Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/T
| ← S |
|
U → |
T.
Taberg, et Järnmalms-bärg beläget uti Månsarp Sokn i Småland, 1.2 mil från Jönköping, utgör en bärgsträckning, som til hela sin längd, innan det af någon dal slutas, sträcker sig wid pass 1500 famnar i längden, men til sin högsta rygg räknas längden 750 famnar. Bärgets brant är öwer 66 famnar i lodrätt höjd. Hela Tabergssträckningen, åtminstone dess högsta rygg, består af idel jämnsidiga Järnmalmsstrek, som äro af 3 slag: det första förer ganska god och rik järnmalm, til utseendet swart och brunaktig och kallas järnband; det andra har swart mörk och sotgnistrig malm; bägge slagen hålla wid pass 32 procent järn; det tredje har enahanda slags malm med de bägge förre, men malmen är öweralt insprängd med tunna längs efter malmens klyfning liggande wita kalkspats-fläckar; håller 21 procent järn. Detta Taberg är det enda i Swerige, som helt och hållet består af järnmalm och har malmbrytning åwan jord. Malmbrytningen sker uti Bärgets stenrösning uti de lösa Geschiberne. Denna malmart håller intet swawel eller arsenik, utan giwer et godt och wälartadt järn. Malmbrytningen härstädes tog sin början år 1621. Bärget furnerar malm åt 3 masugnar i Månsarp Sokn och åt 2 masugnar i Barnarp Sokn.
Taberg, et Bärg med en Järngruwa uti Färnebo Sokn i Wärmeland, är rikhaltig och har godartad malm.
Tadinge, (Stora) en Frälsegård uti Almunge Sokn i Upland, består af 2.25 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, höbärgning til 100 lass, förswarlig åbyggnad.
Tagel, en Sätesgård uti Mistelås Sokn i Småland, består af 6 Mantal, äger 35 til 40 tunnors utsäde, ansenlig, wacker och ny åbyggnad, både i man- och ladugård. Huwudbyggningen är af trä, 2 wåningar hög; därwid en tämeligen god trägård. Tilräckelig skog finnes af alla slag och til alla behof. Ängen winterföder, med tilhjelp af halmfodret, 60 nöt, 4 til 6 hästar, och 40 får.
Talgöe, en Sokn uti Ryefylke Fögderi, Stavangers Amt i Norge, är Annex til Findöe Pastorat, samt består af en ansenlig ö i Bukkefjorden.
Talvig, en ypperlig Hamn och god Handelsplats uti Finmarken i Norge. Wid hamnen står en kyrka som ock kallas Talvig, samt är Moderkyrkan uti Pastoratet Alten.
Tana-Älf, en ansenlig Ström uti Norrska Finmarken. Hon har sit ursprung wid landtryggen Maanselkä. Hon bekommer först detta namn 16 mil åwanom dess utlopp i en hafswik kallad Tanafjord, wid åarne Enarajokis och Karasjokis sammanlopp. Desse bägge åar äro nästan af lika längd och mäktighet, circa 12 mil långa hwardera, så at det är swårt at bestämma hwilkendera är huwudströmen; men emedan Enarajoki til en stor del utgör Norrska Riksgränsen emot Ryska Lappmarken, så kan hon antagas såsom huwudgrenen. I detta fall är Tanaälf 28 mil lång och utgör til en sträcka af inemot 20 mil Riksgränsen. Den andra grenen flyter hel och hållen inom Norrska gränsen. Dess område är 130 qv. mil. Wid utloppet i Tanafjord är et betydligt laxfiske. Tanafjord är en mycket bred fjord, som från hawet skär sig in i landet mellan 2 näs, därefter har en längd af några mil, och til slut delar sig i 2 grenar. Wid denna fjord ligger en kyrka kallad Tana, som är huwudkyrka uti Tana Pastorat, hwartil hörer en Annexsokn som heter Omgang.
Tananger, en Hamn uti Distriktet Jedderen, uti Stavangers Amt i Norge, hörer under Stavangers Tulldistrikt och har Tullbetjäning.
Tannefors, en Pappersfabrik uti Sankt Lars Sokn i Östergötland, 0.3 mil från Linköping, tilhörer Linköpings Domkyrka.
Tangen, en ansenlig Lastageplats belägen wid Dramselwen uti Budskeruds Amt i Norge. Folkmängden är mellan 7- och 800. Widare om denna ort ses wid Artikeln Drammen.
Tangen, en Lastageplats uti Nedenäs Amt och Fögderi i Norge, wid hawet, bebos af några hushåll. Här är en stor Repslagarebana, hwarest de hit ankommande skepp bliwa försedde med behöfligt tågwärk.
Tanum, et Härad och Regalt Pastorat i Bohusland och Norrwikens Fögderi, wid hawet, innefattar 2 Soknar: Tanum, Moderförsamling, och Lur, Annex, samt består af 178.6 Mantal. Marken i hela Pastoratet är mycket bärgaktig. Rådande jordmånen i dalarne är lera, någorstädes blandad med mylla; men oftast med sand på höjderne, mo- eller sandjord, ingenstädes blott mylla. Utanför kusten befinnes en ansenlig skärgård. Utsädet är 3800 tunnor. År 1805 war Folkmängden 4662. — Tanum Sokn består af 138 Mantal. Hela Soknen saknar skog, på få hemman när. Utsädet är 3000 tunnor, År 1805 war Folkmängden 3739. Kyrkan är belägen under 58 gr. 43 min, Polhöjd; 11.5 mil från Göteborg. De betydligaste Gårdarne heta Mjölkeröd och Skärbo.
Tanåker, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Fögderi wid sjön Bolmen, är Annex til Bolmsö Pastorat, samt består af 9.5 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är swartmylla. Tilräckelig skog finnes wid alla hemman. Utsädet är 140 tunneland. År 1810 war Folkmängden 260. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.
Tanåker, (Stora) en Sätesgård i förenämnde Sokn, angenämt belägen wid Bolmen, äger 20 tunnelands utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, wacker mangårdsbyggning af trä, trägård til husbehof.
Tarsled, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kullings Härad, är Annex til Halljunga Pastorat, samt innehåller 11.2 Mantal. Jordmånen består til större delen af lermylla, på några ställen är dock sandmylla, och åter på några andra mjäljord. Ehuru sten i några åkrar finnes, är det dock ej mer än at densamma redes med plog. Ängen är nästan öweralt tuwig och mager. På skog är brist. Utsädet är 175 tunnor. År 1805 war Folkmängden 316. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.
Taskebierget, en Handelsplats uti Borgund Sokn uti Romsdals Amt i Norge.
Taxinge, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Selebo Härad, är Annex til Mariefreds Pastorat, håller i widd 0.38 qv. mil, samt består af 9 Mantal. År 1810 war Folkmängden 561. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Mariefred. I Soknen finnes en Sätesgård, som ock kallas Taxinge.
Taxnäs, en Sätesgård uti Fröjeslunda Sokn i Upland, äger 25 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, obetydlig skog, wacker mangårdsbyggning af trä, wacker trägård.
