Sök: A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U W Y Å Ä Ö


←  F
Geografiskt lexicon öwer Skandinavien eller De förenade Rikena Swerige och Norige
av Daniel Djurberg

G
H  →


[ 175 ]

G.

Gafle, en Sätesgård i Småland.

Gafsele, en By uti Åsele Sokn i Lappland, belägen wid Ångerman-älwen, innehåller 6 gårdar, som bebos af 12 åboer; är det äldsta nybygge i Lappland.

Gagnef, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Landskapet Dalarne och Säters fögderi, belägen omkring Dal-älwen, håller i widd 4.3 qvadr. mil, samt består af 80 Mantal. Rådande jordmånen är sand och lera. Omkring 0.5 mil från kyrkan är marken någorlunda jämn, därefter widtager skogsmarken. Uti Soknen ligger et Kapell, kalladt Mockfjärd. Utsädet i Pastoratet är 2520 tunnor, mästadelen hafra. År 1810 war Folkmängden 4712, hwarvaf 3657 hörde til Moderförsamlingen, och 1055 til Kapellet. Gagnefs kyrka är belägen wid Östra Dal-älwen, under 60 grad 34 min. Polhöjd; 3.3 mil från Falun. Uti denna Sokn sammanstöta östra och wästra Dal-älwerne och formera sedermera en gemensam ström.

Gahne, et Krono-skattehemman uti Heinhems Pastorat på Gottland, består jämte de därunder lagde gårdar Auråkra och Nystuga af 1.3 Mantal; äger 20 tunnors utsäde, ansenligt höbol och ymnig skog.

Galten, en ansenlig Wik af Mälaren, belägen uti Wästmanland, håller i widd 0.66 qvadr. mil. Han kan med fog anses såsom särskild sjö, emedan han har et wärkeligt wattufall uti Mälaren.

Galltorp, en Sätesgård uti Gärdslösa Sokn på Öland, består af 1 Mantal och är wäl odlad.

[ 176 ]Gamla Kil, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Walkebo Härad, består af 46.2 Mantal. Största delen af Soknen utgör en däld omkring kyrkan, och den är jämn. I sydwäst från kyrkan upskjuter en Kil, kanske anledning til Soknens namn, ungefär 1.5 mil i längden, och högsta bredden 0.5 mil. Denna del som utgör 7.5 Mantal, är bärgaktig, dock icke obehagelig eller ofruktbar. Rådande jordmånen är bördig lera, dock finnes på några ställen skörjord, och så kallad dungjord, ganska tjenlig til blandsäde. Wid byarne Feljestad och Östra Krångestad, samt Prästegården äro några tunnland dels sandjord, dels sandblandad mylla, ganska förmånlig til rågsäde, i skogs-kanten är sand och lättjord rådande jordmånen. De fläste åboer i skogstrakten bruka så kalladt tredings-säde, annars är wanliga bruket at hälften af åkern wilar hwartannat år, dock hawa i sednare åren flere funnit sig af exempel upmuntrade at beså en del af trädesjorden med klöwer, och utwidgas detta säde alt mer. Skogstilgången är ganska olika. Hemmanen Björkhult, Bäck och Fagerhult hawa wida öwer sit behof. De öfrige hemmanen i skogsbygden hawa til nödtorft och något däröwer, i synnerhet af löfskog. På slättlandet finnes mer och mindre i beteshagarne, dock ingenstädes för åtgången tilräckligt. Aldeles skoglösa hemman äro Blaxtorps by och i det närmaste Prästgården. Således kan man med fog säga at Soknen i det hela lider brist på skog, och måste den år från år hämtas mera långwäga. Utsädet är mellan 550 och 600 tunnor, hwaraf mindst twåtredjedelar besås med korn och blandsäd. Hafra brukas ganska litet, utan på nyplog. Allmänna näringsfånget är åkerbruk, som ock är tämeligen lönande, och skulle wara det än mer om icke i sednare åren det skadliga ogräset landhafra, Avena Fatua, så ymnigt inrotat sig, at den på sina ställen hotar at förqväwa all sädeswäxt. Detta härrör ingalunda af åkrens wanskötsel, utan är detta ogräs troligen hitfördt med utsäde, hämtadt från dess rätta stamort: Wadstena-slätten. Soknens namn är Gamla Kil, det hon ock i skrift, åtmindstone fått bibehålla ända til 1750-talet, hwarefter det småningom genom et vitiöst utspråk bliwit förwandladt til et bredt Gammelkil. År 1810 war Folkmängden 1241. Kyrkan är belägen under 58 gr. 19 min. Polhöjd; 1.7 mil från Linköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Duseborg och Kapperstad.

Gamla Upsala, en Sokn och Regalt Pastorat uti Upland, Upsala Län och Waxala Härad, är Præbende åt en Theologiæ Professor i Upsala, håller i widd 0.32. qvadr. mil, samt består af 54.4 Mantal. Marken är nästan til twåtredjedelar jämn och til en tredjedel bärgaktig. Soknen har ingen skog, utom några hemman, hwilka äga litet gärdslefång och wedbrand. Utsädet är 1100 tunnor. År 1810 war Folkmängden 907. Kyrkan är belägen under 59 grad. 54 min. Polhöjd; 0.4 mil från Upsala.

Gamlebo, et Krono-skatte Rusthåll uti Lerums Sokn i Wästergötland, består af 0.5 Mantal, har wacker åbyggnad af trä, obetydligt gårdsbruk, men et bomullsspinneri, som driwes med 500, och äro i utwidgande til 1000 spindlar, jämte et Wäweri.

Gamleby, en Sokn och Regalt Pastorat i Småland, Kalmare Län och Tjust Fögderi, består af 48.4 Mantal. Marken är [ 177 ]dels jämn, dels bärgaktig och skogbewuxen. Den inre delen af Soknen är nästan at anse såsom en slättbygd, bestående af bördiga ängar och jämna åkerfält, hwars jordmån är hård men fruktbar lera. Den yttre eller omgiwande kretsen är oländig, upfylld af kärr och måssar, samt små insjöar; och består den mellan bärgstrakterne odlade jorden af en god sandmylla. Soknen kan på det sättet sägas inom sig hawa behöflig skog, at de uti skogsbygden boende kunna aflåta til de öfrige hemmanen all nödig wedbrand och byggnadswirke. Utsädet är 300 tunnor, af all slags säd sammantagen. År 1810 war Folkmängden 1577. Uti Soknen ligger en Marknads-plats af samma namn.

Galtström, et Järnwärk uti Njurunda Sokn i Medelpad, består af 2 stångjärnshamrar, med 3 härdar, samt äger 1350 skeppunds smide. Här är ock en masugn och et manufacturwärk. Wärket har egen Kyrka och Predikant. Här är ock en beqväm hamn. Malmen hämtas förnämligast från Utö-gruwa och några skärpningar i Roslagen. År 1810 war Folkmängden 150.

Gamlegården, en Sätesgård i Wästergötland.

Gamlerud, en Sätesgård i Wästergötland.

Gammalstorp, en Sätesgård uti Tuns Sokn i Wästergötland, äger något öwer 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, mangårdsbyggningen af trä, med en ansenlig trägård.

Gammalstorp, et Regalt Pastorat i Bleking och Listers Härad, består af 2 Soknar: Gammalstorp, Moderförsamling, och Ysanö, Annex. År 1805 war Folkmängden 2259. — Gammalstorp Sokn innehåller 31.3 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1499. Kyrkan är belägen under 56 gr. 6 min. Polhöjd; 5.6 mil från Carlskrona.

Gammalsö, en Sätesgård i Wästergötland.

Gammelbo, en Sätesgård uti Ramsbergs Sokn i Wästmanland, äger 50 tunnors utsäde samt 480 lass äng. Med Gården är förbundet et Järnwärk af samma namn, med 4 hamrar och 2893 skeppunds smide. De härtil hörige hamrar ligga på särskildta afstånd från Gården, samt heta Hägernäs, Nyhammar, Berghyttehammar och Sundbohammar.

Gammelgarn, en Sokn på Gottland och norra Fögderiet, är Annex til Östergarns Pastorat, samt består af 8.2 Mantal. År 1810 war Folkmängden 266. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Östergarns kyrka.

Gammelheim, en ansenlig och wacker Gård, samt handelsplats och Tingsställe uti Borgunds Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Gammelkroppa, et Järnwärk uti Kroppa Sokn i Wärmeland, äger 150 skeppund stångjärnssmide.

Gammelstilla, et Järnwärk uti Torsåkers Sokn i Gästrikland, består af 1 hammare med 820 skeppund stångjärnssmide. Här finnes ock en spikhammarstock. Mangårds-åbyggnaden af trä, är ansenlig med en mindre trägårds-anläggning. Hammarbyggnaden är wacker samt förenar flerfaldiga beqvämligheter, och har föga sin like i Länet. Wärket har ymnig tilgång af skog.

Gand, et Pastorat och Tingslag uti Stavangers Amt i Norge, består af 2 Soknar: Höiland, Moderförsamling, och Some, Annex. År 1801 war Folkmängden 1469.

Ganswik, en Hamn wid östra kusten af Gottland.

[ 178 ]Ganthem, en Sokn på Gottland, uti norra Fögderiet, är Annex til Dalhems Pastorat, samt består af 8.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 188. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Dalhems kyrka.

Garde, et Consistorielt Pastorat på Gottland, uti södra Fögderiet, består af 2 Soknar: Garde, Moderförsamling, och Etelhem, Annex, samt innefattar 22 Mantal. År 1810 war Folkmängden 692. — Garde Sokn består af 11.8 Mantal. Marken är därstädes jämn, af medelmåttig bördighet. Jordmånen består huwudsakeligen af sand och lera, hwilka tyckas wara lika rådande. Hjelpelig tilgång af skog finnes, men icke så stor qvantitet, som tillåter någon afsättning. Utsädet är uti råg 210 tunnor, wete 8, korn 60, hafra 6, blandsäd 12, ärter 3, potäter 12 tunnor. År 1810 war Folkmängden 413. Kyrkan är belägen under 57 gr. 19 min. Polhöjd; 5.8 mil från Wisby.

Garmö, eller Vardal, en Sokn, är Annex til Loms Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.

Garn, en Sokn i Upland, Stockholms Län och Långhundra Härad, är Annex til Ösby Pastorat, håller i widd 0.84 qvadr. mil, samt består af 31.4 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är tallmo-lera. Utsädet är 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1078. Kyrkan är belägen 0.15 mil från Ösby kyrka. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Stångberga och Morsta.

Garnås, en Gård uti Näs Sokn uti Budskeruds Amt i Norge, har fordom warit Säte för Fylkes-Konungarne i Hallingdalen.

Garpe, en Järngruwa uti Hammar Sokn i Nerike.

Garpenberg, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Dalarne och Näsgårds Fögderi, håller i widd 1.6 qvadrat mil, samt består af 20.8 Mantal. Soknen innehåller til mer än femåttondedelar mager jord, måssaktig och sandblandad, odlad och uptagen af oländig mark, mellan dalar, måssar och bärgshöjder, som ej annorlunda än circulations-wis kan brukas. Den öfriga marken består af lera, samt innehar öpen åker, som dock för sine ägare är til födan otilräckelig. Utsädet öwerstiger icke 15 tunnor råg och 10 tunnor korn. Det öfriga består i hafra. Skog finnes ymnigt. År 1810 war Folkmängden 1736. Kyrkan är belägen under 60 gr. 18 min. Polhöjd, 4.3 mil från Falun.

Garpenberg, et Koppar- och Järnwärk uti förenämnde Sokn. Här finnas 3 sulu-ugnar, råsthus, kopparhytta, gårmakare-wärkstad och kopparhammare. Hwad som icke här gåras utsmides til bleck och botnar. Kopparwärket ger i årlig afkastning, såsom et medium taget 200 skeppund koppar. Malmen hämtas från 4 gruwor, hwilka äro omkring 80 famnar djupa. — Järnwärket smider 2000 skeppund, däraf wid pass hälften manufactureras. Åbyggnaden är ansenlig och prydlig, med en stenhusbyggning af 4 wåningar, dessutom flere flygel-byggningar, alla af sten. Gården omgiwes på ena sidan af en stor och wacker trägård, försedd med alléer och betäckta löfrika gångar, samt et orangeri. Wid Gården finnes et stort magasinshus af sten, hwilket i det mindsta innehåller et sädesförråd af 1500 tunnor. Til Bruks-gården hörer ingen öpen åkerjord, utan fortfares med odlingar, som alla gå circulationswis, at winna tilgång på foder. Et litet frälsehemman Dormsjögård kalladt giwer obetydlig afkastning.

[ 179 ]Garphyttan, et Järnwärk uti Tyslinge Sokn i Nerike, består af 2 stångjärnshamrar, 4 plåthamrar, 4 kniphamrar, samt wallswärk. Härwid är ock en mjölqvarn och et sågwärk.

Gategården, en Sätesgård uti Hangelösa Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal. Härtil äro lagde 2.7 Mantal andre hemman, så at hela Gården består af 3.7 Mantal. Egendomen, genom enskifte sammanslagen är lagd i et wäl inrättadt omwäxlingsbruk. Åker, äng, mulbete och skog äro tilräckelige.

Gauthiod. Med detta namn beteknades fordom Götaland.

Gawel, en Sätesgård uti Knutby Sokn i Upland, består af 2 Mantal, äger 22 tunnors utsäde, til det mästa i skogsjord, hö til 150 lass, samt nödtorftig åbyggnad.

Gaxa, en Hamn uti Högby Sokn på Öland, är nuförtiden til det mästa igenwallad.

Gedsholm, en Sätesgård uti Ekeby Sokn uti Skåne, består af 3.4 Mantal, äger något öwer 100 tunnors utsäde, godt höbol, skog och torfmåsse til husbehof, wacker grundmurad åbyggnad, med en ansenlig trägård.

Gefle, Lat. Gevalia, en Stad uti Gästrikland, belägen på en slättmark wid utloppet af en tämeligen ansenlig å uti en fjärd af Botniska hawet, under 60 gr. 40 min. Polhöjd, 34 gr. 44 min. Longitud, 17.5 mil från Stockholm och 10.5 mil från Upsala. Staden har figur af en rectangel, samt håller i widd 118 tunnland. Wid pass hälften af Staden är reguliert anlagd med raka gator, men den öfriga delen har snedt löpande och til en del krokiga gator. Gator och gränder äro inalles 44. Torgen äro 3, hwaraf Stortorget är det ansenligaste, samt til större delen omgiwet med stenhus. Tomternas antal är 955. Staden är i allmänhet wälbygd, samt äger mellan 30 och 40 stenhus. Han är Säte för en Landshöfdinge, et Gymnasium med 5 Lectorer, en Trivial-skola, samt en privat Informations-inrättning. Här finnes ock et Boktryckeri, 2 Apotek, et Hospital och et Barnhus. Kyrkorna äro 2, Stadskyrkan och Hospitals-kyrkan. De betydligaste byggnader äro Stadskyrkan, försedd med et torn om 97 alnars högd, med et Urwärk. Landshöfdingens Residens af sten; samt Rådhuset, jämwäl af sten, hwilket i sin art är en af de största och prydligaste byggningar i Riket. Många privata stenhus äro jämwäl wälbygde. Ån som flyter genom Staden afdelar honom i 2 olika delar, samt delar sig wid utloppet uti 3 grenar, hwaraf den medlersta är störst. Därwid är en skeppsbro om 1600 alnars längd anlagd, samt planterad med trän, men den tjänar mästadelen til promenad, ty skeppen gå gärna längre up i ån. Hamnen uti ån är fördelaktig, ty fartyg, som ligga 10 fot djupt kunna upkomma ända til bryggan wid Stortorget. För fartyg som ligga 18 fot djupt finnes god ankarbotn på Redden en fjärdingswäg från Staden. Staden njuter oinskränkt stapelfrihet. Han är en af de ansenligaste och folkrikaste i Skandinavien. I anseende til Folkmängden är han den nionde i ordningen, samt öwerträffas häruti endast af Stockholm, Göteborg, Bergen, Carlskrona, Kristiania, Norrköping, Trondhiem och Kongsberg, men i anseende til handelen äger han rumet framför de 5 sidstnämnde. År 1810 steg Folkmängden til 5558. Staden idkar en ansenlig och widsträckt handel. Utrikes seglationen utgör mästa handelsrörelsen. Stångjärns-utförseln är handelens förnämsta föremål. Näst [ 180 ]efter Stockholm och Göteborg finnes ingen Stad i Riket, som utskeppar så mycket af denna wara. Därnäst är brädhandelen den wigtigaste. De öfrige utrikes afgående warorne består förnämligast uti bjälkar, sparrar, tjära och andra skogsproducter. Årligen, wanligtwis, utskeppas härifrån circa 34000 skeppund stångjärn, 1000 dito knippjärn, 400 dito band- och bultjärn, 600 dito plåtar och spik, 12000 tolfter bräder, utom andra skogprodukter. Mycket tackjärn utskeppas ock härifrån, det stiger ibland til 8 à 10000 skeppund. År 1805 war antalet af handelsmän 69, och samma år funnos här 142 wärkstäder uti 37 särskildta handtwärk, utom dem som hörde til Hallrätten. År 1790 ägde Staden 61 handelsskepp, dragande tilsamman 3534 läster, utom Fiskerigillets fartyg och segelbåtar. — Fiskerigillet eller det så kallade Fiskerskapet utgör en ansenlig del af Stadens folkstyrka, samt består af 160 borgare. De idka sin näring uti Gefle Läns och Wästernorrlands skärgårdar, och fånga i synnerhet strömming til flera tusende tunnor. År 1790 ägde de tilsamman 31 fartyg dragande 488 läster. — Af Manufactur-inrättningar finnas 1 segelduksfabrik, 2 linnefabriker, 2 tröje- och strumpfabriker, 1 sockerbruk, 1 tobaksfabrik, 1 tegelbruk, 2 skeppswarf, 1 mekaniskt slipwärk och 1 Ryssolje-bränneri. Stadens åkerjord utgör 1596 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 135 hästar, 12 oxar, 677 kor, 9 ungnöt och 138 får och getter. — Marknad hålles här den 22 Januari, 1 Juli, 17 October. Stadens Riksdagsnumer är 13. — Gefle Stad utgör tillika med Walbo Sokn et Regalt Pastorat, som år 1810 beboddes af 8569 människjor. Auctoren til detta Geografiska Wärk är född i denna Stad år 1744.

GEFLE LÄN. Detta Höfdingdöme är beläget uti den Rikets Huwuddel som kallas Swealand, wid Botniska hawet, mellan 60 grad. 12 min. samt 62 gr. 20 min. Polhöjd; Det innefattar de bägge Landskapen Gästrikland och Hälsingland. Det håller i areal widd 174 qvadrat mil. — Marken är i allmänhet mera bärgaktig än slät, i synnerhet i norra delen, som utgöres af Hälsingland, ty Gästrikland är något jämnare. I anseende til denna bärgaktiga beskaffenhet finnas här ej heller några stora och widlyftiga åkerfält, men mångestädes ängar af ansenlig widd. Mulbetet är i allmänhet ymnigt och godt. En malmtrakt finnes liggande i Gästrikland, wid gränsen til Dalarne och hyser järn. Af andra skattbara mineralier finnes kobolt, wismut, kalksten, marmor, ställsten, slipsten och qwarnsten. Den största strömen är Ljusnan, som flyter midt igenom Länet. Andre strömar af betydenhet äro Gawelån, Woxnan och Dellån. De största sjöarne heta Storsjön, Bergwiken, Söder-Dellen och Norr-Dellen. Landet är swagt bebodt. År 1810 steg Folkmängden til 83594. Befolkningen är således 480 människjor på qvadr. milen. Utaf säd cultiveras mera råg uti södra delen af Länet, men mera korn uti den norra. År 1810 war utsädet i Länet: Wete 35 tunnor, råg 4501, korn 10661, hafra 3182, blandsäd 2284, ärter 1458, potäter 3900. Tilsamman 26021 tunnor. Samma år skördade wete 210 tunnor, råg 31507, korn 63966, hafra 19092, blandsäd 13704, ärter 5832, potäter 23400, summa 157711 tunnor. Den öpna åkern innehåller 35521 tunnland; den utgör således en nittiondedel af Länets areala widd. — Uti norra delen af [ 181 ]Länet sås mycket lin. Där finnas ock ansenliga skogar, som hysa en myckenhet wildbråd och fogel. Hafsfjärdarne och sjöarne lämna fisk i tilräckelig mängd. Inbyggarnes näringsfång består förnämligast uti åkerbruk och boskapsskötsel. Utaf linet tilwärkas mycken wäfnad, hwaraf en stor del afsättes utom Länet. Af furu sågas en ansenlig mängd bräder. Strömmingsfiske, bärgsbruk och stångjärnstilwärkning äro jämwäl wigtiga näringsfång. — År 1810 underhöllos i Länet 11167 hästar, 822 oxar, 42414 kor, 10837 ungnöt och 41191 får. — Länet är skattlagt til 2082 Mantal. I anseende til Politiska Författningen är det indeladt uti 3 Fögderien: Gästrikland, Södra Hälsingland och Norra Hälsingland; i hänseende til Cleriska fördelningen uti 6 Prosterien: Gefle, Gästrikland, Södra Hälsingland, Norra Hälsingland, Nordwästra Hälsingland, Sydwästra Hälsingland; I anseende til Juridiska inrättningen uti 3 Domsagor: Gästrikland, Södra Hälsingland, Norra Hälsingland. I anseende til Bärgswäsendet hörer Länet til Uplands Bärgmästaredöme. År 1800 funnos uti Länet 47 Järnwärk, hwilka bestodo af 65 stångjärns-hamrar; Smidet war 40236 skepp:d stångjärn, utom et privilegierat årligt ämnessmide af 600 skepp:d Bärgswigt. Sedan den tiden har stångjärnssmidet bliwit förökat. Af Krigsfolk underhålles et Regimente Infanteri, bestående af 1200 man. De Soknar som ligga på hafskusten underhålla båtsmän. — Höfdingdömet innefattar 3 Städer, 34 Pastorat, 45 Soknar, hwaraf 11 äro Annexer, samt 7 Kapell och Bruks-Församlingar. Huwudstaden heter Gefle; De öfrige bägge Städerne heta Söderhamn och Hudikswall. — Följande Förtekning wisar Pastoraten i Länet, med deras areala widd, samt den Folkmängd som hwart och et af dem hade år 1810.

Pastoraten Qv. mil. Folkmängd
uti Gästrikland,
Gefle 4.8   8569
Hille 2.29 1511
Hamrånge 2.93 1411
Hedesunda 4.2   2931
Färnebo 3.03 2179
Torsåker 3.64 2899
Årsunda 1.79 1277
Åwansjö 5.75 4572
Ugglebo 8.9   3640
Summa 37.43 28989
Uti Hälsingland
Söderhamn 0.17 1348
Söderala 2.5   1776
Skog 4.4   1410
Segersta 3.37 2608
Mo 1.7   1993
Norrala 2.4   2135
Boldnäs 7.5   4243
Arberåd 5.04 2320
Järfsö 5.08 3490
Alfta 7.9   3075
Åwanåker 3.9   1968
Woxna 5.5   475
Enånger 4.7   2745
Hudikswall 0.56 1907
Tuna 0.75 1199
Forssa 3.65 2154
Rogsta 2.64 1415
Harmånger 2.16 1767
Gnarp 2.8   1597
Bergsjö 7.79 2729
Norrbo 7.74 2846
Delsbo 4.05 3001
Ljusdal 16.2   3212
Färila 20.4   2200
Hogdal 11.8   737
Summa 135.4   54605
S:a hela Länet  172.83 83594

— Til förenämnde areala widd 172.83 kunna läggas Fjärdar til större delen inneslutne af land 1.17 qvadrat mil, så at totala widden blir 174 qvadr. mil.

[ 182 ]Gejersholm, et Järnwärk uti Råda Sokn i Wärmeland, äger 2070 skeppund stångjärnssmide.

Gelebo, en Sätesgård uti Kalmar Län i Småland.

Gellinge, en Sokn i Halland och Fjäre Härad, är Annex til Frillesås Pastorat, samt består af 22.1 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. På skog är brist. Utsädet är 326 tunnor. År 1805 war Folkmängden 483. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Frillesås kyrka.

