Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/U
| ← T |
|
VW → |
U.
Ubbarp, en Sätesgård i Småland.
Ubbemåla, en Sätesgård i Småland.
Ucklum, en Sokn i Bohusland och Inlands Nordre Härad, är Annex til Ödsmåls Pastorat, samt består af 25.5 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är sand. Större delen af Soknen har ymnigt af skog. Utsädet kan bestämmas til 350 tunnor. År 1805 war Folkmängden 802. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.
Uddarp, en berustad Sätesgård uti Skipparslöf Sokn i Skåne, består af 1 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, höbärgning til 150 lass, hjelpelig skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad om 2 wåningar, hwaraf den nedra är af sten och den öfra af trä, ansenlig trägård, 14 underliggande torp.
Uddeboö, en berustad Sätesgård uti Estuna Sokn i Upland, äger 35 tunnors utsäde, ringa skog, wacker åbyggnad af trä, stor trägård med drifhus, tegelbruk och tullqwarn.
Uddeholm, et Järnwärk och Sätesgård uti Råda Sokn uti Älfdals Härad i Wärmeland, äger 1006 skeppund stångjärnssmide.
Udden, en Herregård uti Wissefjärda Sokn i Småland, äger 23 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig löfskog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af trä.
Uddetorp, en Sätesgård uti Borgstena Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, jämte hemmanet Källegården rå och rör, äger 30 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, tilräckelig skog, förswarlig mangårdsbyggnad af trä.
Uddetorp, en Herregård uti Foutskäl Sokn i Wästergötland, är et Officers-Boställe, äger 24 tunnors utsäde, tämeligen godt höbol, ingen skog, passabel mangårdsbyggnad.
Uddewalla, en Stad i Bohusland och Lane Härad, belägen under 58 gr. 21 min. Polhöjd; wid en liten å, som här faller ut i en hafswik, 46.5 mil från Stockholm, 7.5 mil från Göteborg och 2.75 mil från Wänersborg, är tämeligen regulier, håller i längd 400 famnar, i bredd 240, och i widd 52 tunnland. Gator och gränder äro 20. Husen äro i allmänhet wälbygde. År 1810 war antalet af hushållen 408 och Folkmängden 3100, däraf 1373 woro mankön och 1727 qwinkön. År 1750 war Folkmängden 1965. Staden njuter Stapelfrihet. Inbyggarnes förnämsta näringsfång består uti Handel och sjöfart. Densamma är widsträckt och idkas med de flästa betydliga Handelsplatser i Europa. Utförswaror äro förnämligast bjälkar, bräder, tjära, beck, alun, stånggjärn, manufactursmide, men i synnerhet sill och annan saltsjöfisk, såsom torsk, långor, kabeljo, makril, silltran, hummer, ostron, samt något boskap, talg och hudar. Införswaror äro förnämligast säd och salt. År 1805 ägde Staden 35 Handelsfartyg. Samma år funnos här 90 Handelsmän samt 91 Handtwärkare uti 34 särskildta handtwärk. Då woro här ock 1 Sockerbruk, 2 Skeppswarf och 3 Tobaksfabriker. År 1806 undergick Staden en eldswåda, och blef nästan aldeles upbrunnen. Dess nuwarande numer bland Rikets Städer är 53. Marknad hålles här d. 10 Febr., 29 Sept. enligt Almanackan, enligt Tunelds Geografie jämwäl den 9 Sept. och 10 Decemb. År 1810 ägde Staden 600 tunnland åkerjord. Samma år underhöllos här 75 hästar, 3 oxar, 250 kor. Staden utgör jämte Soknarne Bäwe och Ryr et Regalt Pastorat, med circa 5500 Inwånare.
Uddnäs, en Sätesgård uti Almunge Sokn i Upland, består af 1.5 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, höbärgning til 80 lass, hjelpelig skog, stor och wacker åbyggnad af trä, utwändigt rappad, ansenlig trägård. Gårdens ägor äro, i brist af nödigt aflopp, nog plågade af watn.
Udenäs, en Sokn, är Annex til Näs Pastorat uti Rommerige i Norge.
Udjaur, en sjö i Lappland och Piteå Lappmark, håller i widd 2 qvadr. mil, samt har sit utlopp i Botniska hawet genom älwen Sildut.
Udnäs, en Sokn, är Annex til Ourdals Pastorat uti Distriktet Valders i Norge.
Udstens Klosteröe. Sålunda kallas en tämeligen ansenlig, wacker och fruktbar Ö uti Rennesöe Pastorat uti Stavangers Amt i Norge. Hon har fordom warit Residens för åtskilliga Norrske Konungar, däribland Harald Hårfager, hwilket Residens sedermera blef förändradt til et Kloster, om hwars kostbarhet de ännu qwarbliwande wackra gråstensmurar af stora wälfda byggningar och kälrar witna. Wid klosterbyggningen är en stor grundmurad kyrka, af hwilket choret nuförtiden nyttjas til kyrka för Öns inbyggare, hwilka utgöra en liten Sokn, Annex til Rennesöe Pastorat, men den öfriga delen af kyrkan står öde och utan tak. Wid Reformationen blef klostrets tillydande egendom förwandlad til en Kongl. Förläning, men sedan försåld och är nu en Herregård.
Udvig, en ganska stor och betydelig Gård, belägen wid Bedstadsundet på en hög kulle, uti Bedstadens Pastorat uti Norra Trondhiems Amt i Norge. Härtil hörer et ansenligt sågwärk.
Udvig, en Sokn, är Annex til Indvigs Pastorat uti Norra Bergenhus Amt i Norge.
Ugerup, en Sätesgård uti Köpinge Sokn i Skåne, består af 4.7 Mantal, äger 70 à 80 tunnors utsäde, höbärgning til 150 lass, hjelpelig skog, gammal mangårdsbyggnad af sten och korswärke, ansenlig trägårdstomt. Därunder lyda 5 Mantal arbetshemman, samt 9 torp. Gården är Majors-Boställe.
Ugglansryd, en Sätesgård uti Ryssby Sokn i Småland, består af 1 Mantal oförmedladt, äger 30 tunnelands utsäde, ypperligt höbol, ymnig skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af trä, utwändigt rappad, wacker trägård.
Uggleberg, en Sätesgård i Wärmeland.
Ugglebo, i allmänt tal, Åckelbo kallad, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Gästrikland, är det största i detta Landskap, håller i widd 8.9 qv. mil, samt består af 34.8 Mantal. Soknen utgör til större delen en ådal omkring ån Jädran. Marken är i allmänhet bärgaktig, samt genomskuren af en myckenhet sjöar och mossar. Bland bärgen är Söderås Bärget det högsta, hållande 90 famnar i lodrätt höjd öwer den tilgränsande marken, samt tjänar sjöfarande til landkänning, ehuru beläget nära 5 mil från hawet. Jordmånen är en blandning af sand och lera. Skog finnes ymnigt. Utsädet är circa 400 tunnor, däraf en tredjedel råg och twåtredjedelar korn. Åkern gödes hwart fjärde år. I anseende til den ymniga gräswäxten och förträffeliga betet är boskapsskötsel et wigtigt näringsmedel, hwartil kommmer fördelaktigt åkerbruk, och järntilwärkning. År 1810 war Folkmängden 3640. Kyrkan är belägen under 60 gr. 52 min. Polhöjd; 3 mil från Gefle. Betydliga Gårdar äro Wi Sätesgård med tilhörigt Järnwärk, Åmot och Brattfors Stångjärnswärk samt Åbro Masugn.
Ugglebol, en Sätesgård i Wärmeland.
Ugglekärr, en Sätesgård i Småland.
Ugglerup, en Sätesgård uti Bonderup Sokn i Skåne, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde.
Ugglum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Gudhems Härad, är Annex til Gudhems Pastorat, samt består af 25.5 Mantal. Marken är mera jämn än backig, dock mycket stenbunden. Rådande jordmånen är på sina ställen swartmylla med mycken klapersten, men på andra ställen mylla blandad med sand. På skog är brist. Utsädet är 290 tunnor. År 1810 war Folkmängden 319. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan.
Ukna, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Distriktet Tjust, består af 43.4 Mantal. I denna Sokn finnes öweralt en ojämn, bärgaktig och stenbunden mark, genomskuren af många större och smärre sjöar, kärr och mossar. Jordmånen är på de flästa ställen styf lera; några hemman äga likwäl sandblandad och lättbrukad jord. Skogstilgången är hjelpelig. 2 Järngruwor och 1 Koppar-malmstrek finnas i Soknen. Utsädet är 590 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1812. Kyrkan är belägen 15.5 mil från Kalmar. Den betydligaste Gården heter Stensnäs.
Ulbersta, en Sätesgård uti Skärkind Sokn i Östergötland, äger 24 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol och mulbete, godt fiske.
