Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/J
| ← I |
|
K → |
J.
Jacobsberg, en Sätesgård uti Järfälla Sokn i Upland, äger 40 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ymnig skog, ansenlig mangårdsbyggning om 2 wåningar, af trä, med en tämeligen god trägård.
Jacobsberg, en Sätesgård i Södermanland.
Jacobsdal, en Gård uti Solna Sokn i Upland, har et Waxblekeri och Waxljus-Fabrik, med en prydlig mangårdsbyggning af sten.
Jarlsberg, et Grefskap uti Kristiania Stift i Norge, beläget wid öpningen til Kristiania-fjärden, omkring 59 gr. 20 min. Polhöjd; består af 12 Pastorat, hwilka innehålla 29 Soknar, förutan Städerne Tönsberg och Holmestrand, hwilka också ligga i Grefskapet. Gårdarne äro i allmänhet ganska goda til sädes- och höafling samt hawa goda skogar. Inbyggarnes näring består därföre uti åkerbruk, boskapsskötsel, timmerhygge til bräder samt fiskeri. I Skouge Sokn har tilförene warit i drift et silwerhaltigt blywärk kalladt Kånerud, som nu är nedlagt. På stället där Wärkets byggningar stått är nu en stor mjölqvarn och en spik-Fabrik. Dessutom ligger i Grefskapet uti Hof Sokn Eidfos Järnwärk samt Vallöe Saltwärk. Följande förtekning wisar de til detta Grefskap hörande Pastoraten tillika med den Folkmängd, som hwarje af dem hade år 1801.
| 1 | Sem | 2633 |
| 2 | Borre | 1812 |
| 3 | Våle | 1682 |
| 4 | Hof | 1187 |
| 5 | Laurdal | 1852 |
| 6 | Aneboe | 1694 |
| 7 | Skouge | 1493 |
| 8 | Nötteröe | 3245 |
| 9 | Stocke | 3675 |
| 10 | Ramnäs | 2067 |
| 11 | Botne | 1488 |
| 12 | Sande | 1794 |
| Härtil kommer | ||
| 13 | Strömmen, Annex til Hurum | 1068 |
| 14 | Förstäderne til Bragnäs så widt de röra Grefskapet Jarlsberg | 124 |
| Summa | 25813. | |
Jarlsberg, en ansenlig Gård uti Sem Sokn, nära til Tönsbergs-fjärden, en fjärdedels mil från Tönsberg, är huwudorten uti förenämnde Grefskap samt säte för ägaren. Åbyggnaden är stor och prydlig samt har en wacker utsikt.
Jerbo, en Sokn i Dalsland och Walbo Härad, är Annex til Högsäters Pastorat och innehåller 19.1 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Jordmånen är twåtredjedelar lera och en tredjedel sand. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 620 tunnor. År 1805 war Folkmängden 653. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Moderkyrkan.
Jedderen, et District uti Stavangers Amt i Norge. Det håller i längd 6 à 7 mil utmed hawet med en bredd af 1 à 2 mil. Jedderen är et jämnt och aldeles platt land utan bärg, så at, då man är ute på hawet, man kan skönja åkrar, ängar och gårdar på landet, emedan där icke finnas några bärg eller näs, som betaga utsigten. Utanför stranden finnas inga öar eller holmar. För sjöfarande är Jedderen et särdeles farligt land; ty emot nordwästen befinnes et blindt stengrund, som löper hela milen uti hawet, som förorsakar at skepp ofta därpå stranda och förolyckas, så framt icke de fara långt utomkring detsamma. Dessutom fattas här sådana hamnar, hwarest en båt kan söka in uti, hwilket är en stor olägenhet för inbyggarne wid deras betydliga sjöfart och fiskeri i hawet. Marken är eljest fruktbar och sädesäringen ganska god, i åarne i synnerhet i Figgen och wid Egersund är betydligt laxfiske. Wid kusten idkas ock ansenligt fiskeri; här finnes jämwäl hummer och ostron. Uti detta District finnes ingen skog, och i följe däraf äro byggnings-materialerne ganska kostbara, hwarför ock ladugårdshusen äro upförde af torf och gråsten. Til bränsle nyttjas torf. Flygsand har på åtskilliga ställen wid kusten gjort betydlig skada. Jedderen utgör et Prosteri bestående af 5 Pastorat, innefattande 14 Soknar. Följande förtekning wisar dessa Pastorat tillika med den Folkmängd, som hwarje af dem ägde år 1801.
| Höjland | 1469 |
| Håland | 1204 |
| Hå | 1707 |
| Klep | 977 |
| Lye | 1807 |
| Summa 7164. |
Dessutom ligger uti Districtet Jedderen Staden Stavanger, med underliggande Ranneberg, Annex, hwilka höra til Stavangers Prosteri. — Jedderen utgör jämte Districtet Dalerne et Fögderi som består af 9 Pastorat, nämligen de 5 nyssnämnde samt Lunde, Saggendal, Eggersund och Helleland, som innehålla 21 Soknar, jämte Stavanger med sin Annex Ranneberg; dessutom de delar af Bakke och Tonstads Soknar, uti Mandals Amt, som ligga wäster om Sire ån.
Jellebech, et marmorbrott beläget 1 mil från Bragnäs i Norge; 4 mil därifrån är et Koboltwärk.
Jelsöe, et Pastorat och Tingslag uti Stavangers Amt i Norge, består af 2 Soknar: Jelsöe, Moderförsamling, och Sandöe, Annex. Almogen bemödar sig med utmärkt flit om jordbrukets förbättring. De äga goda skogar til sina Gårdar, samt idka godt fiske af sill, torsk och annan slags fisk. År 1801 var Folkmängden 1908.
Jerken, eller Erken, en sjö, uti Upland och Stockholms Län, är en af de största i detta Landskap. Dess storlek är 0.25 qv. mil.
Jerpen, et Pastorat och Tingslag uti Tellemarken och Bradsbergs Amt i Norge, består endast af en Sokn. Denna anses med billighet bland de wackraste nägder i Norge. År 1801 war Folkmängden 4229.
Jersjö, (Norr), en Sätesgård uti Carlskyrka Sokn i Upland, har en vacker belägenhet wid sjön Jerken, äger 35 tunnors utsäde, bärgligt höbol, ymnig skog, tämeligen wälbygd mangård, med en wacker trägård.
Jersjöbo, et Järnwärk uti Söderbärke Sokn i Dalarne, består af 1 hammare med 275 skeppund stångjärnssmide.
Jevnager, et Pastorat och Tingslag uti Kristians Amt i Norge, består af 2 Soknar: Jevnager, Moderförsamling, och Lunde, Annex. År 1801 war Folkmängden 2921. I detta Pastorat är Hadelands Glas-Fabrik belägen.
