Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/Y
← VW |
|
Å → |
Y.
Ydre, et Härad i Östergötland, utgör sydligaste delen af detta Landskap, innefattar 7 hela Soknar: Malesanda, Torpa, Asby, Sund, Wästra Ryd, Norra Wi, Swinhult, samt delar af Askeryd och Rumskulla Soknar i Småland.
Yllesta, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, innefattar 3 Soknar: Yllesta, Moderförsamling, Näs och Wistorp, Annexer, samt består af 47.3 Mantal. Utsädet är 1350 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1036. — Yllesta Sokn består af 20.8 Mantal. Marken är til en del bärgaktig och mycket stenbunden, samt af kärr och måssar omgiwen, har äwen å många ställen stora och odugliga torfmåssar. Rådande jordmånen är af bördig sandmylla, til 3 qwarters djup, ofta på lerbotn, men nästan öweralt wattusjuk och kall, medelst de omkring ägorna liggande måssars köld och fuktighet, som genom dikning kunde mycket afhjelpas, om tid och tilgångar sådant medgåwo. Soknen har til större delen skog til ris och wedbrand, men intet hjelpeligt til dess behof. Til gärdsle och byggnad måste köpas. Utsädet af all slags säd är 600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 503. Kyrkan är belägen under 58 gr. 3 min. Polhöjd; 7 mil från Mariestad. De betydligaste Gårdarne heta Kettilstorp Herregården, och Yllesta Bordsgården, hwilka äro i sambruk.
Ymseborg, fordom et befäst Slott uti Bäck Sokn uti Wadsbo Härad i Wästergötland, 1.5 mil från Mariæstad. Förfallna murar efter detta fäste finnas ännu.
Ymseholm, en Sätesgård i Wästergötland.
Ynglingarum, en Herregård uti Häglinge Sokn i Skåne, äger 50 tunnors utsäde, tämeligen godt höbol, obetydelig skog, behöflig trägård.
Ysane, en Sokn i Bleking och Listers Härad, är Annex til Gammalstorps Pastorat. År 1805 war Folkmängden 760. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.
Ysby, en Sokn i Halland och Höks Härad, är Annex til Renneslöfs Pastorat, samt består af 118 Mantal. Marken är af lika beskaffenhet som i Renneslöf. I östra delen finnes skog, dock ej hjelpelig, hwarföre Soknen är underkastad samma öde som Renneslöf. Utsädet är 214 tunnor. År 1805 war Folkmängden 372. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.
Ystad, en Stad i Skåne, Malmö Län och Herresta Härad, wid Östersjön, på ömse sidor om en liten å, eller bäck som flyter härigenom, under 55 gr. 25 min. Polhöjd; 60.7 mil från Stockholm och 5.7 mil från Malmö, är irregulär, med til större delen trånga och krokiga gator och gränder, hwilka äro 18 à 20 til antalet. Han håller i längd 600 famnar, i bredd 300 och i widd 75 tunnland. 2 Torg finnas, bägge irregulära. Gårdarnes antal stiger til omkring 400 med 112 trägårdar och obebyggda tomter. Husen äro mästadelen byggde af korswärke, utom 3 som äro grundmurade. Kyrkor finnas 2, nämligen Maria eller Stadskyrkan samt Petri eller Hospitalskyrkan, utgörande hwardera et Pastorat. Publike Husen äro 3: Rådhuset, Triwialskolan och Hospitalet, alla 3 grundmurade. — År 1810 war Hushållens antal 509 och Folkmängden 2608, däraf 1208 woro mankön och 1400 qwinkön. År 1805 war densamma 2648, däraf 2053 hörde til Mariæ och 595 til Petri Församling. — Näringsfång äro handel, fabriksrörelse, handtwärk, fiskeri och jordbruk. Inrikes handelen är den wigtigaste. Den betydligaste waran, om afgår til inrikes orter, är säd, och de waror, som från dessa orter ankomma, bestå förnämligast uti timmer, bräder, järn, sill och tran. Utrikes handelen är obetydlig. Torrfisk, salt, hampa, lin och några nödwändiga kryddwaror hitkomma i ringa mängd, emedan de kringboende Landtmännerne finna mera sin räkning wid at förskaffa sig sådana waror från andra städer. Exporten til utrikes orter är obetydlig, emedan inga järnwärk eller ansenliga skogar finnas i nägden häromkring. De förnämsta utförs warorne äro säd, boskap, victualier, potaska och alun. — År 1805 ägde Staden 18 handelsfartyg. Qwarnar finnas 9, däraf 6 driwas med wäder, 1 med watn och 2 med hästar. Hamn har Staden icke, utan för några små fartyg allenast, som kunna ligga wid bryggan, hwilken är utbyggd 112 famnar i Hafssjön, men större fartyg ankra på öpna redden. Af fabriksanstalter finnas 1 tobaksfabrik, 1 kardfabrik, 1 såpsjuderi, 1 skeppswarf och 6 pennberederier. Fiske har Staden af tämeligen god beskaffenhet, bestående uti torsk, sill, lax, ål, tobis och flundror. År 1805 funnos i Staden 1 apotek, 20 handelsmän samt 118 wärkstäder uti 35 särskildta handtwärk. År 1810 utgjorde Stadens åkerjord 706 tunnland, hwaraf 150 nyttjas til höbärgning och et ansenligt antal til plantager af tobak och mulbärsträn. Mulbetes marken är widlyftig, men består til en stor del af sand och magra sandfält. År 1805 underhöllos 248 hästar, 18 oxar, 361 kor, 24 ungnöt. Nära wid Staden är en god hälsobrunn. — Stadens nuwarande numer bland Rikets Städer är 19. Marknad hålles här den 3 Julii och 12 October, enligt Almanackan; den 24 Februarii och 16 October enligt Tunelds Geografie. Mariæ församling i Staden samt Öja och Hedeskoga Soknar på Landet utgöra et Regalt Pastorat, hwars Folkmängd år 1805 war 2503. Petri församling i Staden med Bjeresjö Sokn på Landet, utgöra et Regalt Pastorat, hwars Folkmängd år 1805 war 1267.