Gelliware, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Lappland, håller i widd 150 qvadrat mil, samt består af 36 Mantal. Emedan denna Lappmarks område sträcker sig norrut allt til Norrska Fjeldryggen och söderut til gränsen af nedre Lands-Soknar, så är den förrnämnde trakten ganska bärgaktig, består af höga fjeldberg, hwilka ligga nära til hwarandra. Mellan dessa äro endast smala dälder; men i den sednare trakten befinnas bärgen wara lägre och plattare samt jämnare mark; och finnas här större slättmarker än i någon annan Sokn i Lappland, til flera mils widd. För öfrigt är landet upfyldt med sjöar, kärr, måssar och annan oländig mark. Rådande jordmånen är sand, nästan öwerallt. Lera är sällsynt. Skogen norrut från kyrkan är allenast hjelpelig, men söderut är den ymnig. Soknen utgör en stor widd af bärg och malmkullar, hwilka både åwan och under jorden hysa malm af åtskilliga slag. Silwermalm finnes på 9 à 10 ställen, förnämligast wid bärget Hjertawara som ligger i fjeldtrakten 5 mil ifrån Riksgränsen. Kopparmalm finnes på et ställe. Åtskilliga bärg innehålla rikhaltig järnmalm. Malmbärget som befinnes i nägden af Soknekyrkan, 0.5 mil därifrån håller mellan 60 och 70 procent järn af god art. Dess malmgångar äro bland de största som finnas, ty de bestå af en ordentlig gång, och sträcka sig på flera fjärdingswägs längd, med en bredd af 3 til 400 famnar. Marienglas, swawelkis, granat, bärgkristal, samt alunskifer finnes jämwäl. Utsädet är 70 tunnor korn, men endast 3 à 4 tunnor råg. År 1805 underhöllos i Soknen 60 hästar, 370 kor, 80 ungnöt samt 550 får och getter. År 1810 war Folkmängden 1260. Utaf inbyggarne äro wid pass 112 Lappmän, samt 50 skattlagde nybyggare. Kyrkan är belägen under 67 gr. 6 min. Polhöjd; 18 mil från Luleå.

Gemla, en Sätesgård uti Öja Sokn i Småland. På dess ägor är anlagd en Pappersfabrik af samma namn.

Gemmatorp, en Sätesgård uti Lekaryd Sokn i Småland, äger 23 tunnors utsäde, tämeligen godt höbol och skog. Åbyggnaden, af trä, är i tämeligen godt stånd, med en trägård.

Genarp, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Bara Härad, är Annex til Ljungby Pastorat, samt består af 35.3 Mantal. Marken är ganska ojämn, men utan bärg. Jordmånen är mager och ofruktbar, samt består i allmänhet af sand eller grusblandad lera, med obetydlig mylla. Skogen är tämeligen ansenlig. Utsädet är 400 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1256. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Ljungby kyrka. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Heckeberga och Topeladugård.

Geranger, en Sokn, är Annex til Norddalens Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Gerdsbo, en Sätesgård uti Twärreds Sokn i Wästergötland, äger något öwer 20 tunnors utsäde, tämeligen godt höbol, [ 183 ]ymnig skog, ansenlig mangårdsbyggnad, af trä, med en betydlig trägård.

Gerekulla, en Sätesgård i Småland.

Germunderyd, et Officers-Boställe uti Toarps Sokn i Wästergötland, är märkwärdigt, emedan det är födelse ort åt Ryska Käjsarinnan Catarina I. Käjsar Peter I:s Gemål. Hon är här född år 1682. Hennes fader Johan Rabe war då Regiments-Qvartermästare wid Elfsborgs Regimente.

Gerstaberg, en Sätesgård uti Ytter-Enhörna Sokn i Södermanland, äger, jämte därmed förenade Glia Gård 28 tunnors utsäde, ängsmark någorlunda swarande mot utsädet, widsträckt skog, en stor och ansenlig mangårdsbyggning, af trä, med 2 flyglar.

Gerstorp, et berustadt Säteri uti Kaga Sokn i Östergötland, äger i sambruk med Tjärbro skattehemman 30 tunnors utsäde, klent höbol, nästan ingen skog, mangårdsbyggnad af trä, gammal.

Gerum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Skånings Härad är Annex til Synnerby Pastorat, samt består af 15 Mantal. År 1810 war Folkmängden 356. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Synnerby kyrka. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Kolltorp.

Gerum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är Annex til Hångsdala Pastorat, samt består af 10 Mantal. År 1810 war Folkmängden 237. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Hångsdala kyrka.

Gerum, en Sätesgård i Wästergötland.

Gerum, en Sokn på Gottland och södra Fögderiet, är Annex til Lewede Pastorat, samt består af 5.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 142. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Lewede kyrka.

Gessie, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Oxie Härad, består af 2 Soknar: Gessie, Moderförsamling, och Eskilstorp Annex, samt består af 16.9 Mantal. År 1805 war Folkmängden 499. — Gessie Sokn innehåller 8.7 Mantal. År 1805 war Folkmängden 252. Kyrkan är belägen under 55 grad. 30 min. Polhöjd; 1.2 mil från Malmö.

Gestad, en Sokn i Dalsland och Sundals Härad, är Annex til Bolstads Pastorat, samt innehåller 30.4 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1294. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Bolstads kyrka.

Gesäter, en Soken i Dalsland och Wedbo Härad, är Annex til Rölanda Pastorat, samt består af 20 Mantal. Marken är ojämn, med djupa dalar, och bärgkullar. Rådande jordmånen är en blandning af lera och sand. Skogen är medelmåttig. Utsädet, alla sädesslag sammanräknade, är 395 tunnor. År 1805 war Folkmängden 387. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Rölanda kyrka.

Getinge, et Regalt Pastorat uti Halland, och Halmstads Härad, består af 2 Soknar: Getinge, Moderförsamling, och Rewinge Annex, samt innehåller 59.7 Mantal. Utsädet är 1300 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1144. — Getinge Sokn innehåller 30.5 Mantal. Hon är nästan omgiwen af bärg, hwilka äro af en grusaktig och stenig natur, fordom bewuxne med björkskog, hwaraf numera icke synnerligt är qvar. Dess ängar och åkrar äro på de flästa ställen sammanhängande. Rådande jordmånen är swartmylla, på en del ställen blandad med något lera. Få äro de hemman, som hawa wärkelig lerjord. Utom [ 184 ]Säteriet Fröllinge har Soknen nästan ingen skog. Här och där i bärgen finnes någon ung björk, men otilräckelig til nödig wedbrand, utan lider mästadelen af Soknen brist därå. Utsädet är 700 tunnor. År 1805 war Folkmängden 651. Kyrkan är belägen under 56 gr. 49 min. Polhöjd; 1.5 mil från Halmstad. Den betydligaste Gården i Soknen heter Fröllinge.

Gesöe, en Hamn wid Arendal uti Nedenäs Amt i Norge. Här wistas en Konglig Commissarie för ankommande främmande skeppare, som besörjer deras skeppsklarering, m. m.

Gevingåsen, et ganska långt och högt Fjeld som börjar uti Strinde Pastorat och slutar sig wid Gården Helle uti Stördalens Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge. Häröwer ligger allmänna lands- och postwägen från Trondhiem til Indherred, som är ganska beswärlig at resa, och på wissa tider om wintern oframkommelig, änskönt därpå är gjort och årligen göras betydliga förbättringar, hwarföre de fläste resande om wintern, när wäderleken så tillåter, taga en mils wäg til sjös, nämligen från skjutshållsgården Hongum uti Strinden til Auran i Stördalen, hwarigenom denna beswärliga och farliga Fjeldwäg undwikes.

Gibsund, en Herregård mellan Gästgiwaregårdarne Dillingen och Musangen uti Borresyssel i Norge, har wacker åbyggnad.

Gideå, en Sokn i Ångermanland, är Annex til Nätra Pastorat. År 1810 war Folkmängden 757.

Giemsöe Klostergård, en stor Herregård uti Solums Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge. Under denna Gård, som är wäl cultiverad lyda åtskilliga gårdar och strögods samt 9 sågwärk.

Giemsöe, en Ö, som utgör en Sokn, hwilken är Annex til Vogens Pastorat uti Nordlands Amt i Norge.

Gierde, en Sokn, är Annex til Etne Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.

Gierdrum, et Pastorat uti Rommerige i Norge, består af 2 Soknar: Gierdrum, Moderförsamling, och Humi, Annex. År 1801 war Folkmängden 1333.

Gierrestad, et Pastorat uti Nedenäs Amt i Norge, består af 2 Soknar: Gierrestad, Moderförsamling, och Vegårdsheim, Annex. År 1801 war Folkmängden 2422. På Gierrestads Prästegård har Konung Olof residerat. Han dog ock på samma Gård.

Gierstad, en Sokn, är Annex til Hougs Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.

Giesdal, en Sokn, är Annex til Lye Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.

Giisund, et Tingslag uti Sensens Fögderi uti Finmarkens Amt i Norge.

Gilberga, et Consistorielt Pastorat uti Södermanland, Nyköpings Län och Fögderiet Rekarne, består af 2 Soknar: Gilberga, Moderförsamling, och Lidsta, Annex, håller i widd 0.95 qvadr. mil, samt innefattar 59.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1655. — Gilberga Sokn håller i widd 0.53 qvadrat mil och innefattar 33.4 Mantal. Äger en blandning af slät och på många ställen mycket stenbunden mark. Jordmånen är öwerallt lerblandad. Det man kallar öwerflöd af skog finnes ej. En del af hemmanen äga blott nödtorftigt gårdsfång. Åtskilliga äro rent af skoglösa. Utsädet är 300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 918. Kyrkan är belägen under 59 gr. 18 min. Polhöjd; 7 mil från Nyköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Biby och Warsta.

[ 185 ]Gilberga, en Sätesgård i Upland.

Gilberga, en Sätesgård uti Dingtuna Sokn i Wästmanland, äger 30 tunnors utsäde, höbol icke swarande mot åkrens widd, ingen skog, åbyggnad af trä, med en trägård om 3 tunnlands storlek.

Gilberga, et Consistorielt Pastorat uti Wärmeland och Gilbergs Härad, består af 2 Soknar: Gilberga, Moderförsamling, samt Långserud, Annex, och innehåller 71 Mantal. År 1810 war Folkmängden 4044. — Gilberga Sokn innefattar 43 Mantal. Belägen å ömse sidor om en Älf och den däruti innefallande sjön Björnefjoln har hon en jämn och slät mark närmast intil detta wattudrag, men skogbewäxt, backig och bärgaktig, ju mera den aflägsnar sig därifrån. Rådande jordmånen är lera, mylla och sand, hwilka på många hemman finnas om hwarannan blandade. Soknen äger öwerhuwud räknadt, skog til husbehof, ehuru en del hemman lida brist, andra åter hawa til afsalu däraf. Utsädet är råg 130 tunnor, wete 12, korn 150, ärter 20, hafra 1600, potäter 75 tunnor, utom lin, hwars utsäde inom få år börjat ansenligen utwidgas. År 1810 war Folkmängden 2369. Kyrkan är belägen under 59 gr. 20 min. Polhöjd; 4 mil från Carlstad. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Björnö, Hållsbäck, Odenstad, Kisterud, Gårdsjö, Fyxnäs, Aspsäter, Elfwik, Wäsby, Skog. — Prästegården består af 1 Mantal, äger 5 tunnor höst- och 50 tunnor wår-utsäde, godt höbol, klen skog, åbyggnad enligt Lag, 4 dagswärkstorp.

Gildesgård, et Pastorat uti Nordlands Amt i Norge, består af 2 Soknar: Gildesgård, Moderförsamling, och Bäjaren, Annex. År 1801 war Folkmängden 2274.

Gillanda, en Sätesgård uti Rölanda Sokn i Dalsland, består af 1.5 Mantal, äger 70 tunnors utsäde, ymnigt höbol och skog, ansenlig och prydlig åbyggnad af trä, med anläggning til en wacker trägård.

Gillstad, en Sokn uti Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, är Annex til Örslösa Pastorat. Utsädet är 250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 297. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Örslösa kyrka.

Gimatorp, en Sätesgård uti Lekaryd Sokn i Småland.

Gimmened, en Sätesgård uti Wättaks Sokn i Wästergötland, har en wacker belägenhet på en kulle, nedanför hwilken den förbiflytande ån Tidan formerar en sjö, består af 2 Mantal, hwartil bliwit lagt et frälsehemman Uwekullen om 0.5 Mantal; äger 60 tunnlands åker af ler- och sandmylla, 112 tunnlands äng, 64 dito betesmark, samt 253 dito skog, hwarest finnes timmer och sågblåckar, utom ansenlig löfskog i ängarne, och hagarne. Åbyggnaden, af trä, om 2 wåningar, är prydlig; jämte 2 flyglar.

Gimmersta, en Sätesgård uti Julita Sokn i Södermanland, äger 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol, god tilgång på skog, prydlig mangårdsbyggning, af sten, mot behowet swarande trägård med et orangeri.

Gimming, en stor Gård uti Idde Pastorat, uti Smålänens Amt i Norge. I grannskapet af denna gård finnas 12 runda kämpe- eller begrafningshögar; hwaraf 3 äro synnerligen ansenlige.

Gimo, et Stångjärns- och Järn-Manufactur-wärk uti Skepthammar Sokn i Upland, äger 1460 skeppund stångjärnssmide. Den därtil höriga Gården består af 7 Mantal, har under eget bruk 60 tunnors utsäde, knappt [ 186 ]höbol, hjelpelig skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning, af sten, 2 wåningar hög, omgiwen af en ansenlig trägård.

Gimsöe, en Sokn, är Annex til Vågens Pastorat uti Nordlands Amt i Norge.

Gingrid, en Sokn uti Wästergötland, Wänersborgs Län och Ås Härad, är Annex til Borås Pastorat, samt består af 14.8 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. På skog är brist. Utsädet är 175 tunnor. År 1805 war Folkmängden 435. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Borås.

Ginkalunda, en Sätesgård uti Kinna Sokn i Wästergötland, äger 24 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, ymnig skog, ansenlig mangårdsbyggning, af trä.

Giresta, et Consistorielt Pastorat uti Upland, och Upsala Län, består af 2 Soknar: Giresta, Moderförsamling, uti Lagunda Härad, och Gryta, Annex, uti Hagunda Härad, håller i widd 0.48 qvadrat mil, samt innefattar 64 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1146. — Giresta Sokn håller i widd 0.16 qvadr. mil, samt innefattar 28 Mantal. Marken i denna Sokn är i allmänhet jämn, med några backar här och där. Rådande jordmånen är god lermylla. På skog är brist. Utsädet är 586 tunnor. År 1810 war Folkmängden 451. Kyrkan är belägen under 59 gr. 42 min. Polhöjd; 2.2 mil från Upsala. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Bjelksta, Staby och Mälby.

Girstaberg, en Sätesgård i Södermanland.

Girstorp, en Sätesgård i Östergötland.

Gislarbo, (Norra), et Järnwärk uti Malma Sokn i Wästmanland, äger 1000 skeppund stångjärnssmide.

Gislarbo, (Södra), et Järnwärk uti förenämde Sokn, har 775 skeppund stångjärnssmide.

Gislöf, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, är Annex til Dalköpings Pastorat, samt innehåller 18 Mantal. Marken är jämn och fruktbärande. År 1805 war Folkmängden 444. Kyrkan är belägen 0.2 mil från Dalköpings kyrka.

Gistad, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Skärkinds Härad, består af 32.6 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig. Rådande jordmånen är dung och lera. Skog har intet hemman tilräckeligt, några aldeles intet. Utsädet är 500 tunnor, ärter och potäter inbegripne. På hwarje Mantal sås 15 à 16 tunnor. År 1810 war Folkmängden 688. Kyrkan är belägen under 58 gr. 27 min. Polhöjd; 1.6 mil från Linköping.

Giävedal, en Sokn, är Annex til Omblie Pastorat uti Nedenäs Amt i Norge.

Giävran, en stor och wälbygd Herregård uti Egge Sokn i Stods Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge.

Giö, en Halfö uti Ronneby Sokn i Bleking, har et ymnigt fiskfänge af sill, ål, flundror, torsk, och med dessa slags fiskwaror idkas ansenlig handel.

Giölme, en stor Herregård uti Örkedals Pastorat uti södra Trondhiems Amt i Norge, äger mycken samt god åker och äng, 15 underliggande torp. Årligen bärgas 50 tunnor korn, 250 tunnor hafra och 500 lass hö. Uti den förbiflytande ån är et betydligt laxfiske.

Giölstad, en ansenlig och wälbygd Gård uti Rakkestads Pastorat uti Smålänens Amt i Norge.

Giösund, en Sokn, är Annex til Åfjords Pastorat uti södra Trondhiems Amt i Norge.

[ 187 ]Gladhammar, et Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Tjust Fögderi, består af 2 Soknar: Gladhammar, Moderförsamling, och Wästrum, Annex, samt innehåller 55.4 Mantal. Utsädet är 320 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3382. — Gladhammar Sokn innehåller 28 Mantal. I allmänhet är marken bärgaktig och ojämn, har öwerallt små sjöar och gölar, med beswärliga körwägar. Rådande jordmånen på åkrarne är olika, på åtskilliga ställen är styf och bördig lera, på andra sandjord. Hittils har Soknen haft hjelpelig skog; på et och annat ställe är den ännu ymnig, men minskas årligen, genom afsalu af både bräder och wed. Utsädet är 180 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1048. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Maråkra och Walsta. I Soknen finnas koppargruwor, samt et koppar-smältwärk, bestående af 2 ugnar, 1 gårhärd och 1 råstwind. Malmfångsten i dessa gruwor har tilförene warit tämeligen ymnig, så at den stigit til 80 à 90 skeppund gårkoppar, men i sednare tider aftagit, så at wid slutet af förflutna Seculo den icke stigit högre än til 5 à 6 skeppund om året.

Gladsax, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Järestads Härad, består af 2 Soknar: Gladsax, Moderförsamling. och Tommarp, Annex, samt innehåller 41 Mantal. Utsädet är 2030 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1536. — Gladsax Sokn innehåller 16 Mantal. Soknens inägo-mark är ojämn och bärgaktig, dess jord til större delen stenbunden, med klippor inunder. Rådande jordmånen är til en del swartmylla, med lera under, en del gäsjord, en del grus- och sandblandad. Skog finnes ganska ringa; men torf til husbehof. Utsädet är 800 tunnland. År 1805 war Folkmängden 738. Kyrkan är belägen under 55 gr. 34 min. Polhöjd; 4.8 mil från Kristianstad.

Gladsax, en By i förenämnde Sokn. Där finnes en awelsgård om 1.7 Mantal, som äger 60 tunnors utsäde. Inga mangårdsbyggnader äro ännu upförde, utan endast 3 ladugårdslängor af stenmurar. Höfångsten är 150 lass. Til Gården finnes ingen skog, men torfjord til husbehof. På denna bys ägor har fordom et silwer- och blygruwe-arbete warit börjat, och fortsatt til år 1740, men sedermera uphört.

Gladö, en Sätesgård i Södermanland.

Glafsfjolen, en af de största Sjöar i Wärmeland, omgiwes af Soknarne Elgå, Arwika, Glawa, Högerud, Stafnäs och Gilberga, håller i längd 4 mil och i widd 0.64 qvadr. mil. Han består af flera delar, hwaraf den öwersta kallas Elgåfjolen, och den nedersta Björnöfjolen. Byälwen rinner genom denna sjö och faller ut i Wänern.

Glafsfors, et Järnwärk uti Glawa Sokn i Wärmeland, består af 4 härdar för stångjärn, manufactur, för finare järnsorter och spik, 1 plåthammare, 1 stålugn, 1 finbladigt sågwärk, flere enbladige sågwärk, samt mjölqvarnar med 8 par stenar. Stångjärnssmidet är 1700 skeppund.

Glanshammar, et Regalt Pastorat uti Nerike och Glanshammars Härad, består af 2 Soknar: Glanshammar, Moderförsamling, och Ringkarby, Annex, samt innehåller 108 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1092. — Glanshammar Sokn innefattar 74.6 Mantal, har i allmänhet en jämn mark, hwars rådande jordmån är lera. Soknen genomskäres likwäl af en sandås, på hwilken kyrkan är belägen, och Bostäderne för flere byar [ 188 ]upförde. Några få hemman äga skog til husbehof; de öfrige lida brist däraf, och hämta sina oundgängeligaste behof i detta afseende från Härads-Allmänningen Käglan. Utsädet kan tagas per medium til 8 tunnor på hemmanet, som gör circa 600 tunnor på hela Soknen. År 1810 war Folkmängden 1408. Kyrkan är belägen under 59 gr. 19 min. Polhöjd; 1.2 mil från Örebro. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Skärwesund och Gäddeby.

Glasberga, en Sätesgård uti Östertälge Sokn i Södermanland, hwilken i sambruk med Glasby och Gertuna utgör 3.5 Mantal, äger 40 tunnors utsäde i bördig jordmån, knapp äng, skog til husbehof, wacker stenhusbyggnad, med obetydlig trägård.

Glawa, en Sokn i Wärmeland, och Gilberga Härad, är Annex til Stafnäs Pastorat, samt innehåller 23 Mantal. Marken är mästadelen bärgaktig. Jordmånen består af lera. Sand finnes icke, utan måste hämtas från nästgränsande Soknar. Skogen är ymnig både til husbehof och afsalu, fast obeläglig för de flästa hemman. År 1810 war Folkmängden 1547. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Stafnäs kyrka. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Hildringsberg och Wästra Fors. Här finnes ock Järnwärket Glafsfors, samt et betydligt skiferbrott, beläget på Bråne och Wisle hemmans grund, hwaraf det bär namn. Årligen hugges och utföres från 150- til och med 200,000 takstenar, samt en betydlig mängd hällar tjänliga til bord, skorstenar, golf och grafwårdar.

Glan, en af de ansenligaste Sjöar i Östergötland, omgiwes af Soknarne Risinge, Eneby, Löt och Kullersta, håller i widd 0.7 qvadr. mil, genomflytes af Motala ström, som wid Norrköping faller i Bråwiken.

Glemminge, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Ingelsta Härad, består af 2 Soknar: Glemminge, Moderförsamling, och Tosterup, Annex. År 1805 war Folkmängden 1037. — Glemminge Sokn innehåller 29.3 Mantal. Marken är i allmänhet jämn. Sandblandad mylla och lera äro mäst rådande jordarter. Ingen skog eller torfjord finnes här. Utsädet är mellan 500 och 600 tunnor. År 1805 war Folkmängden 654. Kyrkan är belägen under 55 gr. 27 min. Polhöjd; 6 mil från Kristianstad.

Glemminge, en Sokn uti Mosse Fögderi uti Smålänens Amt i Norge, är Annex til Fredrikstads Pastorat.

Glimminge, en Sätesgård uti Solberga Sokn i Småland, består af 3 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, nödig skog, äng och bete klent, och ägorna mycket små efter hemmantalet.

Glimminge, en Sätesgård uti Wallby Sokn uti Skåne, äger 100 tunnors utsäde, 6 à 700 parlass hö. Mangårdsbyggnaden består af en liten flygel til boningsrum, och 2 byggningar til kök, brygghus, rum för betjäningen m. m. alla af sten, samt en byggnad upförd år 1496, til den tidens defensionsboning, är mer än 20 alnar bred med dubbel längd, har öwer 3 alnars tjocka murar, 4 wåningar hög. Den nyttjas til magasin. Wid Gården finnes en trägård af flere tunnlands storlek. Gården hämtar sin skog från andra tilhörande hemman utom Soknen.

Glimåkra, et Regalt Pastorat, uti Skåne, Kristianstads Län och östra Göinge Härad, består af 3 Soknar: Glimåkra, Moderförsamling, och Örkened, Annex, samt innehåller 77.3 Mantal. Utsädet är 1800 tunnor. År 1805 [ 189 ]war Folkmängden 4073. — Glimåkra Sokn innehåller 44.5 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är stenblandad sandmylla; Soknen har dels ymnig dels hjelpelig skog af furu, gran, al, björk, ek och bok. Utsädet är 1100 tunnor. År 1805 var Folkmängden 1961. Kyrkan är belägen under 56 gr. 19 min. Polhöjd; 3 mil fr. Kristianstad.

Glittervand, en ansenlig Sjö, uti Egers Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge. Wid dess utlopp är anlagd en stor dämning, hwaruti samlas watnet til Dikkemarkiska Järnwärket.

