Pastorat håller i widd 10.8 qv. mil. År 1810 war Folkmängden 13,626. Öfra Fryksdalen kommer at innefatta 2 Soknar: Fryksände och Östmark. Detta tilkommande Pastorat håller i widd 11.2 qv. mil. År 1810 war Folkmängden 6115. Fryksände blir Moderförsamling. Dess kyrka är belägen under 60 gr. 8 min. Polhöjd; 9 mil från Carlstad. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1059]
- ↑ Gården är belägen uti Söne Sokn, består af 1 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, ymnigt höbol, någorlunda godt mulbete, någon skog af barr- och löfträn, godt fiske i Wänern. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1060]
- ↑ Wid slutet af Artikeln står at en malmgruwa anlades, bör stå en koppargruwa uptogs. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1060]
- ↑ Fröslunda är belägen uti Sunnersberg Sokn, äger 60 tunnors utsäde, wacker mangårdsbyggning af trä med 2 flyglar. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1060]
- ↑ Marken är dels bärgaktig, dels jämn, samt mycket beswärad af bärgsyra eller källsåg. Rådande jordmånen är sandmylla. Ymnig tilgång finnes af barrskog, samt något löfskog af björk, al, asp, med en och annan ek. Utsädet är 360 tunnor af råg, hafra, samt något ärter. I Soknen finnas 2 Herregårdar: Swenstorp och Fröjered, samt Järnmanufacturwärket Annefors. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1060]
- ↑ Utsädet är: tunnor wete 1, råg 13, korn 12, blandsäd 23, hafra 130, ärter 15, potäter 13. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1060]
- ↑ Marken är merendels jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är 300 tunnor. Den betydligaste Gården heter Bjertorp. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1060]
- ↑ Af hö bärgas 400 sommarlass. Wacker löfskog finnes. Åbyggnaden består af 2 flyglar af trä. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1060]
- ↑ Gården ligger uti Misterhult Sokn, angenämt belägen på en ås, består af 3.5 Mantal, är ganska wäl odlad och häfdad. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1060]
- ↑ Marken i Soknen är nästan öwerallt jämn, undantagande några obetydliga stenkullar, som på få ställen finnas. Rådande jordmånen är lera, på få ställen sandblandad. På skog är brist. Utsädet kan räknas til 150 tunnor råg och 450 tunnor wårsäd. De betydligaste Gårdarne heta Boda, Fimersta och Träsket. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1060]
- ↑ Fenneslunda. Markens och jordmånens beskaffenhet, skogstilgången och utsädet är lika med Wings. Den betydligaste Gården heter Knorringsdal. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1057]
- ↑ Hwad markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången widkommer, så är den lika med Hasled Sokn. Utsädet är 136 tunnor. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1060]