Sök: A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U W Y Å Ä Ö


←  H
Geografiskt lexicon öwer Skandinavien eller De förenade Rikena Swerige och Norige
av Daniel Djurberg

I
J  →


[ 314 ]

I.

Ib, (Sankt), en Sokn i Skåne, Malmö Län och Rönnebergs Härad innefattar Ön Hwen i Öresund, hwilken förut är omnämnd.

Iboholm, en Sätesgård i Nerike.

Ickerberg, et Bärg uti Tuna Sokn i Dalarne, äger Järngruwor, som hysa rik och lättflytande malm, men hwilken är något kallbräckt. Wid dessa Gruwor upbrytas årligen mellan 4 och 5000 lass malm.

Ickholmen, en Masugn uti Rättwiks Sokn i Dalarne wid en wik, som inskjuter från Siljan in åt landswägen som går til Mora, har hjelpelig skog och nödig åbyggnad.

[ 315 ]Idala, en Sokn i Halland och Fjäre Härad, är Annex til Frillesås Pastorat, samt består af 10.5 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes til husbehof. Utsädet är 225 tunnor. År 1805 war Folkmängden 314. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Idde, eller Ide, et Pastorat uti Smålänens Amt i Norge, wid gränsen til Dalsland och Bohusland, består af 2 Soknar: Idde, Moderförsamling, och Enningdal, Annex. Det håller 2.6 mil i längd och 2 mil i bredd. År 1801 war Folkmängden 1806. I Pastoratet hawa warit sköna skogar, men numera äro de til större delen uthuggne til timmer och brännwed, hwilket har warit och ännu är Almogens förnämsta näringsfång; ty jordbruk och Boskapsskötsel är ganska ringa, icke i anseende til jordmånens dåliga beskaffenhet, utan af dess usla behandling. I Pastoratet finnas 6 Privilegierade sågwärk, som tilsamman årligen såga 3800 tolfter bräder. Den enda slags säd som här sås är blandsäd och hafra. Uti Pastoratets omfång äro belägna Staden Fredrikshald, Herregården Berby samt andra wackra Gårdar. Wid pass 3000 steg i öster från fästningen, på en jämn, 5 til 600 steg lång och bred, men af bärg innesluten, mark ses ännu tydliga spår af större och smärre gropar, hwarest de Swenske år 1718 haft en del af deras läger. 30 til 40 steg från det sydligaste tältspåret på et flatt bärg ligga 2 stora stenar, endast 4 steg från hwarandra; den ena af dem kallas Konung Carl den Tolftes bakugn, emedan den icke allenast nedinunder wid bärget har skapnad af en bakugn, utan skal wärkeligen bliwit nyttjad därtil af Swenskarne wid Fredrikshalds belägring år 1718. Detta Pastorat har wid Swenskarnes anfall på Norge i synnerhet warit hemsökt, och mycket ödelagt, nämligen uti sju-åriga fäjden från 1563 til 1570, åren 1658 och 1660, samt 1716 och 1718.

Idde og Marker, et Fögderi och Häradshöfdingdöme uti Smålänens Amt i Norge, innefattar 4 Pastorat: Idde, Aremark, Berg och Skiberg.

Idde Fjord, en Fjärd, som från Swinesund går in uti Idde och Markers Fögderi, samt gör gränseskilnad mellan Norge och Swerige på denna kanten.

Idingstad, en Sätesgård uti Östra Hargs Sokn i Östergötland, består af 2.2 Mantal, äger 28 tunnors utsäde, ansenligt höbol, godt multbete, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af sten, med wackra trägårdar, godt fiske i Roxen. Därunder lyda 8 Bondehemman och 12 torp.

Idnor, en Sokn i Hälsingland i norra Fögderiet, är Annex til Hudikswalls Pastorat, håller i widd 0.44 qvadr. mil samt innefattar 18.4 Mantal. Marken är ojämn och mycket stenbunden, samt bärgaktig; dock icke med några större eller högre bärgsträckor, såsom i det inre af landet, utan i likhet med andra Soknars belägenhet närmast wid hafskusten. Hela denna Sokn är belägen på et Näs mellan Hudikswalls-fjärden å ena, samt den så kallade Wintergatsfjärden å andra sidan. Rådande jordmånen är lera, på de högländtare odlade trakterne, mer och mindre rutnad mossa, eller så kallad myrjord på de lågländta och wattusjuka; samt sten och stenblandad mojord i skogarne. Ingenstädes finnes ren och god sand, icke ens wid hafsstränderne, där klippor och hålberg öweralt möta. Soknen har endast [ 316 ]hjelpelig tilgång på skog; men hotas med brist på framtiden, dels genom afsalu til den nära belägna Hudikswalls Stad, dels genom olåflig åwerkan på den skog som gränsar til hafsstränderne. Utsädet af all slags säd, mäst korn och blandsäd, kan med tämelig säkerhet räknas til 9 tunnor på Mantalet eller 165 tunnor på hela Soknen. Lin cultiweras jämwäl här, til et belopp af 600 lispund årligen, i medeltal, dock af sämre sort, och endast til gröfre wäfnad. Almogen närer sig af jordbruk, linskötsel, skogens afkastning, samt något strömmingsfiske. År 1810 war Folkmängden 478. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Hudikswall.