Ulefos, et Järnwärk uti Holden Sokn uti Tellemarken i Norge, är et af de ansenligaste i Norge. Wärkets maskiner och byggningar äro 3 dubbla stångjärnshamrar, 1 spikhammare, 1 masugn, 1 skärwärk, 1 wallswärk, 10 kolhus, 1 materialhus, 2 järnbodar, 1 klensmedja, 36 boningshus, 1 mjölqwarn och 1 sågwärk. År 1791 tilwärkades 2808 skeppund stångjärn, 107 dito gjutgods, 1067 dito fint järn och 104 dito spik. Til Kronan betalas i årlig afgift 850 R:dr. De härtil höriga järngruwor äro belägne i Holden Sokn. Malmgångarne äro til det mästa öweralt ganska mägtige.
Ulevold, en ganska wacker Lust- och Awelsgård uti Aggers Pastorat i Aggershus Amt i Norge, en fjärdedels mil från Kristiania norrut, mangården är angenämt belägen på en kulle med en härlig utsigt. Därwid är en stor och wacker trägård.
Ulfhult, en Sätesgård uti Grebäck Sokn i Wästergötland, består af 1.5 Mantal, med 1 Mantal underlagt, äger i utsäde 16 tunnor råg och 40 à 50 tunnor hafra i circulation, höbärgning til 300 lass, ymnig skog, gammal åbyggnad af trä, wacker trägård.
Ulfhäll, en Sätesgård i Södermanland.
Ulfsnäs, en Herregård uti Öggestorp Sokn i Småland, består af 3 Mantal, äger 35 tunnors utsäde, 10 om hösten och 25 om wåren, uti sandmylla, höbol efter åkerns beskaffenhet, som tarwar mycken gödning, skog til husbehof, nödig åbyggnad af trä, några torp, enbladigt sågwärk, mjölqwarn, spiksmedja för ortens behof. Gården är Stamgodset til et Fidei Commiss i Ribbingska Slägten.
Ulfstorp, en Sätesgård uti Sparlösa Sokn i Wästergötland, äger 60 tunnors utsäde, uti god lermylla, ymnigt höbol, tilräckelig skog, prydlig mangårdsbyggning af trä, 2 wåningar hög, stor och wacker trägård, om 6 tunneland.
Ulfsunda, en Sätesgård uti Bromma Sokn i Upland, äger 100 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, stor och prydlig mangårdsbyggnad af sten, hjelpelig trägård.
Ulfsåkraholm, en Sätesgård uti Nöbbeled Sokn i Småland, äger 20 tunnors wår-utsäde, hjelpeligt höbol och skog.
Ulfåsa, en Sätesgård uti Egbyborna Sokn i Östergötland, angenämt belägen på en kulle wid sjön Boren, består af 4 Mantal, äger 64 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, hjelpelig skog, ganska wacker mangårds huwudbyggning af sten, 2 wåningar hög, af nuwarande ägaren ansenligen tilökt och beprydd, stor och wäl inrättad trägård, med 2 orangerier efter nyaste smak anlagde, godt fiske i Boren, 1 kalkugn, 1 tegelugn, många underliggande Bondehemman, 16 Torp.[Dj 1]
Ulfängen, en Sätesgård uti Låcketorp Sokn i Wästergötand, äger 30 tunnors utsäde, höbol swarande däremot, skog til nödigt bränsle och stängsel, gammal åbyggnad, medelmåttig trägård.
Uljeberg, en Sätesgård uti Wiby Sokn i Östergötland, i sambruk, med Gården Ulja, består af 5.5 Mantal, däraf 1.5 äro Frälse-Säteri och 4 berustadt Säteri, äger 80 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, nödtorftigt mulbete och skog, wacker åbyggnad af trä, utwändigt rappad, wacker trägård.
Ullared, en Sokn i Halland och Faurås Härad, är Annex til Fagereds Pastorat, samt består af 21.7 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Jordmånen består af mo- och sandjord. Bok och surskog finnes hjelpeligt. Utsädet är 400 tunnor. År 1805 war Folkmängden 526. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.
Ullasjö, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Swenljunga Pastorat, samt består af 19.7 Mantal. Marken är något bärgaktig. Jordmånen är sandblandad swartmylla. Östra delen af Soknen har hjelpeligt af skog, den wästra lider brist därå. Utsädet är 196 tunnor. År 1805 war Folkmängden 645. Kyrkan är belägen 0.2 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnas 3 Sätesgårdar: Påbo, Brundsgärde och Brundsbo, hwilket sidsta äger mager åker, swagt höbol, hjelpelig skog, obetydlig åbyggnad, äges och brukas af Bönder.
Ullened, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wilske Härad, är Annex til Klewa Pastorat, samt består af 12 Mantal. Marken är mäst jämn. Jordmånen är sandmylla något blandad med småsten. På skog är brist. Utsädet är 180 tunnor, alt ensäde. År 1810 war Folkmängden 233. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.
Ullensager, et Pastorat i Norge och Rommerige, innefattar 2 Soknar: Ullensager, Moderförsamling, och Hovind, Annex. År 1801 war Folkmängden 4079.
Ullensang. Sålunda kallas Prästegården uti Kintservigs Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge. Gården är wälbygd, samt har en stor och wacker trägård, försedd med en myckenhet fruktträn af hwarjehanda slag.
Ullensvang, en Sokn, är Annex til förenämnde Pastorat.
Ullensöe. Sålunda kallas Prästegården uti Våge Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge. På Gården sås årligen 20 tunnor af råg och korn, samt skördas omkring 160 tunnor. Höbärgningen stiger til 3- à 400 små lass.
Ulleren, en Sokn, är Annex til Ströms Pastorat uti Hedemarkens Amt i Norge.
Ullerud, (Nedra) en Sokn i Wärmeland och Kils Härad, är Annex til Kils Pastorat, håller i widd 1.5 qv. mil, samt består af 22.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1625. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan.
Ullerud, (Öfra) en Sokn i Wärmeland och Kils Härad, är Annex til Kils Pastorat, håller i widd 2.2 qvadr. mil, samt består jämte Ransäter Sokn af 29 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1840. Kyrkan är belägen 1.9 mil från Moderkyrkan.
Ullerud, en Sokn, är Annex til Skiebergs Pastorat uti Smålänens Amt i Norge.
Ullerwa, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Mariestads Pastorat, samt består af 24.8 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig. Rådande jordarten är lera. En del hemman äger hjelpelig skog, andra ingen. Utsädet är 600 tunnor, däraf en tredjedel höst- och twåtredjedelar wår-säd. År 1810 war Folkmängden 754. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Mariestad.
Ulleråker, et Härad i Upland och Upsala Län, innefattar 1 Stad: Upsala, 5 Soknar: Trefaldighet eller Bondkyrka, Näs, Läby, Börje, Wänge, samt del af Jumkil. Det håller i widd 2.24 qv. mil. År 1810 war Folkmängden 7057, hela Jumkil Sokn och Upsala härunder begripne, men utom Upsala 2981.
Ulleråker, en By uti Simtuna Sokn i Upland, förmenas fordom hawa warit en Stad och Konungasäte, hwartil ännu tekn synas efter hus, murar och stenlagda gator, och kallas Gårdarne ännu Kungsgårdar, och har detta warit det Ulleråker, hwarest Upsala Konung Eriks Dotter, Thorborg, hade sit Håf och Krigsfolk, då hon belägrades af Wästgöta Konungen Rolf Götrikson. Ulleråker, där Thorborg hade sit palats, kallas i Rolfs Saga en Stad, för hwilken hon lät göra et starkt fäste. Thorborg hade tredingen af Swerige, och regerade i den delen på sit Residens Ulleråker; då Fadren Konung Erik hade twåtredjedelar, och residerade i Upsala. Et annat Ulleråker har warit där nu Kongsladugården Ultuna är belägen.
Ullewi, (Stora) en Sätesgård uti Bro Sokn i Upland och Stockholms Län [Dj 2], äger 50 tunnors utsäde, ymnigt höbol, mycken och särdeles god skog.
Ullevigsboven, en Lastageplats uti Grefskapet Jarlsberg i Norge, en half mil från Tönsberg, hwars Köpmän låta hitföra bjälkar och annan träladdning til utskeppning.
Ullfors, et Järnwärk uti Tierp Sokn i Upland, äger 2 hamrar med 1450 skepp:d stångjärnssmide. Den därtil höriga Gården består af 6 Mantal, hwarwid är 50 tunnors utsäde, och bärgas 160 lass hö. Til sjelwa Järnwärket är ingen skog, de hemman tilhörig, hwaraf det är sammanfattadt, men det betjänas med kol och wed från andra i Soknen warande hemman, tilhörige ägaren til detta Wärk.
Ullnäs, et Järnwärk uti Grythytta Sokn i Wästmanland, består af en hammare med 518 skeppund stångjärnssmide, äger tilräckelig skog til sit smide.
Ullånger, en Sokn i Ångermanland, Södra Fögderiet, är Annex til Nordingrå Pastorat, samt består af 29.2 Mantal. Marken är bärgaktig, dock til en del någorlunda jämn, jordmånen är lera, skäligen god. Af skog hawa några byar ymnigt, de fläste hjelpeligt, någon enda lider brist därå. Utsädet är: råg 25 tunnor, korn 300, ärter 30, potäter 50. År 1810 war Folkmängden 1024. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan. En ansenlig wik skjuter från hawet in i Soknen, och kallas däraf Ullångers-Fjärden.