Jockmok, et Consistorielt Pastorat i Lappland, består af 2 Soknar: Jockmok, Moderförsamling, och Qwickjok, Annex. I anseende til storleken är detta Pastorat det andra i Riket. Det håller i widd 160 qvadrat mil, det är så mycket som Landskapen Upland och Gästrikland sammantagne. År 1805 war antalet af Mantalen 22; men genom skattläggningar på Nybyggen, har detta antal ökats, så at det nuförtiden utgör nära 24 Mantal. Uti sydöstra och nedra delen af landet är marken någorlunda jämn, med här och där befintliga bärg; men i den öfra delen som gränsar til Norge är den ganska bärgaktig, bestående til större delen af stora fjäld. Bland de härwarande fjälden är Sulitjälma, liggande uti Riksgränsen märkwärdigt för sin högd. Hela landet är för öfrigt upfyldt af sjöar, kärr och mossar; dock förekomma på åtskilliga ställen slättmarker. Rådande jordmånen är sand. Den största strömen, som flyter genom landet är Lule-Älf. Bland sjöar är Stora Lule-watnet den största, han är 7 mil lång, men knapt 1 mil bred. Uti nedra delen af Pastoratet, som innefattar Jockmoks Sokn är ymnigt skog, men i öfra delen eller Qwickjok endast hjelpeligt. Uti Qwickjoks Sokn finnes rik järnmalm uti bärget Ruoteware. Uti bärgen Korkeware och Alkaware finnes silwermalm. Silwerwärket som wid år 1670 anlades, ödelades år 1707, emedan det war omöjligt för is i botn at åtkomma någon silwermalm. Silwerstreket uti Kedkeware håller föga silwer, men 80 procent bly, är altså et af de rikhaltigaste blystrek som finnas. Utsädet uti Pastoratet stiger til circa 60 tunnor, däraf 52 uti Jockmoks Sokn och 8 i Qwickjok. År 1805 war Folkmängden 1294, däraf 867 i Jockmoks Sokn och 427 i Qwickjok. År 1805 funnos här 40 skattlagde Nybyggare som bebodde 31 byar, samt 22 oskattlagde Nybyggare. Lappalmogen i detta Pastorat bebor 4 byar: Jockmok liggande nederst i Pastoratet bebos af 26 Lappmän; Socksjok belägen omkring Lule-Älf, bebos af 48 Lappmän; Sirkaslokt, liggande midt i Pastoratet, bebos af 49 Lappmän; Turpenjaur, belägen uti fjäldtrakten, bebos af 38 Lappmän. År 1805 underhöllos i Pastoratet 40 hästar, 70 oxar, 310 kor, 110 ungnöt, samt 540 får och getter. Jockmoks kyrka är belägen just under Polcirkelen eller 66 grad. 30 min. Polhöjd; 14 mil från Luleå Stad. Wid kyrkan befinnes Skola, Tings- och Upbördsställe samt Marknadsplats. Detta Pastorat jämte Gelliware kallas Luleå lappmark.
Joendal, et Skeppslag uti södra Bergenhus Amt i Norge, består af 1 Sokn, som är Annex til Strandebarms Pastorat därstädes. Marken i denna Sokn är tämeligen fruktbar, så at den wäl närer sina inbyggare, hwilka äro de bästa jordbrukare i Hardanger. Här äro sköna timmerskogar, hwilka giwa inbyggarne god förtjänst medelst brädsågning och brädernas afsalu i Bergen.
Johannes, (Sankt), en Sokn i Östergötland och Lösings Härad, är Annex til Olofs Församling i Norrköping, innehåller 35.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 772. Soknen har sin kyrka i Staden.
Johannisberg, en Sätesgård uti Gottröra Sokn i Upland, består af 5 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, reveterad, med en ansenlig trägård.
Johannisberg, en Kongs-Ladugård uti Lundby Sokn i Wästmanland, wid Mälaren, består af 9 Mantal, äger 162 tunnlands åkerjord, höbol til 380 lass, brist på skog, men en wacker ekeplantering, prydlig mangårdsbyggning af sten, med en ansenlig trägård. Ladugårdshusen äro mästadelen bygde af sten.
Johannisberg, en Sätesgård i Östergötland.
Johannisberg, en Gård uti Ronneby Sokn i Bleking, äger Privilegium på en Saffians- och Läder-Fabrik.
Johannisborg, et fordom warande slott i Östergötland nära til Norrköping, är numera nästan aldeles förstördt.
Johannisfors, et Järnmanufacturwärk uti Forsmarks Sokn i Upland, har 1 spikhammare samt en inrättning för fjädersmide och axelswarfning. Wärket hörer under Forsmarks Järnwärk, som här äger et ganska stort magasin af sten, samt åtskilliga wackra och rymliga stenhusbyggningar för Arbetarne. Den därmed förbundna Landtgården består af 3 Mantal, men äger obetydligt utsäde, emedan större delen af jorden anwändes til äng och betesmark. Ängen är stenbunden och nog litet giwande. Wid Gården ske årligen betydliga odlingar på mossar och ängsmarken.
Johannisholm, en Glas-fabrik uti Wenjans Sokn i Dalarne, driwes med 2 Hyttor och har ymnig skog.
Johannishus, en Sätesgård uti Hjortberga Sokn i Bleking, består af 12 Mantal, äger 70 à 80 tunnors utsäde, höbol til 6 à 700 häckar hö, ymnig skog, som wäl wårdas, ansenlig mangårdsbyggnad af sten, med 2 trägårdar.
Johannisnäs, en Sätesgård i Södermanland.
Johanslunda, en Sätesgård uti Öwerselö Sokn i Södermanland, äger 30 tunnors utsäde, swagt höbol, inalles 100 lass, hjelpelig skog, tämeligen ansenlig mangårdsbyggnad af trä, med en trägård om 3 tunnland.
Jomfrue-Bråtten, en Lustgård strax utanför Kristiania i Norge på Egeberg, uti Aggers Pastorat, hwarifrån man har en wacker utsigt öwer hela Staden och andra nägder. Wid Gården är en wacker trägård.
Jonekulla, en Gård uti Hoby Sokn i Bleking, är Häradshöfdinge-Boställe för Bräkne och Listers Härader, består af 1.1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilökt genom en stor kärr-odling, mangårdsbyggnad af trä.
Jonsberg, en Sokn i Östergötland och Östkinds Härad, är Annex til Häradshammars Pastorat, samt innehåller 51.3 Mantal. Marken är ganska bärgaktig. Jordmånen består dels af klapersten med mylla, dels af Björk- och skogslera. Skog hawa de fläste hemman til risbränsle och stängsel, få äga något til byggnadstimmer utom Sätesgårdarne Gottenwik och Broxwik. Utsädet är 600 tunnor. Utanför kusten ligger en ansenlig skärgård, hwarest idkas indrägtigt fiske, förnämligast af strömming. År 1810 war Folkmängden 1059. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar äro Gottenwik, Brukswik, Hofgren och Jonsberg.
Jonsberg, en Sätesgård i förenämnde Sokn, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol och mulbete, brist på skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, med en wacker trägård och widsträckta trädplanteringar, 1 sågwärk, 1 wattuqvarn, 1 wäderqvarn.
Jonsbol, et Järnwärk uti Wisnums Sokn i Wärmeland, äger 1600 skeppund stångjärnssmide.
Jonsknuden, et af de högsta bärgen uti Kristiania Stift i Norge wid Staden Kongsberg, håller i lodrätt högd 430 famnar öwer hafsytan.
Jonsjö, en Sätesgård uti Weddige Sokn uti Halland, äger 30 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af trä, med en wacker trägård.
Jonstorp, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, är Annex til Farhults Pastorat, samt innehåller 27.5 Mantal. Marken är bärgaktig åt hafssidan, men jämn inåt landet. Rådande jordarten är sand och sandmylla utmed sjökusten, ler och lermylla längre in åt landet. Surskog finnes hjelpeligt. Utsädet är 700 tunnor. Gulockra tilwärkas af några torpare, men brist på afsättning wållar at denna näring är föga lönande. Slipsten hugges ock af större och smärre dimensioner. Uti hafswiken hwarwid Soknen är belägen idkas sillfiske, men endast af några få. År 1805 war Folkmängden 1223. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.
Jonswensgård, en Sätesgård uti Lundby Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, höbol til 100 stackar, mangårdsbyggnad af trä.
Jonusvando, en Trakt uti Jukkasjärwi Sokn i Lappland, belägen 7 mil från kyrkan, hyser ymnig järnmalm, som är dels af Bispbergs dels af Grängeart. Från de härwarande gruwor föres malmen til Jonuswando och Tornefors masugnar, från hwilka tackjärnet sedermera fortskaffas til Kängis Järnwärk. — Jonuswando masugn ligger så nära til gruworna, at malmen från handwind med bäror beqvämt lägges i Rostmurarne. Kalk, limsten och pipsten brytes ock nära därintil.