Idre, en Kapellsförsamling uti Särna Sokn i Dalarne. År 1810 war Folkmängden 165. Kyrkan är belägen 2.8 mil från Särna kyrka, och 2.4 mil från Norrska gränsen.

Igelsered, en Sätesgård uti Redwägs Härad i Wästergötland.

Igelösa, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Torne Härad, består af 2 Soknar: Igelösa, Moderförsamling, och Oderslöf, Annex, samt innehåller 33.4 Mantal. Marken i detta Pastorat är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes alsingen. Utsädet är 915 tunnor. År 1805 war Folkmängden 788. — Igelösa Sokn består af 7.2 Mantal. År 1805 war Folkmängden 273. Kyrkan är belägen under 56 gr. 46 min. Polhöjd; 2.5 mil från Malmö.

Iggesund, et Järnwärk uti Njutångers Sokn i Hälsingland, wid utloppet af Dellåns högra gren i hawet, består af 1 stångjärnshammare, spikhammare, wallswärk och 1 masugn.

Iglabo, en Sätesgård i Wästergötland.

Igneberga, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, är Annex til Wankiva Pastorat, samt består af 16.7 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Jordmånen uti större delen af Soknen är stenblandad swartmylla; uti Igneberga kyrkoby är den sandblandad. År 1805 war Folkmängden 639. Kyrkan är belägen 0.75 mil från Moderkyrkan.

Ihlen, en Förstad til Staden Trondhiem i Norge, på dess wästra sida, skiljes därifrån medelst en Graf, hwaröwer är en wacker Bro, som förenar honom med sjelwa Staden. Wid ytttersta delen af denna Förstad befinnes Köpmännernas Brädgårdar, hwartil den til Staden ankommande Brädladdning bringas, wräkes och sorteras, samt därifrån åter utskeppas. Här utanföre är en stor bugt eller wik af Trondhiems-Fjärden, kallad Ihlbugten, som är Stadens hamn, hwarest hela året igenom ligga en myckenhet större och smärre skepp samt andra fartyg; men emedan denna hamn är mycket grund långt ut från landet, så måste träladdningen med stora båtar utföras til skeppen wid hög sjö, och de fartyg som inbringa träladdningar måste antingen på dylika båtar eller med små flottor föra detsamma i land. Af inbyggarne äro åtskillige wärdshus-wärdar och krögare samt några handtwärkare och sjömän. Alla inbyggarne höra under Stadens civila och clerikala Jurisdiction. Wid sydwästra sidan af Förstaden up under stenberget äro uti en därifrån nedlöpande å några stora mjölqvarnar anlagde.

Ihlsvigen, en wälbygd och wacker Lustgård, med en wacker trägård, belägen innerst wid förenämnde hafsbugt.

Ilian, (Sankt), en Sokn i Wästmanland, Wästerås Län och [ 317 ]Norrbo Härad, är Annex til Wästerås Pastorat, håller i widd 0.22 qvadr. mil, samt består af 16.5 Mantal. Marken är i allmänhet mera jämn än bärgaktig. Rådande jordarten är lera. Skog finnes i allmänhet hjelpeligt. Utsädet är 320 tunnor. Soknen begagnar sig af Wästerås kyrka. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Lista; andre Gårdar af wärde äro Fredriksberg och Carlslund.

Irlandaholm, en Sätesgård uti Grawa Sokn i Wärmeland, har et angenämt läge, samt är en bland de egendomar i Wärmeland, som uti åkerbruket hunnit närmast i skick och fullkomlighet.

Ilsbo, en Sokn i Hälsingland och norra Fögderiet, är Annex til Rogsta Pastorat, håller i widd 0.44 qvadrat mil, samt innefattar 8 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig. Några slätter finnas dock. Rådande jordmånen är sandblandad lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 72 tunnor. År 1810 war Folkmängden 378. Kyrkan är belägen 1.25 mil från Moderkyrkan.

Ilstorp, et Consistorielt Pastorat uti Skåne, Malmö Län och Färs Härad, består af 2 Soknar: Ilstorp, Moderförsamling, och Björka, Annex, samt innehåller 11 Mantal. År 1805 war Folkmängden 378. — Ilstorp Sokn består af 6.5 Mantal. Marken är merendels jämn, och jordmånen sandig. På skog är brist, undantagne några små kärr, bewuxne med alebuskar. Utsädet är: råg 30 tunnor, korn 10, hafra 7, potäter 30 tunnor. Kyrkan är belägen under 55 gr. 37 min. Polhöjd; 4 mil från Malmö.