Glommen, en Älf, som är den största i Norge, håller med alla sina bukter nära 50 mil i längd. Hon har sit ursprung under 62 gr. 40 min Polhöjd, från en liten sjö på fjeldet Storskarven, som ligger mellan Guledalen och Tydalen uti södra Trondhiems Amt, och går uti Örsunds-sjön wid Rörås, fortsätter sit lopp genom Österdalen, Oudalen, Solöer, Rommerige och Borresyssel til Fredriksstad, hwarest hon faller ut i hawet, under 59 grad 6 min. Polhöjd. Under sit lopp uphämtar hon flera smärre strömar, hwaraf Lougen, hwars nedersta del kallas Vormen, är den ansenligaste. Hon danar 15 til 20 forssar och wattufall, hwaraf Sarpens, Morkforssen och Vammenforssen äro de största och brantaste. Stora öwerswämmelser infalla ofta i denna Älf, som i synnerhet förorsakas af snöskorpans uplösning på Fjelden om wåren. Eljes stiger Älwen wanligen 3 gånger om året. I April wid issmältningen uti de låga nägderne under Fjälden, som kallas Wårfloden; därefter midsommars-tiden eller sidst i Junii månad förmedelst tö på Fjelden, som är den största, och den sidsta sker om hösten af det då infallande rägnwädret och kallas Höstfloden. Uti Februari och Mars månader är Älwen både lägst och smalast. På denna Älf nedflottas en stor myckenhet timmer från Österdalen, Gudbrandsdalen och andra, så wäl omkring huwudströmen som dess grenar, liggande landskap.

Gloppen, et Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge, består af 2 Soknar: Gloppen, Moderförsamling, och Breum, Annex. Bönderne äro här goda jordbrukare, samt inbärga mycken säd och hö. Betet om sommaren för boskapen är ymnigt, och utföres härifrån fetaljewaror, hästar och nöt. Ansenlig fördel äges ock medelst såg-timmers hygge och bränsle, som föres til Bergen, jämwäl tunnband och tunnstäwer. Bönderne idka jämwäl fiskeri och bygga fartyg, samt äro i allmänhet förmögne. År 1801 war Folkmängden 3351.

Glostorp, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Oxie Härad, är Annex til Kerstorps Pastorat, samt innehåller 13.7 Mantal. Marken är til det mästa jämn. Rådande jordarten är lermylla. På skog är brist. Utsädet är 750 tunnor. År 1805 war Folkmängden 316. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Kerstorps kyrka.

Glukken, et stort och högt Fjeld, utgör gränseskilnaden mellan Stördalen i Norge och Jämtland i Swerige.

Glumserud, en Stångjärnshammare, uti Wäsehärads Sokn i Wärmeland.[Dj 1]

Glumslöf, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Rönnebergs Härad, är Annex til Qwistofta Pastorat, samt innehåller 12.8 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Utsädet är 500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 590. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Qwistofta kyrka.

[ 190 ]Glänås, en Sätesgård i Östergötland.

Glättestorp, en Sätesgård uti Wånga Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, men jämte Carlsgården 1 Mantal Skatte Rusthåll, genom enskifte sammanslagne til et bruk, af 2 Mantal. Areala innehållet är 270 tunnland. Åkern som består af lera och lermylla besås för närwarande med 100 tunnor höst- och wårsäd, som i medelmåttiga år ger 5:te kornet. Höfångsten är i goda år 400 stackar hö. Någon löfskog finnes i ängarne til sparamt behof, men betydliga torfmåssar.

Glömminge, et Consistorielt Pastorat uti Kalmar Län på Öland, består af 2 Soknar: Glömminge, Moderförsamling, och Algutsrum, Annex, samt innefattar 43 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1501. — Glömminge Sokn innehåller 20.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 748.

Glömstad, en Sätesgård i Södermanland.

Gnarp, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Hälsingland och norra Fögderiet, håller i widd 2.8 qvadr. mil, samt består af 30.1 Mantal. Marken är mer bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen af öpen åker är lera. Den så kallade swaljorden, som skiftewis bär hö och säd, består mäst af swartmylla och på flere ställen af sand. Skogen, som förut warit ganska ymnig är numera af kolning så medtagen, at man nödsakas köra långa wägar efter wedbränsle; och björkskog finnes snart icke mer. På tall och gran är dock ännu i de aflägsna och obebodda trakterna af Soknen ymnig tilgång. Åkern är liten och swaljorden plöjes til säd än mer än mindre. Utsädet är omkring 540 tunnor, hwaraf sås mindst råg, därnäst korn, och mäst hafra eller blandsäd, men intet wete. År 1810 war Folkmängden 1597. Kyrkan är belägen under 62 gr. 3 min. Polhöjd; 15 mil från Gefle. — Af Manufactur-wärk finnes i Soknen 1 masugn, benämnd efter Soknen Gnarps Masugn.

Gnosjö, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, är Annex til Kulltorps Pastorat, samt innehåller 13.3 Mantal. Marken är ganska bärgaktig. Grusaktig mjäljord och bärgsyra gör åkerjorden swag. Större delen af Soknen äger mycken skog. Utsädet är 114 geometriska tunnlands åker. År 1810 war Folkmängden 475. Kyrkan är belägen 1 mil från Kulltorps kyrka.

Godegård, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Finspångs Härad, består af 47 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordarten är sand. Skog finnes ymnigt, til 20000 tunnland. Öpna jorden innehåller 600 tunnland, hwaraf något öwer hälften årligen besås. År 1810 war Folkmängden 2097. Kyrkan är belägen under 58 gr. 44 min. Polhöjd; 4.4 mil från Linköping.

Godegård, en Sätesgård i förenämnde Sokn, innehåller 6.3 Mantal, äger 50 à 60 tunnors utsäde, höbol til 4 à 500 parlass hö, ymnig skog, wacker åbyggnad af trä, reveterad, jämte en fruktträgård, med 2 orangerier, som är bland de ansenligaste i Riket. Ananas och windruwor wäxa därstädes. Härtil kommer en wacker park i Engelsk stil. — Med Sätesgården är förbundet et Järnwärk, med samma namn, bestående af 2 stångjärnshamrar, och 4 härdar, som smider 1035 skeppund. — Til Sätesgården höra 3 mjölqvarnar och 3 sågwärk. — Dessutom finnes i Soknen et Järn-Manufactur-wärk kalladt [ 191 ]Degeersfors, med 4 spikhamrar, samt et skär- och wallswärk, bygt efter nyaste mekanik.[Dj 2]

Goel, en Sokn, är Annex til Näs Pastorat, uti Budskeruds Amt i Norge.

Gonäs, et Järnwärk uti Grangärde Sokn i Dalarne, smider 190 skeppund stångjärn.

Gotfridsdal, en Sokn uti Småland, Kalmar Län och Aspebolands Härad. En del af Soknen är bärgaktig och skogrik; den andra delen har jämn mark. Jordmånen består af sand och swartmylla. Til hwarje hemman finnes hjelpelig skog. Utsädet är 210 tunnor. — Uti Soknen är belägen Gotfridsdals Botesgård, som äger 30 tunnors utsäde i circulations-bruk, tilräckeligt höbol och skog, nybygd och prydlig mangård af trä; likaså ladugården med tröskwärk, jämte en stor och wacker trägård. En annan betydlig Gård i Soknen heter Kristineberg.

Gothardsberg, en Sätesgård uti Lerbo Sokn i Södermanland; äger 18 tunnors utsäde, tilräckelig äng i förhållande til utsädet, skog af alla slag, samt fiske, en wacker stenhusbyggning om 2 wåningar, med flyglar af trä.

Gothem, et Consistorielt Pastorat på Gottland, uti norra Fögderiet, består af 2 Soknar: Gothem, Moderförsamling, och Norrlanda, Annex, samt innehåller 34.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 746. Här i Pastoratet, som på östra sidan af landet ligger utmed hawet, är marken jämn. Jordmånen består af ör, något swartmylla och klapursten. Skogen är hjelpelig. Genom Pastoratet löper en å, hwaruti i synnerhet fångas id. Öpna jorden utgör 840 tunnland. Utsädet är 550 tunnor, höst- och wårsäde sammantaget. — Gothem Sokn innehåller 24 Mantal. År 1810 war Folkmängden 497. Kyrkan är belägen under 57 grad. 35 min. Polhöjd; 2.6 mil från Wisby,

Gottenwik, en Sätesgård uti Jonsbergs Sokn i Östergötland, äger mellan 20 och 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol och mulbete, tilräckelig skog, 3 ansenliga och nybygda mangårdsbyggningar af sten, tegelbruk, kalkugn och sågwärk til husbehof.

GOTTLAND. Detta Land utgör en Ö i Östersjön. Bästa kartan häröwer är utgiwen 1807 af Bärgs-Rådet Baron Hermelin. Hon är belägen mellan 56 gr. 50 min. och 58 gr. Polhöjd, samt mellan 35 gr. 45 min. och 37 gr. Longitud. Hon omgiwes på alla sidor af Östersjön. Dess närmaste fasta land är Småland, hwarifrån afståndet är 9 mil. Hon håller i längd 12.5 mil, i största bredd 4.5 mil, och i widd 24 qvadr. mil. Hon förer titel af Grefskap. Dess wapen är ett witt Lamb, som bär en med korsteknet utmärkt Fana, i rödt Fält. — Hwad naturliga beskaffenheten beträffar, så upstiger marken från hafsstranden, rundt omkring hela Ön, med en backe eller brant, och kan sedermera anses såsom flack, när man undantager en låg landtrygg, som stryker längs efter hela Ön, som därifrån sluttar åt alla sidor. En wit flolägrig kalksten utgör öweralt landets stenart. På denna kalkflisa befinnes uti norra delen af Ön en hård och torr mark, och uti södra delen sand, lera och mylla; på den förra wäxer barrskog och på den sednare löfskog. Jordmånen är i allmänhet tämeligen bördig. De högsta bärgen äro: Torsborg, uti medlersta delen af landet, nära til östra stranden, samt Hoberg beläget på yttersta södra udden af Ön. — I anseende til den merendels fruktbara marken, är [ 192 ]årswäxten i allmänhet god, så at inbyggarne ej allenast hawa säd til eget behof, utan ock understundom til afsalu. År 1810 war utsädet: wete 598 tunnor, råg 11587, korn 6655, hafra 426, blandsäd 1328, ärter 207, potäter 844, summa 21645 tunnor. Samma år skördades: wete 2392 tunnor, råg 46348, korn 26620, hafra 1704, blandsäd 5312, ärter 1035, potäter 5908, inalles 89319 tunnor. Til fåraskötsel är landet särdeles beqvämt, samt försedt med skönt bete; jämwäl närer en ansenlig mängd annan slags boskap. — År 1810 underhöllos 11679 hästar, 875 oxar, 11299 kor, 8742 ungnöt, 30072 får. Många slags sjöfoglar uppehålla sig här wid Ön, och däribland ådor, hwaraf man bekommer de mjuka ådunen, wanligen eiderdun kallade. Det kringliggande hawet är rikt på hwarjehanda slags fisk, bestående af torsk, strömming, flundror och flera andra slag. Här idkas ock fördelaktigt skälfänge. — På Ö finnas tämeligen ansenliga eke- och furuskogar, så at bräder, bjälkar och tjära äro bland landets exporter; dock hawa skogarne i sednare tider bliwit så medtagne, at exporten af skogsprodukter betydligen minskats. — Af nyttiga mineralier finnes kalk samt en blöt gråaktig sandsten, hwilka bägge slag i myckenhet utskeppas, jämwäl wacker röd marmor. Dessutom finnas här åtskilliga sällsynta stenarter, såsom stencoraller, stenswampar, carneoler, agater och wackra petrificater. — Gottland är et medelmåttigt bebodt land. År 1810 war Folkmängden 32607, hwaraf 15180 woro mankön och 17427 qvinkön. Befolkningen är således 1360 människjor på qvadrat milen. År 1754 steg Folkmängden til 25298; den har således på 56 år ökat sig med 7309 personer. — Inbyggarne nära sig genom åkerbruk, boskapsskötsel, fiskeri, skogshygge, stenhuggeri, kalkbränneri samt handel och sjöfart. — Gottland utgör et Höfdingdöme, bestående af 2 Fögderien, hwilka innehålla 1098 Mantal eller hela hemman; det utgör ock et Biskopsstift, som innefattar 3 Prosterien, hwaruti befinnas 1 Stad, 44 Pastorat och 94 Soknar. I anseende tll Rättegången lyder landet under Swea Håfrätt, samt utgör et Lagmansdöme, bestående af 2 Häradshöfdinge Jurisdictioner, innefattande hwardera af dem 10 Tingslag, eller här i orten så kallade Ting. Dessa Ting äro fördelte på 3 huwudelar, kallade Tredingar, hwaraf norra delen innefattar 7 Ting, medlersta Tredingen 6 Ting och södra Tredingen 7 Ting. I anseende til Militäriska Författningen är Ön indelt til Krono-Båtsmanshåll.

Följande Förtekning wisar Pastoraten på denna Ö med deras Hemmantal och Folkmängd år 1810.

Pastorat. Mantal. Folkm:d.
Wisby 16.9 3577.
Endre 20.2 469.
Bardlingbo 26.5 381.
Roma 32 – 437.
Follingbo 23.8 490.
Folö 29.3 612.
Weskinde 23.1 537.
Martebo 21.2 425.
Stenkyrka 28.8 718.
Hangwar 20.5 528.
Othem 17.2 709.
Läderbro 39.1 1145.
Rute 22.4 808.
Fårö 23.4 589.
Heinhem 16.3 420.
Källunge 25.2 485.
Gothem 30.5 645.
Hörsne 17.6 383.
Dalhem 39.5 684.
Sjonhem 15.3 746.
Wänge 25.6 573. [ 193 ]
Östergarn 24.6 679.
Kräklingbo 23.7 580.
Wall 24.6 462.
Stenkumla 23.3 603.
Eskilheim 32.5 963.
Sanda 40.6 1075.
Heide 30.4 878.
Klinte 28.3 1085.
Habblingbo 30.2 857.
Ejsta 24 – 784.
Öja 22 – 679.
Wamblingbo 26.4 636.
Hafdhem 36.3 954.
Grötlingbo 27.4 614.
Fardhem 25.4 684.
Lewede 20.6 527.
Rone 25.8 856.
Alwa 22.8 600.
Når 29.5 1004.
Burs 29.5 953.
Alskog 22.7 646.
Garde 22 – 692.
Summa 1088. 32607.

— Utaf de Hamnar, som äro belägna wid Gottländska kusten äro Klintehamn, Kapellshamn och Slitehamn de betydligaste.

Gottröra, en Sokn i Upland, Stockholms Län och Långhundra Härad, är Annex til Närtuna Pastorat, håller i widd 0.44 qvadr. mil, samt innefattar 36.8 Mantal. Marken är någorlunda jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 870. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Närtuna kyrka. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Wängsjöberg och Johannisberg.

Gottsunda, en Sätesgård uti Trefaldighets eller Bondkyrko Församling i Upland, består af 2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, någorlunda tilräckelig äng och hjelpelig skog, med passabel åbyggnad.

Goupne, en Sokn, är Annex til Lyfters Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.

Goustad, et af de högsta Fjelden i Norge, beläget uti Tinds Pastorat uti Bradsbergs Amt. Dess klint är hela året igenom betäckt med snö.

Graby, en Sätesgård i Upland.

Graffer, en betydlig Gård uti Loms Pastorat, uti Gudbrandsdalen i Norge.

Grafsjöhult, en Sätesgård i Småland.

Grafsäter, en Sätesgård i Småland.

Gran, et Regalt Pastorat i Upland, Upsala Län och Håbo Härad, består af 2 Soknar: Öwer-Gran, Moderförsamling, och Ytter-Gran Annex, håller i widd 0.61 qvadrat mil, samt innefattar 53.4 mantal. Utsädet är 740 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1202. — Öwer-Grans Sokn håller i widd 0.4 qvadr. mil, samt innefattar 43.5 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand och sandblandad lera. En del hemman äga tilräckelig skog; andre lida aldeles brist därå. Utsädet är 600 tunnor. Kyrkan är belägen under 59 grad. 38 min. Polhöjd: 2.6 mil från Upsala. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Arnö, Segersta, Wi, Krägga, Katrinedal. Ytter-Grans Sokn håller i widd 0.21 qvadr. mil. samt innefattar 9.9 Mantal. Marken är bärgaktig, med många sandåsar. Jordmånen består af sand och lera blandad med sand. En del hemman äga betydlig skog, andre hawa föga däraf. Utsädet är 140 tunnor. År 1810 war Folkmängden 260. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Öwer-Grans kyrka.

Gran, en Kongs-Ladugård uti Umeå Sokn i Wästerbotn, har et angenämt läge wid Umeälwen, 0.12 mil från Kyrkan, består af 1 Mantal och är anslagen på Lön åt Landshöfdingen i Wästerbotns Län. Gården är [ 194 ]tämligen wälbygd, samt är försedd med den största och wackraste trägård, som finnes i landet.

Gran, en Gård uti Piteå Sokn i Wästerbotn, har en wacker belägenhet på en halfö wid Pite-Älf, nedan om kyrkan, är Boställe åt Öwersten wid Wästerbotns Regimente, består af 1 Mantal med wäl upodlade ägor.

Gran, et Pastorat och Tingslag uti Kristians Amt i Norge, består af 3 Soknar: Gran, Moderförsamling, samt Tingelstad och Näs Annexer. År 1801 war Folkmängden 5416.

Granbo, en Sätesgård i Småland.

Granbäck, en Gård i Småland, är Boställe åt Öwersten wid Jönköpings Regimente.

Grande. Sålunda kallas Prästegården uti Pastoratet Overhalden uti södra Trondhiems Amt i Norge. Gården är wälbygd, samt har goda åkrar och gräsmarker, som äro wäl odlade. Utsädet är 30 tunnor korn. Här underhållas 6 hästar och 30 kor, förutan ungnöt och får. Uti den förbiflytande ån är godt laxfiske.

Graneberg, en Sätesgård uti Litslena Sokn i Upland, äger mellan 36 och 40 tunnors utsäde, höfångst 80 à 90 lass, ingen skog utom uti en liten hage wid Gården, något gammal mangårdsbyggnad af trä, med en wacker trägård.

Graneberg, en Sätesgård uti Gryt Sokn i Södermanland, äger 21 tunnors utsäde, höbol til 160 lass, hjelpelig skog, stor och prydlig mangårdsbyggnad af trä, med en wacker trägård.

Granefors, en Kopparhammare uti Asarums Sokn i Bleking.

Grangärde, i allmänhet Gränge kallad, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Dalarne, och Wäster-Bärgslagens Fögderi, håller i widd 7.8 qvadrat mil, samt består af 44.4 Mantal. Denna Sokn är omgiwen af höga bärg, består af stenbunden mark, äger stora skogar, samt många sjöar och strömar, hwaraf Wesman är den största. Rådande jordmånen är sand och weslera. Uti Soknen finnes en Järnmalms-trakt, som innehåller flera gruwor. År 1810 war Folkmängden 5112. Kyrkan är belägen under 60 gr. 13 min. Polhöjd, 5 mil från Falun. Den betydligaste Gården i Soknen är Lodwika Järnwärk.

Granhult, en Gård, uti Ramsbergs Sokn i Wästmanland, utsår 9 tunnor råg och 40 tunnor hafra, äger hjelpeligt höbol och ymnig skog. Mangårdsbyggningen, nyligen bygd, af trä, är prydlig, rappad och har utseende af stenhus.

Granhammar, en Sätesgård uti wästra Ryd Sokn i Upland, består med underlagda hemmanet Tibble af 2 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, godt höbol, tilräckelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af sten, 3 wåningar hög, med en fruktträgård samt en wacker lustpark i Engelsk stil.

Granhult, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Upwidinge Härad, är Annex til Nottebäcks Pastorat samt innehåller 9.2 Mantal. Utsädet är 5 à 6 tunnor på Mantalet. År 1810 war Folkmängden 213. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Nottebäcks kyrka.

Graninge, en Sokn, är Annex til Solefteå Pastorat i Ångermanland, lyder under Graninge Järnwärk, beläget i samma Sokn, wid sjön Groningen, hwaraf det bekommit sit namn. Wärket består af 2 hamrar, med 5 stångjärnshärdar, med 1000 skeppunds stångjärns-smide, jämte Manufacturwärk, bestående af 2 spikhamrar, 1 råståls-härd och 1 manufactur-härd. Åbyggnaden [ 195 ]af trä är ansenlig, men gammal. Utom god wattudrägt har detta Wärk den fördel, att kol föras på Pråmar ifrån de omkring sjön belägne hemman. Skogen är widsträckt, både skatteskogen och recognitions-allmänningen. År 1810 war Folkmängden i Soknen 612. Dess kyrka, belägen wid Järnwärket, ligger 2 mil från Solefteå kyrka.

Granfjärden, en tämeligen ansenlig Fjärd af Mälaren, belägen mellan Wästerås och Strängnäs.

Gransherred, en Sokn, är Annex til Hierdals Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge.

Gransholm, en Gård uti Bergunda Sokn i Småland, består af 1 Mantal med några därunder lydande Gårdar och torp. Därtil är wid pass 30 tunnlands öpen jord, hwaraf en del sås med höstsäde. Höbolet är medelmåttigt. Endast nödig skog til wedbrand och stängsel finnes på Gårdens ägor. Åbyggnaden af sten, är prydlig, därwid finnes en trägård. Til Gården höra 1 mjölqvarn, 1 sågwärk, 1 pappersbruk, samt 1 oljeslageri.

Granwik, en Masugn uti Undenäs Sokn i Wästergötland.

Grav, en wälbygd Gård, så wäl til mangårds-åbygnad, som i synnerhet til ladugård, uti Froens Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.

Gravbrodt, äro 2 betydliga Gårdar uti Sneåsens Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge, med en ansenlig skog. Uti den förbiflytande ån är et ansenligt sågwärk och mjölqvarn.

Graven, et Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge, består af 3 Soknar: Graven, Moderförsamling, samt Ulviig och Eidsfjord, Annexer, med lika så många små fjärdar, hwilka äro grenar af Hardangers-fjärden, samt hawa namn efter Soknarne. Från dessa Fjärdar löpa åtskilliga dalar up genom landet, hwilka likasom fjärdarne äro omgifne af höga Fjeld, samt hawa åar löpande ned i fjärdarne, hwilka äro tämeligen fiskrike i synnerhet på lax-öring, samt driwa åtskilliga sågwärk. Sädesaflingen är icke tilräckelig för inbyggarne, däremot hawes god näring af äpplen och nötter, som här wäxa i myckenhet, samt utföras til Bergen; så wäl som af jagt och fiskeri, samt af handel med Kongsberg och andre Städer uti uplandet. År 1801 war Folkmängden 2566.

Grawa, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wärmeland och Carlstads Tingslag, består af 41.1 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2163. Kyrkan är belägen under 59 gr. 27 min. Polhöjd; 1.2 mil från Carlstad.

Grawendal, et Järnwärk uti Säfsnäs Sokn i Dalarne med dess tilhöriga Thegforssen och masugn Strömsdal, består af 2 stångjärnshamrar med 4 härdar, 2 spikhamrar, 1 plåthammare, 2 råståls- och 1 garfstålshärd, samt äger 2100 skeppund stångjärnssmide. Dessa Wärk äga högst obetydligt egen skog, men driwas genom recognitions-frihet på Kronans skogar, och äro dessa skogar, för närvarande hjelpelige.

Grawenfors, et Järnwärk uti Kinnarum Sokn i Wästergötland, består af 1 ämneshammare, 1 kniphammare och 2 spikhamrar.

Grebo, et Consistorielt Pastorat i Östergötland och Bankekinds Härad, består af 2 Soknar: Grebo, Moderförsamling, och Wärna, Annex, samt innehåller 39.5 Mantal. Marken är allmännast bärgaktig och ojämn. Rådande jordarten är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 490 tunnor. År 1810 [ 196 ]war Folkmängden 1668. — Grebo Sokn innehåller 21.8 Mantal. Utsädet är 276 tunnor. År 1810 war Folkmängden 927. Kyrkan är belägen under 58 gr. 18 min. Polhöjd; 1.8 mil från Linköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Dala och Herrsäter.[Dj 3]

Grebstad, en Sokn i Norge, är Annex til Sögne Pastorat uti Mandals Amt.