Jordanger, en Sokn, är Annex til Hasslöe Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.
Jordberga, en Sätesgård uti Källstorps Sokn uti Skåne, består af 7.5 Mantal, äger 200 tunnors utsäde af alla sädesslag, medelmåttigt höbol, ansenlig men icke prydlig mangårdsbyggnad af sten, innehållande 3 byggningar, med en trägård, et stort och wackert magasin af sten. Under Gården höra 47 hemman, 2 wäderqvarnar samt 1 fiskeläge kalladt Beddinge.
Jotaland eller Jotunland. Med dessa namn beteknades i äldsta tiderne Skandinavien.
Jukkasjärwi, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Lappland och Norrbotns Län, håller i widd 144 qvadrat mil; det är något drygare än Wästmanland och Nerike sammantagne. Nedra delen af Soknen som ligger omkring kyrkan utgör en widträckt malmtrakt om circa 40 qvadrat mils widd, bestående af många koppar- och järnmalms-strek, samt är en fortsättning af den stora malmtrakten uti Gelliware Sokn. Desse malmstrek äro til en del ganska rikhaltige. Fjäldtrakten har wäl höga fjäldberg, men de äro här flacke och långsluttande. Uti ådalarne omkring de stora strömarne samt annorstädes finnas ängar och upodlingsfält. 2 stora strömar flyta genom landet: Torne- och Laimio-älwarne, hwilken sednare är en gren af den förra. Af sjöar är Tornejaur den största, 6 mil lång. Af malmbärgen som här finnas äro Swappawara och Schlangliwara kopparmalmberg de rikhaltigaste, samt Jonuswando malmtrakt, Kerunawara och Luosawara järnmalmstrek de ymnigaste. I nägden af dessa och andra malmbärg finnas ansenliga skogar, widsträckta ängsländer och upodlingsfält, samt tjänliga strömfall, jämte dem som Torne-älwen meddelar, hwilken på några forssar när är farbar ända ned til hawet. På et ställe i Soknen finnes rikhaltig alunskifer. — Soknen är skattlagd til 4.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 965. År 1805 funnos här 37 Nybyggare, som bebodde 12 byar. Lapp-almogen i Soknen bestod samma år af 88 Lappmän, hwilka bebodde 4 byar. Samma år underhöllos i Soknen 26 hästar, 10 oxar, 230 kor, 50 ungnöt samt 400 får och getter, utom renar hörande til Lapp-Almogen. Åkerjorden utgör 35 tunnland. Kyrkan är den nordligaste af alla i Riket. Hon är belägen under 67 gr. 50 min. Polhöjd; wid Torne Älf, 24 mil från Luleå. Här är Skola, Tings- och Upbörds-ställe samt Marknadsplats. Enontäkis Sokn ligger wäl nordligare än Jukkasjärwi, men dess kyrka är belägen inom Ryska gränsen. Jukkasjärwi jämte Enontäkis kallas Torneå Lappmark. — Någre lärde Fransoser, hwilka sedan de besökt en stor del af Europa, Asien och Afrika, emot slutet af sjuttonde århundradet befunno sig här, hawa på en Tafla uti denna Sokns kyrka ristat följande Versar.
Gallia nos genuit, vidit nos Africa, Gangem
Hausimus, Europamque oculis lustravimus omnem
Casibus et variis acti, terraque marique,
Stetimus hic tandem nobis ubi defuit Orbis.
Jula, en Sätesgård i Utby Sokn i Wästergötland, äger 40 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, tilräckelig skog, godt fiske i sjön Ymsen, tämeligen ansenlig åbyggnad, med en trägård.[Dj 1]
Julared, en Sätesgård i Halland.
Juleberg, en Sätesgård uti Abilds Sokn i Halland, äger 60 tunnors utsäde i circulationsbruk, höbol til 250 lass, hjelpelig skog, 2 wackra mangårdsbyggnader af trä, med en trägård.
Juleta, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Oppunda Härad, håller i widd 1.38 qvadrat mil, samt innefattar 87 Mantal. Marken är til större delen jämn, en del stenbunden och bärgaktig. Rådande jordmånen består af bördig lera och til en del af sandblandad mylla. Af skog är hjelpeligt förråd. Utsädet är 850 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2444. Kyrkan är belägen wid sjön Öljaren, under 59 grad. 9 min. Polhöjd; 7 mil från Nyköping.
Juleta, en Sätesgård i förenämnde Sokn wid Öljaren, äger 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilräckelig skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af sten, med en mot Gårdens behof swarande trägård.
Julpa, en berustad Sätesgård uti Romfartuna Sokn i Wästmanland, består af 1.5 Mantal, äger något öwer 30 tunnors utsäde, hjelpelig äng och skog, tämeligen ansenlig åbyggnad.
Julsjö. Denna Sokn är förut beskriwen under namn af Hjulsjö. Enligt Kongl. Resolution år 1795 skal Soknen wid förefallande vacance bli särskildt Regalt Pastorat.
Julsta, en Sätesgård i Upland.
Jumkil, en Sokn i Upland, Upsala Län och Bälings Härad, är Annex til Åkerby Pastorat, håller i widd 0.47 qvadrat mil, samt innefattar 23.6 Mantal. Soknen utgöres til sin bördigaste del af en ådal, och är i öfrigt bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. En liten del af Soknen saknar skog, men den öfriga delen har hjelpeligt däraf. Utsädet är 345 tunnor af alla sädesslag. År 1810 war Folkmängden 620. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Wallhåf och Björnarbo.[Dj 2]
Jung, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Skånings Härad, består af 3 Soknar: Jung, Moderförsamling, Öttum samt Fyrunga, Annexer, och innefattar 40.7 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1296. — Jung Sokn består af 16.75 Mantal. Marken är jämn; rådande jordmånen är lera och lermylla. På skog är fullkomlig brist. Utsädet är 500 tunnor, mästadelen korn och hafra. År 1810 war Folkmängden 542. Kyrkan är belägen under 58 gr. 22 min. Polhöjd; 5.8 mil från Mariestad.
Jungfrugården, en Sätesgård uti Kimbo Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 35 tunnors utsäde, tämeligen godt höbol, någon, men otilräckelig skog til bränsle och gärdsel.
Junsele, en Sokn i Ångermanland och Södra Fögderiet, är Annex til Resele Pastorat samt innehåller 9.5 Mantal. Dess läge är på bägge sidor om Ångerman-älwen. Bärgshögder, måssar, kärr och oländig mark intaga större delen af Soknen. Nära wid Älwen på ömse sidor därom är marken jämn. Jordmånen består mästadelen af sand. Skogarne äro widsträckta, som föga kunna nyttjas för aflägsenhet och swår transport. Jordbruket är swårt emedan frost ofta skadar. Utsädet är 200 tunnor, mästadelen korn; all åker besås årligen. Näringsmedel, utom åkerbruk, äro i synnerhet boskapsskötsel, fiske, djurfångst och timmerhandel. Björnar skjutas ofta, äwenså wargar, järwar, räwar, mårdar, bäfrar fångas ock i några strömar. På skogsfogel såsom tjäder, orre, hjerpe är ingen brist. År 1810 war Folkmängden 411. Kyrkan är belägen 3.5 mil från Moderkyrkan.
Justedalen, en Sokn och Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge. År 1801 war Folkmängden 444.