Imsland, en Sokn är Annex til Vigedals Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.

Indal, et Consistorielt Pastorat i Medelpad, består af 3 Soknar: Indal, Moderförsamling, samt Liden och Holm, Annexer, håller i widd 11.5 qvadr. mil, samt innefattar 48 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2333. — Indal Sokn håller i widd 2.82 qvadr. mil samt innefattar 27.2 Mantal. Hon utgör en ansenlig dalsträckning omkring Jämtlands-Älwen, hwilken här har namn af Indals-älwen. På ömse sidor om Älwen är et smalt sluttande land, som instänges af höga bärg. Större delen af hemmanen ligga på wänstra sidan om denna ådal och 7 byalag på den högra. Marken är för öfrigt bärgaktig, stenig och ganska ojämn med djupa dalar up efter Älwen. Jordmånen består merendels af lera, men flerestädes af watten- eller gäslera, utom några få ställen, hwarest finnes mjöla eller sandblandad jord. Skogen icke betydlig, är dock hjelpelig til husbyggnad, wedbrand och stängsel; på en och annan bys skog finnas jämwäl trän tjänlige til sågtimmer och bjälkar. Utsädet är mellan 5 och 600 tunnor. Höbärgningen stiger i goda år til 760 gillingar hö. Mulbetet mellan bärgen i dälderne är förträffeligt. I följe däraf är bokapsskötsel en huwudnäring. Vanligen underhållas här omkring 150 hästar, 580 kor, 720 får. I älwen och hawet idkas godt fiske. År 1810 war Folkmängden 1218. Kyrkan är belägen under 62 gr. 34 min. Polhöjd; 4 mil från Härnösand, och 2.3 mil från Sundswall. — Den betydligaste orten i Soknen är Sulå Järnwärk. På Prästebolets ägor är anlagt et finbladigt sågwärk med 4 ramar, som får sit mästa timmer nerflottadt uti älwen från Jämtland.

Inddal, en wälbygd Gård uti Stadsböygdens Pastorat uti [ 318 ]Fosens Fögderi uti södra Trondhiems Amt i Norge, har skön åker och äng, samt god skog.

Inderöe, et Fögderi och Häradshöfdingedöme uti norra Trondhiems Amt i Norge, är beläget omkring 64 graders Polhöjd, samt wid öwersta delen af Trondhiems-fjärden, och skiljes från Jämtland genom en fjäldrygg. Det innefattar 6 Pastorat: Bedstad, Sneåsen, Stod, Spareboe, Inderöe och Ytteröe, hwilka bestå af 19 Soknar. När de Gårdar undantagas, som äro belägna i fjäldtrakten, hwilka ofta förmedelst tidig frost om hösten äro underkastade misswäxt, så äro för öfrigt de fläste andra ganska goda sädesgårdar, så at i goda årgångar, något korn och mjöl kan utföras til afsalu. Här finnas jämwäl goda skogar, dock icke af den betydenhet som fordom, hwilket det oförhållningsmässiga hygget af sågtimmer til sågwärken, hwaraf här i Fögderiet finnas många, och nästan 1, jämwäl flere, wid hwarje Gård som har beqvämt wattufall, har förorsakat, och lärer med tiden aldeles ödelägga skogarne, hwartil dessutom kommer de skadeliga handsågarne, som Bönderne på några orter hawa satt i bruk. Wid hwarje Gård, som äger wattufall är tillika en mjölqvarn. Många sjöar ligga i Fögderiet, bland hwilka Sneåsenvand är den största, jämwäl flera större och smärre åar, öwer hwilka broar äro lagde wid de allmänna farwägarne, så at resande beqvämligen kunna fortkomma och äro wägarne tillika öweralt i ganska godt stånd. Förenämnde sjöar och åar äro ganska fiskrike. Trondhiems-fjärden som här inlöper, under namn af Strind-fjorden och danar åtskilliga små fjärdar, wikar och sund, ger jämwäl Almogen någon näring med fiske, i synnerhet af sill och torsk. I Spareboe Pastorat hawa 2 Kopparwärk varit i drift, men de äro numera nedlagde. De waror som Almogen utförer til afsalu bestå förnämligast uti fetaljewaror, korn- och hafremjöl, slagtboskap, fläsk, brännwed, fogelwildt, skinnwaror, m. m. De bönder som sjelwe äga sågwärk, hwilka äro månge i Fögderiet, sälja bräderne til Handelsmännerne i Trondhiem; andra skogsägare sälja sågtimret til sågwärks-ägarne; bräderne utföras til Trondhiem på jakter och stora båtar. Til Sommar- och Höst-marknaden i Trondhiem reser Almogen med sina saluwaror, och om wintern först i Mars månad til Levangers marknad, i Värdalen, hwarest de sälja och bortbyta en myckenhet hästar; de bringa jämwäl med sig åtskilliga slags waror, samt tilhandla sig af Jämtarne stångjärn och annat järnsmide, däribland hästeskor och söm, samt kopparbleck och arbetad koppar, som där fås för billigare pris än i Trondhiem. Följande förtekning wisar den Folkmängd, som de til detta Fögderi hörande Pastorat ägde år 1801.