Taxsten, en Herregård uti Läderbro Sokn på Gottland, består af 1.5 förmedlade Mantal, från 2 oförmedlade, äger 40 tunnors utsäde, rikt höbol, ymnig skog, förswarlig mangårdsbyggnad, trägård, hwilken ehuru icke af mycken betydenhet, dock kunde passera för ansenlig och wacker, af orsak, at här på landet finnas ganska få, som äro af något wärde.
Teda, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Åsunda Härad, wid Sagån och en fjärd af Mälaren, håller i widd 0.27 qvadr. mil, samt består af 21.6 Mantal. Här finnes nästan inga egenteliga bärg, men nästan öweralt bärghällar, som dock gå litet öwer, men merendels jämt med jordbrynet. Jordmånen består endast af lera, utom wid Kurö Sätesgård, där någon sand finnes. Mindre delen af Soknen äger någon skog, den öfriga litet eller intet. Utsädet kan räknas til 350 tunnor. Kyrkan är belägen under 59 grad. 34 min. Polhöjd; 5 mil från Upsala. De betydligaste Gårdarne heta Strömsta, Salta, Kurö, Gumlösa, Solberga.
Tegalund, en Gård uti Foglum Sokn i Wästergötland, är Capitens-Boställe wid Wästgöta Regimente. Åkern består af stark lera. Utsädet om hösten är 6 à 7 tunnor råg och wete, och om wåren 45 à 48 tunnor. Höbolet ger 3- à 400 stackar. Godt bete är uti en utmed ån belägen hage. Ingen skog finnes, utom några wackra lundar af löfträn.
Tegelsmora, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Olands Härad, håller i widd 1.06 qvadr. mil, samt består af 49.3 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Jordmånen består af ömsom lättjord och lera. Skogen är i aftagande och på några ställen bristande. Utsädet kan räknas til 4 à 5 tunnor på Mantalet. År 1810 war Folkmängden 1153. Kyrkan är belägen under 60 gr. 15 min. Polhöjd; 4 mil från Upsala. Den betydligaste Egendomen i Soknen heter Toboborg, en masugn.
Tegnaby, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Konga Härad, är Annex til Himmesjö Pastorat, samt består af 12.4 Mantal. Jordarten är sandblandad swartmylla. Skogen är tilräckelig til behowet. Den består af gran och furu, samt något bok. På botnen i 2 sjöar finnes järnmalm. År 1810 war Folkmängden 354. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.
Tegnaholm, en Kronogård i förenämnde Sokn, är Boställe åt Öwersten wid Kronobergs Infanteri Regimente, samt består af 1.5 Mantal.
Tegneby, et Regalt Pastorat i Bohusland, på ön Orust, innefattar 3 Soknar: Tegneby, Moderförsamling, Stala och Röra, Annexer, samt består af 112 Mantal. Utsädet är 1200 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2963. — Tegneby Sokn består af 48.4 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är mylla blandad med lera. Skog finnes icke. Utsädet är mellan 4- och 500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1201. Kyrkan är belägen under 58 gr. 8 min. Polhöjd; 5 mil från Göteborg.
Teje, en wacker Gård uti Notteröe Pastorat, uti Grefskapet Jarlsberg i Norge, har i gamla tider kallats Biskopsgården, och förmodas i anseende til dess angenäma läge at hawa warit en af de Katolska Biskoparnes Lustgårdar. Wid denna Gård har i trettonde århundradet stått et stort kloster kalladt Sankt Olofs Kloster, hwaraf ännu finnes lämningar.
Telestad, en Sätesgård uti Wexiö Sokn i Småland, består af 0.75 Mantal, förmedlade från 3 oförmedlade, äger 24 à 26 tunnors utsäde, som til en del brukas i circulation, tämeligen godt höbol, skog för eget behof, passabel åbyggnad, hjelpelig trägård.
Tellemarken, et Landskap i Norge, beläget mellan 58 gr. 45 min. och 60 gr. 15 min. Polhöjd; samt mellan hawet och en bärgsrygg, håller i widd 108 qv. mil, eller något mer än Östergötland. Det innefattar 2 Fögderien Nedre och Övre Tellemarken, hwaraf det förra hörer til Kristiania Stift, och det sednare til Kristiansands Stift. Bägge tilsamman utgöra et Amt som kallas Bradsbergs Amt. Nedre Tellemarken som utgör et Fögderi, är belägen wid hawet. Den är et af de bästa distrikten i Norge, så wäl i anseende til åkerbruk och boskapsskötsel, som fiskeri, hwaraf inbyggarne hawa god näring. Därjämte giwa skogsprodukter och de härwarande Järnwärken fördelaktiga näringsmedel. Här äro 3 Järnwärk i drift, nämligen Fossum, Belvig och Ulefos. Här ligga ock 2 Städer: Skeen och Krageröe, samt 3 Lastageplatser: Langesund, Brevig och Porsgrund. — Övre Tellemarken, är på 3 sidor i wäster, norr och öster omgiwen af bärgåsar, endast i söder mot Nedre Tellemarken är den öpen. Den utgör et Fögderi. Hela landsträckan är til det mästa upfyld af bärg samt genomskuret af många wattudrag. Här finnes åtskilliga bärg som innehålla silver- och kopparmalm, samt många gamla gruwor, som fordom warit i drift; äwenså järnmalm. För närwarande är i drift Guldnäs kopparwärk i Sillejords Pastorat. Åkerbruket är här endast måtteligt, emedan långwarig köld om wåren och tidig frost om hösten ofta gör skada på säden; men däremot är här skön gräswäxt så at boskapsawelen är ansenlig, och en myckenhet fetaljewaror utföras. Skogarne äro ansenlige och lämna en myckenhet timmer, så wäl til byggnad som til brädsågning, samt tjära, hwilka waror nedflottas utföre strömen til Staden Skeen. Djurfångst af björnar, wargar, älgar, renar och andra djur idkas i de stora skogarne, hwaraf ock är god förtjänst. I Bärgstrakten hugges god brynsten. Tind och Guthe äro 2 owanligt höga fjäld, som i högd öwerträffa alla andra i detta land. Landet består af 8 Pastorat, som innefatta 28 Soknar. — Förtekningen på Pastoraten i Nedre Tellemarken och deras Folkmängd, som befinnes anförd pag. 58, wid Artikeln Bradsberg är bristfällig. Följande Förtekning är rättare.
| Pastorat. | Folkmängd. |
| Skeen | 1805. |
| Solum | 2723. |
| Holden | 2195. |
| Böe | 2999. |
| Sövde | 2665. |
| Hitterdal | 1971. |
| Gierpen | 4229. |
| Porsgrund | 1843. |
| Eidanger | 2890. |
| Bamble | 2595. |
| Krageröe med Sannikedal | 3659. |
| Drangedal | 1874. |
| Summa 31448. | |
| Övre Tellemarken | 15959. |
| Total | Summa 47407. |
Efter all sannolikhet är Tellemarken jämte nästgränsande trakter söderut, det land, som hos de fordne Romare war bekant med namnet Thule. Almogen i Tellemarken kallar densamma Tauhlamark, som betyder skogsmark; och säkerligen måste denna stora skog i de äldsta tiderne, för 2000 år sedan, då Pytheas från Massilia besökte landet, hawa sträckt sig långt söder ut genom Nedenäs och Mandals Amt til Lindesnäs och längre i wäster.