Jäder, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Fögderiet Rekarne, består af 2 Sokar: Jäder, Moderförsamling, och Barwa, Annex, håller i widd 1 qvadr. mil, samt innefattar 94 Mantal. Utsädet är 970 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2159. — Jäder Sokn håller i widd 0.55 qvadrat mil, samt innefattar 73.3 Mantal. Marken omskiftar med slätter och kala ofruktbara backar, som wisa at hela trakten fordom torde warit öwerswämmad af sjön Mälaren, til hwilken den gränsar och utgjort däraf en skärgård af många små öar och holmar. Slätterne mellan backarna, som då förmodligen warit sjöbotn, bestå dels af lera, som äro upbrukade til åker där de ej äro för lågländte, dels af kjärrland, som utgör största delen af Soknens ängsmark. På skog är brist. Utsädet af alla slag är 700 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1450. Kyrkan är belägen under 59 grad. 23 min. Polhöjd; 7 mil från Nyköping. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Fiholm. Andre Gårdar af wärde äro Alwesta, och Ösby
Jäder, et Järnmanufactur-Wärk uti Arboga Sokn i Wästmanland, 0.25 mil från Arboga Stad, består utom stångjärns ämnes smide af 7 knipphamrar, samt tilwärkar åtskilliga järnwaror, såsom yxor, spadar, skyfflar, m. m. Här är ock et trådrageri samt en kardfabrik. År 1813 woro wid detta Wärk skattskrifne 15 mästare, 22 gesäller och 14 lärlingar. Med Järnwärket är förbunden en Landtgård, hwarest åbyggnaden, så til man- som ladugård äro af trä, hjelpeligt bygde. Til Gården höra 5.8 Mantal, hwarå utsädet för hwardera kan beräknas til 8 tunnor årligen. Under detta Manufacturwärk lyder en stångjärnshammare kallad Skansen.
Jäla, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Frökinds Härad, är Annex til Grolanda Pastorat, samt innehåller 13 Mantal. År 1810 war Folkmängden 340. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Höfrö.
Jälla, en Sätesgård i Upland.
Jällontofta, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, är Annex til Unnaryds Pastorat, samt innehåller 12.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 321. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Simmarydsnäs.
Jällsta, en Gård uti Wiksta Sokn i Upland, äger 28 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, mangårdsbyggning af trä, reveterad, med en trägård.
Jälund, en Sätesgård i Södermanland.
Jämjö, en Sokn i Bleking och Östra Härad, är Annex til Ramdala Pastorat, samt innehåller 12.1 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1741. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.
Jämshög, et Regalt Pastorat, består af 2 Soknar: Jämshög, Moderförsamling, belägen i Bleking och Listers Härad, samt Näsum, Annex, liggande i Skåne, Kristianstads Län och Willands Härad, innehåller 125.4 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand; några hemman hawa ock lera. Soknen har på många ställen ymnig skog, i allmänhet hjelpelig, några hemman lida brist deraf. Utsädet är 2780 tunnor. År 1805 war Folkmängden 6893. — Jämshög Sokn består af 85 Mantal. År 1805 war Folkmängden 5258. Kyrkan är belägen under 56 gr. 13 min. Polhöjd; 6 mil från Carlskrona. — Den betydligaste Orten i Soknen heter Olofsström et Manufacturwärk. I Jungryda by finnes et Garweri och Wallmarsstamp.
JÄMTLAND, et Landskap i Norrland, är beläget mellan 62 grad. 10 min. och 65 gr. 8 min. Polhöjd. Det omgiwes af Landskapen Åsele, Ångermanland, Medelpad och Härjedalen samt Norge. Det håller i längd 29 mil, i medelbredd 17 och i widd 320.6, eller när det obetydliga bråket 0.6 bortkastas, i rundt tal 320 qvadr. mil. Det förer titel af Grefskap. Dess wapen är en Älg, med en warg för strupen och en falk på ryggen. — Jämtland utgör til sin största del en ofantlig Dalsträckning omkring en stor Älf kallad Jämtlands-Älwen och dess grenar, omgiwen med bärg och fjäldsträckningar, hwilka formera likasom en amfiteater omkring henne. Den norra delen af landet består ock af en tämeligen ansenlig ådal omkring Ögelströmen eller högra grenen af Ångerman-älwen. Den sydliga och mindsta delen utgör jämwäl en ådal omkring älwen Ljungan. Sydöstra sidan emot Medelpad formeras af en där och hwar genombruten landthöjd, Jämteskogen kallad, hwars stupning inåt Jämtlandssidan är föga märkelig, men så mycket känbarare åt Medelpadssidan, där dess störtning är både lång och brant. Sydwästra sidan af Jämtland inneslutes och skiljes från Härjedalen igenom en landtrygg, som med höga bärg och fjäldstötar alt igenom är bespäckad. Nordwästra sidan betäckes af den höga fjäldryggen som utgör Riksgränsen mot Norge. Emot Ångermanland är landet dels öpet, dels inneslutet af en landtrygg belägen mellan Jämtlands- och Ångerman-älwernas wattudrag. Det är ej nog at landet til större delen är ingränsadt af fjäld, utan wästra fjäldsträckan går äwen med en bugt inåt landet, hwarest äro smärre fjäld och stora höjder likasom strödde och skingrade ifrån stora fjäldryggen. Således är en del af detta Landskap ganska ojämt och med bärg upfyldt; men däremot är den öfriga eller nedra delen slätare och utgör det jämna landet. När detta beskådas från någondera af fjäldhögderne, har det anseende af at vara mycket flackt och jämnt; kan wäl ock i wisst hänseende sålunda betraktas, emedan där inom icke förekomma några klippfulla bärg, och bärgsträckningar; men så är det ändock nog ojämnt, emedan hela denna landsträcka består af ständigt omskiftande kulrige och långsluttande höjder, som i anseende til de närbelägne watnen äga ansenlig högd. — Många stora och höga bärg finnas i detta land. Bland de högste af dem räknas Åreskutan, Anisskutan, Sylfjäldet och Kelahögen, hwilkas högd är 1200 famnar öwer hafsbrynet. Från det sidstnämnda kan man i klart wäder se Norrska stranden emot Wästerhawet, de ifrån hawet inbrytande fjärdarne, samt wid midsommarstiden solens sken om midnatten. Med strömar och sjöar är landet ymnigt försedt. Af strömarne är Jämtlands-älwen den största; andre strömar af betydenhet äro Ögelströmen, som är en del af Ångerman-älwen, samt Ljungan. Den ansenligaste sjön är Storsjön, hwilken är en af de större i Riket; han håller i widd 4.8 qvadr. mil. De ansenligaste sjöar därnäst äro Kallsjön 1.7 qvadr. mil, Räfsunds-sjön, 1.66 qv. mil, Strömswatnet, 1.4 qv. mil, samt Håsjön, 1.3 qvadr. mil. — Hwad landets produkter beträffar, så finnas af skattbara mineralier koppar- och blymalm, myrjärn, alunskifer, kalkjord, tälgsten, qvarnsten, orsten, bärgkristal, samt