Inderöe 2862.
Ytteröe 2047.
Bedstad 2696.
Stod 2177.
Spareboe 2735.
Sneåsen 1879.
  Summa   14394.

Inderöe, et Pastorat uti förenämnde Fögderi, består af 3 Soknar: Saxhoug, Moderförsamling, samt Hustad och Salberg, Annexer. Pastoratet utgöres til större delen af en halfö, som med et smalt ed hänger tilsamman med fasta landet. Denna halfö innehåller, många fjäld och klippor, men ringa och flerestädes ingen skog. Här finnas många stora gårdar, men sädesäringen är på många ställen ringa; ty jorden utmagras [ 319 ]medelst höets utförsel til afsalu i Trondhiem, som är Almogens förnämsta näring, och äga bönderne sjelwe stora båtar och jakter til sådan transport. Prästegården, som heter Lie, är en ganska god och wälbygd Gård, med en frukt- och köksträgård. Pastoratets Folkmängd är förut anförd.

Indsät, en Sokn uti Österdalen och Hedemarkens Amt i Norge, utgör jämte Qvikne Sokn et Pastorat. Här står på Gården Indsäts mark wid Örkla ån, en Smälthytta til Qvikne eller Indsäts kopparwärk, hwars gruwa ligger 3 mil från Indsät uti Qvikne Sokn. Widare om detta Wärk ses Artikeln Qvikne. År 1801 war Folkmängden i Pastoratet 1053.

Indvig, et Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge, består af 6 Soknar: Indwig, Moderförsamling, samt Udvig, Olden, Loen, Opstryen och Nedstryen, Annexer. Gårdarne ligga i små dalar, och på strandsidan längs med små fjärdar. Sädesäringen är någorlunda god, men skogarne äro obetydlige och til en del ganska ringa. Om wintern söker Almogen til de längre bort belägna fjärdarne för at idka fiskeri. År 1801 war Folkmängden 3899.

Ingarpsberg, en Sätesgård uti Nässjö Sokn i Småland, består af 1 Mantal, äger 18 geometriska tunnland öpen åkerjord uti 3 gärden, hwaraf 6 tunnland hwarje år besås med råg, 6 med wårsäd och 6 äro i träde. Jordmånen består af mylla och mojord, med en myckenhet sten, bärg och mossar. Den nuwarande ägaren mottog år 1801 denna egendom, nästan aldeles fördärwad, men har sprängt och bortfört de större stenarne och bärgmassorne på den förenämnde öpna åkern, samt uplagt flera tusende famnar stenmurar, hwarmed fortfares på Gårdens andra ägor. Stora aflopps- och flera tusende famnar andra diken äro gjorde i mossarne, hwilka ej äro af annan egenskap än wit- och röd-mossa, til hwars fruktbarhet fordras längre tid och mycket arbete; likwäl har ägaren å en del nu redan växande gröda. Ägendomen är af samme ägare hel och hållen til man- och ladugård nybygd, och är Sätesbyggningen den prydligaste i orten. Hela undra wåningen, 50 alnar lång, 25 dito bred och 7 dito hög, är af sprängd gråsten och walf, och den därpå warande öfra wåningen af trä; men hela byggningen reveterad. Omkring byggnaden är en trägård med mycken kostnad anlagd til 2 geometriska tunnlands widd, hwaruti en myckenhet fruktträn af flera slag äro planterade. Denna trägård fortfar ägaren at tilöka genom fyllningar uti 4 à 5 alnars djupa kärr och sumpiga ställen. Skog til wedbrand är någorlunda til husbehof. Ängen är widlyftig, men stenig och mycket bewuxen med löfskog. På denna har ägaren ock nedlagt mycket arbete och upodling. At afleda watnet utur några mossar och en på ägorna warande sjö har ägaren til en betydlig del börjat och därmed fortfar. På Gården äro jämwäl upförde tröskwärk och salpeterslador. Gården ligger 4 mil från Jönköping och 2 mil från Ekesjö efter landswägen räknadt.

Ingarö, en Ö uti Uplands skärgård, hörer til Wärmdö Pastorat, är en af de större Öar i denna skärgård, håller i widd 0.5 qvadrat mil.