Temta, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Wedens Härad, är Annex til Bredareds Pastorat, samt består af 10 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes nästan ingen, utan hwad hemmanen genom utsyning på kringliggande Krono-Allmänningar kunna erhålla til de nödwändigaste behowen. Utsädet är: tunnor råg 30, korn 32, blandsäd 35, potäter 48. År 1805 war Folkmängden 341. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.
Tengbol, en Sätesgård i Södermanland.
Tensta, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Norunda Härad, håller i widd 1.05 qv. mil, samt består af 62 Mantal. Marken är ojämn och mindre bördig. Rådande jordmånen är något sandblandad lera, med lös jord. Skogen är knapp och flera hemman lida brist därå. Utsädet är 1120 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1161. Kyrkan är belägen under 60 gr. 3 min. Polhöjd; 1.9 mil från Upsala. Den betydligaste Gården heter Salsta.
Tenöe, en liten Ö uti Borgunds Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, har en god hamn, som ofta besökes af skepp, hwilka ärna sig til och från Staden Molde.
Tiarp, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är Annex til Åsleds Pastorat, samt består af 11.7 Mantal. Markens belägenhet är sluttande. Jordmånen består mästadelen af swartmylla. På skog är brist. Utsädet är 320 tunnor. År 1810 war Folkmängden 216. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.
Tibbla, en Sätesgård uti Täby Sokn i Upland, består af 2.5 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, höbärgning til 100 lass, skog til husbehof, obetydlig åbyggnad, hjelpelig trägård.
Tibble, en Sätesgård i Upland.
Tibble, en Kronogård i Dalarne, är Boställe åt Majoren wid Dal-Regimentet.
Tible, en Kronogård uti Wadsunda Sokn i Upland, är et Capitens-Boställe, består af 1 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, ringa eller ingen skog.
Tible, et Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Hagunda Härad, innefattar 2 Soknar: Tible, Moderförsaming, och Åland, Annex, håller i widd 1.17 qv. mil, samt består af 52 Mantal. Utsädet är 800 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1097. — Tible Sokn håller i widd 0.6 qv. mil, samt består af 34 Mantal. Marken är bärgaktig och skogbewuxen. Rådande jordmånen är sand och mo. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 580 tunnor. År 1810 war Folkmängden 744. Kyrkan är belägen under 59 gr. 50 min. Polhöjd; 1.7 mil från Upsala. De betydligaste Gårdarne heta Wrå, Ribbingebäck, Onsike. Inga Manufacturwärk finnes utom 2 små wattuqvarnar.
Tible, en Sokn i Upland, Upsala Län och Håbo Härad, är Annex til Håtuna Pastorat, håller i widd 0.47 qv. mil, samt består af 27.5 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 440 tunnor. År 1810 war Folkmängden 604. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Löfsta och Någelstena.
Ticksta, en Sätesgård i Upland.
Tidaholm, en Sätesgård uti Ångarp Sokn i Wästergötland, består af 4 Mantal. Rådande jordmånen är sandmylla. Åkern, 48 tunnland, är fördelad i 4 Gärden, hwilka med stenbrytning upröjde och med flere 100 famnars stenmur instängde, besås med 8 à 9 tunnor råg och 20 à 22 tunnor wårsäd; hwilket utsäde synes wara litet i anseende til hemmantalet, men nuwarande ägaren har anlagt flera tunneland stenig jord til planterhagar, i hwilka nu wäxer wacker björkskog. Ängen, 174 tunneland, giwer 4- à 500 stackar hö. Här är godt bete, mycken och wacker både barr- och löfskog til 888 tunneland. Omkring 50 nöt födas, utom hästar och får. Mangården, fordom belägen på en holme i ån Tidan, är i sednare tider flyttad öwer ån på en rymligare plats, saknar huwudbyggning, men är wäl bebygd med 4 flyglar, 2 af sten och 2 af trä, utwändigt rappade, har en wacker trägård, på Engelskt sätt anlagd. — Til Gården hörer en tullqwarn med 2 par stenar, 1 sågwärk privilegieradt för Oltorps Alunwärk, 1 husbehofs sågwärk, 1 ämneshärd privilegierad på 50 skeppund ämnessmide af åtskilliga slag, samt manufactursmide til 250 skeppund, 1 knipp- och 1 spikhammare, samt räckhammare med 2 ässjor. Tegelbruk, bränneri och ria äro här äwen anlagde.
Tidawad, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Odensåkers Pastorat, samt består af 12 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången äro anförde wid Artikeln Odensåker. Utsädet på Mantalet öwerhuwud räknadt är 24 tunnor. År 1810 war Folkmängden 289. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.
Tidedal, en Bomuls-fabrik uti Ransbergs Sokn i Wästergötland, wid ån Tidan.
Tidsleskog, på Kartan Tisselskog kallad, en Sokn i Dalsland och Wedbo Härad, är Annex til Steneby Pastorat, samt består af 9.8 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är sandblandad swartmylla. Skog finnes ännu ymnigt, men har i sednare åren bliwit mycket medtagen. Utsädet är: tunnor wete 4, råg 16, hafra 310, blandsäd 20, ärter 3, potäter 15. År 1810 war Folkmängden 580. Kyrkan är belägen 0.75 mil från Moderkyrkan.
Tidö, en Sätesgård på en Ö i Mälaren, hörande til Lilla Rytterne Sokn i Wästmanland, äger 30 tunnors utsäde, höbärgning til 4- à 500 lass, hjelpelig skog, stor mangårdsbyggning af sten, widsträckt trägård, godt fiske.
Tierp, en Sokn och Regalt Pastorat i Upland, Upsala Län och Örbyhus Härad, håller, jämte den tilförene hithörande Söderfors Sokn i widd 42 qv. mil, samt består jämte denna af 179 Mantal. Marken uti egenteliga Tierp Sokn är i allmänhet jämn; få bärg finnas i hela Soknen. De höjder, som här och där förekomma, bestå mäst af klapur och sand. Rådande jordmånen är lös lera, å flästa ställen blandad med fin sand och swartmylla. Hård lera finnes ej å många åker- och ängsfält. Å skogen är i allmänhet mer knapp än ymnig tilgång. Några Byar eller Gårdar hawa öwerflöd däraf, såsom en ersättning för mindre utrymme til åker och äng, några däremot ganska litet. Man kan taga såsom giwet, at twåtredjedelar af Soknen har mindre eller swårare åtkomst til god skog; i allmänhet kan ingen lida tryckande brist därå, om eljes omtanke och arbetsamhet iakttages. Utsädet kan anses at årligen upgå til 950 tunnor råg och 750 tunnor korn, tilsamman 1700 tunnor. År 1810 war Folkmängden 4325. Kyrkan är belägen under 60 gr. 18 min, Polhöjd; 4.6 mil från Upsala. De betydligaste Gårdarne heta Fors, Husbyborg, Stynsberg, Odensfors och Hallsta, samt Järnwärket Ullfors.