Grebäck, et Consistorielt Pastorat, i Wästergötland, Mariestads Län och Kåkinds Härad, består af 2 Soknar: Grebäck, Moderförsamling, och Brewik, Annex, samt innehåller 41.2 Mantal. Marken är på åtskilliga ställen jämn och på andra ojämn. Rådande jordarten är sandmylla, någon lermylla, men ingenstädes ren lera. Skog finnes tilräckeligt; den utgör 10888 geometriska tunnland. Utsädet är 290 tunnor råg och 450 tunnor hafra. År 1810 war Folkmängden 1337. — Grebäcks Sokn innehåller 23.3 Mantal. Skogen utgör 4394 geometriska tunnland. Utsädet är 160 tunnor råg och 250 tunnor hafra. År 1810 war Folkmängden 663. Kyrkan är belägen under 58 gr. 22 min. Polhöjd; 4.5 mil från Mariestad. Kyrkoherde-Bostället består af 1.2 Mantal. Utsädet är råg 12, och wårsäd 20 tunnor. Hö bärgas 120 korgar. Wid Bostället är anlagd en ny och regulier trägård om 1.6 tunnlands widd, hwaruti finnas wid pass 300 fruktträn af goda och flerfaldiga slag. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Ekhammar. Ulfhult är därnäst den ansenligaste Gården.

Gredby, et Skattehemman uti Fors Sokn i Södermanland, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, samt 250 lass hö. Det är underlagt Carlgustafs Manufacturwärk.

Gredby, en Sätesgård uti Nättraby Sokn i Bleking, består af 0.7 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, samt wacker mangårdsbyggnad, af trä.

Grefsten, en Sätesgård uti Swinsta Sokn i Östergötland, består af 5 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilräckeligt mulbete, skog knappast til husbehof. Mangården består af en gammal huwudbyggning med 2 flygelbyggningar, alla af trä. Wid Gården finnes en wacker och fruktbärande trägård.

Grenabo, en Sätesgård uti Hjo Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, besås med 8 tunnor råg, utom wårsäd, äger ymnigt höbol och skog, ansenlig, prydlig ny mangårdsbyggnad af trä, med en widlyftig trägård.

Grenome, en Frälsegård uti Stafby Sokn i Upland, äger 30 tunnors utsäde, höbol til 200 sommarlass, hjelpeligt skog, gammal och oansenlig mangårdsbyggning af sten.

Grensholmen, en Sätesgård uti Östra Skrukeby Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, som för sig sjelf ej äger mer än 10 tunnor; men dess ladugård, Torrlunda om 4 Mantal, belägen i Wånga Sokn, brukas under Säteriet och har 40 tunnors utsäde. Gården har et mot utsädet swarande höbol, hjelpeligt skog, samt en ansenlig mangårdsbyggnad af trä, reveterad. Midt emot densamma är en liten wacker stenkyrka, samt på flyglarna 2 prydliga stenhus. Äwen finnes där et ansenligt stall af sten; samt en ganska stor fruktträgård och en föga mindre til kökswäxter.

Grewe, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Bjäre Härad, är Annex til Förslöfs Pastorat, samt innehåller 28.5 [ 197 ]Mantal. Utsädet är 850 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1333. Kyrkan är belägen 0.2 mil från Förslöfs kyrka.

Grewie, (Mellan), et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Oxie Härad, består af 2 Soknar: Mellan-Grewie, Moderförsamling, och Åkarp, Annex, samt innehåller 27 Mantal. År 1805 war Folkmängden 571. — Mellan-Grewie Sokn innehåller 10 Mantal. År 1805 war Folkmängden 242. Kyrkan är belägen under 55 gr. 28 min. Polhöjd; 1.6 mil från Malmö.

Grewie, (Östra), en Sokn i förenämnde Landskap, Län och Härad, är Annex til Ingelstads Pastorat, samt innehåller 8.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 399. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Ingelstads kyrka.

Grib, en Ö, belägen långt ut i hawet, består af en Sokn som är Annex til Qvärnäs Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Gribbestöd, en Marknadsplats uti Tanums Sokn i Bohusland, håller marknad den 20:de October.

Grillefjord, en Sokn, är Annex til Torsköens Pastorat uti Nordlands Amt i Norge.

Grim, en Gård uti Oddernäs Pastorat uti Mandals Amt i Norge. Denna tillika med Gården Eeg, på hwars grund Staden Kristiansand är anlagd och bebygd, har warit Magistraten pro officio, och til deras underhåll tilägnad. Men år 1786 såldes denna egendom til en Köpman i Kristiansand, med wilkor, at han skulle underhålla en mjölqvarn, samt årligen betala til nuwarande och tilkommande Magistrat 800 R:dr.

Grimholms Sund, et långt och smalt Sund uti Grefskapet Jarlsberg i Norge. I detta Sund höllo fordom de Norrska Konungarne samling med deras skeppsflotta.

Grimarp, en Sätesgård uti Ljunga Sokn i Småland, består af 1 Mantal Säteri och 0.3 Mantal Frälse Buggatorp, som sambrukas med Sätesgården. Utsädet är 20 tunnor, höbolet medelmåttigt, behöflig skog til wedbrand och gärdsle. Mangårdsbyggningen af trä, är wacker, med en ansenlig trägård.

Grimansmåla, en Gård uti Algutsboda Sokn i Småland, är Löjtnants-Boställe wid Kalmar Regimente. Med underliggande torp äger Gården mellan 20 och 30 tunnors utsäde, godt höbol och ymnig skog. Åbyggnaden af trä, är enligt Lag, med en fruktträgård.

Grimestorp, en Sätesgård uti Sandhems Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger skog och mulbete til husbehof. Utsädet går genom circulationsbruk.

Grimmeton, et Consistorielt Pastorat uti Halland och Himble Härad, består af 2 Soknar: Grimmeton, Moderförsamling, och Rolfstorp, Annex, samt innehåller 75.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1484. — Grimmeton Sokn innehåller 32.3 Mantal. Marken är öweralt bärgaktig, med större och smärre bärg och bärgsträckningar. Åkerfälten mellan bärgen äro stenige. Rådande jordarten är sand. Af skog äga Grimmetons och Torstorps byar ännu til husbehof, men den öfriga delen af Soknen nästan ingen. År 1805 war Folkmängden 562. Kyrkan är belägen under 57 gr. 8 min. Polhöjd; 5.3 mil från Halmstad. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Torstorp.

Grimmared, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, är Annex til Kongsäters Pastorat, samt innehåller 14.3 Mantal. År 1805 war Folkmängden 456. Kyrkan [ 198 ]är belägen 0.8 mil från Kongsäters kyrka.

Grimmelien, et Kopparwärk uti norra Bergenhus Amt i Norge, nedlades år 1795.

Grimsberg, en Sätesgård i Småland.

Grimserud, en Gård wid Staden Mos i Norge, har en stor och prydlig stenhusbyggning om 2 wåningar.

Grimsjö, et Säteri-Rusthåll uti Långasjö Sokn i Småland, består af 1.5 Mantal, äger 18 tunnors utsäde, föga godt höbol, hjelpelig skog, medelmåttig åbyggnad.

Grimskär, en med en Skans befäst Holme, uti Sundet mellan Kalmar och Öland.

Grimsta, jämwäl Bollstanäs kallad, en Sätesgård uti Fresta Sokn i Upland, består af 4 Mantal.

Grimsta, en berustad Sätesgård, uti Östra Skrukeby Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, något litet skog. Åbyggnaden af trä, reveterad, har wackert utseende, med en trägård.

Grimsta, en Gård uti Östra Eneby Sokn i Östergötland, består af 3 Mantal, dels Krono, dels Frälse, och hwaraf hälften lyder til nästgränsande Qvillinge Sokn, äger 38 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, nästan ingen skog, wacker åbyggnad af trä.

Grimsten, et Härad i Nerike, består af 4 Soknar: Wiby, Skagershult, Hackwad och Bodarne, samt en del af Hardemo.

Grimstorp, en Sätesgård uti Sandhems Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, äger mulbete och skog til husbehof. Utsädet sker genom circulationsbruk.

Grimås, en Sätesgård i Wästergötland.

Grinda, en Sätesgård i Södermanland.

Grinnem,en Sokn, är Annex til Bjellands Pastorat uti Mandals Amt i Norge.

Grinneröd, en Sokn i Bohusland och Fräkne Härad, är Annex til Forshälla Pastorat, samt innehåller 10.8 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordarten är sand, några få ställen undantagne. Utsädet är 80 tunnor af alla slag. År 1805 war Folkmängden 397. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Forshälla kyrka.

Grinstad, en Sokn i Dalsland och Sundals Härad, är Annex til Bolstads Pastorat, samt innehåller 30.1 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1119. Kyrkan är belägen 0.5 milfrån Bolstads kyrka.

Gripenberg, en Sätesgård uti Säby Sokn i Småland, äger 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilräckelig tilgång på skog til behowet. Sätesbyggnaden, af trä, är uråldrig, från midten af Sextonde Seculo, försedd med 4 torn, et i hwarje byggningens 4 hörn, i likhet med den wid Skokloster.

Gripne, en Sokn, är Annex til Overhaldens Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge.

Gripsholm, et ansenligt Kongligt Slott och Konungs-Gods, beläget uti Kärnbo Sokn i Södermanland, på et Näs eller Halfö, om 3.6 tunnlands widd, 400 alnar från Mariefred och 7 mil från Stockholm. Slottet är af irregulier figur, samt innefattar 96 rum, med 22 walf och källare. Sedan år 1773 har det bekommit så ansenlig förbättring, så wäl til yttre utseende, och nya tilbyggnader, som til inre prydnader, at det nu täflar med de bästa. Åtskilliga Swenska Konungar hawa här brukat wistas. — Kongs Ladugården ligger nära intil Slottet samt består af 9 Mantal. Där underhålles et Schäferi af Spanskt fårslag samt Angoriska [ 199 ]bockslägtet. Djurgården ligger jämte Mariefred på dess norra sida.[Dj 4]

Grislehamn, et Kongl. Post-contor, uti Wäddö Sokn i Roslagen, wid Ålands haf, 11 mil från Stockholm. Härifrån fara Poster och Resande öwer til Åland, samt anlända därifrån hit. Orten har åtskilliga wälbygda hus, bestående af Post-contoret, et Tullhus, en Casern, utom andra byggnader. Wäddö Sokn är skyldig at öwerföra så wäl Posten som de Resande, och håller til detta ändamål 6 större båtar och en mindre. Hemmanen äro indelte i 21 Rotar, hwardera af 4 Mantal, som ställa 8 man til resan.

Grolanda, et Consistorielt Pastorat uti Wästergötland, och Mariestads Län, består af 2 Soknar: Grolanda, Moderförsamling, liggande uti Frökinds Härad, och Jäla, Annex, uti Wilske Härad, samt innehåller 32 Mantal. Pastoratet kan wäl icke räknas bland de bärgaktige ställen, men är dock öweralt i en jordmån, som för det mästa består af en bättre sandmylla, af en mängd små stenar beswärad. Här finnas många måssar, tjänlige, somlige til torftägt, somlige til höslog, och somlige til mulbete. Skogsbristen är allmän, blott några få hemman hawa uti inägorna löfbuskar. Ängarne äro stenbundne och senbärgade, de sidländta äro magra. Mulbetet är någorlunda godt uti en mark, som består af högder och dälder; jämna trakter finnas endast wid åbräddarne och på måssarne. Åker och äng ligga inom en och samma hägnad, och fredas med stenmurar, dikeswallar, och så kallade rishag, sällan med gärdsle. År 1810 war Folkmängden 902. — Grolanda Sokn innehåller 19 Mantal. År 1810 war Folkmängden 562. Kyrkan är belägen under 58 grad. 5 min. Polhöjd; 7 mil från Mariestad.

Grong, en Sokn, är Annex til Overhaldens Pastorat, uti norra Trondhiems Amt i Norge.

Groven, en betydlig Gård uti Vennie Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge, har wälbygda hus.

Growared, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ås Härad, är Annex til Wings Pastorat, samt innehåller 8 Mantal. År 1805 war Folkmängden 224. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Wings kyrka. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Sjögården.

Gruben, en Gård uti Landskapet Hadeland uti Norge. Här finnes en silfwerhaltig blyertsgång, som bearbetas.

Grude, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Gäsene Härad, är Annex til Närunga Pastorat, samt innehåller 9.7 Mantal. År 1805 war Folkmängden 227. Kyrkan är belägen 1.7 mil från Närunga kyrka.[Dj 5]

Grue, et Pastorat och Tingslag uti Hedemarkens Amt i Norge, består af 3 Soknar: Grue, Moderförsamling, samt Berger och Forlund, Annexer. År 1801 war Folkmängden 4706.

Grum, et Härad uti Wärmeland, består af 4 Soknar: Nor, Segersta, Grum, Ed, samt Borgwik, Kapell, utgörande et Pastorat.

Grum, en Sokn i förenämnde Härad, är Annex til Nors Pastorat, samt innehåll. 42.7 Mantal. Marken är bärgaktig. Lera är rådande jordarten. Skog til husbehof finnes tilräckeligt, undantagande några få hemman wid stora Landswägen, som mästadelen äro skoglösa. Utsädet är 280 tunnor om hösten och 2120 om wåren. År 1810 war Folkmängden 2074. Kyrkan är belägen under 59 grad. 23 min. [ 200 ]Polhöjd; 2.2. mil från Carlstad. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Lång, Carlberg, Hammarsten och Agnhammar.

Grundfoss, en stor Fors högt up i Värdals-ån, uti Värdals Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge. Uti denna Fors äro betydliga sågwärk anlagde.

Grundsunda, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Ångermanland och norra Fögderiet, wid hawet, håller i widd 2.4 qvadr. mil, samt består af 23.6 Mantal. Marken är wid hafskanten bärgaktig, men upåt Fjeldtrakten något jämnare. Bergen äro likwäl här mindre stora än i de södra Pastoraten i Ångermanland, och aftaga, norrut, mer och mer, ju närmare man nalkas Wästerbotn. Rådande jordarten är sandblandad lera, eller rättare sand. Soknen börjar nu wid hafskanten lida brist på skog, men byarne åt fjeldkanten har den ännu ymnigt. Utsädet är 300 tunnor, mästadelen korn. Emedan Soknen med hela sin längd ligger wid hawet, så giwes här god lägenhet til fiske, som är en wigtig näringsgren. Strömmingsfiske idkas här hela sommaren af alla jordägare. Uti Gide-älwen som flyter genom Soknen fångas lax. År 1810 war Folkmängden 1108. Kyrkan är belägen under 63 gr. 22 min. Polhöjd; 10 mil från Härnösand. — Uti Soknen finnes et betydligt sågwärk kalladt Husom.

Grundsät, en Gård wid stora Landswägen uti Elverums Pastorat, uti Österdalen i Norge. Här hålles årligen den 4 Mars och påföljande dagar til weckans slut, en af de största marknader i Norge. En stor del krambodar äro stående på platsen, bygde af timmer, och en del upföras årligen af bräder. Til denna marknad infinna sig många köpmän från Kristiania och landskrämare, samt några få köpmän från Trondhiem, med åtskilliga slags kramwaror. En stor myckenhet bönder församlar sig här från Hedemarken, Österdalen, Gudbrandsdalen och andra orter, hwilka medbringa hästar, sädes- fetalje- och skinnwaror, samt andra waror.

Grunnewad, en Frälse Sätesgård uti Walstads Sokn i Wästergötland, består af 3 Mantal. Åkern indelt i 4 gärden af sand och lermylla, utgör 60 tunnland. Ängen utgör, dels i hårdwall, dels i mader 108 tunnland. Sex beteshagar intaga 187 tunnland. Barrskog finnes til Gårdens fulla behof både af såg- och byggningswirke til 271 tunnland, samt löfskog i ägorna. Åbyggnaden af trä, bestående af en huwudbyggning med 2 flyglar är prydlig. Därwid befinnes en nyligen anlagd trägård om 7.3 tunnland, innehållande bland annat 300 fruktbärande trän. Wid Gården äro 2 fiskrika sjöar belägne. Til densamma höra en tullqvarn med 2 par stenar, 1 husbehofs qvarn med 1 par dito. Wid Gården underhållas 4 hästar, 50 nöt och 30 får.

Grycksbo, et Bärgs-Frälsehemman uti Kopparbergs Sokn i Dalarne, 1 mil från Falun. Här har ylle-fabriken i Falun sin klädeswalk, öwerskäreri och prässhus, samt färgeri med torkhus. Här är ock en pappersfabrik.

Grymsjö, et Järnwärk uti Ramsbergs Sokn i Wästmanland, äger 200 skeppund stångjärnssmide.

Grydemark, en ansenlig och wäl häfdad Gård uti Sandsvärds Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge.

Grydt, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Östra Göinge Härad, är Annex til Qviinge Pastorat, samt innehåller 15 Mantal. Utmarken är [ 201 ]bärgaktig och stenig. Rådande jordmånen är grusblandad mylla. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 500 tunnor. År 1805 var Folkmängden 551. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Qviinge kyrka. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Wanås.

Gryt, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Daga Härad, är Annex til Björnlunda Pastorat, håller i widd 1.16 qvadr. mil, samt innefattar 35.6 Mantal. Marken är mycket bärgaktig och til en ganska liten del jämn. Rådande jordarten är björklera. På skog är hjelpelig tilgång. Utsädet är 38 tunnor wete, 180 dito råg, 80 dito korn, 28 dito hafra, 20 dito blandsäd, 24 dito ärter, 30 dito potäter. År 1810 war Folkmängden 1239. Kyrkan är belägen 0.9 mil från Björnlunda kyrka. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Nässelsta och Graneberg.

Gryt, et Järnwärk uti Swennewads Sokn i Nerike, består af 2 hamrar med 1555 skeppund stångjärns-smide.

Gryt, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Östergötland och Hammarkinds Härad, innehåller 74.1 Mantal. Marken är öweralt bärgaktig och ojämn. En tredjedel af Soknen utgör en skärgård, hwars yttersta klabbar och fiskelägen går circa 4 mil ut til hafs. De fläste af öarne hawa mer och mindre åkerbruk; men alla idka strömmingsfiske til salu. Skälfångst i synnerhet af 2. Jordmånen, så wäl på landet som i skärgården är af åtskillig blandad art, den rådande är dragjord. Skog bortföres sjöledes til salu från några landthemman åt Städerne. Utsädet är af wete 16 tunnor, råg 280, korn 32, hafra 20, blandsäd 20, ärter 16, potäter 60. Summa 444 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2017. Kyrkan är belägen under 58 gr. 13 min. Polhöjd; 7 mil från Linköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Åbäcksnäs, Fredriksnäs och Brewiksnäs.

Gryta, en Sokn i Upland, Upsala Län och Hagunda Härad, är Annex til Giresta Pastorat, håller i widd 0.32 qvadrat mil, samt innefattar 36 Mantal. Marken är någorlunda jämn, blott några backar finnas här och där. Rådande jordarten är lera. Åtskilliga hemman äga något skog, andra ingen. Utsädet är 520 tunnor. År 1810 war Folkmängden 695. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Giresta kyrka. — De betydligaste Gårdar i Soknen äro Salnecke, Höja, Årke och Gryta Gård.

Gryta-Gård, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 4 Mantal, äger 36 tunnors utsäde, höbol til 100 lass, åbyggnad af sten, 2 wåningar hög.

Gryteryd, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, är Annex til Hestra Pastorat, samt innehåller 9.4 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen är bättre i denna Sokn än i Moderförsamlingen, samt har mer swartmylla; här är ock bättre tilgång på skog. Utsädet är något öwer 100 tunnor, mästadelen hafra. År 1810 war Folkmängden 276. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Hestra kyrka. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Böjeryd.

Grytgöl, et Järnwärk uti Hällestads Sokn i Östergötland, består af 1 stångjärnshammare med 2 härdar, et manufacturwärk, hwarest stångjärn förädlas til hwarjehanda smide, samt 3 spikhamrar. Til Wärkets drift finnes hjelpelig skog.

Grythytta, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland och Örebro Län, innehåller jämte Hällefors Sokn 47.4 Mantal. Grythytta Sokn skiljer sig märkeligen, både til jordmån och näringsfång från de [ 202 ]fläste Soknar i Örebro Län. Marken är öweralt bärgaktig och ganska stenbunden. När man undantager en liten kil, som på nordwästra sidan inskjuter från Hällefors och består af sandmo, samt et näs i Torrwarpen, som har kalkblandad jordmån, består det öfriga af grusblandad såg- eller gäslera, tjänlig til skogwäxt men icke särdeles til åkerbruk. Bärgsbruk har därföre warit, är och lärer äwen bliwa dess inwånares rätta och egenteliga yrke, så länge tilgång på skog finnes. På de flästa ställen börjar en märkelig brist därå redan yppa sig. Några få äga hjelpeligt til sina tackjärnsblåsningar, men ingen har däraf någon ymnighet. Öpen åker finnes inom denna Sokn alsingen, utan brukas circulation, i det huwudsakliga ändamålet, at erhålla foder för boskap, och i synnerhet hästar til det tunga Bärgsbruket; årligen köpas flera hundrade tunnor säd. Utsädet är råg 30 tunnor, korn 10, blandsäd 250 samt potäter 120. År 1810 war Folkmängden 2800. Kyrkan är belägen under 59 gr. 42 min. Polhöjd; 5.7 mil från Örebro. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Warnäs och Elfstorp. I Soknen finnas 3 Wärk för stångjärn och 2 Bärgsmans-hamrar. Stångjärnswärken heta Kärwingborn, Ullnäs och Rockesholm. Bärgsmans-hamrarne heta Finnhyttan och Flosjöhyttan. Wid Grythytte kyrka finnes en ansenlig by, kallad Grythyttan, hwilken är reguliert anlagd med gata och torg. — Grythytte och Hällefors Soknar utgöra tilsamman en Bärgslag kallad Grythytte Bärgslag. I denna Bärgslag finnes en järnmalms-trakt.

Grytingen, en Gård uti Herrestad Sokn i Bohusland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, ordinärt höbol, klen skog.

Grytnäs, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Dalarne och Näsgårds Fögderi, håller i widd 1.2 qvadr. mil, samt består af 35.5 Mantal. Hwad utmarken beträffar, är den dels bärgaktig dels jämn. Från de första byarne på norra sidan om kyrkan up til Garpenbergs och Hedmora råskilnader, är den bärgaktig, i synnerhet på östra sidan om sjön Näfden, och kunna där swårligen några odlingar med framgång påtänkas. Jordmånen består dels af lera, dels af sand eller mojord, dock utgör leran den mäst rådande jordarten. All lerjord som här finnes, består af den så kallade wesleran. Midt igenom Soknen, där Bärgslagswägen framstryker, är marken jämn och består af sandjord. På bägge sidor om Dalälwen, som äwen rinner genom Soknen består jordmånen af fin mojord. Man kan dock säga at åkerjorden i Soknen består til tre fjärdedelar af lera, och til en fjärdedel af mojord. På den gröfre sandheden äro inga odlingar gjorde. Soknen har förswarligt förråd af skog, utom i några få byar, som lida brist däraf. Här kolas årligen circa 3000 stigar, däraf åtgå til skattens betalande til Awesta Kopparwärk 900 stigar; det öfriga förrådet föryttras til den mästbjudande. Utsädet är 190 tunnor råg, 160 dito korn, 400 dito hafra, 30 dito blandsäd, 12 dito ärter. Någon enda finnes, som sår några kappar wete, men det är så obetydligt, at det knappt förtjänar anmärkas. Detta sädesslag wil sällan lyckas här i Soknen. År 1810 war Folkmängden 1399, utom Awesta. Kyrkan är belägen under 60 gr. 10 min. Polhöjd; 5.6 mil från Falun. — I Soknen är beläget Kopparwärket Awesta. De betydligaste Gårdar heta Isaksbo och Skarwen.

[ 203 ]Grytsberg, en Sätesgård i Södermanland.

Gråmanstorp, et Regalt Pastorat uti Skåne, Kristianstads Län och Norra Åsbo Härad, består af 2 Soknar: Gråmanstorp, Moderförsamling, och Wedby, Annex, samt innehåller 43.7 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1609. — Gråmanstorp Sokn innehåller 25.6 Mantal. Marken är här utan bärg, mera jämn, dock något stenbunden wid de öfre hemman och lägenheter i Soknen. I allmänhet lider Soknen brist på skog, som likwäl til en stor del ersättes af tilgång på torfmåssar. Utsädet är 305 tunnland. Åkren brukas altid til ensäde, föga giwande mer än fjärde kornet. År 1805 war Folkmängden 899. Kyrkan är belägen under 56 gr. 10 min. Polhöjd: 6.3 mil från Kristianstad. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Bjärsgård. Här finnes ock et Papperswärk kalladt Klippan.