Ulricaehamn, en Stad i Wästergötland, Wänersborgs Län och Redwägs Härad, är belägen wid sjön Åsunden, under 57 grad. 47 min. Polhöjd; 39.7 mil från Stockholm, 11.5 från Göteborg och 9.5 från Wänersborg. Han håller i längd 300 famnar, i bredd 170, och i widd 25 tunneland. Gator och gränder äro 12, samteligen irregulära. Tomternas antal är 82. År 1810 war hushållens antal 129, och Folkmängden 750, däraf 362 mankön och 388 qvinkön. Inbyggarnes förnämsta näring är Handel. Staden äger lika rättighet med Borås til Gårdsfarihandel. Denna jämte handel med boskap, tobak samt matwarors upköp och försäljning på landsbygden är förnämsta rörelsen. Stadens Handelsmän äro af 2 slag: Kramhandlare 2 stycken och Resehandelsmän, mellan 65 och 70, hwilka icke handla i Staden, utan färdas med sina betjenter kring Riket at handla med låfgifna waror. Här är et Apotek. År 1805 funnos här 40 Mästare uti 22 särskildta handtwärk. Marknad hålles här d. 24 Febr., 8 Julii, 5 October och 9 December, enligt Almanackan. Enligt Tunelds Geografie jämwäl den 26 Junii och 2 October. Stadens nuwarande numer bland Rikets Städer är 55. Stadens skog och mark är efter nyligen skedd mätning ansedd wara swarande mot 7 Mantal, af hwilken jord en del nyttjas til beteshagar och äng, och en del til åker, wid pass 70 tunneland, trägårdar och tobaksplantering. År 1810 underhöllos i Staden 24 hästar, 10 oxar, 30 kor, 20 ungnöt, 10 får. Staden utgör jämte Soknarne Timmelhed, Brund och Wist et Regalt Pastorat, som hyser omring 2520 inwånare. Han har tilförene hetat Bogesund, men bekom 1741 sit nuwarande namn.
Ulricaestad, en Sätesgård i Bohusland.
Ulrika, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland, är belägen i 4 Härad: Walkebo, Wifolka, Kind och Ydre, hwaraf den delen som ligger i Ydre är den mindsta. Soknen räknas til Walkebo Härad, emedan dess kyrka där är belägen. Hon består af 9.7 Mantal. Marken är stenbunden och ojämn, öweralt upfyld af skogar, bärg och magra ljunghedar, samt gölar, mossar och kärr. Rådande jordmånen är swart- eller sandmylla. Några hemman finnes som hawa mager ör- och sandjord. Skogen är wid de flästa hemman tilräckelig och ymnig. Utsädet är 6 tunnor på Mantalet, 3 om hösten och 3 om wåren. År 1810 war Folkmängden 788. Kyrkan är belägen under 58 gr. 8 min. Polhöjd; 3 mil från Linköping.
Ulriksdal, en Kongsgård i Solna Sokn i Upland, wid sjön Edswiken, 0.7 mil från Stockholm, har et stort och kostbart Slott af sten, ansenlig och wacker trägård, en djurgård hwaruti finnas hjortar och rådjur.
Ulriksdal, et Kopparwärk uti Kläboe Sokn uti Södra Trondhiems Amt i Norge.
Ulstorp, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Ingelsta Härad, innefattar 2 Soknar: Ulstorp, Moderförsamling, och Bollerup, Annex, samt består af 20 Mantal. Utsädet är 400 tunnor. År 1805 war Folkmängden 683. — Ulstorp Sokn består af 8.6 Mantal. Marken är ganska olika, dels jämn, dels backig. Rådande jordmånen är sand. Utsädet är 200 tunnor. År 1805 war Folkmängden 271. Kyrkan är belägen under 55 gr. 32 min. Polhöjd; 5.4 mil från Kristianstad.
Ultuna, en Kongsladugård uti Trefaldighets eller Bondkyrko Sokn i Upland, wid Fyrisån, 0.5 mil från Upsala, består af 12.4 Mantal; äger i odaljord 87 tunnelands utsäde, därjämte 22 jord-torp, med ungefär lika mycket utsäde; dessutom äro större plogland i sednare tider uptagne. Har ymnigt höbol, ringa skog, mangårdsbyggning af sten. Denna Gård har fordom bliwit kallad Ulleråker samt warit en Kongsgård. Här förekomma öwer 700 ättebackar.
Ulwesund, et Fögderi i Wästmanland och Wästerås Län, består af Åkerbo Härad, håller i widd 8.47 qv. mil, innehåller 582.4 Mantal, samt innefattar 2 Städer: Arboga och Köping, 13 Soknar: Arboga, Säterbo, Torpa, Karlskyrka, Björskog, Köping, Kongsbarkarö, Odenswi, Medåker, Himmeta, Bro, Malma, Skedwi, samt en liten del af Fellingsbro.
Ulvig, en Sokn, är Annex til Gravens Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge.
Ulvsten, et Pastorat i Norge, Romsdals Amt och Söndmörs Fögderi, innefattar 2 Soknar: Ulvsten, Moderförsamling, och Hareid, Annex. Största delen af Pastoratet består af öar wid Breesund. Sädesaflingen är tämeligen god, dock måste säd årligen köpas, hwilket härrörer däraf at inbyggarne äro fiskare, hwilka ej befatta sig med widlyftigt jordbruk. Boskapsskötseln är här, såsom annorstädes wid hafskanten af måttelig beskaffenhet. Skog finnes wäl här och där, dock icke i någon betydelig mängd. Pastoratets förnämsta härlighet består således i fiskeri, som här faller betydligt i det nära liggande Breesund och den därifrån inlöpande Storfjorden, hwilka bägge giwa anledning til en ypperlig fångst af hwarjehanda slags fisk, i synnerhet af torsk, långor och hälleflundror. Folket är således i allmänhet förmöget. I Pastoratet finnes 4 Handelsplatser eller Krämarelägen. År 1801 war Folkmängden i Ulvsten Sokn 664, och i Hareid 1045, tilsamman 1709.
Ulås, en Sätesgård uti Woxtorp Sokn i Småland, äger 24 tunnors utsäde, swag åkerjord, som besås mästadelen af hafra och blandsäd, tilräckelig men aflägsen skog, wacker mangårdsbyggnad, liten men behagelig trägård.
Umeå, en Stad i Wästerbotn, belägen under 63 grad. 50 min, Polhöjd; wid Ume-älf, på dess wänstra sida, 1 mil från hawet, 68 från Stockholm och 21.2 mil från Härnösand, är regulär med raka gator. Han håller i längd, längs efter älwen, 415 famnar, i bredd 170 och i widd 40 tunnland. Gator och gränder äro 16, däraf 6 gå efter längden af Staden och 10 efter bredden. Gårdarnes antal är 140. Torgen äro 2. År 1810 war hushållens antal 184 och Folkmängden 1039, däraf 514 woro mankön och 525 qwinkön. 60 år tilförene, år 1750, war Folkmängden 648, Staden är Säte för Landshöfdingen i Wästerbotn, och en Trivial-skola, samt har et Apotek. Inbyggarne hawa sin näring af Handtwärk, Handel och Sjöfart, samt Jordbruk. Staden njuter Stapelfrihet, men den mästa handelen idkas på Stockholm med landets produkter. De betydligaste utförswarorna äro bräder circa 7000 tolfter, tjära 7500 tunnor, smör 12000 lispund, lax, så wäl saltad som rökt, renshudar 2000 stycken, kalf- risbit- räf- och harskinn, gråwärk, fogelwildt, nämligen tjädrar, orrar, ripor och hjerpar 10000 stycken. År 1805 funnos här 23 Handelsmän, 52 Mästare uti 19 särskildta handtwärk samt 14 Fiskare. Älwen är här 150 famnar bred. Skepp om 60 à 70 lästers drägt kunna med full last lägga til Stadsbryggan, äwen större då watnet är högt. Marknad hålles här d. 1 April, 7 Sept. och 28 December. Stadens nuwarande numer bland Rikets Städer är 62. Trägårdar hawa länge saknats i denna ort; i sednare tider äro dock flere försök därtil gjorde. Sedan år 1780 hawa många trägårdar inom Staden bliwit anlagde, likaså i nägden. Fruktträn wilja dock icke komma fort, men flere nyttige hushålls- och kökswäxter, som förut måste hämtas från södre orter hawa här bliwit wane wid climatet och triwas wäl. Stadens tilhöriga mark är ansenlig och stiger wida öwer 1400 tunneland. Jordmånen är sandblandad, dock merendels bördig. Åkerjorden utgör 112 tunneland. År 1810 underhöllos här 40 hästar, 5 oxar, 110 nöt, 6 ungnöt, 8 får. Icke långt utom Stadens wästra Tull på en kulle nära älwen är Länets Lazaret och Hospital, med wacker åbyggnad, beläget. Staden jämte kringliggande Umeå Sokn utgör et Regalt Pastorat, som år 1810 hade 7456 inbyggare.