Tillberga, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Norrbo Härad, håller i widd 0.34 qv. mil, samt består af 36.4 Mantal. Marken är i allmänhet jämn, med många stenkullar öweralt strödde, men hwilka icke egenteligen kunna kallas bärg. Jordmånen består mästadelen af bördig lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är: tunnor wete 20, råg 300, korn 140, hafra 40, blandsäd 70, ärter 25. År 1810 war Folkmängden 753. Kyrkan är belägen under 59 gr. 42 min. Polhöjd; 1.2 mil från Wästerås. De betydligaste Gårdarne heta Hedensberga och Hällby.
Tiller, en Sokn, är Annex til Kläboe Pastorat uti Fögderiet Strinden uti södra Trondhiems Amt i Norge.
Tillinge, et Regalt Pastorat i Upland, Upsala Län och Åsunda Härad, innefattar 2 Soknar: Tillinge, Moderförsamling, och Swinnegarn, Annex, håller i widd 0.66 qv. mil, samt består af 100 Mantal. Utsädet är 1750 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2011. — Tillinge Sokn håller i widd 0.49 qv. mil, samt består af 80.2 Mantal. Marken är något mera jämn än bärgaktig, och på några ställen bebunden med stora stenar. De få bärg som finnas äro icke höga samt til större delen betäckta med jord, och på wissa ställen med stora stenmassor. Rådande jordmånen är en bördig lera, som stiger djupt ned i jorden. Mot bärgen och höjderna utgör jorden mäst swartmylla, blandad med så kallad mojord. Sandjord är mycket sällsynt, och den sand som behöfs til wägarnes underhållande hämtas på en half mils afstånd, dels från en sandås wid Enköping, dels från en ö i Mälaren. Största delen af Soknen äger ej den ringaste skog. Af de 80 Mantal hwaraf Soknen består äga knapt 8 tilräckeligt timmer til husbyggnad, knapt 30 nödwändig wedbrand och gärdsel, och de fläste öfrige knapt et trä til de nödwändigaste behof. Skogen köpes dyrt på 2, 3, 4 ända til 5 mils afstånd. Utsädet är 1500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1491. Kyrkan är belägen under 59 gr. 37 min. Polhöjd; 4.3 mil från Upsala. De betydligaste Gårdarne heta Wappa, Mälby och Lundby.
Timerå, en Sokn i Medelpad, är Annex til Sköns Pastorat, håller i widd 0.39 qv. mil, samt består af 19 Mantal. Läget är behagligt wid en fjärd kallad Kringerfjärden. Marken är något bärgaktig. Åkerjorden består af lera. Skog finnes behöfligt. Utsädet är 280 tunnor. Höfångsten stiger til 260 Gillingar. År 1810 war Folkmängden 714. Befolkningen är således 1840 människjor på qv. milen. Näringsmedel äro förnämligast åkerbruk, boskapsskötsel och något fiske. Här underhållas 72 hästar, 20 oxar, 284 kor, 110 ungnöt, 120 får, 70 getter. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan och 1 mil från Sundswall. I Soknen finnes et skeppswarf kalladt Wifstads Warf, beläget nära in til Jämtlands-älwens utlopp i fjärden. Norrbergestrand är en Lastageplats, hwarest Sundswalls Borgerskap har uplag af bräder, träwirke, tjära, och andra skogs produkter.
Timmelhed, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Redwägs Härad, är Moderförsamling, förbunden med Ulricehamn til et Pastorat, samt består af 37.7 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig och med små skog bewuxen. Rådande jordmånen är sand, en betydlig del flygsand, mindsta delen stenbunden sandblandad mylla. Lerjord finnes icke. Utsädet är 380 tunnor, mästadelen hafra, som sällan giwer öwer andra kornet, Larsmässo-råg som endast sås i 2 byar och ger femte kornet, obetydligt ärter och intet wete. År 1805 war Folkmängden 874. Kyrkan är belägen under 57 grad. 50 min. Polhöjd; 0.4 mil från Ulricaehamn och 8 mil från Wänersborg. De betydligaste Gårdarne heta Örneberg och Brostorp.
Timmersdala, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Bergs Pastorat, samt består af 9.5 Mantal. Marken är någorlunda jämn. Rådande jordmånen är lermylla. Hemmanen äga icke någon skogstilgång, utan bekomma sina behof genom årliga utsyningar på nästgränsande Krono-skogar. Utsädet är: tunnor wete 5, råg 90, korn 4, hafra 20, blandsäd 16, ärter 5, potäter 7. År 1810 war Folkmängden 212. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.
Timmersjö, en Frälsegård uti Harplinge Sokn i Halland, äger 30 tunnors utsäde, godt höbol, någon surskog, mangårdsbyggnad af trä, hjelpelig trägård.
Tind, et ganska högt Fjäld uti Hedemarken i Norge, öwerstiger i höjd alla kringliggande fjäld.
Tind, et Pastorat uti Tellemarken i Norge, innefattar 4 Soknar: Tind, Moderförsamling, Mäl, Dal och Hovind, Annexer. Det är beläget högst up i landet wid gränsen til Nummedalen samt är et af de största i Tellemarken. Det är mästadelen omgiwet af höga fjäld, och inuti landet finnes jämwäl många bärg. Midt uti landet är en sjö kallad Tindsjöen, som är 3 mil lång, wid et ställe 0.5 mil bred, mycket djup samt omgiwen af höga bärg, som ofta förorsaka kastwindar och göra farten på sjön ganska farlig. År 1801 war Folkmängden 2423.
Tingelstad, en Sokn, är Annex til Grans Pastorat uti Totens Fögderi uti Kristians Amt i Norge.
Tingsta, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Lösings Härad, består af 28.5 Mantal. Marken är til en del bärgaktig, men til större delen jämn. Rådande jordmånen är lera. Utsädet är 300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 525. Kyrkan är belägen under 58 gr. 32 min. Polhöjd; 3.7 mil från Linköping.
Tingstorpshammar, et Järnwärk uti Erwalla Sokn i Wästmanland, äger 2 härdar, hwilka driwas dels med egna, dels med köpkol. Wärket hörer under Axbergshammar.
Tingstäde, en Sokn på Gottland i norra Fögderiet, är Annex til Stenkyrka Pastorat, samt består af 12.9 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet, skogstilgången och utsädet finnas anförde wid Artikeln Stenkyrka. År 1810 war Folkmängden 342. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.
Tingsås, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Konga Härad, är Annex til Wäckelsångs Pastorat, samt består af 31.5 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Åkerjorden består af god och bördig swartmylla. Utsädet är 800 tunnor. Några hemman äga ymnigt skog, de öfrige hjelpeligt och til husbehof. Utur Ticksjön hämtas järnmalm. År 1810 war Folkmängden 2096. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnes et Järnwärk kalladt Stenfors.