Ingatorp, et Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Wedbo Fögderi, består af 2 Soknar: Ingatorp, Moderförsamling, och Bellö, Annex, samt innehåller 64 Mantal. [ 320 ]År 1810 war Folkmängden 1844. — Ingatorp Sokn innehåller 45.7 Mantal. Marken är stenbunden, mera bärgaktig än jämn. Jordmånen, mästadels sandblandad swartmylla är icke särdeles bördig. Skog finnes tilräckeligt; någre hemman hawa däraf ymnigt. Utsädet är 548 tunnor på twåtredjedelar af den öpna jorden, då en tredjedel hwarje år ligger i träde. År 1810 war Folkmängden 1381. Kyrkan är belägen under 57 grad. 39 min. Polhöjd; 7.3 mil från Jönköping. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Ryssebo. Uti Ingatorps By hålles Marknad den 5 November.

Ingarud, et Säteri-Rusthåll uti Berga Sokn i Wästergötland, består af 0.5 Mantal, äger 12 à 15 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, wacker mangårdsbyggning af trä, med en trägård.

Ingedal, en Sokn, är Annex til Skiebergs Pastorat uti Smålänens Amt i Norge.

Ingelsby, en Sätesgård uti Kyrkefalla Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 10 tunnors höst- och 20 dito wår-utsäde, ymnigt höbol, men brist på skog, wacker huwudbyggning af trä, om 2 wåningar. Här underhållas 50 nöt. På Gårdens ägor finnes 1 mjölqvarn och 1 siktqvarn. Gårdens belägenhet wid ån Tidan är behaglig.

Ingelstad, en Sätesgård i Wästmanland.

Ingelstad, en Sätesgård uti Torsås Sokn i Småland, äger 20 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, wacker trägård.

Ingelstad, et Härad uti Skåne och Kristianstads Län, innefattar 21 Soknar: Löderup, Hörup, Ingelstorp, Walleberga, Glemminge, Tofterup, Köpinge, Öfraby, Tryde, Spinstorp, Ulfstorp, Bollerup, Qwerrestad, Smedstorp, Östra Herrestad, Ingelstad, Hammenhög, Hannas, Hofby, Onslunda.

Ingelstad, en Sokn i förenämnde Härad, är Annex til Östra Herrestads Pastorat, samt innehåller 3.3 Mantal. Marken är jämn och sidländt. Rådande jordmånen är sand blandad med swartmylla. Skog finnes alsingen. Utsädet är 150 tunnor af alla slag. År 1805 war Folkmängden 264. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Ingelstad, en Sätesgård uti förenämnde Sokn, äger nära 150 tunnors utsäde eller nästan lika med Soknens, hwilken ock mästadelen lyder härunder, godt höbol, alsingen skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af sten. Til Gården höra 28 arbetshemman och 18 torp.

Ingelstad, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Oxie Härad, består af 2 Soknar: Ingelstad, Moderförsamling, och Östra Grewie, Annex, samt innehåller 24.7 Mantal. Marken i detta Pastorat är allmänt jämn, så at knapt finnes en och annan liten Ättebacke. En enda ansenlig högd, med någon brådstupa å ena sidan nära wid Ingelstads by, kan märkas, kallad Geteberg, från hwars spits man njuter en widsträckt och wacker utsigt. Jordmånen är på intet ställe sandig utan består allmännast af lera, någon swartmylla, äwen stundom något rödgrus. Skog finnes aldeles ingen, utom en lund wid Gården Månstorp. Utsädet är 760 tunnor af råg, korn och hafra sammantaget. År 1805 war Folkmängden 843. — Ingelsta Sokn innehåller 16.2 Mantal. Utsädet är 390 tunnor. År 1805 war Folkmängden 444. Kyrkan är belägen under 55 gr. 29 min. Polhöjd; 1.5 mil från Malmö. — Den [ 321 ]betydligaste Gården i Soknen heter Månstorp.

Ingelstorp, en Sätesgård uti Öra Sokn i Wästergötland, äger 20 tunnors utsäde, ringa höbol, brist på skog, förswarlig och rymlig mangårdsbyggnad af trä, med en trägård.

Ingelstorp, et Regalt Pastorat uti Skåne, Kristianstads Län och Ingelstads Härad, består af 2 Soknar: Ingelstorp, Moderförsamling, och Walleberga, Annex, samt innehåller 48.4 Mantal. Pastoratet är beläget mellan 2 bärgåsar, den ena i söder emot kusten af Östersjön, den andra i norr om Pastoratets ägor. Marken mellan dessa högder är jämn, och består mot hawet af flygsand samt mindre bördig sandmylla, längre från sjön af swartmylla, och närmast norra åsen af klaperjord, med större stenar belagd lermylla, och på några ställen flisstensbrått. I mån af jordmånens olikhet är bördigheten olika. Sandjorden måste flere år wila, och ger uptagen obetydlig afkastning. Af swartmyllan kan i allmänhet räknas sjette kornet. Utsädet är något öwer 1100 tunnor. På skog är aldeles brist. År 1805 war Folkmängden 1313. — Ingelstorp Sokn består af 2 Byar: Ingelstorp och Hammar, samt innehåller 23.6 Mantal. Utsädet är 500 tunnor. Torfjord finnes til husbehof. År 1805 war Folkmängden 574. Kyrkan är belägen under 55 gr. 26 min. Polhöjd; 6.3 mil från Kristianstad.