Gråten, en Ort wid Skeens å eller Langesund-fjorden uti Bradsbergs Amt i Norge, är en skeppslossnings-plats. Här finnes en samling af hus liknande en Köping. Holdens eller Ulefos Järnwärk har här sin uplagsplats för järnmalmen til och järnprodukter från Wärket, så wäl som et provianthus.

Gräfsnäs, en Sätesgård i Wästergötland.

Gräfsten, en Sätesgård uti Swinsta Sokn i Östergötland, består af 4 Mantal; äger 50 tunnors utsäde, ansenligt höbol, mulbete, skog och fiske, wacker åbyggnad af trä, med en ypperlig trägård. Därunder lyda 25 Mantal bondehemman, 36 torp, samt et Järnwärk, bestående af 2 kniphamrar.

Gränby, en Gård uti Munktorps Sokn i Wästmanland, är Boställe åt Majoren wid Wästmanlands Regimente, består af 1 Mantal säteri, äger över 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, men lider brist på skog. Åbyggnaden af sten, är prydlig.

Grängshammar, en Sätesgård med därtil hörigt Järnwärk uti Tuna Sokn i Dalarne. Järnwärket består af 2 stångjärnshamrar med 3 härdar samt smider 1135 skeppund stångjärn; härtil kommer spik- och knipjärns-smide. Gården har et ansenligt jordbruk som i goda år förser spanmåls-förlaget för Wärket. Huwudbyggning fattas, men 2 wackra flyglar finnas. En fjärdingswäg från Gården uti sjön Ulfsjön ligger en odlad holme kallad Elseholm, hwilken är inrättad til en lustpark, med täck åbyggnad. Wid slutet af samma sjö befinnes en masugn, benämnd Ulfshyttan, hörande til Grängshammar, hwilken hämtar sin malm från Gruworna i Grangärde och Bispberg.

Gränna, en Stad i Småland, Jönköpings Län och Wiste Härad, belägen wid Wettern, under 58 gr. 2. min. Polhöjd; 29.5 mil från Stockholm och 4 mil från Jönköping. Dess storlek är 36 tunnland. Här finnes allenast en enda gata, hwilken går midt genom Staden efter längden, samt delas midt i tu af en graf, och är på bägge sidor om densamma planterad med löfträn. År 1810 war Folkmängden 503. Stadens betydligaste handel idkas med oxar. Af Fabriks-anstalter finnes et flanellstryckeri och en tobaks-fabrik. År 1805 funnos här 11 handelsmän samt 34 handtwärkare uti 23 särskildta professioner. Stadens åkerjord utgör 80 tunnland, den öfriga marken anwändes til en stor del til tobaksplantering. År 1810 underhöllos i Staden 35 hästar, 6 oxar, 70 kor, 10 ungnöt och 30 får. Marknad hålles den 19 Januari, [ 204 ]1 Maji, 22 Julii och 23 October. Riksdagsnumern är 101. — Gränna Stad utgör tillika med Gränna Sokn et Regalt Pastorat, som år 1810 beboddes af 2882 människjor.

Gränna, en Sokn uti förenämnde Landskap, Län och Härad; består af 91 Mantal. Markens beskaffenhet är olika. En del som ligger wid foten af et högt bärg mot Wetterns strand, är jämn, och där är rådande jordmånen lera. En annan och större del, som ligger åwanför bärget är ganska stenig och bärgaktig; och där är rådande jordmånen sand. Soknen har knappast skog til husbehof. Utsädet är mellan 13- och 1400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2379. Soknen nyttjar Stadens kyrka, som är stor och wacker, til sin Gudstjänst. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Wretaholm, Wästanå, Östanå, Arenäs och Anneberg. I Soknen finnes ock et pappersbruk kalladt Rötle.

Gräsgård, en Sokn och Consistorielt Pastorat på Öland, innehåller 24.6 Mantal. Marken är ganska jämn. Rådande jordmånen är swartmylla. På skog är total brist. Utsädet är 1000 tunnor. År 1810 war Folkmängden 655. Wid hawet är en god hamn.

Gräsgård, et Härad på Öland, består af 7 Soknar: Ås, Wentlinge, Gräsgård, Segersta, Smedby, Södra Möckleby, Kastlösa.

Gräsgärde, en Gård uti Asby Sokn i Småland, består af 1 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog til husbehof, ansenlig och wacker mangårds-byggnad af trä, nyligen upförd.

Gräsmark, en Sokn i Wärmeland och Fryksdals Härad, är Annex til Sunds Pastorat. År 1810 war Folkmängden 2867. Kyrkan är belägen 1.6 mil från Sunds kyrka.

Gräsvigbugten. Sålunda kallas inloppet, mellan Landet och Staden Krageröe til Fredrikstad i Norge. Här faller äwen Glommen ut i hawet.

Gräsö, en Sokn i Upland, Stockholms Län och Frösåkers Härad, utgöres af en Ö i hawet, samt är Annex til Börstels Pastorat. Storleken är 0.7 qvadr. mil. År 1810 war Folkmängden 830. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Börstels kyrka.

Gräsö-Gård, en Skattegård, belägen på Gräsön, har fordom warit Kungsgård. Utsädet är öwer 20 tunnor. Hö bärgas 200 lass. Skog och utmark innehålla 5000 tunnland. Under Gården lyda 21 torp med 44 tunnland åker och 250 lass äng.

Gräwe, en Sokn i Nerike och Örebro Härad, är Annex til Kils Pastorat, samt innehåller 18.5 Mantal. Marken är jämn och slät. Rådande jordmånen är lera. På skog är klen tilgång. Utsädet är 270 tunnor. År 1810 war Folkmängden 297. Kyrkan är belägen 1 mil från Kils kyrka. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Åkerby.

Grödinge, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Södermanland, Stockholms Län och Swartlösa Härad, håller i widd 0.98 qvadrat mil, och består af 56 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes tilräckeligt. Utsädet är 500 tunnor, således öpen jord 1000 tunnland. År 1810 war Folkmängden 1257. Kyrkan är belägen under 59 gr. 8 min. Polhöjd; 2.5 mil från Stockholm.

Grömstad, en Lastageplats under Arendals Tulldistrict uti Nedenäs Amt i Norge, hwarest åtskilliga hushåll af lasthandlare och sjömän bo. Det är tillåtit ägaren til Frölands Järnwärk at här lossa de til Wärkets magasin införande inrikes sädes- och [ 205 ]seraljewaror, samt at därifrån utskeppa Wärkets produkter. Likaså är det förunnat inbyggarne lossnings- och lastningsfrihet af waror från och til inrikes Städer emot anmälan hos den på stället tilsatte Kongl. Tullbetjänten. I anledning häraf inkommo år 1792 tre små fartyg och 17 utgingo.

Grönadal, en Sätesgård uti Nättraby Sokn i Bleking, äger med tilslagne 5 Mantal 120 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, wacker mangårdsbyggning af trä.

Grönahög, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Gällstads Pastorat, samt innehåller 14.1 Mantal. Marken är nästan öweralt blandad med högre bärg och dälder samt flere måssar hwaribland jämwäl räknas en del af Dumme måsse. Rådande jordarten är sandmylla. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 195 tunnor. År 1805 war Folkmängden 467. Kyrkan är belägen 1 mil från Gällstads kyrka. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Östorp.

Grönbo, et Järnwärk uti Fellingsbro Sokn i Wästmanland, äger jämte Sundbo 1160 skepp:d stångjärnssmide, knipp- och spiksmide, med ymnig koltilgång af egna skogar, med en ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad.

Grönby, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Wemmenhögs Härad, består af 2 Soknar: Grönby, Moderförsamling, och Anderslöf, Annex, samt innehåller 40 Mantal. Marken är tämeligen jämn. Rådande jordarten är lera. Skog finnes högst obetydligt. Utsädet är 2100 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1600. — Grönby Sokn innehåller 13.5 Mantal. Utsädet är 700 tunnor. År 1805 war Folkmängden 573. Kyrkan är belägen under 55 grad. 27 min. Polhöjd; 3 mil från Malmö.

Gröneberg, en Sätesgård uti Klewa Sokn uti Wästergötland, belägen på en hög plats, hwarifrån man njuter en widsträckt utsigt, består med därtil hörande rå- och rörshemman af 1.7 Mantal, äger med dessa 35 tunnors utsäde och 50 parlass hö. Skog och enskild betesmark saknas. Gården åbos af bönder, som göra dagswärken til Hönsäter.

Gröneborg, en ganska hög Holme wid Swingarns-fjärden i Mälaren, är märkwärdig, emedan där fordom den myndige mannen Ivar Blå haft et Slott och Fäste, hwilken år 1250 befordrade Waldemar Birgersson på Swenska Thronen.

Gröninge, en Sätesgård uti Hycklinge Sokn i Östergötland, äger något öwer 20 tunnors utsäde, höbol icke swarande mot utsädet; åbyggnaden består af 2 nybygde flygelbyggningar af trä.

Grönkärr, en Sätesgård i Södermanland.

Grönlund, en Sätesgård uti Åsbo Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, godt höbol och mulbete, behjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, huwudbyggningen 2 wåningar hög, 4 underlydande Frälsehemman och 9 torp.

Grönlund, en Förstad til Staden Kristiania i Norge, består af en gata. De få borgare här bo, lyda under Magistraten i Kristiania, men de öfrige inbyggarne sortera under Landsrätt.

Grönsinka, et Järnwärk uti Färnebo Sokn i Gästrikland, består af 2 hamrar, äger 1400 skeppund stångjärns-smide, hjelpeligt af egen skog, ymnigt af recognitions-skog, obetydlig åbyggnad.

Grönsjö, en Kopparmalms-Gruwa uti Sälboe Pastorat, uti [ 206 ]södra Trondhiems Amt i Norge, hörer til Sälboe Kopparwärk.

Grönsö, en Sätesgård uti Kungshusby Sokn i Upland, äger 50 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, tilräckelig skog, ansenlig mangårdsbyggning, af sten, med en stor och wacker trägård.

Grönö, en berustad Sätesgård uti Björskog Sokn i Wästmanland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol, ringa skog, wacker åbyggnad af trä, med en stor trägård.

Grötte, et Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, består af 4 Soknar: Grötte, Moderförsamling, samt Vold, Eid och Hein, Annexer. Detta Pastorat är et af de widsträcktaste i Norge, 9 mil långt och nästan lika så bredt, men det består til mästadelen af bärg och ödeliggande fjeldsträckningar. År 1801 war Folkmängden 2409. Både Kyrkan och Prästegården ligga uti en dalsträckning kallad Romsdalen 0.5 mil från hawet, hwarest årligen, på Gården Devold hålles den stora Romsdals marknaden, och hwilken Gård är boställe för Capitenen wid Romsdalska Compagniet. Här befinnes ock det höga bärget Romsdals Horn. Prästegården är wälbygd, samt försedd med en wacker trägård, hwaruti finnas äpple, plommon och kersbärsträn, hwilket är sällsynt, så högt up i Norden.

Gröttlingbo, et Consistorielt Pastorat på Gottland, uti södra Fögderiet, består af 2 Soknar: Gröttlingbo, Moderförsamling, och Fide, Annex, samt innehåller 17.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 614. — Gröttlingbo Sokn innehåller 13.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 436. Kyrkan är belägen under 57 gr. 8 min. Polhöjd; 5.3 mil från Wisby.

Gualöf, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Willands Härad, är Annex til Ljungby Pastorat, samt innehåller 11.7 Mantal. Rådande jordmånen är sand och sandmylla, med något litet lera. Skog finnes icke, utom en ansenlig furu-plantering. Utsädet är 630 tunnor af alla slag. År 1805 war Folkmängden 410. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Ljungby kyrka.

Gubo, en Sätesgård i Wästergötland.

Gudbrandsdalen, et Landskap uti Kristiania Stift i Norge, är beläget omkring midten af detta Rike, mellan 60 gr. 50 min. och 62 gr. 20 min. Polhöjd. Det är et af de största Landskap i Norge. Uti widd är det något drygare än Upland. Det gränsar i norr til Trondhiems och i wäster til Bergens Stift, från hwilka det skiljes genom fjeldryggar, i öster stöter det til Österdalen och i söder til Hedemarken, Toten och Valders. Det utgöres förnämligast af en ofantelig dalsträckning omkring älwen Lougen och dess grenar. Marken är i allmänhet bärgaktig, samt upfyld af en myckenhet bärg, i synnerhet uti norra och wästra delarne. Uti södra delen är det jämnare. Jordmånen är til större delen fruktbar. Uti de släta och jämna nägderne är god sädesmark, men i de djupa dalarne och i bärgstrakterne gör den infallande stränga kölden och frosten stor skada på åkrarne, samt förorsakar at den om wåren ofta bortfryser i jorden; likaledes om hösten, at den ej kan blifwa mogen, hwilket i synnerhet inträffar i Läsöe Prästegäll, som är beläget uti fjeldtrakten. De widsträckta och breda fjelden som skilja landet från Bergens och Trondhiems Stift, och som nästan äro obebodde, hawa dock sin nytta med sig; ty Bönderne uti de nedre [ 207 ]nägderne hawa här sina fäbodar, eller som de på Norrska kallas Säters, hwartil boskapen driwes i början af sommaren, för at beta i de med ymnigt gräs bewuxna dalarne mellan bärgen, samt förbliwa därstädes ända til hösten. Där samlas då en myckenhet smör, ost och mesost, hwaraf en stor del säljes i Städerne. I goda år skörda inbyggarne af råg och korn, icke allenast hwad de behöwa til deras hushållning af säd, utan ock föra en betydlig del til salu uti Bärgsstaden Rörås. Prästernas tionde öwer hela Landskapet belöper sig, enligt det allmänna accord och förening, som hvarje Präst har ingått med Almogen, til 920 tunnor korn och 40 tunnor råg, annan slags säd är här icke brukelig, i anseende til markens fruktbarhet. Kongstionden, är bortförpaktad, til samteliga almogen för 1600 R:dr årligen, som Fogden upbär af hwarje gård, lämpad efter dess godhet. Här finnas betydliga skogar, i synnerhet af furu och gran. — Gudbrandsdalen är et föga befolkadt Land. År 1771 steg Folkmängden til 25587, hwilken summa nu förtiden kan förhöjas til 30000. Almogen har, så länge wintren warar, sin mästa näring och bästa förtjänst af foror, emedan de hämta sill och torrfisk från Trondhiem och Nummedalen, hwilka tillika med andra waror de bringa ned til Kristiania, Drammen och Kongsberg, för at sälja, samt föra tilbakars de uti hushållningen behöfliga waror. Skogen lämnar ock god förtjänst medelst sågtimmer, bjälkar, tjära och andra produkter. Utaf goda qvarnstenar som här brytas, har man ock god näring. — Landskapet utgör et Fögderi, och et Prosteri, är indeladt i 2 Häradshöfdingedömen, samt består af 8 Pastorat, nämligen Fåberg, Gusdal, Öjer, Ringeboe, Froen, Våge, Lom och Läsöe, hwilka innefatta 26 Soknar. Militären består af 1 Regimente om 8 compagnien. Detta Landskaps namn skriwes af åtskilliga Geografer och Karte-ritare felaktigt Gulbrandsdalen eller Guldbrandsdalen.

Guddal, en Sokn, är Annex til Holmedals Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.

Gudebo, et Säteri-Rusthåll uti Liared Sokn i Wästergötland, äger nära 20 tunnors utsäde, med däremot swarande hjelpeligt höbol, men föga tilgång på skog, samt ringa åbyggnad.

Gudhammar, en Sätesgård uti Howa Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, äger 30 à 36 tunnors utsäde, godt höbol, ringa skog, gammal rymlig träbyggnad, med en tämeligen wacker trägård.

Gudhem, et Härad i Wästergötland och Mariestads Län, innehåller 23 Soknar: Gudhem, Tunhem, Ugglum, Dala, Borgunda, Högstena, Broddetorp, Hornborga, Sätuna, Sjögersta, Rådene, Edåsa, Ljunghem, Stenstorp, Brunhem, Kyrketorp, Segersta, Waltorp, Håkantorp, Bjurum, Bjärka, Torbjörntorp, Friggeråker.

Gudhem, et Regalt Pastorat uti förenämnde Härad, består af 3 Soknar: Gudhem, Moderförsamling, samt Tunhem och Ugglum, Annexer, och innehåller 45.4 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1608. — Gudhem Sokn innehåller 17.8 Mantal. Marken är dels backig, dels jämn, beswärad af syra och mycket stenbunden. Rådande jordmånen är rödaktig mylla, blandad med sand, och på sina ställen underbäddad ned rödaktig hällesten. Skog finnes nästan ingen i hela Soknen. Utsädet är 400 tunnor. År 1810 war [ 208 ]Folkmängden 486. Kyrkan är belägen under 58 grad. 14 min. Polhöjd; 5.5 mil från Mariestad. — Kyrkoherde-Bostället består af 1 Mantal, åker i 4 gärden til 6 tunnor i hwarje, äng til 100 stackar hö, til största delen fredad med dubbla stenmurar. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Gudhem Borregården, och Torntorp.

Gudhem-Borregården, en Gård, belägen uti förenämnde Sokn, är Boställe för första Majoren wid Wästgöta Regimente, består af 2 Mantal, men utgör, jämte 2 andra Gårdar som för längre tid tilbaka bliwit under Bostället inlagde, 3 Mantal, hwarunder lyda ännu 3.5 Mantal, som jämte några sämre och bättre torp, alla göra dagswärken och körslor för Boställets räkning; äger mellan 80 och 90 tunnors utsäde, mangårdsbyggnad af 2 wåningars stenhus, gammalt och mindre prydligt, godt höbol, ingen skog.

Gudingen, en ansenlig Hafswik uti Districtet Tjust i Småland.

Gudmunrå, et Consistorielt Pastorat i Ångermanland och södra Fögderiet, beläget på högra sidan om Ångerman-älwen består af 2 Soknar: Gudmunrå, Moderförsamling, och Högsjö, Annex, håller i widd 4.8 qvadrat mil, samt innefattar 60 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2373. — Gudmunrå Sokn, belägen i norr om Högsjö, innehåller 35.6 Mantal. Soknen består dels af slättbygd, dels af bärgstrakt och skogsbygd; Den förra är belägen wid Ångerman-älwen, och den sednare up i landet wid gränsen til Medelpad. Den förra innefattar odlade fält, i synnerhet längs efter den så kallade Ådalswägen. Marken är öweralt stenbunden. Rådande jordarten på slättbygden är en stark märgellera, med samma botn. På skogsbygden däremot mjulna och sandaktig med lika lös botn. Där finnas stora skogar och oupodlade trakter. Större delen af hemmanen äger behöflig skog, somliga på närmare andra på aflägsnare håll. Boskapsskötseln uti nedra delen af Soknen är mindre fördelaktig i anseende til litet och magert mulbete, ehuru några hemman äga lönande skörd af sjöfoder; men bristen ersättes wid fäbodarne och de uti skogstrakten belägna hemman. Utsädet är 400 tunnor, däraf en åttondedel råg, dessutom sås äwen något råg på swedjeland. Öpna åkern trädes årligen til hälften. Ristning å hårdwall til höwäxtens förmering tiltager årligen. Ångerman-älwen, som här är ganska bred och liknar en sjö, försedd med flere wikar, holmar och sund, giwer orten mycken behaglighet. År 1810 war Folkmängden 1225. Kyrkan är belägen under 62 gr. 55 min. Polhöjd; 3 mil från Härnösand. — Märkwärdig ort i Soknen är Kramfors, et sågwärk.

Gudmuntorp, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Frosta Härad, består af 2 Soknar: Gudmuntorp, Moderförsamling, och Hurwa, Annex, samt innehåller 58.4 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1152. — Gudmuntorp Sokn innefattar 43.7 Mantal. Marken är skarp, mellan trän, buskar och stenrör, hwarken bärgaktig eller jämn. Rådande jordarten är sand och skogslera. En del af Soknen har ymnigt, en annan del hjelpeligt af skog. Utsädet är 450 tunnor. År 1805 war Folkmängden 828. Kyrkan är belägen under 55 gr. 50 min. Polhöjd; 3.8 mil från Malmö. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Pugerup.

Guetorp, en Sätesgård uti Ljungby Sokn i Skåne, består af 1 Mantal.

[ 209 ]Gulan, en tämeligen ansenlig Å uti södra Trondhiems Amt i Norge, har sit ursprung i fjeldryggen och faller ej långt från Trondhiem uti en hafswik. Öwer denna å uti Horrig Sokn är anlagd en bro, 60 steg lång och 30 alnar hög, mellan 2 bärg. Ån gör många forssar och wattufall, i synnerhet öwerst i Guledalen.

Gularp, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Onsjö Härad, består af 2 Soknar: Gularp, Moderförsamling, och Näs, Annex, samt innehåller 36 Mantal. Marken är jämn, utom någon fälad och äng, stenbunden och swår att odla. Rådande jordmånen är lermylla. Skog finnes ingen, men denna brist ersättes af en god bränntorfsmosse. Utsädet är 800 tunnor. År 1805 war Folkmängden 865. — Gularp Sokn innehåller 17.3 Mantal. År 1805 war Folkmängden 378. Kyrkan är belägen under 55 gr. 53 min. Polhöjd; 3.3 mil från Malmö.

Guldnäs. Sålunda kallades et gammalt Silwer- och Kopparhaltigt Wärk uti Sellejords Sokn uti Bradsbergs Amt i Norge. Det har tidetals driwits eller legat öde. Nuförtiden bearbetas det. Förutan nya och goda skärpningar som år 1783 blewo uptäckte, är dessutom et stort Fjeld befunnit at hysa fullkomligt goda och driftwärdiga Silwer- och Kopparhaltiga malmgångar, hwilket giwer förhoppning om et beständigt Wärk.

Guldrup, en Sokn på Gottland i norra Fögderiet, är Annex til Wånge Pastorat, samt innehåller 4.6 Mantal. År 1810 var Folkmängden 130. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Wånge kyrka.

Gule, et Tingslag uti norra Bergenhus Amt i Norge. Tingsstället är gården Skierjehavn.

Guledalen, en Dalsträckning omkring ån Gulan uti södra Trondhiems Amt i Norge, utgör et Häradshöfdingdöme, som består af 4 Pastorat Melhus, Stören, Holtålen och Rörås, undantagande bärgsplatsen Rörås, samt innefattar 11 Soknar.

Guldstad. Sålunda kallas 2 Gårdar uti Spareboe Pastorat uti södra Trondhiems Amt i Norge, hwarest et Kopparwärk blef satt i drift år 1769, men emedan malmen befanns af ringa betydenhet och icke kunde stoppa utgifterne blef det nedlagt.

Gullaskruf, en Sätesgård uti Hälleberga Sokn i Småland.

Gullberg, et Härad i Östergötland, innefattar 5 Soknar: Wreta, Ljung, Flistad, Björkeberg, Wästerlösa.[Dj 6]

Gullbringa, en Sätesgård uti Hålta Sokn i Bohusland, består af 2.12 Mantal, besås med 50 tunnor åtskilligt slags säde, äger godt höbol af 400 stackar eller enbetslass, tilräckelig skog af ek, bok, al och barrträn, wacker åbyggnad af trä, med en ansenlig trägård, jämwäl en mjölqvarn.

Gullered, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Redwägs Härad, är Annex til Hösna Pastorat, samt innehåller 21.4 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 260 tunnor. År 1805 var Folkmängden 477. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Hösna kyrka.

Gullesbyn, en sätesgård i Dalsland.

Gullgruwa, et Järnwärk uti Skog Sokn i Hälsingland, består af 1 hammare, med 1100 skeppund stångjärnssmide, äger tilräckelig skog til kolning och byggnad, så på egna skogar, som på Allmänningen, som därtill är anslagen. [ 210 ]Åbyggnaden är behjelpelig och tämeligen wacker.

Gullhammar, en Gård, dels Skatte, dels Frälse, uti Wätterlösa Sokn i Wästergötland, består af 1.5 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, foderwäxter inberäknade, tilräckeligt höbol, och hjelpelig skog. Åbyggnaden af trä, är medelmåttigt stor och wacker.

Gullmarsberg, en berustad Sätesgård uti Skredwiks Sokn i Bohusland, består af 2 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, en öwer hundraårig mangårdsbyggning af trä, 1 wåning i kors, märkelig blott för sin ålder och sällsamma smak, så pass trägård, at den underhåller Trägårdsmästare.

Gulloug, en Sätesgård uti Liers Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge, ligger ganska wackert och behagligt wid Drammens Fjord, samt är prydligt och wäl bygd. Til Gården höra goda åkrar och ängar, liten skog, men godt laxfiske.