Tingum, en Sokn, är Annex til Legangers Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.
Tingvold, et Pastorat i Norge, Romsdals Amt, Nordmörs Fögderi, innefattar 3 Soknar: Tingvold, Moderförsamling, samt Öre och Fredöe, Annexer. Huwudkyrkan är en af de fastaste och massivaste murade byggningar i Norge. Muren är 2.5 alnar tjock och genom honom är en gång från den ena ändan af kyrkan til den andra; han är upförd på en grundwal, som ligger 4.5 alnar djupt ned i jorden. Kyrkans hörnstenar så wäl som alla omfattningar om fönster, dörrar och öpningar äro af wit marmor. Furuskogarne hawa här tilförene warit ganska ansenlige, men äro numera til en stor del uthuggne til sågtimmer och tjärubränneri. År 1773 woro här 28 sågwärk i drift. På en Gård finnes några eketrän, som ibland bära mogna ållon, och alm wäxer öweralt i Pastoratet. Förutan skogshygge har Almogen därjämte god näring af lax- sill- och torskfiske. I förriga tider har jordbruket warit nog medelmåttigt, men i sednare tider ansenligen tiltagit. För 200 år sedan war sädestionden på en tredjedel af Gället endast 27 tunnor, nu däremot är den, efter en med Almogen afslutad öwerenskommelse 250 tunnor. År 1773 utsåddes på Prästegården 12 tunnor och skörden war 100 tunnor. År 1801 war Folkmängden i Tingvold Sokn 1727, i Öre 864, i Fredöe 898. Tilsamman 3489.
Tiraholm, en Sätesgård i Småland.
Tirserum, en Sokn i Östergötland och Kinds Härad, är Annex til Norra Wi Pastorat, samt består af 27.7 Mantal. Marken är ojämn och bärgig. Jordmånen är bördig. Skog finnes ymnigt, så wäl af barr som löfträn. Utsädet är 180 tunnor. Boskapsskötsel är Almogens huwudyrke och åkerbruk anses såsom binäring. År 1810 war Folkmängden 1094. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Sommenäs.
Tirup, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Rönnebergs Härad, är Annex til Billeberga Pastorat, samt består af 7.5 Mantal. Marken är jämn, utan bärg. Jordmånen är til större delen lera och swartmylla. På skog är brist. Utsädet är 840 tunnor. År 1805 war Folkmängden 319. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.
Tisby, en berustad Sätesgård uti Simtuna Sokn i Upland, äger 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol; lider brist på skog.
Tisenhult, en Sätesgård uti Skedwi Sokn i Östergötland, består af 2.5 Mantal, äger 18 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, knapt mulbete, tämeligen god skog, åtskilliga underliggande torp.
Tislegården, en Sätesgård i Wästergötland.
Tislinge, en Sätesgård uti Östuna Sokn i Upland, äger 25 tunnors utsäde, ymnigt höbol, wacker mangårdsbyggning af trä, hjelpelig trägård; lider brist på skog.
Tista, en Sätesgård uti Bärbo Sokn i Södermanland, består af 2.5 Mantal, äger 40 tunnors utsäde uti en til större delen lerblandad jordmån, hjelpeligt höbol och skogstilgång, den prydligaste stenhus åbyggnad i Länet, wäl anlagd och förträffelig trägård.
Tistedalen, en Dalsträckning uti Smålänens Amt i Norge. Genom denna löper en ansenlig å kallad Tistedals ån, 13 mil lång, hwilken wid Gården Veden danar et wattufall 700 steg långt och 65 famnar högt, som driwer många sågwärk och mjölqwarnar, til hwilkas skötsel på ömse sidor om dalen bo många hushåll, som utgöra en Folkmängd af circa 300 personer, hwilka i anseende til civila Jurisdictionen lyda under Magistraten i Fredrikshald, som ligger en knapp half mil härifrån, men i anseende til Kyrkostyrelsen höra dels til Idde dels til Bergs Prästegäll.
Tiweden, en ansenlig skogstrakt på gränsen af Nerike och Wästergötland. Midt på densamma befinnes en ås kallad Getaryggen, som mästadelen utgör gränseskilnaden mellan bägge Landskapen.
Tjelwesta, en Sätesgård uti Snaflunda Sokn i Nerike, består af 3 Mantal, har et wackert läge, omgiwen af 3 sjöar, äger circa 60 tunnors utsäde, däraf 24 råg, 2 à 3 korn, 16 à 18 hafra, höbärgning til 200 à 300 lass, hjelpeligt mulbete och skog. Mangårdens huwudbyggning af trä, är 2 wåningar hög.
Tjolaeholm, en Sätesgård uti Fjärås Sokn i Halland, angenämt belägen på en Halfö wid Kongsbacka-fjärden, äger 60 tunnors utsäde, godt höbol, ringa eller nästan ingen skog, hjelpelig mangårdsbyggnad af trä, wacker trägård.
Tjos, en Herregård uti Hassled Sokn i Wästergötland, består af 3 Mantal, däraf 2 Frälse och 1 Kronoskatte, äger mellan 40 och 50 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, wacker mangårdsbyggning af trä, med en trägård.
Tjula, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Rekarne Fögderi, innefattar 2 Soknar: Tjula, Moderförsamling, och Sundby, Annex, håller i widd 0.85 qv. mil, samt består af 54 Mantal. Utsädet är 830 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1469. — Tjula Sokn håller i widd 0.63 qv. mil, samt består af 37.4 Mantal. Marken är til det mästa jämn. Jordmånen är til ungefär twåtredjedelar lera; det öfriga består dels af skogsjord, dels af så kallad sursand. Twåtredjedelar af Soknen lida brist på skog, en tredjedel har hjelpeligt. Utsädet är: tunnor wete 20, råg 240, korn 150, hafra 56, blandsäd 80, ärter 10, tilsamman 556. År 1810 war Folkmängden 999. Kyrkan är belägen under 59 gr. 23 min. Polhöjd; 7 mil från Nyköping.
Tjulsta, en Frälsegård uti Hölö Sokn i Södermanland, består af 2 Mantal, äger 24 tunnors utsäde i god jordmån, widsträckt men ej bärande ängsmark, hjelpelig skog, wacker stenhusbyggnad om 2 wåningars höjd.
Tjurbo, et Distrikt i Wästmanland och Wästerås Län, består af 2 Härad: Öwer-Tjurbo och Ytter-Tjurbo, håller i widd 9.83 qv. mil, samt innefattar 1 Stad och 10 Soknar: Uti Öwertjurbo: Sala Stad, Sala Sokn, Möklinta, Kila, Kumla, Norrby, Tärna. Uti Yttertjurbo: Sewalla, Tortuna, Björksta, Ängsö. Soknarne Norrby och Tärna ligga egenteligen ickei Wästmanland, utan uti Distriktet Fjärdhundra i Upland.