andra slag. Malmtrakterne i Jämtland gå i allmänhet ut på kopparmalms-fyndighet, och för sådane bör i synnerhet anses Åreskutans fjäldsträckning. Den långsluttande foten af fjäldryggen Snasahögarne hörer ock til samma rang. — Skogarne äro i allmänhet ganska ansenlige, ehuru på flere ställen i de bättre bebodda trakterne kan wara mer eller mindre tilgång därå. Gräswäxten och mulbetet äro i gemen förträfflige, hwarför ock boskapsskötseln är af mycken betydenhet. Säd wäxer i allmänhet ej til den mängd at den förslår til inbyggarnes behof; uti några Soknar är likwäl sädes-äringen så ymnig at den räcker til deras behof. Den sädes-art som mäst är brukelig i landet är korn. Åkerjorden utgör 10200 tunnland. Sädesäringen kan skattas til 36000 tunnor. Af plantager odlas lin, hampa, och humle dock ej i myckenhet. Af rotwäxter odlas potäter, kålrötter och rowor. Trägårdar äro få. Fruktträn triwas här sällan. Wilda djur som lämna kostbara pälswärk, samt wildbråd finnas i myckenhet i de stora skogarne; därtil höra björn, järf, warg, lo, räf, mård, hare, wildren, utom andra slag. Älgar hawa fordom i myckenhet funnits i detta land, men de hawa i sednare tider bliwit så utödde at få äro qwar, och är at befara, at om de icke bliwa fredlyste man framdeles här i landet torde aldeles få sakna dessa präktiga djur. Ätelig skogsfågel, såsom tjäder, orre, ripa och hjärpe finnes ymnigt. Strömar och sjöar äro tämeligen fiskrike. I anseende til de gräsrika ängarne och det sköna mulbetet är boskapens antal ansenligt. År 1805 underhöllos i landet 4380 hästar, 18750 kor, 5280 ungnöt och 26280 får. — Jämtland är ringa bebodt, men Folkmängden ökar sig beständigt ansenligen. År 1810 steg Folkmängden til 28842. Emedan nu landet håller i widd 320 qvadrat mil, så är befolkningen 90 människjor på qvadrat milen; det gör 257 tunnland på personen. År 1760 war Folkmängden 21352; den har således på et halft Seculum ökat sig med 7490. — Almogens näringsmedel äro förnämligast boskapsskötsel och åkerbruk, hwartil kommer fiskeri i de talrika sjöarne och strömarne, djurfångst och fågelfänge, samt litet bärgsbruk uti de kopparmalms-fyndige trakterne. Til trädslögder, brädsågning, tjärubränning och annat skogens nyttjande giwes god anledning, men sådant brukas ganska litet. Handelsresor äro et näringsmedel, hwartil Almogen finnes särdeles hugad. De idka mycken handel på Norge, medelst hwarjehanda järnsmides och andra varors föryttrande. — I anseende til Landtregeringen utgör Jämtland, en del af Jämtlands Län och innefattar 2 Fögderien som innehålla 822 Mantal. I anseende til Cleriska författningen hörer det til Härnösands Stift, samt är fördeladt i 2 Prosterien hwilka bestå af 12 Pastorat, som innefatta 1 Stad, och 46 Soknar samt Kapells-Församlingar. Beträffande rättegången så lyder landet under Wästernorrlands Lagsaga, samt består jämte Härjedalen af 2 Häradshöfdinge-Jurisdictioner. Rörande Militären så underhåller Jämtland et Regimente Dragoner, utan hästar, bestående af 1048 man, samt 1 Compagnie Cavalleri om 100 man. I anseende til Bärgs-författningen hörer landet under Wästernorrlands Bärgmästardöme. Följande Tabell wisar Pastoraten i Jämtland, med deras widd i qvadrat mil, samt deras Folkmängd år 1810.
| Pastor. | Qv. mil. | Folkm:d |
| Bärg | 21.8 | 2103. |
| Räfsund | 23.8 | 2100. |
| Ragunda | 30.– | 2582. |
| Lit | 12.6 | 2193. |
| Rödön | 5.3 | 2180. |
| Brunflo | 7.5 | 2857. |
| Sunne | 10.2 | 2708. |
| Owiken | 16.2 | 2512. |
| Undersåker | 68.– | 2851. |
| Offerdal | 22.6 | 2674. |
| Fölinge | 18.6 | 1380. |
| Hammerdal | 84.– | 2602. |
| Summa | 320.6 | 28842. |
JÄMTLANDS LÄN. Detta innefattar Landskapen Jämtland och Härjedalen. Det håller i widd 428 qv. mil. År 1810 war Folkmängden 33135. Samma år war utsädet: råg 414 tunnor, korn 7955, hafra 248, blandsäd 246, ärter 600, potäter 520. Summa 9983 tunnor. Skörden war: råg 2070 tunnor, korn 39775, hafra 992, blandsäd 738, ärter 1800, potäter 2600. Summa 47975 tunnor. Öpna åkerjorden utgjorde 14040 tunnland. Samma år underhöllos i Länet: hästar 5926, oxar 1475, kor 24019, ungnöt 8230, får och getter 41093. Det är indeladt i 3 Fögderien: Jämtlands Norra, Jämtlands Södra och Härjedalens, hwilka innehålla 912 Mantal. Det hörer helt och hållit under Härnösands Stift, och består af 2 Prosterien: Jämtlands Norra och Jämtlands Södra, til hwilket sednare Härjedalen hörer, hwilka innefatta 1 Stad, 14 Pastorat samt 56 Soknar och Kapells-Församlingar. I anseende til Rättegången hörer det til Wästernorrlands Lagsaga, samt består af 2 Häradshöfdinge-Jurisdictioner: Jämtlands Norra och Jämtlands Södra, til hwilket sednare Härjedalen hörer. Rörande Bärgwäsendet hörer det til Wästernorrlands Bärgmästardöme. Jämtland håller krigsfolk, men Härjedalen icke.
Jämtlands Lappmark. Med detta namn har man brukat betekna hela den landsträckan, som uti en böjning är belägen mellan den bebodda trakten af Jämtland och fjäldryggen, sträckande sig från Owikens Pastorat genom Pastoraten Undersåker, Offerdal, Fölinge och Hammerdal til Sax-älwen. Denna utsträckning kunde vara riktig en tid, då antalet af Lappfolk uti de 3 förstnämnde Pastoraten war någorlunda ansenlig, men nuförtiden, då den därstädes är ringa bör benämningen af Lappmark i dessa Pastorat förswinna. År 1805 steg antalet af Lappfolk af bägge könen, unga och gamla sammanräkade, uti Pastoraten Owiken, Undersåker och Offerdal til allenast 51; det är icke en tredjedel af det Lappfolk som wistas i Ångermanland och föga mer än det antal, som uppehåller sig i Medelpad, hwilka landskap icke hawa någon Lappmark. De Lappar som wistas i förenämnde 3 Pastoraten förstå Swenska, samt biwista Gudstjensten uti närmast belägne Soknars kyrkor. Jämtlands Lappmark inskränkes således nuförtiden inom de norra delarne och fjäldtrakterne i Fölinge och Ströms Soknar. Denna landsträcka håller i widd mellan 40 och 50 qvadr. mil, är upfyld af bärg, sjöar, kärr, mossar, hedar och skog, samt har få upröjda platser, hwarest Nybyggare nedsatt sig. De uti denna Lappmark boende Lappar, af bägge könen, unga och gamla sammanräknade, stego år 1805 til 320, hwaraf 89 hörde til Fölinge och 231 til Ströms Sokn. För dessa Lappars Gudstjänst äro här 2 Kapells-kyrkor upbygde: Frostwik och Borgwatnet, därutaf det förra ligger i Fölinge och det sednare i Ströms Sokn. Lapparne uti denna Lappmark underhålla omkring 7000 Renar.