Umeå Sokn, består af 190 Mantal. Soknen är en af de största i Wästerbotn. Jämte Degerfors Sokn som tilförene hört härtil, men nu är särskildt Pastorat, håller hon i widd 57 qv. mil, hwaraf inemot en hälft eller circa 27 qv. mil kunna räknas på denna Sokn. Den nedra eller mot hawet angränsande del af Soknen har en jämn och slät mark, samt obetydlig skog, särdeles i trakterne omkring Staden, hwarest därpå är fullkomlig brist. Allmänna landswägen genom Soknen löper mästadelen öwer slätter och skogbewuxne sandhedar; däremot är den öfra delen något bärgaktig och har, i synnerhet up emot gränsen til Degerfors Sokn, ymnigt skog. Bland bärg må nämnas Walls- och Hösjöbärgen, hwilka, ehuru belägna 2 mil från hawet, äro gode landkänningar. Wid hafsbandet består jordmånen til en stor del af gröfre och finare sand, med uptorkad gyttja, utom wid några byar, som hawa lera. Bland nyttiga mineralier finnes ockra, som nyttjas til anstrykning på hus och anses bättre än wanlig rödfärga, äwen en jordart hwaraf tilwärkas ljusåker. Utanför kusten ligger en ansenlig skärgård bestående af många större och smärre öar och holmar, samt försedd med några hamnar. Utsädet är 3650 tunnor, och förmedelst nybruks anläggningar i årligt tiltagande. Boskapsskötsel utgör här så wäl som i de fläste andre Soknar i Wästerbotn en huwudnäring, hwartil ymnigt mulbete och widsträckta ägor bidraga, så at Almogen til Stadsboerne kan försälja boskap, smör, ost, talg, m. m. Utom förenämnde näringsmedel idkas brädsågning, tjärubränning, djurfångst, fiske och skälskytteri. År 1810 war Folkmängden 6417. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Staden. Märkelige orter i Soknen äro Gran Kongsladugård Landshöfdingen på lön anslagen, Böle Boställe åt Second-Chefen wid Wästerbotns Regimente, Hörnefors, Säwar och Johannisfors Järnwärk, Strömbäck Glasfabrik, Fällfors Sågwärk, Bredskär, en holme med Hamn.
Ume Älf, en Ström i Wästerbotns Län, är en af de största i Riket. Hon har sit ursprung wid Norrska Fjäldryggen under 66 gr. 10 min. Polhöjd; samt flyter genom Lappland och Wästerbotn i Botniska hawet, efter et lopp af 38 mil. 3 mil åwanom utloppet förenar sig med henne en stor gren kallad Windelälwen. 1.7 mil åwanom bägge älwernas förening har hon et stort fall, kalladt Fällforssen, hwarest lax och annan fisk hindras upkomma och flottning ej heller widare kan nyttjas. Til 3 mil från kusten är djupet 6 à 8 fot, med stenig och sandig botn. 14 mil från källan utbreder hon sig uti en sjö kallad Stor-Uman, som är 4 mil lång och en mil bred.
Undal, eller Valle, et Pastorat och Tingslag uti Mandals Amt i Norge, innefattar 4 Soknar: Undal, eller Valle, Moderförsamling, samt Spangereid, Vigmostad och Konnismoe, Annexer. Huwudsoknen är belägen uti en ådal kallad Undalen, hwarigenom flyter en å, hwaruti är godt laxfiske. År 1801 war Folkmängden i Pastoratet 4037.
Unden, en Sjö i Wästergötland och Wadsbo Härad, är en af de största i Landskapet, håller i widd 0.7 qvadr. mil. Dess höjd öwer hafsytan är 131 famnar.
Undenäs, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, innefattar 2 Soknar: Undenäs, Moderförsamling, och Halna, Annex, samt består af 52.7 Mantal. År 1810 war Folkmängden 4478. År 1750 war densamma 3198; har således på 60 år ökat sig med 1280. — Undenäs Sokn består af 45.2 Mantal. Markens beskaffenhet är ganska olika, ömsom jämn, bärgaktig och sumpig. Hela Soknen utgör en ansenlig skogs- och bärgsbygd, ty skogarne där innanom äro betydlige och bärgen med sina ryggar och sträckningar många och stora. Utom Krono-Allmänningen Lilla Tiweden äro här Skatte- och Frälse-skogar, uti hwilka på sina ställen finnas masteträn, spiror, storwärksträn och sågblockar. Bärgen äro dels flata och kala, dels med jord öwertäckte. För öfrigt finnas åkrarne wid de fläste hemmanen mer och mindre stenbundne. Bland bärgen kunna märkas Björnkulls-bärgen, hwilka äro så höga at man på deras klintar kan se mäst öwer hela Tiweden, samt wid klar horizont, på et afstånd af 4 à 5 mil, i rät linea, både Howa och Bodarne kyrkor, öwer alla de stora bärg och skogar, som mellan dessa bärg och kyrkor äro belägne. Jordmånen består mästadelen af skogs- eller mojord, sällan ren lera, mera sand. Mossar och kärr större och smärre, oupodlade på utmarken, äro ganska många, af hwilka en del skulle kunna upodlas til åker och äng. De största sjöar som gränsar sig hit äro Wettern, Unden och Wiken. Utsädet är mellan 1800 och 2000 tunnor. Af wanliga sädesslag äro råg och hafra de huwudsakligaste som nyttjas. Lin och hampa odlas med fördel. Höbärgningen är i medelmåttiga år på de swagaste Mantal 70 à 80, och på de bästa 100 à 150 Wadsbokorgar. År 1810 war Folkmängden 3907. Kyrkan är belägen under 58 gr. 39 min. Polhöjd; 3.2 mil från Mariestad. Järnwärk äro Forsswik, Fredriksfors och Åboholm. Masugnar äro Granwik och Åboholm, Sännum och Sätra Herregårdar.
Underdal, en Sokn, är Annex til Urlands Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge.
Undersåker, et Consistorielt Pastorat i Jämtland, innefattar 4 Soknar: Undersåker, Moderförsamling, Mörsil, Åre, Kall, Annexer, håller i widd 68 qv. mil, det är lika med Stockholms Län, samt består af 45.5 Mantal. Marken i detta Pastorat är ganska fjäld- och bärgaktig. För öfrigt är den upfyld af sjöar, kärr, mossar och andra oländiga trakter. Såsom nära beläget intil Norrska fjäldryggen är åkerjorden här mycket swag, giwande liten afkastning i säd; hwarför ock det icke kan jämföras med de öfriga Pastoraten i Landet. Jordmånen består dels af sand, dels af mindre bördig lera. Den mäst rådande är så kallad gäsjord; det wil säga lös swartgrå mylla. Jämtlandsälwens första huwudgrenar: Kallströmen och Enaälwen, hawa uti den härtil stötande fjäldryggen deras uprinnelse; de förena sig strax nedanom Undersåkers kyrka uti en tämeligen stor sjö. Kallsjön, Torren och Ånnsjön som ligga inom Pastoratets gränser äro bland de största i Jämtland. Tilräckelig skog finnes, men är mycket qwistig, samt skadad af de starka och häftiga windar ifrån de nära belägna fjälden. Utsädet är mellan 600 och 700 tunnor, mästadelen korn. 2 Koppargruwor äro här belägne, den ena i Åre, den andra i Kall Sokn, hwilka benämnas Gustafs- och Carlsbergs Kopparwärk. År 1810 war Folkmängden 2851. — Undersåker Sokn består af 12 Mantal. Til sin bebodda trakt är hon belägen omkring Enaälwen, men gränsar med sin widsträckta skogsmark til Härjedalen. Näringsfång äro åkerbruk och boskapsskötsel. Det förra är nog swagt. År 1810 war Folkmängden 674. Kyrkan är belägen wid Ena-älwens och Kallströmens sammanlopp under 63 gr. 20 min. Polhöjd; 6.2 mil från Östersund. Den förenade strömen kallas sedermera Jämtlands-älwen.
Underås, en Sätesgård i Wästergötland.
Undrumsdal, en Sokn, är Annex til Våle Pastorat uti Grefskapet Jarlsberg i Norge.
Unereim, en Sokn, är Annex til Tysnäs Pastorat i Södra Bergenhus Amt i Norge.
Unnaryd, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Mo Härad, är Annex til Stengårdshults Pastorat, samt består af 15.5 Mantal. Marken är mycket ojämn, stenbunden och bärgaktig på somliga ställen; på andra skarpa och branta sandryggar mellan dälder, kärr och mossar. Rådande jordmånen är sand, grus, klaper och rödmjäle. Af barrskog är dels ymnigt, dels hjelpeligt. Utsädet, det mästa hafra, är omkring 300 tunnor, på ungefär 160 tunnland. År 1810 war Folkmängden 512. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan.
Unnaryd, et Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, innefattar 2 Soknar: Unnaryd, Moderförsamling, och Jällontofta, Annex, samt består af 59 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Somlige hemman äga ymnigt, de flästa hjelpeligt af skog; en del lider brist därå. Utsädet är 975 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1571. — Unnaryd Sokn består af 47 Mantal. Utsädet är 775 tunnor. Kyrkan är belägen under 56 gr. 58 min. Polhöjd; 9.6 mil från Jönköping. I Soknen är belägen Jäwanäs Sätesgård.