Gullspångs-Älf, en ansenlig Ström, hwilken skiljer Wärmeland från Nerike och Wästergötland. Han har sit ursprung i Dalarne och kallas först Swartälwen, flyter sedermera genom Wästmanland til sjön Mökkeln, uti gränseskilnaden mellan Nerike och Wärmeland, kallas efter utloppet utur denna sjö Letälwen, rinner widare uti sjön Skagern och efter utloppet därutur bekommer namnet Gullspångs Älf, och faller med detta namn i Wänern. Dess längd är 16 mil. Denna Älf är det högsta watn som finnes uti Wärmeland, Wästmanland och Nerike. Dess wattubryn är wid Kortfors Järnwärk uti Carlskoga Bärgslag 82 famnar högre än Östersjön. Wid Gullspång är godt laxfiske.

Gulltorp, en Frälse Sätesgård på Öland.[Dj 7]

Gumlösa, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Wästra Göinge Härad, är Annex til Sörby Pastorat, samt innehåller 17.1 Mantal. Soknen består af 5 byar: Gumlösa; Marken är til det mästa jämn och sidländt, rådande jordmånen är sandmylla, skog saknas; Fjerlöf; Marken är jämn, jordmånen sandmylla, skog finnes ingen; Rommestorp; Marken är bärgaktig, jordmånen sandmylla, har liten skog: Båröd; Marken ganska sidländt, jordmånen sandmylla, ingen skog: Långaröd; Marken ojämn, jordmånen sandmylla, har någon skog. År 1805 war Folkmängden 535. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Sörby kyrka. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Sinklersholm.

Gumlösa, ett Skatte-Rusthåll i samma Sokn, äger i sambruk med Sollsta utjord 40 tunnors utsäde, höbol til 250 lass, hjelpelig skog, wacker åbyggnad, af trä.

Gummerud, en Sätesgård i Wärmeland.

Gundralöf, en Sätesgård uti Bjeresjö Sokn i Skåne, består af 2.4 Mantal. Utsädet och höbolet äro tilräckelige, med dubbla murar hägnade. Gården har allenast ung tilwäxande skog, men tilräckelig torfjord. Mangården består af korswärksbyggningar. Under gården lyda 26 hemman, 27 torp och 2 mjölqvarnar.

Gunlaberg, en Sätesgård i Småland.

Gunnabo, en Frälsegård uti Kristwalla Sokn i Småland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, förträffeligt höbol, men brist på skog. Åbyggnaden af trä, är tämeligen god.

Gunnared, en Skattegård uti Angereds Sokn i Wästergötland, består af 0.5 Mantal, [ 211 ]äger mellan 50 och 60 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig gärdsleskog, prydlig åbyggnad.

Gunnarp, en Sokn i Halland och Faurås Härad, är Annex til Gällareds Pastorat, samt innehåller 40 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Jordmånen består af sandmylla blandad med småsten. Af skog finnes någorlunda hjelpeligt förråd. Utsädet är 400 tunnor, mästadelen hafra, utom potäter 45 tunnor. År 1805 war Folkmängden 767. Kyrkan är belägen 0.9 mil från Gällareds kyrka.

Gunnarsbo, en Sätesgård uti Kinds Härad i Wästergötland.

Gunnarsjö, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, är Annex til Kongsäters Pastorat, samt innehåller 10.3 Mantal. År 1805 war Folkmängden 464. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Kongsäters kyrka.

Gunnarskog, en Sokn i Wärmeland och Jöse Härad, är Annex til Arwika Pastorat, samt innehåller 24.7 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig. Rådande jordmånen i Soknens södra del är lera och i den norra sand. Skog finnes ymnigt, så at både sågblockar och timmer kunna afyttras. Utsädet är: af wete 8 tunnor, råg 96, korn 108, hafra 1080, blandsäd 96, ärter 24, potäter 48 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3369. Kyrkan är belägen under 59 gr. 49 min. Polhöjd; 7.4 mil fån Carlstad, och 1.7 från Arwika Kyrka. I Soknen finnas följande Järnwärk: Fredros, Sälboda, Rexed och Tråskog.

Gunnarskär, en Skatte Sätesgård uti Tumba Sokn i Södermanland, består af 1.5 Mantal, äger 15 tunnelands utsäde, höfångst til 80 lass, mästadelen kärr samt litet sid- och hårdwall. Skogen är mycket uthuggen, likwäl finnes någon löfskog samt en och annan ek. Åbyggnaden af trä, är föga betydlig, med en liten wacker trägård.

Gunnarsnäs, en Sokn i Dalsland och Nordals Härad, är Annex til Örs Pastorat, samt innehåller 12.2 Mantal. Marken är bärgaktig och skogbewuxen i wästra delen af Soknen. Rådande jordmånen är lera. Utsädet är 300 tunnor. År 1805 war Folkmängden 541. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Örs kyrka. En af de betydligaste Gårdar i Soknen heter Ekholmen.

Gunnarstorp, en Sätesgård uti Wramb Sokn i Skåne, äger 300 tunnelands öpen jord, 7 à 800 lass godt hö, tilräckeligt bete och skog, äwensom torfmosse. Åbyggnaden är af tegel grundmurad, och ladugården dels af sten, dels af korswärk. Trägården, förut förträffelig, har i sednare åren bliwit både utwidgad och förskönad. Fiske finnes ej til gården utom några dammar, som hysa karp och rudor. Jagten är förträffelig, utom det at en djurgård här är inrättad, därest omkring 20 hjortar finnas. Denna gård kallas Wramb-Gunnarstorp til skilnad från den nästföljande.

Gunnarstorp, en Sätesgård uti Allerums Sokn i Skåne, består af 2.7 Mantal, äger 260 tunnors utsäde, höbol til 450 lass, hjelpelig skog med torfmossar. Åbyggnaden består af en huwudbyggning upförd af tegelsten med 2 flyglar af korswärk, alt 2 wåningar högt, med et torn med urwärk uti. Därwid befinnas 2 trägårdar, innehållande tilsamman 8 tunnland. Til gården höra 2 mjölqvarnar, 1 tegelbruk, et godt sandstens-brott, samt godt fiske så wäl uti dammar som uti underliggande 3 fiskelägen, 20 hemman, 0.5 Mantal Skatte-Rusthåll och 25 torp. Denna gård kallas [ 212 ]Kulla-Gunnarstorp, til skilnad från den föregående.

Gunnerud, et Järnwärk uti Alsters Sokn i Wärmeland, består af 1 hammare med 345 skeppunds smide. Här är ock et Manufactur-Wärk. Kol-tilgången är swag, i jämförelse med den privilegierade tilwärkningsrättigheten, hwartil granskapet med Staden Carlstad bidrager.

Gunnilaberg, en Sätesgård uti Botnaryd Sokn i Wästergötland, äger med underlagde hemman 20 tunnors utsäde, mästadelen hafra, godt höbol, hjelpelig skog. Åbyggnaden af trä, ehuru ganska gammal, är dock ännu brukbar.

Gunnilbo, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Bärgslags Fögderiet, håller i widd 2 qv. mil, och innefattar 15.8 Mantal. Markens beskaffenhet är bärgaktig. Jordmånen swag, bestående mästadelen af gäslera eller sandmylla. Skogen är ymnig. Utsädet är 246 tunnor, utom 104 tunnor potäter. År 1810 war Folkmängden 1236. Kyrkan är belägen under 59 gr. 48 min. Polhöjd; 4 mil från Wästerås. — I Soknen finnas 2 Järnwärk: Färna och Bockhammar.

Gunnildrud-Kollen, et Bärg, uti Fiskum Sokn, uti Budskeruds Amt i Norge, hwarpå är upförd en skans, af ganska stora stenar, som har warit i bruk i fordna tider.

Guntorp, en Sätesgård uti Algotstorps Sokn i Wästergötland, äger öwer 20 tunnors utsäde och bärgar 200 stackar hö. Björkskogen härstädes är ansenlig och fredad, men annan skog finnes ej. Åbyggnaden af trä, nyligen upförd, är vacker.

Gursten, en Sätesgård i Småland.

Gusdal, et Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge, består af 4 Soknar: Gusdal, Moderförsamling, samt Folleboe, Boedal och Svadsund, Annexer. År 1801 war Folkmängden 3701.

Gustaf, en Sokn i Dalarne och Säters Fögderi, håller i widd 0.7 qwadrat mil. Marken är i allmänhet jämn, utom at på några ställen finnas djupa dälder, sannolikt förorsakade af wattuskärningar. Midt genom Soknen rinner Dalälwen, på hwars högra sida den rådande jordmånen är sand. På wänstra sidan består jordmånen af lera. Här är en ås benämnd Rösåsen, på hwilken wäxer dålig skog eller rättare marbuskar; men för öfrigt finnes inom Soknen ingen egenteligen kallad skog och ringa mulbete. Utsädet af all slags säd är 115 tunnor mästadelen hafra. År 1810 war Folkmängden 1985. Kyrkan är belägen under 60 gr. 26 min. Polhöjd; 1.2 mil från Falun. Soknen har tilförene warit et Kapell under Tuna och hetat Enebacka.

Gustaf, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Wemmenhögs Härad, innehåller 31.5 Mantal. Marken består af omskiftande backar och dalar, men inga bärg, utan kunna de fläste backar odlas, och större delen, som icke äro skogbewuxne bära säd. Rådande jordmånen är lera, af bättre och sämre beskaffenhet, och några ställen mylla, men föga sand. Hela Soknen har tilräckelig skog ehuru icke öwerflöd däraf. Utsädet är 1500 tunnor. Kyrkan är belägen under 55 gr. 30 min. Polhöjd; 2.5 mil från Malmö. Soknen är sammansatt af 2 Soknar: Börringe och Lemmeströ, hwilkas förfallna och nära hwarannan belägna kyrkor bliwit nedrifne. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Börringe, den därnäst Hafgård.

Gustaf Adolf, en Kapellsförsamling uti Bohusland och [ 213 ]Sotenäs Härad, utgör en del af Askums Sokn, samt består endast af Fiskelägen. Marken är bärgaktig. Rådande jordarten är skälsand. Skog finnes alsintet. Utsädet är 3 tunnor korn. År 1805 war Folkmängden 446. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Askums kyrka.

Gustaf Adolf, eller Wiby, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Willands Härad, är Annex til Åhus Pastorat, samt innehåller 9.8 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordarten är lera. Skog finnes intet. Utsädet är 120 tunnor råg, korn 160, hafra 40, blandsäd 45, ärter 26, potäter 68. År 1805 war Folkmängden 368. Kyrkan är belägen 1 mil från Åhus kyrka.

Gustafsberg, en Sätesgård i Upland.

Gustafsberg, en Frälsegård uti Torups Sokn i Halland, äger något öwer 30 tunnors utsäde, hwaraf twåtredjedelar äro hafra, höfångst til 120 lass, skog af björk och al, tilräckeligt til bränsle, fiske i Nissa-ån med en mjölqwarn, Åbyggnad af trä.

Gustafsberg, et Barnhus, beläget 0.2 mil från Staden Göteborg, har en Fond af circa 60000 R:dr. Här njuta 25 ynglingar underwisning, föda och kläder, utom det at mellan 50 och 100 barn af denna fond undfå årligt understöd.

Gustafsborg, en Skattegård uti Asarums Sokn i Bleking, består af 0.4 Mantal, äger 22 tunnors utsäde, särdeles wacker åbyggnad, ladugård af sten, kostbar trägård försedd med utländska trän och et wackert orangeri.

Gustafsbruk, en Pappers-Fabrik uti Sköfde Sokn i Wästergötland, har hjelpelig skogstilgång.

Gustafsfors, et Järn-Manufacturwärk uti Blomskogs Pastorat i Wärmeland och Dalsland, består af 2 ämnes-hamrar, med 3 härdar, samt tilwärkar årligen 900 skeppund ämnessmide. Det är beläget wid wästra Silens utlopp i Lelången, och hörer halwa Wärket til Blomskogs och den andra hälften til Torskogs Sokn; förses med kol, dels af egna skogar, dels genom köp från kringliggande Soknar.

Gustafsfors, et Järn-Manufacturwärk uti Hesleby Sokn i Småland, består af en knip- och 2 spikhamrar.

Gustafsfors, et Manufacturwärk uti Pjetteryd Sokn i Småland, består af en Pappersfabrik, et Flanellstryckeri, et Sågwärk och 1 Stamp. Åbyggnaden är ansenlig mot behowet.

Gustafsfors, eller Lesjöfors, et Järnwärk uti Gåsborns Sokn i Wärmeland, äger 600 skepp:d stångjärnssmide.

Gustafs Kopparwärk. Detta är beläget i Jämtland. Det har 2 bearbetade malmgångar, den ena i Åre och den andra i Kall Sokn. I bägge desse malmgångar äro många orter, wida fält och djupa sänkningar. Uti Åre Sokn ligger Gustafs gruwa belägen wid foten af Åreskutan. Den består af 5 ymniga grufbrott eller skärpningar, samt utgör förnämsta grunden til Kopparwärksrörelsen i orten. År 1775 war den afsänkt efter den swäwande sålan til 70 famnar, och fältet til 30 famnar och däröwer. Malmen är af rik halt, och uttages med orter och stråssar, emedan här för bärgets fasthet skull bärgfästen sällan warit nödige. På 10 år 1786–1795 har tilwärkningen af gårkoppar warit 1619 skeppund; som gör i årligt medeltal 162 skeppund.

Gustafs Källa. Denna är belägen i Wästergötland, 0.5 mil från Göteborg, äger et ganska godt, klart och rinnande [ 214 ]watn, samt giwer om dygnet vid pass 2235 oxhuwud watn. Watnet från denna källa bringas til flere ställen i Staden, genom wattu-ledningar.

Gustafslund, en Frälsegård uti Helsingborgs Sokn i Skåne, består af 1 Mantal, äger öwer 20 tunnors utsäde, höbol til 80 lass, tämeligen ansenlig skog. Åbyggnaden består utaf en huwudbyggning af sten, med flyglar af korswirke.

Gustafs Skedwärk. Detta är anlagt wid Falu-gruwa för at utur kopparmalmen utdraga det gyldiska och silwerhaltiga. På 6 år 1790—1795 har guldtilwärkningen warit 24.325 lödig mark guld, som gör i årligt medeltal 4.05 mark; 3418.47 mark silwer, årligt medeltal 569.8 mark, samt 750 skeppund bly; årligt medeltal 125 skeppund.

Gustafs Slusswärk. Detta är anlagt uti Göta-älf wid Brinkebergs-kullen. Gustaf Adolfs Slusswärk är anlagt wid Åkerström. Dessa slusswärk utgöra början och slutet af Trollhätte durchfart.

Gustafstorp, en Sätesgård i Bleking.

Gustafswik, en Sätesgård i Wärmeland.

Gusum, et Mässingswärk uti Ringarums Sokn i Östergötland. Åren 1793, -94 och -95 tilwärkades här 914 skeppund mässing. Förutan åtskilligt mässingsarbete, förfärdigas här hwarjehanda slags nålar. Den därtil höriga Gården äger obetydligt utsäde, godt höbol, samt ymnig skog.

Gutefjeld, et ganska högt Bärg uti Landskapet Tellemarken i Norge, räcker högt öwer andra höga bärg i detta Land.

Gyland, en Sokn, är Annex til Bakke Pastorat uti Mandals Amt i Norge. År 1787 war Folkmängden 562.

Gylle, en Gård uti Tuna Sokn i Dalarne, är Capitens-boställe.

Gylle, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, består af 2 Soknar: Gylle, Moderförsamling, och Kyrkeköping, Annex, samt innehåller 23 Mantal. Marken i detta Pastorat är merendels jämn. Rådande jordmånen är lera, undantagande en del af Kyrkeköpings mark, som gränsar til strandwägen, där några hundrade tunneland innehålla sand och grus. Utsädet varierar mellan 1100 och 1200 tunnor. Skog och torfmossar finnes icke i Pastoratet. År 1805 war Folkmängden 515. — Gylle Sokn innehåller 13.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 342. Kyrkan är belägen under 55 grad. 25 min. Polhöjd; 2.4 mil från Malmö.

Gyllebo, en berustad Sätesgård uti Wemmerlöfs Sokn i Skåne, består af 2.4 Mantal, äger 40 tunnlands utsäde, uti sandig åker, ansenligt höbol, tilräckelig skog och torfmossar, godt mulbete och tilräckeligt fiske. Mangårdsbyggnaden nyligen upförd af tegelsten, är ansenlig och prydlig, med en mot behowet swarande trägård. Under Gården lyda 2.6 Mantal Kronohemman och 21 torp.

Gylleby, en Sätesgård i Wärmeland.

Gyllenfors, et Järnwärk uti Anderstorps Sokn i Småland, består af en hammare, med 200 skeppund stångjärnssmide, med et manufacturwärk, och 1 masugn, liggande i Gnosjö Sokn, har obetydlig skog på egna ägor, men ymnig på de därintil gränsande hemman, som äro anslagne til kolning, och ligga uti nästgränsande Soknar.

Gyllerup, en Sätesgård uti Hörups Sokn i Skåne, består af 1.3 Mantal, äger mellan 40 och 50 tunnors utsäde, ansenligt [ 215 ]höbol, godt mulbete, ringa skog, men tilräckelig och god torfjord. Mangårdens huwudbyggning fins ännu icke widare än uti dessein och ritning, enligt hwilken den skal bli prydlig, men en ansenlig och wacker flygelbyggnad af korswärk finnes, jämte en stor trägård. Til Gården höra 6.5 Mantal Frälsehemman, 29 torp, samt 3 Krono-Rusthåll.

Gymninge, en Sätesgård i Nerike.

Gysinge, et Järnwärk uti Färnebo Sokn i Gästrikland, beläget wid Dalälwen, består af 2 stångjärns hamrar med 4 härdar, samt 2800 skeppund stångjärnssmide; äger dessutom 4 kniphamrar, 4 spikhamrar, 1 masugn samt 1 mjölqvarn med 3 par stenar. Mangårdsbyggnaden är wacker, bestående af en huwudbyggning af trä, med torn och slagur, samt å hwardera sidan 2 flygel-byggningar, nedan om hwarandra; de öfre af sten, de nedre af trä. Omkring Gården är et staket af järn på murad slaggtegelsfot. Brukshusen äro reguliert anlagda. Til Wärkets drift finnes hjelpelig skog, dels egen dels recognitions.

Gytorp, en Sätesgård i Skåne.

Gälsjö, et Järnwärk uti Boteå Sokn i Ångermanland, äger 800 skeppund stångjärns smide, samt tilräckelig skog. Til Arbetarnes beqvämlighet är här en kyrka inrättad.

Går, en Gård uti Torvestad Sokn, uti Stavangers Amt i Norge, hwarwid Konung Harald Hårfagers graf befinnes uti en liten dal.

Gårby, en Sokn på Öland uti norra Fögderiet, är Annex til Sandby Pastorat, samt innehåller 14.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 377.

Gårdeby, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Östergötland och Skärkinds Härad, består af 20.5 Mantal. Marken är bärgaktig, skogbewuxen och ojämn, utom wid och omkring kyrkan, som något liknar slättbygd. Jordmånen består mästadelen af stark lera, med sand och något dungjord. Skog finnes til husbehof för en del hemmansägare, för en del något däröwer, men somlige lida brist deraf. Utsädet är 200 tunnor, ärter och potäter oberäknade. År 1810 war Folkmängden 466. Kyrkan är belägen under 58 gr. 28 min. Polhöjd; 2.6 mil från Linköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Åkerby och Berga.

Gårder, en Gård uti Böe Sokn uti Tellemarken i Norge. På dess ägor finnes en Järnhammare tilhörig Holdens Järnwärk.

Gårder, en Sokn, är Annex til Vestbye Pastorat uti Aggerhus Amt i Norge.

Gårder, en Sokn, är Annex til Lands Pastorat uti Kristians Amt i Norge.

Gåldrene, äro några höga klippor och farliga Fjeld uti Sogns Fögderi uti norra Bergenhus Amt i Norge, sträckande sig 3 mil i längd. Häröwer går allmänna landswägen til Kristiania och Valders.

Gårdsby, et Regalt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Norrwidinge Härad, består af 3 Soknar: Gårdsby, Moderförsamling, samt Norra och Södra Rotne Soknar, Annexer, och innehåller 51.2 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1906. — Gårdsby Sokn innefattar 26.6 Mantal. Marken är dels bärgaktig, dels jämn. Rådande jordarten är swartmylla. En del af Soknen har ymnigt skog, en del hjelpeligt och en annan del lider brist däraf. Utsädet är 800 tunnland. År 1810 war Folkmängden 1157. Kyrkan är belägen under 56 gr. 58 min. Polhöjd; 1.2 mil från Wexiö. — De [ 216 ]betydligaste Gårdar i Soknen heta Gårdsby, Kråkenäs och Tweta.

Gårdsby, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 4 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol, samt ansenlig skog. Både mangård och ladugård, af trä, äro wäl bebygde, jämwäl finnes en ansenlig trägård.[Dj 8]

Gårdsjö, et Järnwärk uti Östra Emterwiks Sokn i Wärmeland, äger 800 skepp:d stångjärnssmide.

Gårdsjö, en Frälsegård uti Gilberga Sokn i Wärmeland, med underliggande Frälsegård Gunnerud, 0.3 Mantal, under samma brukning, samt Kackerud, Frälsegård, 0.3 Mantal under hälftenbruk, äger 5 tunnors höst- och 50 tunnors wår-utsäde, hjelpeligt höbol, widsträckt skog, passabel åbyggnad af trä, någorlunda trägård, 5 torp.

Gårdstånga, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Frosta Härad, består af 2 Soknar: Gårdstånga, Moderförsamling, och Holmby, Annex, samt innehåller 43 Mantal. Utsädet är 690 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1067. — Gårdstånga Sokn innehåller 21.5 Mantal. Utom den breda dalen hwarigenom Lydde å framflyter är fältet slätt och jämnt. Uti somliga trakter består jordarten af mylla, uti några af sand, men det största fältet af lera. Soknen har ingen skog på sina ägor, utom planteringar wid wägar och hus. Utsädet är 390 tunnor. År 1805 war Folkmängden 543. Kyrkan är belägen under 55 gr. 46 min. Polhöjd; 3 mil från Malmö. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Widarp.

Gårdsnäs, en Sätesgård i Södermanland.

Gårweda, en Sokn i Småland, Kalmar Län och Aspebolands Härad, är Annex til Målilja Pastorat, samt innehåller 14 Mantal. År 1810 war Folkmängden 607.

Gåsamåla, en Sätesgård uti Algutsboda Sokn i Småland, äger jämte de dertil hörige torpen mellan 20 och 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol och ansenlig skog.

Gåsamåla, en Sätesgård uti Ljuders Sokn i Småland består af 1 Mantal.

Gåsborn, en Sokn i Wärmeland och Filipstads Bärgslag, är Annex til Färnebo Pastorat. År 1810 war Folkmängden 980. Kyrkan är belägen 2 mil från Färnebo kyrka.

Gåsewadsholm, en Sätesgård uti Tolö Sokn i Halland, består af 3.5 Mantal, däribland inbegripne 2 Mantal afhyste under Säteriet, äger mellan 70 och 80 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog. Mangårdens huwudbyggning, af sten upförd, är prydlig, med en ansenlig trägård.

Gåsinge, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Daga Härad, består af 2 Soknar: Gåsinge, Moderförsamling, och Dillnäs, Annex, håller i widd 1.02 qvadr. mil, samt innefattar 44.5 Mantal. Marken i detta Pastorat är til twåtredjedelar jämn och fruktbar samt til en tredjedel af bärg och småskog betäckt. Af samma förhållande är jordmånen. Den jämna och öpna jorden består af god lera, eller lermylla, då däremot i skogstrakten sand eller tallera råder. De fläste hemman äga föga och någre ingen skog. Hitintils har dock, i anseende til omgiwande Allmänningar, utwäg til nödwändig skogsfångst giwits, men börjar numera, i anledning af deras förödelse, at saknas. Utsädet är 700 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1742. — Gåsinge Sokn håller i widd 0.8 qvadrat mil, och består af 42.8 [ 217 ]Mantal. Utsädet är 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1344. Kyrkan är belägen under 59 gr. 6 min. Polhöjd; 3.7 mil från Nyköping.