Ingesäter, en Sätesgård i Wästergötland.

Inglamåla, en Järngruwa uti Fröderyds Sokn i Småland, förser Holmshults masugn i denna och Braås masugn i Sjösås Sokn med malm.

Ingriatorp, en Sätesgård uti Dala Sokn i Wästergötland, enligt Jordeboken, men hörer til Borna Sokn, enligt Ecclesiastika fördelningen, består af 1 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, tilräckelig höfångst och skog, obetydlig mangårds-byggnad med en trägård. Gården lyder under Stora Dala Sätesgård i denna Sokn.

Ingsberg, en Sätesgård i Småland.

Ingsered, en Sätesgård uti Marks Härad i Wästergötland.

Inland, et Fögderi uti Göteborgs Län, består af 4 Härad: Södre, Nordre, Torne och Fräkne, samt innefattar 2 Städer: Kongelf och Marstrand, Fästningen Carlsten samt 20 Soknar: Kongelf, Ytterby, Torsby, Lycke, Härestad, Kareby, Romelanda, Ödsmål, Ugglum, Spekered, Norum, Solberga, Hålta, Görlanda, Hjertum, Wästerlanda, Forshälla, Reslered, Ljung, Grinnered.

Insjö, et Kopparwärk uti Ål Sokn i Dalarne, har på 11 år 1773–1783 giwit 250.7 Skepp:d gårkoppar, men har efter handen så aftagit, så at år 1783 icke tilwärkades mer än 3.4 skeppund gårkoppar. Koppargruworne befinnas i samma Sokn, men arbetet i dem är instäldt.

Intorp, en Sätesgård uti Gällstads Sokn i Wästergötland, äger mellan 25 och 30 tunnors utsäde, tämeligen ymnigt höbol, ansenlig mangårdsbyggnad af trä, med en trägård.

Irstad, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Siende Härad, håller i widd 0.48 qvadrat mil och består af 49.6 Mantal. Marken är ymsom jämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är lera, som på somliga ställen är blandad med mylla och klapersten. Somliga hemman hawa tilräckelig skog, somlige knapp och några alsingen. Utsädet är mellan 500 och 600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1027. Kyrkan är belägen under 59 gr. 35 min. Polhöjd; 0.8 mil från [ 322 ]Wästerås. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Gäddeholm, Brunnby, Kusta och Hagbyholm.

Irwingsholm, en Sätesgård i Nerike.

Isaksbo, en Gård uti Grytnäs Sokn i Dalarne, har et angenämt läge wid Dal-älwen. Jordmånen består helt och hållit af mojord. Här är circulations-bruk öfligt. Utsädet är 6 tunnor råg, 30 à 40 tunnor hafra, samt några få tun:r blandsäd.

Isala, en By uti Swärdsjö Sokn i Dalarne 0.5 mil från kyrkan, är märkwärdig, emedan där står ännu qvar den lada uti hwilken Konung Gustaf I. har tröskat i Dalskarls klädedrägt, när de Danske efterjagade honom, dem han på detta sättet lyckligen undslapp. En tunna Krono-spanmål är årligen af Swärdsjö Sokn anslagen til ladans underhåll. Bredewid ladan är ock en minneswård af Porfyr uprest öwer denna händelse.

Isberga, en Sätesgård i Smål:d.

Isie, (Lilla), en Sokn i Skåne, Malmö Län och Wemmenhögs Härad, är Annex til Torps Pastorat och består af 14 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen något sandig och lerblandad. På skog är fullkomlig brist. Utsädet är mellan 3 och 400 tunnor. År 1805 war Folkmängden 395. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