Unsjöholm, en Sätesgård i Wästergötland.
Untra, en Herregård uti Söderfors Sokn i Upland, wid en gren af Dalälwen, äger 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilräckelig skog; hörer under Söderfors Järnwärk.
Ununge, et Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Närdinghundra Härad, innefattar 2 Soknar: Ununge, Moderförsamling, och Edsbro, Annex, håller i widd 1.52 qv. mil, samt består af 56.4 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1950. — Ununge Sokn består af 28.4 Mantal. Marken är mycket bärgaktig. Rådande jordmånen på de flästa ställen består af lera och något swartmylla. Åkerjorden är nästan öweralt god, så at den rätt skött och brukad giwer Landtmannen wacker afkastning. Utsädet upgår til nära 300 tunnor. När en enda by undantages, som måste köpa skog, äga de öfrige dels nödtorftig dels ymnig tilgång därå. År 1810 war Folkmängden 959. Kyrkan är belägen under 59 gr. 56 min. Polhöjd; 7 mil från Stockholm. De betydligaste Gårdarne heta Berga, en Sätesgård, Skebo, et Järnwärk.
Uphärad, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Flundre Härad, är Annex til Romeleds Pastorat, samt består af 23.2 Mantal. Hälften af Soknens mark är jämn, och til hälften bärgaktig. I förstnämnda delen är jordmånen lera i den sednare blandad med sand. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 540 tunnor. År 1803 war Folkmängden 664. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan.
UPLAND, et Landskap i Swealand, är beläget mellan 59 gr. 10 min. och 60 gr. 40 min. Polhöjd. Dess figur är nästan rund. Det omgiwes af Botniska hawet, Södermanland, Wästmanland och Gästrikland. Det håller i längd, från norr til söder 15 mil, i bredd, från wäster til öster 13 mil, holmarne och skären i hawet oberäknade, och i widd 120 qv. mil. Dess läge är i allmänhet flackt, med spridda och kulriga bärg, som utan sammanhang upstiga på slättlandet med obetydlig höjd; likwäl äro höjderna något mer hopträngda i Landskapets norra del från gränsen af Wästmanland, öwer en del af Tierps, Wendels, Danmora och Morkarla Soknar, äwensom utmed hafsstranden igenom Roslagen och i de Soknar som stöta til Mälaren, från Stockholm til Bro Sokn. I allmänhet kan landet anses at wara mera flackländigt än bärgigt; och är dess läge ej heller särdeles högt öwer hawet, utan äger mäst enahanda landhöjning öweralt. Bärgarterne på slättlandet, således i största delen af Upland, äro grå granit, hwari ofta hornblende tilkommer, och gör den sienitartad, såsom kring Norrtälje, Husby-Skederyd och Rö Soknar, på gränsen til Wästmanland och flerestädes. Stundom öwergår blandningen til en wärkelig uråldrig grönsten. I norra delen af Roslagen och utmed hafsstranden råder röd granit, med öwerliggande bäddar af glimmerskifer, stundom qwarts och bärgkalk, som i synnerhet förekomma i Häwerö, Harg, Börstel, Hökhuwud, Danmora och andra Soknar, i hwilken trakt äwen alla malmtilgångarne äro inneslutne. I Stockholm och utmed Mälaren utgör en wågskifrig, grå gneisartad granit allmännaste bärgarten, som ofta wisar en rostig yta af wittrad swawelkies, och stundom gångar af swart uråldrig tät grönsten, eller af tät hornblende. — De lösa jordwarwen bestå merendels af lerfält, hwarunder på många ställen wid 2 til 3 fots djup träffas lager af grå och rödaktig kalkmärgel, i synnerhet under den stora slätten, som omgiwer Upsala Stad. Af sandåsar tager en sin början i Stockholm, går förbi Järwa och Sollentuna, åt Husby-Långhundra, där den kallas Långåsen. En annan begynner wid Flötsunds Färja, löper i norr och söder förbi Upsala, genom Bäling och Björklinge Soknar och widare i norr mot Älfkarby. Den tredje upkommer från Mälaren wid Enköping, och löper genom Långtora öwer åt Härnewi och Torstuna. — Landet är i allmänhet jämnt, och jordmånen mästadelen särdeles bördig, så at här i landet gemenligen skördas så mycken säd, at landets inbyggare ej allenast hawa tilräckeligt förråd däraf til eget behof, utan ock kunna sälja ansenligt däraf til andra Landskap. Uti hawet utanför kusten befinnes en widsträckt skärgård, bestående af en myckenhet öar, skär och klippor. — Järnmalm finnes uti Dannemora, Film, Österlöfsta, Hållnäs, Wässland, Tierp, Wendel, Lena, Rasbo-Kil, Alunda, Börstel, Harg, Hökhuwud, Häwerö, Wäddö, åtskilliga Järngruwor i dessa Soknar äro ödelagde. Af andra skattbara mineralier finnes swawelkies, tantalum, kalk, tungspat, asbest, granat, hälleflinta, granit, qwarts-kristal, zinkblende, kopparmalm, blyglans, Tälgsten, talk, fältspat. — De största strömarne äro Dalälwen, Tierps-ån, Fyris-ån, Sagån. De största sjöar äro Mälaren, Temnaren, Erken, Ekolen och Skarwen. — Upland har i äldsta tiderne warit Konunga-sätet, samt haft sin egen Lag. Det förer titel af Hertigdöme. Dess Wapen är et Riksäple af guld med gördel omgiwet, och åwanpå et kors uti rödt Fält. Skölden är betäckt med Hertigdöms-Kronan. Korset och kronan äro fullsatte med ädla stenar. — Upland indelas i 3 Landsorter: Egenteliga Upland, belägen midt i landet, Roslagen, hwilken utgör östra delen af landet, är belägen emot hafssidan, och innefattar större delen af Stockholms Län, samt Fjärdhundra, som utgör wästra delen af landet, och hörer til Wästmanlands eller Wästerås Höfdingdöme. Upland utgör en del af Upsala Stift, består af 21 Prosterien, samt har omkring 260000 inwånare; Staden Stockholm inbegripen.
UPLAND, (Egenteliga). Detta utgör et Höfdingdöme, som jämwäl kallas Upsala Län. Det är beläget mellan 59 grad. 25 min. och 69 gr. 40 min. Polhöjd. Det omgiwes af Botniska hawet, Stockholms Län, Södermanland, Wästmanland, och Gästrikland. Det håller i längd 13, i bredd 5 mil, och i widd 52 qv. mil, andelen i Mälaren härunder begripen. Af denna widd håller det torra Landet 46 och Watnet 6 qvadr. mil. Marken är i allmänhet jämn, förnämligast uti södra och medlersta delen af landet, samt så bördig, at den bär säd ej allenast til inbyggarnes behof, utan jämwäl til afsalu. Deras förnämsta näringsfång i berörde trakter är åkerbruk. Den norra delen af landet, som gränsar til hawet, är ojämnare och bärgaktigare, samt har ej så fruktbar jordmån, som de förenämnde trakterne, men däremot finnes därstädes Järngruwor, Bärgsbruk och Hammarsmedjor, tämeligen ansenliga skogar, samt godt hafsfiske. Den största strömen är Dalälwen, hwilken flyter genom et stycke af landets nordligaste del och här faller ut i hawet; därnäst Fyrisån, hwilken flyter genom Upsala Stad, sjöarne Ekolen och Skarwen, samt wid Stäke faller i Mälaren, efter et lopp af 10 mil, Tierpsån, som är 8 mil lång och faller i hawet, Sagån, som skiljer landet från Wästerås Län och faller i Mälaren. Den största sjön är Mälaren, hwilken gränsar til hela södra delen af Länet; dess ansenligaste fjärdar i detta Län äro Norra Björkfjärden, Öknebofjärden, Brofjärden och Görwälen, Ekolen, Skarwen och Temnaren. — Länet är skattlagt til 3549 Mantal. År 1805 war Folkmängden 84141. År 1810 war densamma 80577, däraf 38040 woro mankön och 42537 qwinkön; af denna summa bodde 5188 i Städerne och 75389 på Landsbygden. Öpna åkerjorden war 85078 tunnland, eller 3.675 qv. mil; utgör således omkring en fjortondedel af Länets areala widd. Samma år war utsädet: Tunnor, wete 1771, råg 19273, korn 18391, hafra 2230, blandsäd 2929, ärter 1366, potäter 2962, summa 48922. Skörden war: Tunnor, wete 10626, råg 115638, korn 110346, hafra 13380, blandsäd 17574, ärter 5464, potäter 20734, summa 293762. Då underhöllos 20806 hästar, 4732 oxar, 26912 kor, 14000 ungnöt, 45177 får, 12769 par dragare. År 1803 funnos i Länet 19 Järngruwor, malmwinsten war 72940 skeppund, 13 masugnar, 9 stångjärnswärk, 7 järnmanufacturwärk, smidet war 26231 skeppund, däraf 24646 privilegieradt och 1585 ämnessmide. — Höfdingdömet är indeladt i 6 Fögderien, hwilka innefatta 13 Härad, del af 1 Härad, 2 Städer, 61 Pastorat, 85 Soknar och Kapells-församlingar. Det utgör en del af Upsala Stift, hörer til Uplands och Stockholms Läns Lagsaga, samt Uplands och Roslags Bärgmästardöme. Följande förtekning wisar Pastoraten i Länet, deras areala widd, samt Folkmängd år 1810.