Jämtlands Älwen. Denna är en af de största Strömar i Riket. Hon har sit ursprung i Norge, wid fjäldryggen, under 64 grad. 10 min. Polhöjd. Hon flyter genom hela Jämtland, genom de stora sjöarne Torren, Kallsjön och Storsjön, sedermera genom Medelpad och faller i Botniska hawet efter et lopp af 35 mil. Hon har i Orten olika namn efter de Soknar hon flyter igenom. Wid utloppet utur Storsjön kallas hon först Krokoms-älwen, sedermera Lits-älwen, widare Ragunda-älwen och sidst wid utloppet i hawet Indals-älwen. Under sit lopp formerar hon åtskilliga stora forssar, af hwilka Edsforssen i Ragunda Sokn är den ansenligaste. Älwen nedstörtar där utför et bärg, med et fall af nära 40 famnars högd; hwilket är et af de högsta och präktigaste i Europa. Hon rinner sedan genom Fors Sokn med 3 stora fall, hwaraf det ena 1.2 mil från Edsforssen wid Utaned är nog märkeligt. Nedanför sidstnämnde fall begynner någon flottning och båtfart, fastän den är något svår, i anseende til flere små forssar. År 1796 skar älwen sig ut wid Ragunda-sjön och orsakade en stor wattuflod; härigenom blef Ragunda sjön uttömd och förwandlad til en ström; och man har äwen förmärkt at wattuhögden i Storsjön något minskats. Innan denna utskärning skedde har warit ymnigt laxfiske i älwen, men detta har sedermera betydligen minskats. Af de åar som förena sig med älwen äro Enaån på högra sidan, samt Långaån, Hårkan och Amraån på wänstra sidan de ansenligaste. Jämtlands-älwens Område är 220 qvadr. mil.
Järanäs, en Sätesgård uti Unnaryds Sokn i Småland, består af 2 Mantal, äger på 22 tunnlands åker 40 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, hjelpeligt eke- bok- och björkskog, men ingen furu- eller granskog, liten men wacker mangårdsbyggning af trä, med en trägård.
Järdesta, en Sätesgård uti Lästringe Sokn i Södermanland, består af 2.5 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, knapt höbol, den största och bästa skogspark i Soknen. Åbyggnaden består af en wacker huwudbyggning 2 wåningar hög, samt 2 flygelbyggningar samteligen bygda af sten, jämte en trägård.
Järeda, en Sokn i Småland, Kalmar Län och Aspebolands Härad, är Annex til Wirserums Pastorat, samt består af 19.7 Mantal. Marken är bärgaktig och stenbunden. Jordmånen består af sand och swartmylla, skog finnes föga. Utsädet är 240 tunnor. År 1810 war Folkmängden 780.
Järesta, et Härad i Skåne och Malmö Län, innefattar 1 Stad: Cimbrishamn, och 10 Soknar: Wämmerlöf, Järesta, Cimbris, Nöbelöf, Gladsax, Tommerup, Wallby, Bollshög, Stiby, Borrby.
Järesta, en Sokn i förenämnde Härad, är Annex til Cimbrishamns Pastorat, samt innehåller 10.8 Mantal. Marken är til större delen jämn, med några här och där strödda stenkullar. Jordmånen består af flygsand, med litet lera och swartmylla. Skog finnes ingen. Utsädet är 250 tunnland. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Cimbrishamn.
Järfsö, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Hälsingland och södra Fögderiet, håller i widd 5.08 qv. mil, samt består af 138.3 Mantal. Medlersta delen af Soknen utgör en Dalsträckning omkring älwen Ljusnan. Utmarken är ganska bärgaktig och måssländig, upfyld af en myckenhet sjöar. Inmarken eller Odaljord och Nybruk til mästadelen ojämn och sluttande. Rådande jordmånen är dels witlera dels mälja. Skogen är ännu någorlunda hjelpelig. Utsädet kan räknas omkring 7 tunnor på Mantalet, gör 966 tunnor, hwartil kommer för utanweds-rökarne 70 tunnor, tilsamman 1036. År 1810 war Folkmängden 3490. Kyrkan är belägen under 61 grad. 40 min. Polhöjd; 11.8 mil från Gefle.
Järfälla, en Sokn i Upland, Stockholms Län och Sollentuna Härad, belägen wid en fjärd af Mälaren, är Annex til Spånga Pastorat, håller i widd 0.32 qv. mil, samt innefattar 27.2 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är lera. Några hemman äga ymnig och några hjelpelig skog. Utsädet är något öwer 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 664. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. — De betydligaste Gårdar heta Jacobsberg, Görwäln, Skålby, Säby, Wiksjö.
Järle, et Järnwärk uti Nora Sokn i Wästmanland, består af 1 Stångjärns-hammare, med 750 skeppund smide, äger tilräckelig skog.
Järlehus. Detta har warit et slott, beläget i Rackeby Sokn i Wästergötland, på Sätesgården Degebergs ägor, 1.5 mil från Lidköping. Här hawa fordom Wästgöta Jarlarne haft deras tilhåll; lämningar däraf synas ännu.
Järlåsa, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, håller i widd 0.88 qvadr. mil, samt består af 16 Mantal. Denna Sokn äger i flera afseenden mycken likhet med skärgårdens Soknar. Marken är ganska ojämn, samt består af en myckenhet bärg, höga grus- och sandåsar, låga och sanka dälder, som innehålla watnaktiga ängar, oupodlade måssar och med buskar bewuxna kärr, samt en mängd små sjöar, 15 til antalet. En sandås förtjänar at anmärkas, emedan han, ganska smal och ansenligt hög, sträcker sig norr ut genom Soknen, och har på bägge sidor til det mästa en ganska sank och kärraktig mark. Rådande jordmånen är sand, skogs- och swartmylla. Soknens norra del består af endast sand och skogsmylla; den medlersta, eller trakten omkring kyrkan, är til det mästa någorlunda bördig åkerlera, och den södra af sand, moblandade sämre lerarter och swartmylla. Soknen har hitintils haft en förträffelig och ymnig skog. Några skogar äro likwäl i sednare tider dels uthuggne, dels illa medtagne, genom deras ägares nog starka försäljningar. Åtskilliga angränsande Soknars skoglösa trakter lätta och befordra afsättningen af alt slags wirke. Inrättade Bruks- och Fabriks-anstalter samt sågwärk bidraga ock til skogens förödelse. Soknen är dock ännu i alla fall så skogrik, at, öwerhuwud taget, skogen ännu länge blir tilräckelig för inwånarnes behof. Utsädet är 260 à 265 tunnor. Detta tyckes wara nog litet i jämförelse med Soknens widd och Folkmängd. Åkerbruket börjar dock at på flere ställen härstädes alt mer utwidgas, förnämligast genom wärksamme Mäns företagne odlingar wid deras hemman. Betydligt kunde denna Sokn genom rödjning och dikning å widsträckta til odling tjänliga trakter förbättras; men dels den ringa upmärksamhet som jordägare lämna til dessa, ifrån deras egenteliga hemwist i andra Soknar, aflägsnade hemman, dels deras medellöshet, som på stället bruka et litet och sparsamt lönande jordstycke; dels ock Bruksrörelsernas wattudämningar, som skada och fördärwa flere hundrade tunnland til odling tjänlig mark, lägga swåra hinder i wägen för dessa nyttiga företag. År 1810 war Folkmängden 572. Kyrkan är belägen under 59 gr. 55 min. Polhöjd; 2.3 mil från Upsala. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Bredsjö, Lindsta och Östfora. Här finnes ock en Pappers-fabrik kallad Lingonbacka.
Järmestad, en Sätesgård i Östergötland.
Järn, en Sokn i Dalsland och Nordals Härad, är Annex til Örs Pastorat, samt innehåller 11 Mantal. Marken är jämn. Lera är den rådande jordarten. På skog är brist. Utsädet är 300 tunnor. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan.