Tjureda, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Norrwidinge Härad, wid Helgasjön, är Annex til Tolgs Pastorat, samt består af 18 Mantal. Markens, och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången finnes wid Artikeln Tolg. Utsädet är 160 tunnor råg och korn, 60 tunnor blandsäd och hafra. År 1810 war Folkmängden 506. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Här äro 4 Sätesgårdar: Tjureda, Ekna, Eknaholm och Åby. Tjureda består af 2 Mantal.
Tjust, et Distrikt och Fögderi i Småland och Kalmar Län, omgiwes af Östergötland, Hawet och den öfriga delen af Kalmar Län, håller i widd 20 qv. mil, samt består af 598 Mantal. Marken är i allmänhet ojämn och bärgaktig, samt upfyld af en myckenhet sjöar. En kopparmalmstrakt finnes i Gladhammar Sokn, men kopparmalmsgångarne äro med järnmalm förblandade, så at ifrån deras första blottande i midten af femtonde århundradet, man icke däraf dragit särdeles winning. Här förekomma ock strödda malmfält både på koppar och järn. Landet är indeladt i 2 Härad, Södra och Norra Tjust, samt innefattar 1 Stad och 19 Soknar. Uti Södra Tjust äro 9 Soknar: Törnewalla, Gamlebyn, Gladhammar, Wästrum, Hjorthed, Hallingeberg, Låcknewi, Blacksta, Odenswi. I Norra Tjust ligga en Stad: Wästerwik och 10 Soknar: Lofta, Loftahammar, Ed, Edskapell, Dalhem, Ukna, Gärdsrum, Tryserum, Fogelwik, Hannäs. År 1810 war Folkmängden 30470. År 1790 war densamma 27785. Distriktet hörer til Linköpings Stift och är fördeladt i 2 Prosterien Södra och Norra Tjust.
Tjustorp, en Kronogård, uti Fridened Sokn i Wästergötland, är Löjtnants-Boställe wid Skaraborgs Regimente, äger nära 20 tunnors utsäde, swagt höbol, obetydlig skog, tämeligen wacker mangårdsbyggnad af trä.
Tjärnäs, et Järnwärk uti Torsåkers Sokn i Gästrikland, äger tilräckelig skog för behowet, nödig åbyggnad.
Tjärnö, på Kartan Kärnö kallad, en Sokn i Bohusland och Wätte Härad, är Annex til Skee Pastorat, samt innefattar 18 Mantal. Soknen består af flera större och smärre öar i skärgården. Rådande jordmånen är sand. Halwa Soknen har hjelpelig skog och den andra hälften ingen. Utsädet är 180 tunnor. Fiske är en wigtig näringsgren. År 1805 war Folkmängden 602. Kyrkan är belägen 0.9 mil från Moderkyrkan.
Tjärsta, en Sokn i Östergötland och Kinds Härad, är Annex til Kettilsta Pastorat, samt består af 44.5 Mantal. Marken är af lika beskaffenhet som i Kettilsta, omskiftande med sjöar, mossar och bärg, samt därimellan liggande mer eller mindre fruktbara trakter, och grundjorden af lika beskaffenhet. En femtedel af Soknens hemmantal äger ingen skog, en niondedel någorlunda hjelpelig; och de öfrige mer än til husbehof, samt afyttra den dels inom Soknen dels til Linköping och däromkring liggande skoglösa ort. Utsädet är 550 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1550. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.
Tjöllinge, en Sokn och Pastorat uti Grefskapet Laurvig i Norge. År 1810 war Folkmängden 1427.
Tjörn, en ansenlig Ö uti Skärgården hörande til Bohusland, håller i widd 0.9 qv. mil. Denna Ö tillika med flera kringliggande smärre öar utgöra et Pastorat, som innefattar 3 Soknar: Stenkyrka, Moderförsamling, Walla och Klöwedal, Annexer, samt 2 Kapellsförsamlingar: Rönnängen och Klädesholmen, hwilka samteligen bestå af 148.6 Mantal. Ön Tjörn innehåller trefjärdedelar idel bärg: men mellan dem äro flera betydliga fält och mångtaliga smärre slätter, de där framwisa wackra och goda åkrar och ängar. Rådande jordmånen och nästan öweralt är lera. På ön finnes numera alsingen skog, men någon bränntorf. Utsädet är 2280 tunnor. År 1805 war Folkmängden 6339. Utom åkerbruk är fiske en ganska betydlig näringsgren. Koljor, witling, långor, hummer, ostron, så wäl som landets öfriga produkter af ost, smör, kött, fläsk afyttras med mycken båtnad til Göteborg. — Stenkyrka Sokn består af 72.6 Mantal. Utsädet är 1196 tunnor af all slags säd. År 1805 war Folkmängden 2154, utom Kapellsförsamlingarne, men med desamma 3714. Kyrkan är belägen under 58 grad. 2 min, Polhöjd; 5 mil från Göteborg. Den betydligaste Gården i Pastoratet heter Sundsby.
Tjörnarp, en Sokn i Skåne, til en del belägen uti Kristianstads Län och Wästra Göinge Härad, och til en del i Malmö Län och Frosta Härad, är Annex til Mälby Pastorat, samt består af 20 Mantal. Utaf de hithörande hemman hawa 6, belägna i Göinge Fögderi ojämn och stenig mark, swag åkerjord, ängsmark och mulbete, merendels wackra bokskogar; 5 andra i samma Fögderi hawa sand och klaperjord til åker, ömsom sur och ljungblandad höbärgning, dels ingen, dels obetydlig bok- och surskog; 4 belägna i Malmö Län hawa ojämn och stenbunden mark, föga bördig åkerjord, bättre höbärgning och mulbete, wacker bokskog. År 1805 war Folkmängden 493. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Korssaröd.
Tjösevig, en Sokn, är Annex til Brunlaugnäs Pastorat uti Grefskapet Laurvig i Norge.
Toarp, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ås Härad, är Annex til Rångedala Pastorat, samt består af 31.7 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. På skog är brist. Utsädet är 500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1360. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. I denna Sokn på Gården Germunderyd är Ryska Käjsarinnan Katarina I född år 1682. Sanningen häraf winne trowärdighet därigenom at hon låtit reparera sin families Graf i kyrkan.
Toarp, en Sätesgård uti Sämb Sokn uti Kinds Härad i Wästergötland, äger mellan 20 och 25 tunnors utsäde, ymnigt höbol, förswarlig skogstilgång, ansenlig mangårdsbyggnad, hjelpelig trägård.
Toboborg, en ansenlig masugn uti Tegelsmora Sokn i Upland. Därtil höra 4 Mantal dels Frälse dels Skattehemman. Skog finnes ej på dessa ägor, men genom odling har höbolet bliwit ansenligen förbättradt.
Tofta, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Kinnewalds Härad, är Annex til Täwelsås Pastorat, samt består af 8.3 Mantal. Skog finnes endast til wedbrand. På botnen af en sjö finnes järnmalm. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Osaby.