| Pastorat. | Qv-mil. | Folkm:d. | ||||
| Upsala Stad | 0.02 | 4076. | ||||
| Trefaldighet | 0.48 | 715. | ||||
| Näs | 0.29 | 476. | ||||
| Börje | 0.42 | 811. | ||||
| Wänge | 0.6– | 979. | ||||
| Åker | 0.4– | 722. | ||||
| Balingsta | 0.26 | 521. | ||||
| Hagby | 0.44 | 874. | ||||
| Tible | 1.17 | 1097. | ||||
| Järlåsa | 0.88 | 572. | ||||
| Biskopskulla | 0.32 | 1183. | ||||
| Nysätra | 0.57 | 848. | ||||
| Holm | 0.26 | 540. | ||||
| Giresta | 0.48 | 1146 | ||||
| Långtora | 0.44 | 1048. | ||||
| Waxala | 0.54 | 932. | ||||
| Danmark | 0.5– | 1080. | ||||
| Gamla Upsala | 0.32 | 907. | ||||
| Bäling | 1.2– | 2063. | ||||
| Skuttunge | 1.— | 1055. | ||||
| Åkerby | 1.05 | 887. | ||||
| Funbo | 0.5– | 1056. | ||||
| Rasbo | 2.47 | 2428. | ||||
| Enköping | 0.65 | 2244. | ||||
| Sparsätra | 0.56 | 1436. | ||||
| Tillinge | 0.68 | 2011. | ||||
| Teda | 0.27 | 407. | ||||
| Näs | 0.5– | 734. | ||||
| Litslena | 0.52 | 1203. | ||||
| Husby-Sjutolft | 0.36 | 590. | ||||
| Willberga | 0.26 | 801. | ||||
| Lillkyrka | 0.46 | 1130. | ||||
| Wallby | 0.42 | 771. | ||||
| Arnö | 0.35 | 282. | ||||
| Hacksta | 0.4– | 1006. | ||||
| Wekholm | 1.42 | 1952. | ||||
| Sko | 0.35 | 490. | ||||
| Häggeby | 0.33 | 414. | ||||
| Kalmar | 0.32 | 526. | ||||
| Håtuna | 0.89 | 1446. | ||||
| Bro | 1.16 | 1222. | ||||
| Ryd | 1.11 | 1163. | ||||
| Erentuna | 0.25 | 678. | ||||
| Lena | 0.28 | 1070. | ||||
| Tensta | 1.05 | 1161. | ||||
| Wiksta | 0.54 | 837. | ||||
| Björklinge | 1.— | 1097. | ||||
| Harbo, del däraf | 0.14 | —— | ||||
| Wendel | 1.44 | 2260. | ||||
| Tierp |
|
4325. | ||||
| Söderfors | 772. | |||||
| Wässland | 2.82 | 3099. | ||||
| Älfkarby | 2.— | 1897. | ||||
| Tuna | 1.04 | 1660. | ||||
| Alunda | 2.1– | 3212. | ||||
| Ekeby | 0.67 | 984. | ||||
| Dannemora | 0.6– | 996. | ||||
| Film | 1.15 | 2008. | ||||
| Tegelsmora | 1.06 | 1153. | ||||
| Löfsta | 2.53 | 3073. | ||||
| Hållnäs | 2.23 | 1614. | ||||
| Summa | 52.04 | 80577. |
Anmärkning, wid föregående Tabell. 2 Pastorat finnes i detta Höfdingdöme som icke ligga helt och hållit i dess område: Nysätra, hwars Annex Österunda, hörer til Wästerås Län; det håller i widd 1.02 qv. mil; dess Folkmängd är 1555; Ekeby, hwars Annex Bladåker, hörer til Stockholms Län; dess storlek är 1.5 qv. mil; dess Folkmängd är 1658. En del af Harbo Sokn är belägen i Upsala Län; hela Soknens Folkmängd finnes anförd wid Wästerås Län. Tierp Sokns areala widd är anförd gemensamt med Söderfors. Deras särskildta widd har icke kunnat utsättas emedan gränseskilnaden ej finnes på Kartan öwer Upsala Län. Denna war utkommen innan Söderfors blef särskild Sokn och Pastorat. Den utgjorde tilförene en del af Tierp Sokn. Folkmängden för hwardera Soknen är särskildt utsatt.[Dj 3] [ws 1]
Uplanda, en Herregård uti Wetlanda Sokn i Småland, är Ryttmästare-Boställe, äger något öwer 20 tunnors utsäde, höbol, lämpeligt efter hemmantalet, hjelpelig skog, medelmåttig mangårdsbyggnad, och för behowet
Uplo, en Sätesgård i Wästergötland.
Uplunda, en Herregård uti Bro Sokn i Roslagen, äger 20 à 25 tunnors utsäde, förswarlig skog och äng, wälbygd mangård af trä, wacker trägård.
Upnäs, en Sätesgård i Upland.
Upperud, et Järnwärk uti Skållerud Sokn i Dalsland, äger 1600 skeppund stångjärnssmide, 1 spikhammare, hjelpeligt skogsfång, wacker mangårdsbyggning.
Upsala, på Latin Upsalia kallad, en Stad i Upland, belägen wid Fyrisån, på ömse sidor därom, under 59 gr. 52 min. Polhöjd; 7 mil Landwägen och 8 mil Sjöwägen från Stockholm, och 10.5 från Gefle. Han har skapnad af en Rectangel stympad i södra hörnet. Han är til det mästa regulär, med raka och tämeligen breda gator. Han håller i längd 750 famnar, i bredd 520, och i widd 130 tunnland. Gator och gränder äro 27, waraf de ansenligaste heta Kungsgatan och Drottninggatan; den förra löper mellan Swartbäcks- och Kongsängs-Tullarne, och den sednare mellan Fjärdings- och Waxala-Tullarne; bägge afskära hwarandra uti Nytorget i räta winklar. Torgen äro 4, af hwilka det största och wackraste, Nytorget kalladt, är beläget nästan midt i Staden; det femte kommer at anläggas på högra sidan om ån, bredewid Kongl. Stallet, på några genom branden år 1809 ödelagda Tomter. Uti den delen af Staden som kallas Fjärdingen har fordom funnits en göl kallad Kamphaf, men denna är nu igenfyld. Gårdarne äro til antalet 516. Staden är i allmänhet wälbygd. Husen äro mästadelen af trä; wid de större gatorna äro de fläste af dem 2 wåningar höga. Efter branden äro bräd- och torftak förbudne, hwadan de mästa husen äro försedde med tegeltak. Icke heller får något hus hädanefter anstrykas med tjära. Ingen Stad i Riket, utom Stockholm, har så många stenhus som denna. Deras antal är mellan 60 och 70. — År 1810 war hushållens antal 834 och Folkmängden steg til 4076, däraf 1771 mankön, och 2305 qwinkön, oberäknadt omkring 1200 Studerande, som här under Läse-Terminerne uppehålla sig. — Staden är Säte för Rikets Ärkebiskop, Länets Höfdinge, et Universitet hwarwid 23 ordinarie Professorer äro Lärare, Botanices Demonstratorn inberäknad, 1 Wetenskaps Societet och 1 Katedral-Skola. — Han är fördelad i 3 Rotar: Swartbäcks-Roten, Wårfru-Roten och Fjärdings-Roten, af hwilka de bägge förre äro belägne på wänstra sidan om ån, och den tredje på högra sidan, samt är den största och Folkrikaste af de 3. Efter sednaste branden har han bliwit regulierare anlagd, samt försedd med nya merendels wälbygda hus. — I Staden finnas 2 kyrkor: Domkyrkan, och Trefaldighets eller Landskyrkan, som wanligen kallas Bondkyrkan. Tilförene har här funnits den tredje kyrkan kallad Hospitalskyrkan, men denna är numera raserad. Bland byggningar förtjäna följande at anföras, Domkyrkan, hwilken är den största, kostbaraste och wackraste i Riket, hon är inuti 60 famnar lång, 25.3 bred och 15.3 famnar hög under högsta walwet; när härtil lägges inemot 4 famnars hög takresning är hela högden 19.3 famnar. Taket är täckt med koppar. Altaret är prydligt. Predikstolen är en af de wackraste som finnas i någon Swensk kyrka. Orgwärket är kostbart, samt består af 48 stämmor. I högkoret hänger en ljuskrona af Silwer, som wäger 2 lispund, 12 marker, 24 lod. Kyrkan är försedd med 2 torn öwer wästra dörren, täckte med koppar; uti det ena befinnes et urwärk, och uti det andra hänga 5 klockor. Urwärket är förfärdigadt af Polheimer, samt wisar timmarne på 6 taflor, nämligen 3 i hwardera tornet. Den största klockan wäger 48 skeppund. Kongl. Slottet beläget på en kulle, är en stor och prydlig byggning om 4 wåningar, försedt med rundelar eller runda torn, 1 i hwardera hörnet. Det begagnas såsom Boställe åt Landshöfdingen; och nedanför detsamma är Kongsträgården belägen. Academiska Lärohufet, Academia Gustaviana kalladt, hwarest tills widare förwaras Academiens förträffeliga Bibliotek som innehåller öwer 40000 tryckta böcker samt en ansenlig och dyrbar samling af handskrifter: Swenska, Danska, Isländska, Moesogötiska, Engelska, Fransyska, Spanska, Italienska, Latinska, Grekiska, Slawonska, Hebraeiska, Turkiska, Persiska, Chinesiska, och i synnerhet Arabiska. Bland dessa är Ulfilae Moesogötifka Öwersättning af de 4 Evangelisterne den dyrbaraste, och Snorre Sturlesons Edda den raraste af dem som angå Nordiska Antiquiteterne. Academiens Konst-Cabinet och Mynt-Cabinet äro kostbara och af högt wärde. När det nya Biblioteks-huset, som anlägges wid Slottsgatan blir färdigt, kommer Academiens Bibliotek, så wäl som Konst- och Mynt-Cabinet, at ditflyttas. Consistorii Academici-huset; Observatorium Astronomicum, obeqwämt beläget wid en stor och bullersam gata, Nosocomium, Theatrum Anatomicum, Laboratorium Chemicum och Metallurgium, Theatrum Oeconomicum, Exercitiaehuset, Ärkebiskops-huset, Boställshuset för Historiae Naturalis Professoren, hwaruti är en stor och wacker samling af Naturalier. Kongl. Slottsträgården hållande i widd 12 tunnland, är förärad åt Academien, samt uplåten til Botaniska anläggningar. I strömen äger Academien en wattuqwarn med 10 par stenar. Af ädla Konst-anstalter finnas 2 Apotek och 1 Boktryckeri. Tilförene har här warit beläget et Hospital; men huset är inköpt af Upsala Gille, som efter betydliga förbättringar och förändringar detsamma begagnar. Hospitalet är flyttadt utom Staden til Kronobränneriet, hwilket därtil bliwit beqwämt inredt. Genom ansenliga sammanskott är inrättadt et Invalid- och Correctionshus, utom Swartbäcks-Tullen, där förut tegelbruket warit beläget. — Inbyggarne hawa deras mästa näring af Academiae-Staten och de Studerande som här wistas. Betydligaste Handelen idkas med Lifsmedel och Kramwaror. Af Manufacturer finnes 1 Tobaksfabrik, 1 Silkesstrumpfabrik och 1 Sidenbandsfabrik. Här finnas omkring 40 Handelsmän, 8 skeppare samt 160 Wärkstäder uti 36 särskildta Handtwärk. Stadens numer bland Rikets Städer är 2. Marknad hålles 3 gånger om året; den första kallad Distingen, d. 4 Februar, som warar i 14 dygn; de bägge andre hållas den 18 Maji och 1 October. 2 Källor med ganska godt watten finnas i Staden, den ena nedanför Slottet och den andra wid qwarnen. Stadens åkerjord utgör 1960 tunnland, eller 0.085 qv. mil, merendels ganska bördig mark. På äng är numera mindre brist än tilförene, sedan en ansenlig del at Kongsängen bliwit Staden på wiss tid uplåten til arrende. Skog finnes föga, och nästan så godt som intet. År 1810 underhöllos i Staden 230 hästar, 10 oxar, 300 kor, 90 får. Näst utanför Staden är en Kongspark. Af Riksdagar som här bliwit hållne är den af 1593, då Upsala Mötet skedde och Ständerne förbundo sig at förbliwa wid Luterska Läran den märkwärdigaste. År 1654 hölls här en annan då Drottning Kristina afsade sig Regeringen. Domkyrkan har bliwit anlagd nästan midt i trettonde århundradet, samt blef färdig och inwigd år 1435. En Theologiae Professor är altid Domprost, hwarwid vice Praesidium i Dom-Capitlet är förenadt. Han är tillika Kyrkoherde i Upsala. Ärkebiskopens Praebende heter Bäling. De 4 Theologiae Professorerne äga Praebende Pastorat: Waxala, Danmark, Gamla Upsala, Hagby, Theologiae Adjuncten Börje, Seminarii Praefecten Trefaldighet eller Bondkyrkan.[Dj 4]
Upsala, (Gamla), en Sokn och Regalt Pastorat i Upland, Upsala Län och Waxala Härad, håller i widd 0.32 qvadr. mil, samt består af 54.4 Mantal. Marken är nästan til twåtredjedelar jämn, och til en tredjedel bärgaktig. Jordmånen består til större delen af en bördig lerjord. Skog finnes ganska ringa. Några Mantal äga litet gärdselfång och wedbrand; de öfrige nästan alsintet. Utsädet är 1100 tunnor. Kyrkan är belägen under 59 gr. 53 min. Polhöjd; 0.4 mil från Upsala Stad. — Det menas, at i de äldsta tiderne, har här warit de nordiska Ländernas allmänna offerställe och huwudstad. Det fordna Templet har, under hedendomen upfördt af gråsten, och fyrkantigt haft 2 öpningar på hwarje gawel. Det war med brädplankor innan och utantil öwerklädt samt på hwarjehanda sätt, med Guld, Silwer och annan Metall prydt. Detta Tempel blef förstördt omkring år 1085. Af de qwarstående murarne inrättades sedan den kristna kyrkan år 1138, och inwigdes år 1150. Wäster om kyrkan har i hedniska tiden warit Odens heliga Lund, och där bredewid Blota- och Offerbrunnen, därest människjor och fänad som offras skulle blewo qwafde, därpå i lunden uphängde, och sedan på altaret brände. — Norrut har Kongsgården warit belägen där Upsala Konungar skola i fordna dagar haft sit Säte och Fyris-Sal eller högsta Domstol. Här bredewid finnes åtskilliga Jordhögar, de största ännu 15 à 18 famnar höga, uti hwilka wåra förfäder låtit sätta sina brända dödas ben i krukor. På en af dem som är plattare hawa Ting bliwit hållne. I dessa ättehögar äro upfunne åtskilliga dyrbarheter och äwen kärl af Guld. — Den häromkring belägna slättmarken kallas Fyriswald. På slätterne häromkring förekomma några hundrade ättebackar, såsom wid et Odens Wallhall. Til Gamla Upsala har fordom warit Båtled från Norrtelje och Hawet, medelst den å, som än i dag kallas Kongsåder och går genom Husby, Rö, Rimbo, Fasterna, Gottröra, Husby-Långhundra, Lagga och Danmarks Soknar, men är nu mångestädes igenwallad. Den har warit delad i många delar til de Båtfarandes beqwämlighet.
Uppwidinge, et Härad i Småland, och Wexiö Län, håller i widd 31.4 qvadr. mil, består af 1004 Mantal, samt bebos af nära 36000 inwånare. Det utgör jämte Konga Härad et Fögderi samt innefattar 13 Soknar: Åsheda, Älghult, Hälleberga, Algutsboda, Lenhofda, Ekeberga, Dädesjö, Herråkra, Sjösås, Dref, Hornaryd, Nottebäck, Granhult, samt en liten del af Wirserum.
Upåkra, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Bara Härad, innefattar 2 Soknar: Upåkra, Moderförsamling, och Flackarp, Annex, samt består af 29.7 Mantal. Utsädet är 1340 tunnor. År 1805 war Folkmängden 770. — Upåkra Sokn består af 18.5 Mantal. Marken är jämn och bördig. Rådande jordmånen är lermylla. På skog är brist. Utsädet är 800 tunnor. År 1805 war Folkmängden 604. Kyrkan är belägen under 55 gr. 40 min. Polhöjd; 1.2 mil från Malmö.
Uranieborg, en Kongsgård på ön Wen i Öresund, innehåller 4.2 Mantal. Mangårdsbyggningen består af et grundmuradt hus, 2 wåningar högt och nog förfallet. Trägården är ansenlig och har öwer 100 fruktbärande trän. Brännwed och torfjord finnes icke utan måste hämtas från fasta landet. Åkerjorden och höbolet är hwarken ymnigt eler godt, dock likwäl til nödtorft, och fiske til husbehof. Kongsgården har sit namn af et Astronomiskt Observatorium, som den ryktbare Astronomen Tyge Brahe låtit upbygga, men hwarest endast få lämningar äro qwar. Bemäldte Astronom har här anstält kostbara observationer, och wistades här til år 1597, då han nödsakades begiwa sig härifrån, samt dog uti Prag i Böhmen år 1601.
Urfors, et Järnwärk uti Åwansjö Sokn i Gästrikland, äger 805 skeppund stångjärnssmide, god skog til Wärkets drift. Det lyder under Herregården Kongsgården.