Järna, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Stockholms Län, Södertörns District och Öknebo Härad, består af 2 Soknar: Öwer-Järna, Moderförsamling, och Ytter-Järna, Annex, håller i widd 0.77 qvadrat mil, samt innefattar 54.4 Mantal. Utsädet är: Wete 54 tunnor, råg 470, korn 92, blandsäd 26, ärter 32, hafra 44, potäter 90 tunnor. Wid Pastoratet är belägen en ansenlig fjärd, kallad Järna-Fjärden, hwari är godt fiske. År 1810 war Folkmängden 1340. — Öwer-Järna Sokn håller i widd 0.45 qvadrat mil samt innefattar 24.3 Mantal. Marken är til ungefär twådelarne ojämn, bärgaktig, samt bewuxen med lägre eller så kallad marskog: den som warit af bättre beskaffenhet är til det mästa genom skogseld afbrunnen. Den så kallade, samt åt Turinge Sokn angränsande, Järna Allmänning, ehuru äwenledes til en del på lika sätt genom eld skadad, äger dock något öfrigt til hwarjehanda behof. Jordmånen å den skogbewuxna och äwen jämnare delen af Soknen består mäst af sandmylla, dock på wissa ställen, i synnerhet slättbygden omkring eller nedanom kyrkan finnes god och bärande lera samt swartmylla. Några få hemman och gårdar inom Soknen äga egen skog til nödtorftig wedbrand, gårdsfång och äwen byggnadsämnen: de fläste åter måste från förrbemäldte Allmänning förse sig med förenämnde behof. Utsädet är: wete 24 tunnor, råg 230, korn 41, blandsäd 16, ärter 17, hafra 28, potäter 50 tunnor; men afkastningen särdeles i skogstrakten ringa och mindre lönande, hwartil, utom jordmånens mindre förmånliga art och beskaffenhet, tobaksplanteringen bland Almogen allmänt gängse, denna för åkerbruket och Landtmannen skadeliga binäring, huwudsakligen bidrager. År 1810 var Folkmängden 692. Kyrkan är belägen under 59 gr. 5 min. Polhöjd; 3.7 mil från Stockholm. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Bankesta och Kallfors. — Ytter-JärnaSokn håller i widd 0.32 qvadrat mil, samt innefattar 30.1 Mantal. Marken är til det mästa Bärgaktig. Rådande jordmånen är lera och swartmylla. De flästa af Soknens hemman äro utan skog, hwarföre de ifrån Järna Soknars Allmänning måste förskaffa sig, så wäl wedbrand och stängsel-ämnen, som byggnadswirke, af hwilket sednare slag därstädes nu är mycken brist. Utsädet är: wete 30 tunnor, råg 240, korn 50, blandsäd 19, ärter 16, hafra 16, potäter 40 tunnor. Många af Soknens inbyggare plantera tobak til afsalu. År 1810 war Folkmängden 648. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Brandalssund, Gerstaberg, Ängsholm, Farsta, Nibble, Enby och Dåderö.
Järna, en Sätesgård i Södermanland.
Järna, en Sokn i Dalarne och Fögderiet Wästerdalarne, är Annex til Nås Pastorat, håller i widd 6 qvadr. mil, samt innefattar 20.7 Mantal. Soknen utgör til en stor del en Dalsträckning på ömse sidor om Wästerdal-älwen. Marken är merendels jämn uti ådalen omkring älwen, men längre bort är den bärgaktig samt upfyld af sjöar, kärr och mossar. Allmänt rådande jordmånen är sand eller mylla, förnämligast wid älwen. Skogen är på närmare håll mycket medtagen, i anseende til det myckna kabbhygge som här ifrån äldre tider tilbaka bliwit wärkstäldt, och ännu, i mindre mån, för Falu Bärgslags räkning, fortsättes. Utsädet bestående af blandsäd, hafra och något korn stiger ungefär til 40 tunnor på Soldat-Roten, och finnas här 23 Rotar under Dal-Regimentet. År 1810 war Folkmängden 1956. Kyrkan är belägen 1.4 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Orten i Soknen heter Snöån, et Järnwärk.
Järnarp, et Regalt Pastorat i Skåne och Kristianstads Län, består af 2 Soknar: Järnarp, Moderförsamling, belägen uti Bjära Härad, samt Tostarp, Annex, uti Norra Åsbo Härad, samt innehåller 44.2 Mantal. Dessa Soknar äro til markens beskaffenhet något nära lika, men mycken olikhet råder på hwardera stället. På et finnes swartmylla på lerbotn, på et annat swartmylla blandad med lera, på et tredje swartmylla och grus, på et fjärde rödmylla och sand. Den delen af Pastoratet, som wetter åt hawet är jämn, men den som gränsar intil Hallands Ås är bärgaktig med mager jordmån samt grusig och stenig botn. Rådande jordmånen är där sand eller grus. Järnarps Sokn äger skog til husbehof för de fläste, men Tostarp lider största brist därå. Utsädet i Pastoratet är 890 tunnor, däraf Järnarp äger 600 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1596, däraf Järnarp hade 1164. Järnarps kyrka är belägen under 56 gr. 20 min. Polhöjd; 8 mil från Kristianstad.
Järnboås, en Sokn och Regalt Pastorat uti Wästmanland, Örebro Län och Nora Bärgslag, innehåller 38 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Jordmånen är sandaktig, särdeles omkring kyrkan: men på andra ställen är ömsom lera, ömsom swartmylla. Skog finnes ännu någorlunda tilräckeligt, dock minskas den årligen förmedelst bärgsbruks idkande. Utsädet är: råg 100 tunnor, hafra 400, potäter 50, obetydligt korn och ärter. År 1810 war Folkmängden 1168. Kyrkan är belägen under 59 grad. 38 min. Polhöjd; 4 mil från Örebro. — Uti Soknen finnes et stångjärnswärk kalladt Finnå, med 600 skeppunds smide, 3 gångbara Järnhyttor: Lindesby, Wassland och Färfhyttan, samt 5 ödelagde hyttor; Moshytta, Nyhytta, Gammelhytta, Håkansbo och Finshytta, uti hwilka inbrukarne bliwit tid efter annan sammanlagde med de 3 ännu gångbara. — Denna Sokn är wäl för närwarande Annex til Nora Pastorat, men enligt Kongl. Resolution af år 1795 skal hon wid förefallande vacance bli et särskildt Regalt Pastorat.
Järnskog, en Sokn i Wärmeland och Nordmarks Härad, är Annex til Köla Pastorat samt består af 20.5 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig. Sand och lermylla är rådande jordmånen. Skog finnes til husbehof. Utsädet är 1300 tunnor, höst- och wårsäd tilsamman. År 1810 war Folkmängden 1284. Kyrkan är belägen 1.5 mil från Moderkyrkan.
Järpås, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, består af 3 Soknar: Järpås, Moderförsamling, samt Uwerud och Häggestad, Annexer, sedan de fordna Soknarne Wedum och Höra bliwit med Järpås förenade, samt innehåller 52.4 Mantal. De bägge sidstnämnde Soknarne stå ännu qvar i Jordeboken, Wedum för 10 och Höra för 8 Mantal, men deras kyrkor äro ödelagde. År 1810 war Folkmängden i Pastoratet 1611. — Järpås Sokn, Wedum och Höra härunder begripna, innehåller 29.3 Mantal, men utom de samma 11.3 Mantal. Uti egenteliga Järpås är marken i det mästa jämn, saknar dock icke bärgsträckor och sandåsar. Jordmånen består af lera, lermylla och femjord. På skog är brist, utom wid 2 hemman. I den fordna Wedum är marken mera bärgig. Rådande jordmånen är lera och lermylla. Där är hjelpelig skog. I den fordna Höra är marken jämnare. Rådande jordmånen består dels af lera dels af mossjord. Skog finnes til några hemman. Utsädet i dessa sammanlagde Soknarne är 800 tunnor. År 1810 war Folkmängden 902. Kyrkan är belägen under 58 gr. 24 min. Polhöjd; 5.8 mil från Mariestad.