Gåwetorp, en Sätesgård uti Lekaryd Sokn i Småland, äger 21 tunnors utsäde, hwaraf 5 tunnor höstråg och 16 tunnor wårsäde, ymnigt höbol, knappast hjelpelig skog för behowet. Denna Sätesgård är til en del nyligen upbygd af trä, warande huwudbyggningen särdeles prydlig. Trägård är här icke af betydenhet, men en myckenhet af wilda trän giwer stället et wackert utseende.

Gäddeberg, en Sätesgård i Wästergötland.

Gäddeby, en Sätesgård i Nerike.

Gäddeholm, en Sätesgård uti Irsta Sokn uti Wästmanland, består af 1.8 Mantal, äger 50 tunnlands öpen åkerjord af bättre och sämre art, uti 2 gärden, och däremot proportionerad hötilgång. Sjelwa gårdens skog är icke betydlig, men bristen ersättes af underliggande hemmans skogar. Mangårdsbyggnaden består af en liten och förfallen huwudbyggning, med en flygel, bägge af sten, utom en reveterad träbyggning för tjenstfolket. Gården är et Fidei Commiss uti Friherrliga Cronstedtska Slägten.

Gäddenäs, en Sätesgård uti Ekeskog Sokn i Wästergötland, äger mindre bördig åker, men god äng, hjelpelig skog, förfallen mangårdsbyggnad, af trä. Här underhållas mellan 30 och 40 nöt.

Gäddewik, en Sätesgård i Småland.

Gäddgården, en Sätesgård i Wästmanland.

Gälared, en Sätesgård uti Hillared Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, hwaraf en tredjedel är wintersäd, nog swagt höbol, tilräckelig skog af gran, förswarlig åbyggnad af trä.

Gälaweden, en Sätesgård i Wästergötland.

Gälla, en Sätesgård uti Waxala Sokn i Upland, består af 4 Mantal, äger 80 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, skog och timmer til husbehof och ymnigt löfbrott. Åbyggnaden består af en stor huwudbyggning af trä, med 2 flygelbyggningar af sten; hwarwid befinnes 2 trägårdar.

Gällared, et Regalt Pastorat uti Halland samt 2 Härad: Faurås och Årstad, består af 2 Soknar: Gällared, Moderförsamling, och Gunnarp, Annex, samt innehåller 73 Mantal. Utsädet är 790 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1314. — Gällared Sokn innehåller 33 Mantal. Marken är där mycket bärgaktig och ljungblandad. Rådande jordmånen är stenmylla. På skog lider Soknen brist. Utsädet af råg, korn, hafra och blandsäd stiger til 390 tunnor, hwaraf hafra utgör det mästa, utom 40 tunnor potäter. År 1805 war Folkmängden 627. Kyrkan är belägen under 57 gr. 7 min. Polhöjd; 4.2 mil från Halmstad.

Gällaryd, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Östbo Härad, är Annex til Rydaholms Pastorat, samt innehåller 17.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 887. Kyrkan är belägen 1.5 mil från Rydaholms kyrka.

Gällby, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Gäsene Härad, är Annex til Nårunga Pastorat, samt består af 4.4 Mantal. År 1805 war Folkmängden 155. Kyrkan är belägen 1.4 mil från Nårunga kyrka.[Dj 9]

Gällenäs, en Sätesgård i Småland.

Gällersta, en Sokn i Nerike och Skyllersta Härad, är [ 218 ]Annex til Ekeby Pastorat, samt innehåller 40.3 Mantal. Utsädet är 644 tunnor. År 1810 war Folkmängden 953. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Ekeby kyrka.

Gällinge, en Sokn i Halland och Fjäre Härad, är Annex til Frillesås Pastorat, samt innehåller 22.1 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordarten är sand. På skog lider Soknen brist. Utsädet är 326 tunnor. År 1805 war Folkmängden 483. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Frillesås kyrka.

Gällstad, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, består af 6 Soknar: Gällstad, Moderförsamling, samt Sämb, Grönahög, Twärred, Finnekumla och Marbäck, Annexer, samt innehåller 115.2 Mantal. Marken är nästan öweralt stenbunden. All den odlade marken besås årligen, utom på Herregårdarne och hos Ståndspersoner, där några tunnland trädas. Afkastningen af utsädet är öwerhuwud mellan tredje och fjärde kornet. År 1805 war Folkmängden 3392. — Gällstads Sokn innehåller 33.6 Mantal. Marken är bärgaktig, mera i norra, mindre i södra trakten. Rådande jordmånen är sandblandad mylla, på de fläste ställen knapt öwer et qvarter djup. Skogen är på många ställen hjelpelig, på Herregårdarne tilräckelig, då flere andre hemman börja at därå lida brist. Utsädet af råg, korn, hafra och potäter är 433 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1046. Kyrkan är belägen under 57 gr. 40 min. Polhöjd; 9.6 mil från Wänersborg. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Torrbo och Intorp.

Gälsebo, en Sätesgård uti Mölltorps Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 20 à 24 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, ymnig skog, mangårdsbyggnad, af trä, gammal, men wäl behållen, jämte en trägård.

Gälstad, et Rusthåll uti Sjögesta Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal och är et af de betydligare i orten, äger 40 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, något litet, men ej tilräckeligt af skog, wacker mangårdsbyggnad, af trä, mäst ny, en ej ringa trägård.

Gärdagården, en Sätesgård uti Walstads Pastorat i Wästergötland, består af 2 Mantal. Därunder äro lagde 1.5 Frälsehemman, som med Sätesgården utgör 3.5 Mantal. Areala innehållet af Sätesgården, med underlagde hemman är i åker och äng 281, samt i utmark 61 tunnland. Utsädet är af råg 12, korn 8, hafra 5 tunnor. Af hö bärgas 360 stackar, hwarmed underhållas 4 hästar, 50 nöt samt 30 får. På skog är brist. Sätesbyggningen af trä, för kort tid sedan upsatt är beqväm.

Gärde, en Sätesgård uti Brewiks Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 8 à 10 tunnors utsäde af råg, och hafra i proportion, höbärgning 40 à 50 lass, wacker åbyggnad af trä, med en trägård. Jorden är indelt i circulationsbruk.

Gärdehof, en Sätesgård i Småland.

Gärdesboda, en Sätesgård uti Grebäcks Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger någorlunda godt höbol, hjelpelig skog, utsäde 8 à 9 tunnor råg, wårsäd i proportion, obetydlig åbyggnad.

Gärdesta, en Sätesgård i Södermanland.

Gärdhem, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Wäne Härad, är Annex til Tunhems Pastorat, samt innehåller 43.1 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1888. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Tunhemskyrka.

[ 219 ]Gärds, et Härad uti Skåne och Kristianstads Län, innefattar 18 Soknar: Köpinge, Lyngsjö, Eweröd, Sönnarslöf, Widsköfle, Degeberga, Hörröd, Maglehem, Huwaröd, Wästra Wram, Östra Wram, Esphult, Linneröd, Träne, Djuröd, Wä, Åsum, Skiparslöf.

Gärdserum, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län, och Tjust Fögderi, består af 27.8 Mantal. Marken därstädes är mycket ojämn, samt består mäst af bärg och dälder, så at inga betydande slätter finnas inom Soknen. Den rådande jordmånen är lera, men på åtskilliga ställen sand och swartmylla. Skog finnes ymnigt, så at denna produkt utgör huwudnäringen för inwånarne. Utsädet är 196 tunnor, utom circa 100 tunnor potäter. År 1810 war Folkmängden 1507. — Den betydligaste Gården i Soknen är Järnwärket Forsseström.

Gärdslöf, et Regalt Pastorat uti Skåne, Malmö Län och Wemmenhögs Härad, består af 2 Soknar: Gärdslöf, Moderförsamling, och Önnarp, Annex, samt innehåller 51 Mantal. Marken i detta Pastorat är någorlunda jämn, och slät, undantagande wissa ställen hwarest finnas stora kullar, backar och högar. Jordmånen består dels af lera, dels af sand och swartmylla. Ingen skog finnes utom en liten park, som hörer under Näsbyholms Sätesgård. Utsädet är 1000 tunnor af all slags säd. År 1805 war Folkmängden 1132. — Gärdslöf Sokn innehåller 44.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 827. Kyrkan är belägen under 55 gr. 28 min. Polhöjd; 3 mil från Malmö. Den betydligaste Gården heter Näsbyholm.

Gärdslösa, et Regalt Pastorat på Öland, uti norra Fögderiet, består af 2 Soknar: Gärdslösa, Moderförsamling, och Bredsätra, Annex, samt innehåller 47 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1812. — Gärdslösa Sokn inbegriper 44.4 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1295.

Gärdsmyra, en Sätesgård i Upland.

Gärdsnäs, en Sätesgård uti Östra Herrestads Sokn i Skåne, består af 6 Mantal, äger ymnigt utsäde, 13 à 1400 lass höbärgning. Åbyggnaden består af en stor grundmurad huwudbyggning, 3 wåningar hög, samt 3 korswärksbyggningar. Ladugården består af 3 stora grundmurade och 4 smärre korswärksbyggningar. Därunder lyda 23 Mantal Frälsehemman och 14 Torp.

Gärträ, en Sätesgård i Wästergötland.

Gäsene, et Härad uti Wästergötland, och Wänersborgs Län, innefattar 22 Soknar: Närunga, Ljus, Ornunga, Askelanda, Qwinnestad, Björke, Hudene, Gälby, Grude, Wesene, Eriksberg, Broddarp, Mjäldrunga, Skölwened, Hof, Säm, Källunga, Od, Öra, Alboga, Målla, Hällestad.

Gäshult, en Sätesgård i Småland.

Gäsjö, et Järnwärk uti Norbergs Sokn i Wästmanland, består af 1 hammare, med 400 skeppund stångjärnssmide, äger hjelpelig skog, samt wacker åbyggnad.

GÄSTRIKLAND, et Landskap uti Regionen Swealand, beläget mellan 60 grad. 12 min. och 61 gr. 4 min. Polhöjd, omgiwes af Hälsingland, Botniska hawet, Upland, Wästmanland och Dalarne, samt utgör en del af Gefle Län. Storleken är 37.13 qvadrat mil. Marken är i allmänhet mera jämn än bärgaktig, förnämligast uti den östra delen, som gränsar til hawet; ty den wästra delen som stöter til Dalarne är ojämnare, och har åtskilliga tämeligen höga bärg. [ 220 ]De största sjöarne äro Storsjön och Hedesunda sjön, hwilken sednare är en utwidgning af Dal-älwen, hwilken rörer Landets södra gräns. Den största strömen därnäst är Gawelån, som flyter midt genom landet och wid Gefle faller ut i hawet. Med skog är Landet i allmänhet wäl försedt. De ansenligaste finnas i de trakter, som gränsa til Dalarne och Hälsingland. Malmtrakter, förnämligast på järn, finnas uti den wästra eller bärgaktiga delen af landet och äro tämeligen sammanhängande. Uti Torsåkers Sokn förekomma de ansenligaste. De äro så tilräckelige, at de icke allenast furnera Gästriklands Bärgslag, utan jämwäl flera Norrländska masugnar med malm. — Inbyggarnes näringsfång uti de östra och medlersta trakterne är åkerbruk och något fiske; uti nordwästra delen, där ymnigare mulbete finnes, idkas mer boskapsskötsel; och uti sydwästra delen eller malmtrakten är Bärgsbruk et af Almogens förnämsta näringsyrken. — Gästrikland är et medelmåttigt befolkadt Land. År 1810 war Folkmängden 28929. Befolkningen är således 750 människjor på qvadrat milen. År 1766 war densamma 22111. Folknumern har således på 44 år ökat sig med 6878. — Gästrikland förer titel af Grefskap. Dess Wapen är en Älg, med 12 kulor omkring i Silwerfält. Det utgör et Fögderi och 1 Häradshöfdingdöme, med 2 Prosterien. I anseende til Militäriska Författningen underhållas här 3 Compagnien Soldater, hörande til Hälsinge Regimentet. De Soknar som ligga på sjökusten äro indelte til Båtsmanshåll. I anseende til Bärgwäsendet hörer Gästrikland til Uplands och Roslags Bärgmästaredöme. Landet innefattar 1 Stad: Gefle, 9 Soknar och 2 Kapell, som utgöra 9 Pastorat. Hemmantalet består af nära 440 Mantal. — I Landskapet finnas 31 Järnwärk, med 43 stångjärnshamrar. År 1800 steg stångjärns-smidet wid alla dessa Hammarwärk til 25570 skep:d men har sedermera bliwit förökadt. Stadens jämte Soknarnes areala widd och Folkmängd finnes wid Tabellen öwer Gefle Län.

Gäwersnäs, et Kronoskatte Rusthåll uti Helgesta Sokn i Södermanland, består af 2 Mantal, äger tilräckeligt utsäde och höbol, knapp skog, wacker huwudbyggning af sten, och de öfrige af trä i godt stånd, med en hjelpelig trägård.

Göa, en ansenlig Ö uti Fosnäs Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge, liggande uti Foldenfjord, håller 4 mil i omkrets. På denna Ö äro 14 Gårdar med skog til förnödenhet.

Göberg, en Sätesgård uti Linderås Sokn i Småland, består af 3 Mantal, äger något öwer 20 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig barrskog, gammal mangårdsbyggning, af trä, med en trägård.

Gödelöf, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Torna Härad, är Annex til Ljungby Pastorat, samt innehåller 20 Mantal. Marken är til större delen jämn. I den wästra hälften af Soknen är rådande jordmånen lera, men i den östra sand. På skog är brist. Inom denna Sokn är den så kallade Romli klint belägen, hwars spets består af åtskilda gråstenshällar. Utsädet är 410 tunnor. År 1805 war Folkmängden 546. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Ljungby kyrka. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Björnstorp.

Gödestad, en Sokn i Halland och Himble Härad, är Annex til Hunestads Pastorat samt innehåller 17.5 Mantal. [ 221 ]Marken är ojämn, bestående af bärg, dalar och slätter. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist; däraf finnas endast 2 à 3 lundar. Utsädet är 260 tunnor. År 1805 war Folkmängden 313. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Hunestads kyrka.

Göholm, en Sätesgård uti Listerby Sokn i Bleking, består af 2.4 Mantal, äger 70 à 80 tunnors utsäde, et genom uppodling ymnigt höbol, medelmåttigt förråd af skog, wacker mangårdsbyggning af sten.

Göinge, et Fögderi uti Skåne och Kristianstads Län, består af 2 Härad, kallade Östra och Wästra Göinge, hwilka innefatta 36 Soknar, samt del af en Sokn. Fögderiet håller i widd 21 qv. mil, samt innefattar 846 Mantal. År 1805 war Folkmängden 32369. Uti Östra Göinge Härad finnas 13 Soknar: Färlöf, Strö, Qwiinge, Grydt, Broby, Emmitslöf, Onsby, Loushult, Glimåkra, Örkened, Hjärsås, Knislinge, Hästweda. Uti Wästra Göinge Härad äro 23 Soknar, samt del af en Sokn: Farstorp, Önestad, Wankiwa, Ignaberga, Brönnestad, Matteröd, Stoby, Sandby, Mjällby, Tjörnarp, Winslöf, Näflinge, Finja, Hörja, Wisseltofta, Werum, Röke, Torup, Sörby, Gumlösa, Åkarp, Wittsjö, Häglinge, samt del af Norra Rörum.

Göingeholm, en Sätesgård uti Häglinge Sokn i Skåne, äger jämte den därtil afhyste byn Hillaröd 70 tunnors utsäde, knapt höbol, och skog, wacker åbyggnad.

Gökhem, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Wilska Härad, består af 3 Soknar: Gökhem, Moderförsamling, samt Marka och Sörby, Annexer, samt innehåller 70 Mantal. Jordmånen i Gökhems och Skårs byar består af swart kalkblandad mylla; på andra ställen är den mer eller mindre blandad med lera, på et och annat ställe finnes mager sandjord. Några små löfskogar eller lundar finnas här inom Pastoratet mera til sommarens prydnad än til någon nytta i denna eljest skoglösa ort, som allmänt kallas Falebygden. Utsädet på hemmanen är olika alt efter egorymden från 15 til och med 30 tunnor. På et Mantal födas wanligen 16, 20 högst 24 nöt och 4 hästar. Lin och hampa sås obetydligt. Korn är förnämsta säden, af wete och ärter blott några kappar. Frukt-trägårdar finnas på ganska få ställen. Ängarne äro af åtskillig beskaffenhet: Hårdwall, mader, mossar. På de bättre hemman bärgas wanligen omkring 100 stackar hö. År 1810 war Folkmängden 1384. — Gökhem Sokn innehåller 36 Mantal. År 1810 war Folkmängden 688. Kyrkan är belägen under 58 gr. 11 min. Polhöjd; 6.3 mil från Mariestad. Kyrkoherde Bostället bestående af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, samt bärgar 150 stackar hö.

Göksholm, en Sätesgård uti Mällösa Sokn i Nerike, belägen på en halfö uti Hjelmaren, består af 3.3 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol och skog. Mangården är bebygd med et stenhus om 3 wåningar, hwarwid befinnes en ansenlig trägård.

Gökhult, en Sätesgård i Småland.

Göksten, en Sätesgård i Södermanland.

Gölberg, en Sätesgård i Småland.[Dj 10]

Göleshult, en Sätesgård i Wästergötland.

Gölpa, et Pappersbruk wid Helgarums Sätesgård i Småland.

Göngeholm, en Sätesgård i Skåne.[Dj 11]

Görlanda, eller Jörlanda, en Sokn i Bohusland och [ 222 ]Nordre Härad, är Annex til Solberga Pastorat, samt innehåller 43 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är blålera. De flesta hemman äga alsingen skog, endast några få til husbehof och ganska litet til afsalu. Torfmossar finnas ock här. Utsädet är af råg 30 tunnor, wete 20, korn 320, hafra 160, bönor och ärter 120, potäter 120 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1181. Almogen brukar anlägga litet trägårds-plantering. Utom några mjölqvarnar finnas här 2 enbladiga sågwärk. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Solberga kyrka.

Görröd, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Gärds Härad, är Annex til Träne Pastorat, samt innehåller 13 Mantal. Marken är stenbunden och jämn. Rådande jordmånen är sandmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 300 tunnor. År 1805 war Folkmängden 615. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Träne kyrka. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Öllestorp.

Görslöf, et Consistorielt Pastorat uti Skåne och Malmö Län, består af 2 Soknar: Görslöf, Moderförsamling, belägen uti Bara Härad, och Särslöf, Annex, uti Oxie Härad, samt innehåller 24 Mantal. — Görslöf Sokn innefattar 15 Mantal. Marken är jämn och bördig. Rådande jordmånen är lermylla. Soknen är aldeles skoglös. Utsädet är 570 tunnor. Kyrkan är belägen under 55 gr. 38 min. Polhöjd; 1 mil från Malmö.

Görwälen, en Sätesgård uti Järfälla Sokn i Upland, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, ansenlig mangårds-huwudbyggnad af huggen sandsten, 2 wåningar hög, samt 2 flygelbyggningar af tegel, äwen 2 wåningar, jämte en stor trägård.

Göstad, en Sätesgård uti Wånga Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, nödtorftigt mulbete och skog, wacker trägård, 1 sågwärk samt 10 torp.

Göstring, et Härad i Östergötland, innehåller 1 Stad och 13 Soknar: Skeninge, Helgona, Bjälbo, Järsta, Högby, Wästra Skrukeby, Hågstad, Hof, Apuna, Wädersta, Harsta, Ekeby, Rinna, Åsbo.

Götafors, et Järnwärk uti Byarums Sokn i Småland, äger 575 skeppund stångjärns-smide, samt tilräckelig skog.

Göta Kanal. Denne inrättas för at befrämja communicationen mellan Wänern och Östersjön. Han tager sin början ifrån Wänern, 1.6 mil norr om Mariestad, wid Gården Kullerud uti Lyrestad Sokn, går genom Soknarne Lyrestad, Fredsberg och Fägred til sjön Wiken, därifrån til sjön Botten och slutar sig wid Rösund uti Wettern. Dess längd genom Wästergötland är 6 mil. Öwer Wettern til dess han å nyo börjar sit lopp uti Östergötland är 2.8 mil. Uti Östergötland fortfar han genom Motala Sokn, sjön Boren, Brunneby, Ljungs och Wreta Soknar, sjön Roxen, Kimsta och Wästra Husby Soknar tätt förbi Söderköping, hwarefter han slutar sit lopp uti fjärden Slätbaken. Dess längd genom Östergötland är 8.2 mil. Således är hela dess längd 17 mil.[Dj 12]

Götala, en Gård uti Skara Sokn i Wästergötland, är Boställe åt Öwersten wid Wästgöta Regimente, består af 2 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, någorlunda höbol, ganska ringa skog, förswarlig åbyggnad.

GÖTALAND, en af Sweriges 3 Huwuddelar, hwaraf det utgör den sydligaste. Det är [ 223 ]beläget mellan 55 gr. 20 min. och 59 grad. 20 min. Polhöjd, samt mellan 28 gr. 30 min. och 36 gr. 10 min. Longitud. Det omgiwes af Swealand, Östersjön, Öresund, Kattegat och Norge. Det håller i längd 43 mil, i bredd 31, i omkrets 112, och i widd 846 qvadrat mil; dess andel uti sjöarne Wänern och Wettern härunder begripne. — Marken är i allmänhet mera ojämn och bärgaktig än slät, dock finnas här inga synnerligen höga bärg. Några ansenliga slättmarker träffas här ock; därtil höra medlersta delen af Östergötland, norra delen af Wästergötland, södra delen af Dalsland, södra sjökusten af Halland, samt södra delen af Skåne. Den ojämnaste delen är södra delen af Östergötland, Småland, samt södra delen af Wästergötland. Bland de högsta bärgen räknas Kinna-kulle och Billingen i Wästergötland, Åmberg i Östergötland, samt Taberg, uti Småland, men desse äro dock låga i jämförelse med bärg i andra Länder. — Genom Götaland flyta endast 2 ansenliga strömar: Göta - Älf och Motala - Ström. De öfrige äro icke af synnerlig betydenhet. De ansenligaste af dem äro Ätran, Nissa, Laga och Helgeå, hwaraf ingendera håller öwer 16 mil i längd. Med sjöar är Götaland wäl försedt. De ansenligaste af dem äro Wänern och Wettern, men hwilka endast til sina större delar höra til detta Land. De öfrige Sjöar af någon betydenhet äro Skagern, Bolmen och Sommen, hwardera mellan 1 och 2 qvadr. mil; Unden, Roxen, Glan och Stora Lee, hwardera mellan 0.5 och 1 qv. mil. Götaland omgiwes til större delen af Haf. Stranden wid Kattegat uptager en längd af 38 mil, wid Öresund 6, och wid Östersjön 48 mil; tilsamman 92 mil. Öresund skiljer Landet från Danmark. — I anseende til Landets sydliga läge är Climatet här blidare än i de öfrige Rikets Huwuddelar, så at åtskilliga wäxter här fortkomma hwilka icke triwas i de nordliga Länderne. — Marken är i allmänhet fruktbar, säd är Landets förnämsta produkt. Den odlas här til den ymnighet, at den icke allenast förslår til Landets behof, utan åtskilliga trakter kunna utföra däraf til andra orter. De sädesrikaste trakterne äro slättbygderne uti Östergötland, Wästergötland, Dalsland och Skåne. År 1810 funnos uti Götaland 1,009,774 tunnland eller 43.62 qvadr. mil öpen åker, hwilket gör en nittondedel af Landets areala widd. Förenämnde år utsåddes tunnor, wete 11732, råg 183724, korn 227666, hafra 196164, blandsäd 94548, ärter 24878, potäter 67377. Samma år skördades tunnor, wete 60220, råg 942281, korn 1,094,035, hafra 884327, blandsäd 478201, ärter 121542, potäter 574321. — Många trakter hawa sköna ängar och förträffeligt mulbete; därtil hörer förnämligast Småland, hwilket närer en ansenlig mängd boskap och hwarifrån en myckenhet slagtoxar afsättes; och hwarest tilwärkas ost, som i läckerhet täflar med den bästa i Europa. Skåne säljer ock många oxar. År 1810 underhöllos i Götaland, hästar 254900, oxar 166414, kor 443216, ungnöt 303218, får 716276, par dragare 212514. — Uti södra delen af Småland och norra delen af Skåne finnas ansenliga eke- och bokskogar. Utaf ollonen som falla af dessa trän näras en myckenhet swin. — Fisk är jämwäl en af Landets wigtiga produkter. Uti Östersjön är strömming den slags fisk, som mäst fångas, men uti Kattegat intager sillen främsta rummet; därstädes fångas ock mycken annan slags [ 224 ]fisk, såsom råcka, kolja, kabeljo, torsk, häljeflundra, makril, och flera andra slag. Wänern och Wettern samt andra stora sjöar hysa ymnigt hwarjehanda slags Insjö fisk, såsom gädda, abborre, mört, m. m. Uti åarne som flyta genom Halland fångas den läckraste lax i Swerige. — Utaf metaller finnas Järn och Koppar i tämelig mängd, samt litet Guld. Bland andra slags mineralier må nämnas alun, kalk och marmor. — Inbyggarnes förnämsta näringsfång är åkerbruk, och på många ställen ansenlig boskapsskötsel. De som bo på hafskusten, förnämligast wid Kattegat, idka wigtigt fiskeri. Månge nära sig af bärgsbruk och skogshygge. — De waror som från Götaland utföras äro förnämligast säd och sill, hwartil komma järn, koppar, bjälkar, bräder, saltsjö-fisk, hummer, samt andra waror af mindre betydenhet. — Götaland är af alla Rikets huwuddelar tätast bebodt. År 1810 steg Folkmängden til 1,362124. Befolkningen är således 1600 människor på qvadrat milen. År 1751 war Folkmängden 967871; den har således på 59 år ökat sig med 394303. Följande Tabell wisar Folkmängden för åtskilliga år från 1751 til 1810.