Urland, et Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge, består af 3 Soknar: Urland, Moderförsamling, samt Flom och Underdal, Annexer. År 1801 war Folkmängden 1988.
Urshult, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Kinnewalds Härad, innefattar 2 Soknar: Urshult, Moderförsamling, Almundsryd, Annex, är det största Pastoratet i Länet, håller i widd 3.82 qvadr. mil, 1240 tunneland åkerjord, samt består af 102.2 Mantal. År 1810 war Folkmängden 4480. — Urshult Sokn består af 55.2 Mantal. Marken är något bärgaktig, ojämn, mycket stenbunden, samt därjämte mycket wattusjuk, upfyld af sjöar, gölar, kärr, träsk, mossar och fly. Jordarten består til större delen af swartmylla och mjelljord, som icke är den bästa, på några ställen af sand och mojord. Ehuru stenbunden marken är både til åker och äng, så händer likwäl sällan misswäxt. Utsädet sker mäst med korn och wårråg, jämte litet wete, ärter, blandsäd och potäter. Altsammans upgår til 650 tunnor. När icke desto swårare år infalla, hämta inbyggarne sin föda af egen jord. En del af Soknen har erforderlig timmerskog af furu och gran, samt något til afsalu, men större delen föga eller nästan ingen. Tilräckelig löfskog af ek, bok och flera andra slag finnes dock öweralt. År 1810 war Folkmängden 2461. Inbyggarnes näringsfång äro jordbruk, boskapsskötsel, skogshygge, potaske brännande och fiskeri. Emedan en stor del af Soknen råkar den ansenliga och fiskrika sjön Åsnen, så hämtas därutur en myckenhet braxen, sik, mört och annan fisk, samt wid utloppet därutur ål. Utom Åsnen finnes i Soknen en annan sjö kallad Mien, hwilken på sina ställen är öwer 16 famnar djup; man har där funnit abborrar til 10 markers och braxen til 18 markers wigt. Kyrkan är belägen under 56 grad. 32 min. Polhöjd; 3.8 mil från Wexiö. I Soknen finnas 4 Sätesgårdar: Odenswalahult, Folaboda, Trehörna och Rösmåla, hwaraf den förstnämnde är den betydligaste.
Urskoug, et Pastorat uti Rommerige i Norge, innefattar 2 Soknar: Urskoug, Moderförsamling, och Blakier, Annex. År 1801 war Folkmängden 2560.
Uråsa, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Konga Härad, är Annex til Wäckelsångs Pastorat, samt består af 13.6 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Jordmånen består af sandblandad swartmylla, och på några ställen af lera. Skog af bok och furu finnes hjelpeligt och til husbehof. Utsädet är 300 tunnor. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Skye.
Utansjö, et Järnwärk uti Högsjö Sokn i Ångermanland, wid utloppet af en liten å i Ångermanälwen, 0.5 mil från kyrkan och 2.3 mil från Härnösand, består af 2 härdar, äger 400 skeppund stångjärnssmide, 1 plåt- och spikhammare, 1 finbladigt sågwärk, 1 mjölqwarn med 2 par stenar, 1 tegelbruk. Et stycke därifrån ligger mangårdsbyggningen, som är stor och prydlig, utwändigt rappad. Wärket är grundadt på köpkol. I sednare tider äro flere hemman köpte därunder, men otilräckelige til egen kolfångst.
Utby, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Ekeby Pastorat, samt består af 18 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skogen är otilräckelig. Utsädet är 340 tunnor. År 810 war Folkmängden 321. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Jula, därnäst Ebbetorp.
Uthamra, en Sätesgård uti Närtuna Sokn i Upland, består af 3 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, obetydlig åbyggnad, kryddgård til husbehof.
Utnäs, en Sätesgård uti Ormesberga Sokn i Småland, består af 1.5 Mantal, äger et tegelbruk.
Uttersberg, et Järnwärk uti Skinskatteberg och Hed Soknar i Wästmanland, består af 2 stångjärnshamrar, hwaraf den ena kallad Flodhammar, är belägen i Skinskatteberg och den andra, benämnd Östanfors uti Hed. Smidet är 1838 skeppund 7 lispund, däraf 1685 skeppund Skatte, 136 skepp:d 10 lisp:d Frälse, samt 16 skepp:d 17 lisp:d Hammarskatt. Derunder lyda dels i Skinskatteberg, dels i Hed 8.28 Mantal, hwaraf wärket äger egen skog till fyrafemtedelar af Smidet. Skogsmarken är mycket stenbunden med många Måssar och små Sjöar; den odlade Marken ger mera Hö än Säd, och äger för öfrigt mäst Lerjord. Åbyggnaden af trä är gammal, men wäl underhållen. Trägården är tämeligen stor, ordentlig, samt fruktbärande.
Uttringe, en Sätesgård i Södermanland.
Utwängstorp, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är Annex till Sandhems Pastorat, samt består af 8.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 321. Kyrkan är belägen 0.7 Mil från Moderkyrkan.
Utål, en berustad Sätesgård uti Bro Sokn i Roslagen, äger 33 tunnors Utsäde, Höbärgning till 150 lass, swag skog, obetydlig åbyggnad af trä, med en liten Trägård.
Utö, en Sätesgård i Upland.
Utö, en Ö uti Södermanlands Skärgård i Hawet, hörer till Österhaninge Pastorat, och utgör en Kapellsförsamling, håller inemot 1 mil i längd och 0.4 mil i största bredd. Marken är bärgaktig, men bärgen låga och kulrika; mellan Bärgsträckningarne är någorlunda jämn Mark. Rådande Jordmånen är Sandmo. Föga skog finnes. Fisket är mindre lönande. Utsädet är 95 Tunnor. År 1810 war Folkmängden 472. Kyrkan är belägen 2 Mil från Moderkyrkan. — Uti Nordöstra delen af Ön förekommer en Järnmalms trakt, hwaruti några gruwor äro upptagne. Bärgarterne äro i Lager som löpa i Nordost och Sydwäst, bestående af Wågskifrig Granit, Glimmerskifer och Mörkgrå Qwarts, som stundom hyser Lager af grå och blekröd Manganeshaltig kalksten, och öwertwäras af Qwarts och Fästspats-Drummer. I dessa blandade Stenlager förekomma Malmlagren 1000 alnar från Hafsstranden i de nu under arbete warande Gruwor, fortsättande åt Sydwäst öwer Utön, och kanske äwen til Järnmalmsskärpningarne på den närbelägna Ålaön. Gångarter äro qwarts, rödbrun Järnkisel, och stundom Strålsten. Malmen är til en del magnetisk, men til det mästa en skifrig Järnglans. Från dessa Gruwor hämtas Malm til Järnwärken i Norrland och Finland.[Dj 5]
Uwered, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, är Annex til Järpås Pastorat, samt består af 12.7 Mantal. Marken är jämn. Rådande Jordmånen är Lera och Lermylla. Skogsbristen är så stor, at där knappast finnes en Enebuske. Utsädet är mellan 5 och 600 Tunnor. År 1810 war Folkmängden 434. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.
Uwered, Herregården, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 1 Mantal, äger 30 Tunnors Utsäde, ganska ringa Höbol, alsingen skog. Til Gården hörer Narefors, en Mjölqwarn med 2 par stenar.
- Djurbergs rättelser och tillägg:
- ↑ Mangårdsbyggningen, 3 wåningar hög, är icke förbättrad af nuwarande ägare, utan af den tilkommande arftagaren. Ingen tegelugn finnes. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1085]
- ↑ Ullewi anföres såsom liggande uti Bro Sokn i Stockholms Län. Detta är fel. Gården ligger uti Bro Sokn i Upsala län. [Rättelser, s. 1093]
- ↑ Uti Tabellen öwer Pastoraten fattas Gran. Detta håller i widd 0.61 qv. mil. År 1810 war Folkmängden 1202. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1085]
- ↑ Uti den delen af Staden som kallas Fjärdingen wid wästra tullen, midt framför Drottninggatan upföres nu af tegelsten en stor och kostbar byggning, om 18 famnars längd och 2 wåningar, hwilken kommer at förwara Academiens Bibliotek, som består af omkring 80,000 volumer. I Staden finnes nu för tiden 2 Boktryckerier. Det nämnes at det femte torget kommer at anläggas på högra sidan om Ån, bredewid Kongl. Stallet, på några genom branden ödelagda tomter. Denna mening ändras sålunda: at på de genom branden ödelagda tomter anlägges en promenade-plats planterad med trän. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1086]
- ↑ Järngruworne äro belägna på Trama Frälsegårds ägor, de hawa fordom warit lönande, men arbetas nu för tiden med årlig förlust. Mangårdsbyggningen har i sednare åren bliwit ökad med 2 wackra flyglar af sten. Här finnes ock en ångmaschin til watupumpning. På Öns yttre til Östmo Sokn hörande uddar finnes skog för behowen. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1086]
- Wikisource-not:
- ↑ En tabell över hemmantalet och utsädet för socknarna i länet återfinns i avsnittet Tilläggningar och Förbättringar, s. 1085–1086.