Ytterby, en Sokn i Bohusland och Inlands Södre Härad, är Annex til Kongälfs Pastorat, samt består af 38.4 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen är til det mästa lermylla. Skog finnes icke. Utsädet är: tunnor wete 10, råg 20, korn 200, blandsäd 100, hafra 50, bönor 56, potäter 135. År 1805 war Folkmängden 1095. Kyrkan liggande wid Göta älf, är belägen 0.5 mil från Kongälf. Den betydligaste Gården heter Castellgården.
Ytter-Enhörna, en Sokn i Södermanland. Widare härom ses wid Artikeln Enhörna.
Ytter-Gran, en Sokn i Upland. Widare härom ses wid Artikeln Gran.
Ytter-Järna, en Sokn i Södermanland. Widare härom ses wid Artikeln Järna.
Ytter-Lännäs, en Sokn i Ångermanland och Södra Fögderiet wid Ångermanälwen, är Annex til Torsåkers Pastorat, samt består af 31 Mantal. Marken är bärgaktig, men mästadels med skogbewuxna högder, och innefattar för öfrigt Moland, har af den rådande jordmånen på slättbygden mjulna och förmånligare matjord, med starkare lerbotn, hwaremot uti skogsbygden är en magrare och mera sandaktig lermjulna och lika lös botn. Slättbygden har på nära håll brist på skog, men på 1.5 à 2 mils afstånd ersättning däraf å krono-allmänningen; Skogsbyggden, som är bärgaktigare har hjelpeligt skog. Mulbetet är trångt och magert särdeles i torra somrar. Skoglösa hemman hawa under namn af Fäbodskog fått utrymme på allmänningen. Utsädet är nära 400 tunnor. Åkern trädes til hälften. Jordens wändning genom ristning först til sädes- och sedan til höland öwas ock här. År 1810 war Folkmängden 1071. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. Märkwärdiga Orter äro: Nyland, en Hamn, Bollsta, en Masugn, Härnöström, en Pappersfabrik.
Ytternäs, en Sätesgård uti Näs Sokn uti Ulleråkers Härad i Upland, äger 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, passabel mangårdsbyggnad, behöflig trägård.
Ytter-Sela, en Sokn i Södermanland. Widare härom ses wid Artikeln Sela-Ön.
Yttersjö, en Sätesgård i Småland.
Ytter-Tjurbo, et Härad i Wästmanland och Wästerås Län, innefattar 4 Soknar: Sewalla, Tortuna, Björksta, Ängsö.
Ytteröe, et Pastorat i Norge och Norra Trondhiems Amt, innefattar 3 Soknar: Ytteröe, Moderförsamling, samt Mosvig och Vestvig, Annexer. Huwudsoknen är belägen på en ansenlig ö af samma namn. Inbyggarne äro gode sjömän och idka mycket fiske uti Hawet. År 1807 war Folkmängden i Pastoratet 2047.
Yxe, en Herregård uti Linde Sokn i Wästmanland, består af 4 Mantal, äger mellan 40 och 50 tunnors utsäde, prydlig åbyggnad, dels af sten, dels af trä reveterad.
Yxkullsund, en Sätesgård uti Berga Sokn i Småland, består af 2 Mantal, äger 36 tunnors utsäde, ymnigt höbol och skog, godt mulbete, tämeligen wacker mangårdsbyggnad af trä, ansenlig trägård. Til Gården höra 1 Ladugård i en annan Sokn, 10 dagswärkstorp, utom åtskilliga Frälsehemman.
Yxland, en ansenlig Ö i Uplands Skärgård, wid Segelleden, hörer til Länna Pastorat, är lång men smal, håller i längd 1.2 mil, men bredden öwerstiger ej 0.2 mil.
Yxnerum, en Sokn i Östergötland och Skärkinds Härad, är Annex til Björsäters Pastorat, samt består af 14.5 Mantal. Marken är mycket bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes tilräckeligt til behowet. Utsädet är 124 tunnor af all slags säd. År 1810 war Folkmängden 623. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnas 2 Järnwärk: Bokhult och Gobo.[Dj 1]
Yxningen, en tämeligen ansenlig Sjö, uti gränsen mellan Östergötland och Småland, håller i längd 1.5 mil.
Yxnäs, et Järnwärk uti Högsäter Sokn i Dalsland.
Yxstaholm, en Sätesgård uti Mällösa Sokn i Södermanland, består af 2.25 Mantal, äger betydligt utsäde och höbol. Så wäl Sätesgårdens åbyggnad, som alla mangårds husen på underliggande Bondegårdar och Torp äro upbyggde af tegelsten. Med Sätesgårdens åbyggnad stiger antalet af alla stenhusen på egendomen til omkring femtio.
- Djurbergs rättelser och tillägg:
- ↑ Soknen är belägen i 3 Härad. Största delen däraf ligger uti Skärkinds Härad, mindsta delen i Bankekinds Härad, och medlersta delen uti Norra Tjust i Kalmare Län. [Ytterligare Tilläggning, s. 1090]