År Folkmängd.
1751 967871.
1769 1,135691.
1772 1,145170.
1775 1,151012.
1780 1,194143.
1785 1,197352.
1790 1,202512.
1795 1,288742.
1800 1,319026.
1805 1,364583.
1810 1,362134.

Landets Indelning. Geografiskt; uti 10 Landskap: Östergötland, Småland, Bleking, Wästergötland, Dalsland, Bohusland, Halland, Skåne, Öland, Gottland; Politisk: Uti 12 Höfdingdömen, i allmänhet Län kallade: Östergötland eller Linköpings Län, Norra Småland eller Jönköpings Län, Östra Småland eller Kalmar Län, Södra Småland eller Wexiö Län, Bleking eller Carlskrona Län, Norra Wästergötland eller Mariestads Län, Södra Wästergötland eller Wänersborgs Län, Bohusland eller Göteborgs Län, Halland eller Halmstads Län, Norra Skåne eller Kristianstads Län, Södra Skåne eller Malmö Län, Gottland eller Wisby Län. Utaf dessa Höfdingdömen äro endast 4 som jämnt innefatta Landskapen af samma namn, nämligen Östergötland, Bleking, Halland och Gottland. Förenämnde 12 Höfdingdömen innehålla 57 Fögderien; Clerisk indelning, uti 7 hela Stift: Linköpings, Kalmar, Wexiö, Skara, Göteborgs, Lunds, Wisby, samt en del af Carlstads, hwilka inbegripa 94 Prosterien; Juridisk, uti 9 Lagsagor: Östergötlands, Wästergötlands och Dalslands, Bohuslands, Hallands, Norra och Södra Smålands, Östra Smålands, Blekings, Skåne, Gottlands, hwilka innehålla 54 Häradshöfdingdömen. I anseende til Bärgswäsendet finnas här et helt Bärgmästardöme: Smålands och Skånes, samt del af Södermanlands, nämligen Östergötlands. — Följande Tabell wisar Länen uti Götaland med deras areala widd, samt den Folkmängd, som hwart och et ägde år 1810.

Höfdingd. Qv. mil. Folkm.
Östergötland 100 163320.
Norra Småland 96 116131.
Östra Småland 98 138421.
Södra Småland 84 89977.
Bleking 27 69195.
Norra Wästergötl. 78 135489.
Södra Wästergötl. 120 152373.
Bohusland 42 116620. [ 225 ]
Halland 45 73686.
Norra Skåne 53 120511.
Södra Skåne 37 153824.
Gottland 24 32607.
Andel i Wänern 26 ———
Andel i Wättern 16 ———
Summa   846   1,362134.

Anmärkning. Sjöarne Wänern och Wettern äro icke inräknade uti de til dem gränsande Höfdingdömens areala widd; men alla öfrige smärre sjöar äro intagna uti de Höfdingdömen, hwaruti de äro belägne. — Följande Tabell wisar Folkmängden uti hwarje af förenämnde Höfdingdömen, för år 1805, hwaraf kan skönjas, huru mycket hwarje af dem wunnit eller förlorat uti Folkmängd, under kriget som fördes mellan åren 1805 och 1810.

Höfdingdöme. Folkmängd.
Östergötland 162859.
Norra Småland 117381.
Östra Småland 136296.
Södra Småland 89631.
Bleking 67200.
Norra Wästergötland 138410.
Södra Wästergötland 156271.
Bohusland 119514.
Halland 73594.
Norra Skåne 120547.
Södra Skåne 149892.
Gottland 32988.
Summa   1,364583.

Göta Lejon, en Skans belägen nära til Göteborg, består af et torn, 3 wåningar högt, med canoner besatt, och andra nödwändigheter försedt.

Götarswik, en Sätesgård uti Lillkyrka Sokn i Nerike, wid Hjelmaren, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, knappt höbol, skog til husbehof. Mangården består af en prydlig huwudbyggning af sten, om 2 wåningar, med flyglar af trä, jämte en god trägård med orangeri.

Götaström, et Järnwärk uti Tofteryd Sokn i Småland, äger 300 skeppund stångjärns-smide samt hjelpelig skog.

Götberga, en Sätesgård uti Skirö Sokn i Småland, består af 2 Mantal, äger 36 geometriska tunnland åker, 75 geometriska tunnland äng, ingen skog. Mangårdsbyggnaden, af trä, är en bland de prydligaste i orten, med en trägård.

Göta Älf. Denna ström har sit ursprung uti Härjedalen; under 62 gr. 20 min. Polhöjd, går sedermera in i Norge uti sjön Fämund, fortfar at flyta genom Norge, under namn af Trysild-Älwen, til dess hon råkar Wärmeland, genom hwilket Land hon flyter under namn af Clarälwen til sjön Wänern; när hon faller utur denna sjö bekommer hon först namnet Göta Älf. Hon faller ut i Kattegat, wid Göteborg, efter et lopp af 64 mil. Dess område är circa 340 qvadrat mil.

Götebol, en Sätesgård i Södermanland.[Dj 13]

Göteborg, en Stad i Wästergötland, belägen under 57 gr. 42 min. Polhöjd; wid wänstra grenen af Göta Älf, 0.8 mil från dess utlopp i hawet, 47.7 mil från Stockholm. Han består af 2 delar: Egenteliga Staden och Förstäderne, hwilka äro 3 och kallas Haga, Majorne och Masthugget, eller Amiralitets Warwet. Egenteliga Staden är reguliert anlagd, med räta gator, och har tilförene warit befäst. Dess storlek är 124 tunnland, men med Förstäderne håller han i widd circa 200 tunnland. Staden är i allmänhet wälbygd, mästadelen med wackra trähus, men därjämte finnas åtskilliga ansenliga stenhus. Kyrkorna äro 4, hwaraf 3 befinnas uti Egenteliga Staden, [ 226 ]nämligen Domkyrkan, Tyska kyrkan och Garnisons-kyrkan, samt 1 uti Amiralitets Warwet. År 1810 war antalet af hushållen 3822, och Folkmängden 19856, waraf 9633 woro mankön och 10223 qwinkön. År 1805 war Folkmängden 17760, hwaraf 11939 bodde uti Egenteliga Staden och 5821 i Förstäderne. Näst efter Stockholm finnes ingen Stad i Skandinavien som öwerträffar denna i Folkmängd. — Göteborg är Säte för en Landshöfdinge, en Biskop, et Gymnasium, et Amiralitet med Escader, en Fortifications Brigad, en Garnison, et Ostindiskt Handels-Compagnie, et Wetenskaps och Witterhets Samhälle, samt en Hallrätt. Här är ock en Trivial-Skola och 2 Boktryckerier. Med Manufacturer och Fabriker af hwarjehanda slag är Staden försedd. Här finnas 3 klädes- och ylletygs-fabriker, 1 tröje- och strump-wäweri, 2 buldans- och segelduks-fabriker, 3 färgerier, 1 waxduks-fabrik, 1 Engelskt garweri, 1 Engelskt gjuteri, 2 spegel-fabriker, 2 såpsjuderier, 4 tobaks-fabriker, 3 sockerbruk, 1 puder- och stärkelse-fabrik, 2 metall-fabriker. — Handelen är ganska betydlig och widsträckt, samt näst efter Stockholms den ansenligaste i Riket. De waror med hwilka handel idkas och som exporteras äro stångjärn til wid pass 110000 skeppund, finare järn, järnsmide, spik och stål 10000 skeppund, bräder 32000 tolfter, tjära och beck 3000 tunnor, sill 170000 tunnor, silltran 32000 åmar, utom många andra slags waror af mindre wärde, samt Ostindiska waror. Årligen afgå härifrån mellan 6 och 700 skepp til utrikes orter. Staden äger wid pass 160 egna skepp, dragande tilsamman omkring 9000 läster. År 1805 funnos här 202 Handelsmän och 236 Mästare uti åtskilliga handtwärk. Hamnen är god; en Örlogsflotta kan där beqvämligen ligga för ankar. Stadens åkerjord utgör 1578 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 153 hästar, 5 oxar, 171 kor, 15 ungnöt och 50 får. Stadens Riksdagsnumer är 4.[Dj 14]

GÖTEBORGS HÖFDINGDÖME. Detta utgöres utaf Landskapet Bohusland, samt en liten del af Wästergötland. Det är beläget mellan 57 gr. 30 min. och 59 gr. 10 min. Polhöjd. Det omgiwes af Norge, Dalsland, Wästergötland och Kattegat. Det håller i längd 16 mil, i största bredd 4 mil och i widd 42 qvadrat mil. — Marken är i allmänhet bärgaktig, samt genomskuren af åar, bäckar och sjöar. Den öfra delen af Landet som gränsar til Dalsland kallas Fjällgården; den är bärgaktig och skogrik. Den trakten som ligger mellan Fjällgården och Hawet kallas Slättlandet. Det är ingalunda slätt för bärg, men kallas så, emedan där är brist på skog. Den tredje trakten utgöres af Skärgården, eller Öarne och Holmarne belägna i Hawet, hwilka til större delen hawa sandaktig och dyaktig jordmån. Mellan bärgen på fasta landet är marken merendels fruktbar, och här finnas goda åkrar och ängar. Af de til Länet hörande Öar äro följande 3 de ansenligaste: Oroust, Tjörn och Hisingen. Ingen ström af betydenhet finnes mer än Göta Älf. Ingen sjö af synnerlig storlek finnes i landet; men några Fjärdar sträcka sig djupt in i landet, däraf Hakefjärden och Gullmarsfjärden äro de ansenligaste. — Produkter. Säd är wäl landets förnämsta produkt, men den förslår icke til inbyggarnes behof. År 1810 utgjorde öpna åkerjorden 42776 tunnland, det är en tjugutredjedel af landets [ 227 ]areala widd. Samma år war utsädet: tunnor wete 774, råg 2134, korn 13630, hafra 17847, blandsäd 7943, ärter 2674, potäter 4131; summa 49233, utom bönor som til ansenlig mängd odlas i detta land. Samma år skördades tunnor wete 4644, råg 15638, korn 68150, hafra 89235, blandsäd 39715, ärter 13370, potäter 33048; summa 263800. — Gräs wäxer på många ställen ymnigt, så at boskapsskötseln är tämeligen wigtig. År 1810 underhöllos i Länet 17839 hästar, 1415 oxar, 30616 kor, 16232 ungnöt, 52543 får, 9627 par dragare. Wid gränsen til Dalsland finnas goda skogar. Det nästgränsande hawet är rikt på hwarjehanda slags fisk, förnämligast sill. Antalet af de fiskeslag, som fångas i skärgården och längre ut i hawet stiger til 48. Där fångas ock mycket hummer och ostron. Uti Göta älf är ymnigt laxfänge. — Höfdingdömet är et af de bäst befolkade i Riket. År 1810 steg Folkmängden til 116620, hwilket gör 2776 människjor på qvadrat milen. År 1751 war densamma 75959; den har således på 59 år ökat sig med 40661. År 1805 war Folkmängden 119514. För sådan stark tilökning har man förnämligast at tacka sillfångsten, hwarigenom så många människjor wunnit en utwidgad näringsgren. Almogens näringsfång är wäl egenteligen jordbruk; men den ymnighet af sill och annan slags saltsjöfisk, som finnes i hawet här utanföre och dess fjärdar giwer en stor del af inbyggarne lägenhet til et annat ganska betydligt näringsmedel, nämligen fiskeri och af detta är sillfisket det ansenligaste. Wanligtwis fångas årligen mellan 2- och 300000 tunnor sill. Men utom sillfisket är et annat, kalladt Storfiske, som sker uti Nordsjön, 12 à 15 mil från kusten, med däckade fartyg, hwarwid fångas kabeljo, långor, råckor och häljeflundror; et mindre saltsjöfiske idkas närmare kusten, hwars fångst består uti torsk, flundror, makril och koljor. — Inbyggarne idka handel med bjälkar, bräder och andra skogs-produkter, som hitkomma från Dalsland och skogs-trakten i Länet, samt med boskap, smör, talg, hudar; men i synnerhet med sill och annan slags saltsjöfisk, samt med hummer och ostron. — — Höfdingdömet är indeladt i 5 Fögderien hvilka innehålla 2891 Mantal. Det utgör en del af Göteborgs Biskopsstift, hwilket inom Länets gränser innefattar 3 hela Prosterien, samt en del af Göteborgs Domprosteri; uti hwilka finnas 5 Städer, 35 Pastorat, med äwen så många Moderkyrkor, samt 53 Annexer och Kapell. Det innefattar en hel Lagsaga, utgörande 4 Häradshöfdingdömen, samt et Häradshöfdingdöme af Wästgöta Lagsaga. I anseende til Militairiska Författningen håller det et indelt Dragon-Regimente om 904 man, samt 2 Compagnien roterade Båtsmän.

Göteborgs Stift. Detta innefattar de bägge Landskapen Bohusland och Halland samt en ansenlig del af Wästergötland, samt håller i widd 135 qvadrat mil. Det är indeladt uti 10 Contract, nämligen Domprosteriet och 9 Prosterien. År 1800 woro Contracten 9 til antalet. Följande Förtekning wisar deras namn tillika med den Folkmängd, sonm hwart och et af dem den tiden hyste.

Prosteri. Folkmängd.
Domprosteriet 46856
Elfsyssels Contract 55972
Wikarnes 33318
Marks 18252
Kinds 19565

[ 228 ]

Fjäre 20147
Warbergs 20615
Halmstads 14786
Laholms 16051
  Summa   245562

Sedan den tiden har Elfsyssels Contract bliwit deladt i 2: Norra och Södra Elfsyssel.

Götened, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Kinne Härad, består af 4 Soknar: Götened, Moderförsamling, och Holmestad, Wättelösa, Ledsjö, Annexer, samt innehåller 58 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2056. — Götened Sokn innefattar 7 Mantal. Marken är ej bärgaktig, utan någorlunda jämn. Rådande jordarten är lera. På skog är brist. Utsädet är 140 tunnor, foderwäxter oberäknade. År 1810 war Folkmängden 205. Kyrkan är belägen under 58 gr. 32 min. Polhöjd; 2.6 mil från Mariestad. — Kyrkoherde-Bostället består af 1 Mantal, äger 67 tunnlands öpen jord, höbol til 200 à 220 stackar, egen tildelt skog, som dock är ganska ung och gles, god betesmark, samt enskild häst- och kohage. Mangårdsbyggningen är af sten.

Göteryd, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Sunnerbo Härad, består af 2 Soknar: Göteryd, Moderförsamling, och Traheryd, Annex, samt innefattar 81 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2740. — Göteryd Sokn innehåller 55 Mantal. Marken är på de flästa ställen stenbunden, dock finnas åkergärden som äro til det mästa stenfria. Rådande jordarten är sand, dock somligstädes mulljord. Skogen är hjelpelig och utan brist för hemmanens behof; på åtskilliga ställen wäxer ek och bok. Utsädet af råg, korn, blandsäd och hafra är 715 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1867. Kyrkan är belägen under 56 gr. 33 min. Polhöjd, 6.7 mil från Wexiö. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Askenäs; därnäst Foglanäs, Björkhult, Lillaryd och Kölaboda. Här finnes jämwäl et Järnwärk och Pappersfabrik kalladt Ryd.

Götewed, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wilska Härad, är Annex til Floby Pastorat, samt innehåller 16 Mantal. Marken är til det mästa jämn. Rådande jordarten är lermylla. På skog är fullkomlig brist. Utsädet är 348 tunnor. År 1810 war Folkmängden 377. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Floby kyrka. Den betydligaste Gården i Soknen heter Rosenskog.

Götlunda, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Nerike och Glanshammars Härad, wid Hjelmaren, innefattar 48.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1834. Kyrkan är belägen under 59 gr. 21 min. Polhöjd; 24 mil från Örebro.

Götlunda, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Flistads Pastorat, samt innehåller 26.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 832. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Flistads kyrka.

Götslunda, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, är Annex til Sunnersbergs Pastorat, samt innehåller 23 Mantal. År 1810 war Folkmängden 542. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Sunnersbergs kyrka.

Götslunda, en Kungsladugård i Sunnersbergs Sokn.

Göttewik, en Sätesgård uti Ekeby Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 16 tunnors utsäde, nödtorftigt höbol, swagt mulbete, tilräckelig skog, samt 5 torp.


Djurbergs rättelser och tillägg:
  1. Glumserud, en Spikhammare, äger 35 skeppunds tilwärkning, lider brist på skog. Wärket är anfördt såsom ägande en stångjärnshammare, hwilket är fel. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1061]
  2. Wärket hörer under Godegårds Järnwärk. [Tillägg och Förbättringar, s. 1054]
  3. Herrsäter anföres såsom belägen i Grebo Sokn. Detta är fel. Gården ligger i Wärna Sokn. [Rättelser, s. 1091]
  4. Uti de förrut til Gripsholms bränneri begagnade lägenheter och byggnader äro åtskilliga fabriker och inrättningar anlagde, bestående af 1 Blywitswärk med 4 par qwarnstenar, 1 Ättikswärk med ångmaschin och prässpump, som driwes af häst, 1 Såpwärk med 3 pannor, 1 Vitriol-Oljewärk med blykammare och inmurade kapeller, 1 Skedwatnswärk med 5 pannor, 1 Apparat för saltsyre beredning, 1 Menielwärk med degelslageri och ugn, Scheles Gröntswärk med torkskåp, qwarn och fiktur, en på Engelskt sätt inrättad senapsqwarn för häst, 1 Bränneri med 3 pannor, reservoir, pumpwärk, kölna med mältplåt, gröpqwarn för dragare, 5 krossqwarnar, åtskillige slöjde-wärkstäder. Mangårdsbyggnaden består af 21 eldrum. Statsbyggningen har 12 eldrum. Til fabriken hörer 5 tunnland odlad jord. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1061]
  5. Marken är ojämn, beswärad af stenbackar. Rådande jordmånen är stenbunden sandmylla. Utom 2 Hemman, som äga något bränsle til husbehof, lider Soknen brist på skog. Utsädet är 165 tunnor af all slags säd, utom ärter. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1061]
  6. En del af Krigsberg Sokn hörer til detta Härad. [Tillägg och Förbättringar, s. 1061]
  7. Galltorp uti Gärdslösa Sokn på Öland, är den enda Sätesgård på hela denna Ö, samt består af 1 Mantal. Gården är anförd med namnet Gulltorp, hwilket är fel. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1061]
  8. Wid Gården är anlagd en Linnefabrik, hwarest linnet på Norrländska wiset handteras, och som utsändt flera Elever til åtskilliga Landsorter. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1061]
  9. Gällby Sokn nämnes at wara Annex til Nårunga Pastorat, men detta är fel, ty hon är Annex til Björke Pastorat. Marken är ojämn, beswärad af stenkullar. Rådande jordmånen är stenbunden sandmylla. Utom de 3 Hemmanen Nolgården, Kärrtorp och Stengårdsslätt, som äga hjelpeligt löfskog, lida de öfrige brist på skog. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Björke Kyrka. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1061]
  10. Detta är fel. Gården heter Göberg och är förrut anförd. [Rättelser, s. 1091]
  11. Detta är fel. Gården heter Göingeholm och är förrut anförd. [Rättelser, s. 1091]
  12. Kanalen tager sin början utur en wik af Wänern wid Gården Sjötorp, och har genom Wästergötland 20 slussar. Högsta stället är Sjön Wiken som ligger 27 famnar högre än Wänern. Slussarnes bredd inom Wästergötland är fastställd til mindst 6 famnar inom portöpningen och deras längd inom slussportarne til mindst 20 famnar. Kanalens djup är 10 fot wid lägsta wattuhöjd, och dess bredd i botnen 48 fot. Widare härom finnes wid Artiklarne Lyresta och Sjötorp. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1062]
  13. Götbol är belägen uti Östra Wingåker Sokn, består af 1 Mantal, äger godt höbol, lider brist på skog, har wacker åbyggnad af trä, god fruktträgård, brukas under Sätesgården Clastorp. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1062]
  14. De 3 förstäderne ligga i följande ordning: Haga, Masthugget och Majorne. Egenteliga Staden håller i längd 800 famnar och i bredd 500; men med förstäderne är dess längd 2200 famnar. Gator och gränder uti egenteliga Staden äro 24 til antalet, däraf 10 gå efter längden af Staden och 14 efter bredden. De trakter som äro belägna wäster om gamla Amiralitetswarwet bära namn af Majorne, Sågängen, Hästhagen, Klippan, Röda sten, m. m. De hawa tilförene hört til Örgryte församling, men afståndet från kyrkan gjorde nödwändigt at inrätta en ny Församling, som blef kallad Marieberg. Den bebos til större delen af sjöfolk och personer, som tilhöra warwen, eller hawa sin bärgning genom den rörelse som upkommer af sjöfarten. Kyrkan är belägen 1100 famnar från egenteliga Staden. År 1810 war Folkmängden 19,856, däraf i Domkyrko Församlingen 5241, i Tyska 3052, i Garnisons 5386, i Hospitals, Fattighus och Spinhus Församlingarne 521, i Amiralitets Församlingen 3054, i Mariebergs 2456. År 1813 steg Folkmängden uti egenteliga Staden til 15,296. När härtil lägges Amiralitets och Mariebergs Församlingarne, blir Folknumern öwer 20 000. Sidstnämnde Församlingar höra likwäl icke til Staden, ehuru de i tabell längderne därtil räknas. Garnisons Församlingen i Älfsborgs Fästning räknas jämwäl til Göteborg. Den består til det mästa af Manskap, som från Staden commenderas dit. Wid Gymnasium äro 7 Lectorer Lärare. Allmänna inrättningar och stiftelser äro et Hospital, et Fattighus, et Kurhus, et Barnhus, et Frimurare Barnhus, et Sjukhus, en stiftelse at understödja sängliggande fattiga, nödlidande och sjuke, samt et Arbetshus. Här är ock en wattuledning. Här finnas 3 Apotek däraf 2 uti egenteliga Staden och 1 i Masthugget, samt 3 Boktryckerier. Af Fabriksanstalter funnos år 1812, twå Klädesfabriker, 1 Bomullsspinnerifabrik, 1 Kattunstryckeri, 2 Repslagerier, 3 Färgerier och Tryckerier, 1 Tapétmakeri och Färgfabrik, 5 Sockerbruk, 3 Skinn- och Lädergarwerier, 2 Spegelfabriker, 7 Urfabriker, 1 Såpsjuderi, 1 Linoljefabrik, 15 Tobaks- och Snusfabriker, 1 Kortfabrik. År 1810 funnos i Staden 361 Grof- och Minut-Handelsmän, 51 Victualie Handlare, 32 Fabrikörer, samt 305 Wärkstäder uti 43 särskilda slags Handtwärk. Medeltalet af 1811 och 1812 årens exporter [ 1063 ]woro 84,808 skeppund Stångjärn, 3387 dito finare Järn och Smide, 3820 dito Stål, 343 dito Spik, 380 dito Alun, 524 dito Bärgmåssa, 28,405 tolfter Bräder, 10,178 Bjälkar, 12,420 tunnor Tjära, 478 tunnor Beck, utom andra Swenska Produkter af mindre betydenhet, Ostindiska waror, samt waror inkomne från utrikes Orter. Stadens område eller ägor utgöra 1844 tunnland. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1062]