Tofta, et Kronoskatte-Rusthåll uti Lycke Sokn i Bohusland, har genom ägarens flit bliwit bragt til högsta odling, så at utsädet stiger til 50 tunnor, och höbärgningen til 500 skeppund, men saknar skog. Åbyggnaden af trä är prydlig, trägården af ansenlig widd är med god smak anlagd. Til Gården hörer en wäderqwarn med 3 par stenar.
Tofta, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Rönnebergs Härad, är Annex til Landskrona Pastorat, samt består af 13.8 Mantal. Marken är jämn och slät öweralt. Rådande jordmånen är sandblandad mylla. Skog finnes ingen. Utsädet är 500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 519. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Landskrona.
Tofta, en Sokn på Gottland i södra Fögderiet, är Annex til Eskilheims Pastorat, samt består af 12 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången äro anförde wid Artikeln Eskilheim. År 1810 war Folkmängden 388. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.
Toftaholm, en Sätesgård uti Dörarp Sokn i Småland, består af 8 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, swagt höbol, ymnig skog, något gammal men förswarlig mangårdsbyggnad af ek, ansenlig trägård.
Tofteryd, et Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Östbo Härad, innefattar 3 Soknar: Tofteryd, Moderförsamling, Byarum och Bondstorp, Annexer, samt består af 63.3 Mantal. Marken är mycket bärgaktig. Jordmånen är swag och föga giwande; någon swartmylla finnes här och där, men rådande jordarten är sand. Skogen är ännu tilräckelig, och wid några hemman ymnig, däremot lida några brist. Utsädet är: tunnor wete 2.5, råg 167, korn 98, hafra 750, blandsäd 297, ärter 6, potäter 208. Afkastningen i medelmåttiga år kan stiga til tredje kornet, eller omkring 4500 tunnor. Då Folkmängden går öwer 3000 personer kan skönjas huru mycken säd til detta Pastorat årligen måste inköpas. År 1810 war Folkmängden 3180. År 1805 war densamma 3361. — Tofteryd Sokn består af 21.1 Mantal. Utsädet är: tunnor wete 1.5, råg 60, korn 30, hafra 308, blandsäd 112, ärter 3, potäter 112. År 1810 war Folkmängden 1088. År 1805 war densamma 1149. Kyrkan är belägen under 57 gr. 25 min. Polhöjd; 4 mil från Jönköping. De betydligaste Gårdarne heta Sjöaryd, Torp och Bohult, af hwilka de bägge sednare hawa ymnig skog, mera än några andra Gårdar i hela Pastoratet. Här är ock beläget Järnwärket Götaström.
Toftnäs, en Sätesgård i Småland.
Tokared eller Ekedal, en Sätesgård uti Kinds Härad i Wästergötland.
Tolarp, en Kronogård uti Ödestugu Sokn i Småland, är Majors Boställe, äger 20 tunnors utsäde, tämeligen godt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggning af trä på stenfot, trägård til jordfrukter.
Tolarp, en Ladugård uti Ströwelstorp Sokn i Skåne, hörer under Sätesgården Wegeholm i samma Sokn, består af 1.8 Mantal, äger 54 tunnors utsäde, höbärgning til 200 lass, obetydlig skog.
Tolefors, eller Torfors, en Frälse Sätesgård uti Kärna Sokn i Östergötland, består af 1.5 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, hjelpelig skog, gammal, men förswarlig mangårdsbyggning af trä, 2 wåningar hög, ansenlig och wacker trägård, 4 underlydande Torp.
Tolfsbo, et Järnwärk uti Söderbärke Sokn i Dalarne, äger 150 skeppund stångjärnssmide.
Tolfta, en Sokn i Upland, Upsala Län och Örbyhus Härad, är Annex til Wässlands Pastorat, håller i widd 1.22 qv. mil, samt består af 35 Mantal. Soknen har å ömse sidor om wägen som stryker därigenom wacker slättbygd, men på bägge sidor därom både i öster och wäster är mera bärgaktigt med skog, kärr och mossar. Någon lera finnes wäl, men sand är dock den mäst rådande jordmånen. En del af Soknen har ymnig skog, och de öfrige hjelpelig. Utsädet är 9 à 10 tunnor per Mantal. År 1810 war Folkmängden 1227. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnes et Järnwärk kalladt Strömsberg.
Tolg, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Norrwidinge Härad, innefattar 3 Soknar: Tolg, Moderförsamling, Tjureda och Asa, Annexer, samt består af 95.6 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla, men lera på de sidländta ställen. Uti Asa och Tjureda Soknar är jordmånen mästadelen blandad swartmylla. Skogstilgången är hjelpelig. Utsädet är 760 tunnor råg och korn, 350 tunnor blandsäd och hafra. År 1810 war Folkmängden 2998. — Tolg Sokn består af 37 Mantal. Utsädet är 300 tunnor råg och korn, 100 tunnor blandsäd och hafra. År 1810 war Folkmängden 1128. Kyrkan är belägen under 57 gr. 6 min. Polhöjd; 2.4 mil från Wexiö.
Tolgen, et Pastorat uti Landskapet Österdalen i Norge, innefattar 3 Soknar: Tolgen, Moderförsamling, samt Annexerne Vingeln och Dalsböygden eller Ous. År 1801 war Folkmängden 2017.
Tollfors, et Järnwärk uti Walbo Sokn i Gästrikland, består af 2 hamrar, med 1800 skeppund stångjärnssmide. Smidesrätt af skeppsankare och warfssmide är i sednare tider wunnen. Mangårdsbyggningen af trä, är utwändigt rappad och wacker. Här äro 1 finbladigt sågwärk, 1 taktegelsbruk, qvarn och tröskwärk inrättade. Detta Järnwärk lider wäl ansenlig minskning i kolfång genom Gefle Stads nära belägenhet och träwaru exporter, men har dock hjelpeligt sit behof.
Tollsta, (Wästra) en Sokn och Regalt Pastorat i Östergötland och Lysings Härad, består af 27.5 Mantal. Marken är til det mästa jämn, utom den del af Kongl. skogsparken Åmberg som inom Soknen är belägen. Rådande jordmånen är lera. På skog är total brist. Utsädet är 700 tunnor. År 1810 war Folkmängden 612. Kyrkan är belägen under 58 gr. 17 min. Polhöjd; 5.6 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Alwastra och Stora Lund.
Tollsta, (Östra) et Consistorielt Pastorat i Östergötland och Wifolka Härad, innefattar 2 Soknar: Östra Tollsta, Moderförsamling, och Sya, Annex, samt består af 50.2 Mantal. Utsädet är 815 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1232. — Östra Tollsta Sokn innehåller 35.4 Mantal. Hon består dels af slätt och dels af skogsbygd. Marken, i synnerhet i den södra delen som utgör skogsbygden är nog bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är bättre och sämre lera. Skog finnes hjelpeligt til husbehof, utom några hemman i slättbygden, som lida brist därå. Utsädet är 540 tunnor. År 1810 war Folkmängden 901. Kyrkan är belägen under 58 grad. 20 min. Polhöjd; 2 mil från Linköping. Den betydligaste Gården heter Braksta.