ISLAND. Detta Land hörer wäl numera icke til Skandinavien, utan til Danmark; men emedan det bliwit uptäckt och befolkadt af Norrmän, en lång tid lydt under Norrska Konungar, ligger mycket närmare til Norge än til Danmark, och en gång i framtiden, möjeligtwis, kunde bli förenadt med Skandinavien, så må en kort Beskrifning därom här äga rum. Landet består af en Ö uti Norra Oceanen mellan Norge och Grönland, 30 mil i norr om Skotland, 40 mil från Grönland och 80 mil från Norge. Dess Matematiska läge är mellan 63 gr. 7 min. och 66 gr. 44 min. Polhöjd. Det håller i längd 56 mil, i största bredd 28, och i widd 1120 qvadr. mil. — Island är ganska ojämnt och bärgigt land. Egenteligen består det utaf en sammanhängande kedja af bärg, som sträcka sig från öster til wäster efter hela dess längd, med åtskilliga smärre bärgsträckningar, som löpa twärs emot från norr til söder. Mellan dessa åsar finnas många, til en del stora och fruktbara dalar, som bära ymnigt gräs. Åtskillige af de höga bärgen som höra til desse åsar äro antingen öweralt eller ock på topparne beständigt betäckte med snö och is, samt kallas Jökuler. Många bärg äro wäl frie från sådant, men bestå af bara klippor och sand, samt äro således ofruktbare. På andra bärg, som ligga wid sidorna af landet, finnas gröna slätter af ansenlig widd som bära skönt gräs. Förenämnde Jökuler eller Isberg äro icke städse de högsta bärgen, utan några af dem äro tämeligen låga, så at det befinnas många högre omkring dem. Utaf bärgen finnas åtskillige, som antingen sprutat eller ännu spruta eld, och desse äro flästadelen Jökuler, dock finnas jämwäl några brinnande bärg, som icke äro jökuler. Af jökulerne eller isbärgen hawa åtskillige tid efter annan bliwit förwandlade til eldsprutande. Hekla är det bärg, som är mäst bekant bland de eldsprutande. I nyare tider hawa jökulerne Katlegiås, Öraife, det höga bärget Krabla, samt de därwid nära liggande bärgen Leirhniukur, Bjarnaslag och Higool, samt den stora jökulen Klofta, med några mindre bärg, som äro grenar [ 323 ]däraf bliwit bekante såsom eldsprutande. Jordbäfningar infalla ofta i detta land, mäst emot söder, men sällan mot wäster och norr. Genom dessa jordskalf hawa stora förändringar och ödeläggelser bliwit förorsakade. Warma och heta källor finnas i myckenhet på Island och åtskillige af desse hawa en mineralisk smak. Några af dessa warma källor äro så heta at man kan koka mat uti dem. En af dem benämnd Geiser är i synnerhet märkwärdig, emedan hon hwarje dag, på åtskilliga tider, under några minuter, upkastar sit heta watn, med en tjock stråle ända til 40 famnars högd, hwilket naturliga springwatn ej har sin like på jorden. Med strömar är landet wäl försedt. Åtskilliga sjöar finnas ock däraf den största kallad Myevand, håller i widd 4 qvadrat mil. — Oaktadt climatets stränghet finnas här dock många slags växter; til år 1780 hade man uptäckt et antal af 184 genera, utgörande wid pass 600 species. På skog är brist. Åkerbruk idkas föga, emedan säden swårligen kommer til mognad för köld skull. Grönsaker och kökswäxter finnas föga, endast 10 à 12 kryddgårdar finnas, hwarest man odlar kål, rowor, kålrötter, morötter, potäter och några andra slag. Trädfrukter triwas här icke. Af rofdjur finnas här inga andra slag än räwar. Utaf boskap intaga fåren främsta rumet, emedan isländarne mäst lagt sig til den aweln; mången Landtman äger 3 til 4 à 500 får. Nöt hållas icke i synnerlig mängd. Af foglar finnas inalles 24 genera, utgörande 66 species. Utaf desse utgöra wattufoglarne största antalet. Strömar och sjöar, men i synnerhet hawet äro rikeligen försedde med fisk. Bland dem äro lax, sill och torsk de wigtigaste slagen. Fiskeriet i hawet är et af inbyggarnes förnämsta näringsfång. Det är så wigtigt at de räkna sin förmögenhet efter den mängd af fisk, som de äga. Utaf insecter finnas et ansenligt antal. Til år 1786 hade man uptäckt 30 genera utgörande 111 species, och af maskar 120 species, däribland ostron och musslor. Af mineralier finnes silwer- koppar- och järnmalm, men brist på skog hindrar begagnandet däraf. Af andra skattbara mineralier finnes blyerts, kalk, marmor, orsten, magnesia, bärgkristal, gips, agat, bolas, fin lera, vitriol, alun, gagat, stenbeck och swawel. Det sista finnes i öwerflöd, både blandadt och gediget. Et Swawelwärk är ock i drift. Hwad handelen beträffar, så är densamma mästadelen byteshandel, emedan här finnes föga penningar. Utförswarorne bestå uti Landets produkter och några af dem tilwärkade waror. De betydligaste af dem äro fisk, så wäl saltad som torkad, tran, kött, talg, smör, hudar, fårskinn, räfskinn, fjäder, dun, ull, yllestrumpor och wantar samt swawel. — Emot storleken är Landet ringa bebodt. År 1801 war Folkmängden 47207. År 1760 war densamma 46201. Midtuti är Landet föga eller intet bebodt, utan inbyggarne bo wid hafskusten, samt uti de dalar som wetta åt hawet. De bekänna sig til Luterska Läran. I anseende til kyrkostyrelsen består Landet af et Biskopsstift kalladt Skalholts, hwilket innefattar 90 Pastorat, bestående af 246 Soknar. Tilförene har Landet warit indeladt i 2 Stift: Skalholt och Holum, men år 1801 blef det sednare uphäwit, och de därtil höriga Pastoraten förenade med Skalholts Stift. Lärdomen har i alla tider warit aktad hos Isländarne, och desse äro de samme som bewarat [ 324 ]Norrska och Swenska häfder från undergång. Här finnas 2 Skolar, den ena i Reikevig och den andra i Holum, samt 2 Boktryckerier, det ena i Holum och det andra i Rappsöe. — Regeringen öwer Ön förwaltas af en Landshöfding, på Landets språk Stiftamtmand kallad, som har sit Säte på Kungsgården Bessastader. Ön är fördelad uti 3 Amt och 4 Fjärdingar, nämligen Wästra Fjärdingen som utgör et Amt, Södra Fjärdingen likaså, samt Östra och Norra Fjärdingen et Amt. Dessa Fjärdingar och Amt äro återigen indelte uti 19 Fögderien eller så kallade Sysseler. Här finnas 6 Städer: Reikevig och Wästmannöe uti Södra Amtet, Grönnefjord och Isefjord i Wästra Amtet, samt Öefjord och Eskefjord i Norra och Östra Amtet. — Ön har warit obekant för Européer til midten af nionde århundradet, då den blef upfunnen af Norrmän. År 870 bosatte sig här de förste Norrmän. Inbyggarne woro sjelfständige under en democratisk Regering, til år 1261, då de friwilligt gåwo sig under Norrska Kronan, och från den tiden blef Island en Norrsk Provins. De förblewo ock under Norrsk Regering til år 1387, då de tillika med Norge kommo under Danska Kronan.