Järsnäs, et Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Tweta Härad, består af 2 Soknar: Järsnäs, Moderförsamling, och Forserum, Annex, samt innehåller 60 Mantal. Utsädet är 800 tunnor, utom potäter, som mycket nyttjas. År 1810 war Folkmängden 1549. — Järsnäs Sokn innehåller 31.8 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn och flerestädes med ljung bewuxen. Rådande jordmånen i Soknens norra del är mulljord och lera, men i de östra, wästra och södra delarne sand. Öster i Soknen finnes ymnigt skog, men de öfrige Soknens delar lida brist därå. Utsädet, så wäl om hösten som wåren är mellan 400 och 500 tunnor, utom potäter. År 1810 var Folkmängden 855. Kyrkan är belägen under 57 gr. 45 min. Polhöjd; 2.3 mil från Jönköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Sundsholm och Holma.
Järsta, en Sokn i Östergötland och Göstrings Härad, är Annex til Wallersta Pastorat, samt innehåller 15.4 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är sand och lera. Äng och betesmark äro klena. Skog finnes ringa och otilräckelig til de fläste hemman. Utsädet är 220 tunnor. År 1810 war Folkmängden 302. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Klakeborg.
Järstorp, et Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Tweta Härad, består af 2 Soknar: Järstorp, Moderförsamling, samt Bankeryd, Annex, samt innehåller 52 Mantal. Utsädet är 1020 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1241. — Järstorp Sokn innehåller 23 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordarten är sand och jäslera. Större delen af Soknen lider brist på skog. Utsädet är 530 tunnor. År 1810 war Folkmängden 558. Kyrkan är belägen under 57 gr. 48 min. Polhöjd; 0.4 mil från Jönköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Björneberg, Järstorp, Klemmestorp och Rustorp.
Järstorp, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 2 Mantal, med Klockarp 0.25 Mantal rå och rör, äger 40 tunnors utsäde, litet höbol, lider brist på skog, ansenlig mangårdsbyggnad af trä.
Järwa, en Gård uti Solna Sokn i Upland, 0.5 mil från Stockholm, har wacker åbyggnad af trä. Där bredewid ligger et Kattunstryckeri, med föga betydlig åbyggnad.
Jät, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Kinnewalds Härad, är Annex til Kalfswiks Pastorat, samt består af 24.4 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordarten är lermylla. På skog är i allmänhet brist, men wid södra ändan af Soknen är en god bokskog. Utsädet är 420 tunnor. År 1810 war Folkmängden 564. Kyrkan är belägen 1.1 mil från Moderkyrkan. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Jätsberg och Helgåkra.
Jätsberg, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 2 Mantal, utom 6 Mantal rå och rörs hemman, äger 16 tunnors höst- och 80 dito wårutsäde, ymnigt höbol, ansenlig skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, med en betydlig trägård.
Jättendal, en Sokn i Hälsingland och norra Fögderiet, är Annex til Harmångers Pastorat, håller i widd 0.91 qv. mil, samt består af 21.3 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Allenast 2 byar äga ymnig skog, de öfrige endast til husbehof. Utsädet är 230 tunnor, bestående af råg, hwaraf här icke mycket sås, korn, hafra och ärter. I hawet idkas godt strömmingsfiske. År 1810 war Folkmängden 731. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.
Jättna, en Sätesgård i Södermanland.
Jölster, et Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge, består af 2 Soknar: Ålhus, Moderförsamling, och Helgem, Annex. År 1801 war Folkmängden 1811.
Jönköping, en Stad i Småland, belägen under 57 gr. 48 min. Polhöjd, wid södra ändan af sjön Wettern, på en låg mark, 33.2 mil från Stockholm och 15 mil från Göteborg. Dess figur är en aflång fyrkant. Han håller i längd 600 famnar, i bredd 126 och i widd 38 tunnland, utom malmarne och slottet, men med det sednare 44 tunnland. Gator och gränder äro tämeligen reguliera; de äro inalles 20, af hwilka 4 löpa efter längden och 16 efter bredden af Staden. Han har 2 malmar eller förstäder, hwilka skiljas från Staden medelst en graf. Här finnas 3 kyrkor, 1 i sjelwa Staden och 2 utom, nära därintil. Staden är Säte för Göta Håfrätt och en Landshöfdinge. Här äro 1 Trivial-skola, 1 Boktryckeri och 1 Apotek. Uti Staden ligger en garnison af Artilleri, som här har en Rustkammare, 1 Tyghus och 1 Laboratorium. Bland byggnader märkas Stadskyrkan, Håfrättshuset och Rådhuset, hwilka äro wackert upförde af sandsten. Nära utmed Staden är beläget et Slott, som har sin egen kyrka och församling. År 1810 steg hushållens antal til 591, och Folkmängden til 3017. Slottsförsamlingen härunder begripen, hwars Folknumer är circa 470. Staden njuter Stapelfrihet, men idkar icke någon sjöfart. Uti Wettern äger han inga fartyg. Handelen idkas mästadelen med waror, som hitföras från de Stapelstäder som äro belägna wid hawet, samt andra för den kringliggande landsbygden behöfliga waror, såsom salt, sill, hwarjehanda slags kramwaror, alngods och kryddwaror. Af Manufacturer finnes 1 klädesfabrik, 3 färgerier, 4 snusfabriker och 2 tegelbruk, utom några andra. Handelsmännernas antal är wid pass 30 och wärkstädernas 124, uti 40 särskildta handtwärk. Stadens åkerjord utgör 343 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 56 hästar, 10 oxar, 153 kor, 50 ungnöt, och 47 får. Stadens numer bland Rikets Städer är 28. Marknad hålles här den 23 Januari, 3 Mars, 30 Maji och 16 October. Jönköping är Huwudstaden i et Höfdingdöme, som innefattar norra delen af Småland, och finnes beskriwet, där Artikeln om detta Landskap afhandlas.
Jönsarbo, et Järnwärk uti Hed Sokn i Wästmanland, äger 2 hamrar med 1000 skeppund stångjärnssmide. Skogen är til gårdsfång ymnig, men ej til Wärkets behof. Åbyggnaden af trä, är medelmåttig.
Jönåker, et Härad i Södermanland och Nyköpings Län, innehåller Nicolai Församling af Staden Nyköping, samt 10 Soknar: Tuna, Tunaberg, Bergshammar, Lunda, Kila, Björkwik, Halla, Stegtomta, Nykyrka och Bärbo.
Jöransberg, en Sätesgård i Småland.
Jörgenfjord, en Sokn och Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. År 1801 var Folkmängden 1257.
Jörum, en ansenlig, wäl odlad och wälbygd Gård uti Märe Sokn uti norra Trondhiems Amt i Norge.
Jösehärad, et Härad i Wärmeland, gränsar i nordwäst til Norge samt innefattar 9 Soknar: Brunskog, Boda, Mangskog, Arwika, Gunnarskog, Elgå, Ny, Köla och Eda.
- Djurbergs rättelser och tillägg:
- ↑ Gården består af 2 Mantal Säteri samt 6 Mantal Rå och Rör, alla förmedlade til twåtredjedelar hwartdera, hwilka samfäldt hawa, med de på in- och utägor anlagde 7 större och 5 smärre Torp, 155 tunnland åker, mästadelen af god lermylla, 154 tunnland äng, hwaraf nära hälften består af bördiga mader, så at här inalles bärgas wanligen 200 à 240 wadsbokorgar hö, 106 tunnland hagar, hwaraf 86 äro ganska odlingsbar jord, tjänlig til både åker och äng; dessutom är ock tilfälle, at på skogen, som utgör nära 500 tunnland, instänga goda beteshagar. Skogen, som består af tall och gran samt litet björk, är mycket wäxtelig och wäl fredad. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1066]
- ↑ Soknen är belägen i 2 Härad: Bälings och Ulleråkers. Bägge delarne hålla tilsamman i widd 0.92 qv. mil. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1067]