Istorp, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, består af 3 Soknar: Istorp, Moderförsamling, samt Öxnewalla och Hörred, Annexer, och innehåller 76 Mantal. Utsädet är 1740 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2496. — Istorp Sokn innefattar 35.6 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig i halwa Soknen samt tämeligen bördig. Rådande jordmånen är lera til något mera än hälften, den öfriga mylla och något sand. De fläste hemman hawa ingen skog, de öfrige någorlunda sit bränsle. Utsädet är 726 tunnor. År 1805 war Folkmängden 976. Kyrkan är belägen under 57 gr. 20. min. Polhöjd; 11 mil från Wänersborg. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Kransbro, Byslätt och Kärret.

Istrum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Walla Härad, är Annex til Warnhems Pastorat, samt innehåller 9.4 Mantal. Marken är någorlunda jämn. Rådande jordmånen är sandmylla och mojord. Skogstilgången är hjelpelig. Utsädet, då twåtredjedelar af öpna jorden årligen wanligen besås, är 90 tunnor råg, och 170 tunnor hafra. Korn, blandsäd och ärter sås obetydligt. År 1810 war Folkmängden 468. Soknen är förenad med Eggby Sokn om en och samma kyrka, och finnes under detta namn på Kartan öwer Mariestads Län.

Istrum, (Store och Lillegården), en Gård, uti förenämnde Sokn är Capitens-Boställe, består af 1.5 Mantal, och är af Säteri natur. Utsädet är 8 tunnor råg, och 16 tunnor hafra, när twåtredjedelar af jorden årligen besås. Höbolet är swagt, men skogstilgången hjelpelig.

Isum, en ansenlig Gård uti Froens Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.

Iwelstorp, en Sätesgård i Södermanland.

Iwetofta, en Sokn och Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Willands Härad, består af 40.7 Mantal. Marken är något bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen omskiftar af sand, lera, mull och mjälljord. Soknen har ymnig ek- och bokeskog å frälsejorden, men Krono- och Skatte-jorden måste köpa wedbrand från Näsums och Wånga Soknar. Utsädet är 1200 tunnor af all slags säd. År 1805 war Folkmängden 1615. [ 325 ] Kyrkan är belägen under 56 gr. 4 min Polhöjd; 2 mil från Kristianstad. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Årup.

Iwägsholm, en Sätesgård uti Ödeskölds Sokn i Dalsland, består af 1 Mantal, äger 7 à 8 tunnors höstsäde samt 70 à 80 tunnors wårsäde, godt höbol och mulbete, knapp tilgång på skog, wacker åbyggnad.

Iwö, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Willands Härad, består af 2 Soknar: Iwö, Moderförsamling, och Kiaby, Annex, samt innehåller 20 Mantal. Utsädet är 860 tunnor. År 1805 war Folkmängden 993. — Iwö Sokn utgöres af en ansenlig Ö, liggande uti en af de största sjöar i Skåne, som efter denna Ö kallas Iwö-sjön, samt består af 7.2 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig och stenig. Jordmånen består mästadelen af sand blandad med mylla. Skog finnes hjelpeligt för närwarande. Utsädet är 260 tunnor, men kan bliwa större, i afseende på de upodlingar som efter enskiftet nu årligen företagas. Kyrkan är belägen under 56 grad. 5 min. Polhöjd; 0.7 mil från Kristianstad.