Tollstorp, en Sätesgård i Östergötland.
Tolånga, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Färs Härad, är Annex til Wansta Pastorat, samt består af 21.4 Mantal. Marken är af olika beskaffenhet, nämligen i Näsby, norra Björkeröd och Hörr mera jämn, men i Tolånga by och i synnerhet Engelsta mycket stenbunden. Rådande jordmånen är lera. Tolånga och Hörrs byar hawa ännu någon eke- och surskog, men den öfriga delen af Soknen lider brist på skog. Utsädet är 820 tunnor af wete, råg, korn, hafra, ärter och potäter. År 1810 war Folkmängden 930. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.
Tomarp, en Sätesgård i Östergötland.
Tomarp, en Kronogård uti Qwidinge Sokn i Skåne, är Öwerste-Boställe åt Chefen för Skånska Husarerne, äger 60 tunnors utsäde, höbärgning til 6 à 700 parlass, ingen skog til bränsle, men en ansenlig och wacker ekeskog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af gråsten, stor och wäl inrättad trägård. I Rönne å som rinner utmed Gårdens ägor är laxfiske.
Tommarp, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Järesta Härad, är Annex til Gladsax Pastorat, samt består af 25.1 Mantal. Marken är någorlunda jämn. Rådande jordmånen är dels swartmylla med lerbotn, dels gäsjord och någon del grudd och sandblandadt. Här finnes ingen skog utan endast någon torfjord til husbehof, til somlige hemman mer til andre mindre. Utsädet är 1230 tunnland. År 1805 war Folkmängden 798. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. På Tommarups bys ägor finnes et ansenligt marmorbrott, hwaraf flere slags arbeten kunde förfärdigas, häldst lagren äro ifrån 2 til 7 à 8 tums tjocklek och däröwer, men på kunnige och erfarne arbetare til dylikt wärk är brist i denna ort, äwen som hugade Förlagsmän.
Tommarp, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, innefattar 2 Soknar: Tommarp, Moderförsamling, och Skegrie, Annex, samt består af 21.5 Mantal. Utsädet är 1050 tunnor. År 1805 war Folkmängden 454. — Tommarp Sokn består af 9.5 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen är til en del swartmylla och til en del grudaktig. Både på skog och torf är brist. Utsädet är 500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 198. Kyrkan är belägen under 55 gr. 24 min. Polhöjd; 2.3 mil från Malmö.
Tomta, en Sätesgård uti Rasbo Sokn i Upland, wid en sjö, äger några och 20 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog; saknar huwudbyggning på mangården.
Tomta, en Sätesgård uti Bärbo Sokn i Södermanland, består af 1 Mantal.
Tomta, en berustad Sätesgård uti Romfartuna Sokn i Wästmanland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, hjelpelig äng, ymnig och wacker skog, hjelpelig åbyggnad af trä, wacker trägård. Under Gården lyda 0.75 Mantal skattehemman.
Tomteby, en Krono-skattegård uti Ljungby Sokn i Småland, består af 1.6 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, nödig höfångst och skog, wacker åbyggnad af trä.
Tomteholm, en Skattegård uti Drothems Sokn i Östergötland, äger 18 tunnors utsäde, någorlunda godt höbol, nödtorftigt mulbete, skog och fiske, 9 torp samt några dagswärkshemman.
Tomter, en Sokn, är Annex til Hobels Pastorat uti Smålänens Amt i Norge.
Tomter, eller Valdsät, en Sokn, är Annex til Rommedals Pastorat uti Hedemarken i Norge.
Tomtsäter, en Sätesgård i Södermanland.
Tondal, en Sokn, är Annex til Omblie Pastorat uti Råböygdelauget i Norge.
Tonstad, en Sokn, är Annex til Bakke Pastorat uti Mandals Amt i Norge.
Topeladugård, en Sätesgård uti Genarp Sokn i Skåne, äger 90 tunnors utsäde, skog til nödtorft, mangårdsbyggnad af korswärk, loge och stall af gråsten, wacker trägård.
Toranäs, en Sätesgård i Småland.
Torarp, en Sätesgård i Småland.
Torbjörntorp, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Gudhems Härad, är Annex til Falköpings Pastorat, samt består af 11.4 Mantal. Utsädet är omkring 25 tunnor på Mantalet, hwaraf mindsta delen är råg, mera korn, och mäst blandkorn och hafra. År 1810 war Folkmängden 220. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Falköping.
Torekow, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Bjäre Härad, wid hawet, är Annex til Båtstads Pastorat. Hon utgöres af en Kyrkoby, är et ansenligt Fiskeläge med 45 Gårdar, samt liknar en Köping. Inbyggarne nära sig endast af sjöfart och fiske. Jordmånen är sandig och utsädet 45 tunnor. År 1805 war Folkmängden 386. Orten är belägen 1 mil från Båtstad. En fjärdedels mil uti hawet ligger Hallands Wäderö, på hwilken finnes så wäl hög- som småskog af bok, ek, björk och al, där inwånarne hämta sin wedbrand emot någon liten afgift til kyrkan til hwars underhåll den är anslagen. Äwen hawa de där et godt sommarbete för sin boskap.
Torestorp, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, innefattar 3 Soknar: Torestorp, Moderförsamling, Öxebäck och Ellekulla, Annexer, samt består af 38 Mantal. Utsädet är 470 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1956. — Torestorp Sokn består af 16.2 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Jordmånen är mindre bördig, bestående til större delen af sand. Några hemman äga skog til husbehof, andre intet. Utsädet är 184 tunnor. År 1805 war Folkmängden 663. Kyrkan är belägen under 57 gr. 24 min. Polhöjd; 10.5 mil från Wänersborg.
Toresund, en Sokn och Regalt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Selebo Härad, wid Mälaren, håller i widd 0.48 qv. mil, samt består af 49.5 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt, utom för de hemman som ligga omkring kyrkan, hwilka måste förskaffa sig timmer och wed från Selebo Härads Allmänning. Utsädet är 650 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1128. Kyrkan är belägen under 59 gr. 21 min. Polhöjd; 6.5 mil från Nyköping. De betydligaste Gårdarne heta Räfsnäs och Herresta.
Torfors, en Sätesgård i Östergötland.
Torlösa, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Onsjö Härad, innefattar 2 Soknar: Torlösa, Moderförsamling, och Skräflinge, Annex, samt består af 41.5 Mantal. Utsädet är 1260 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1715. — Torlösa Sokn består af 34.5 Mantal. En del af marken är jämn och där är rådande jordmånen stark lermylla; en del som ligger i skogsbrynen är ojämn, stenbunden, tuwig, och där är rådande jordmånen en swag swartmylla på sandbotn; och är denna del bewuxen med buskar och små skog. I allmänhet lider Soknen brist på skog. Utsädet är 820 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1502. Kyrkan är belägen under 55 grad. 55 min. Polhöjd; 3.6 mil från Malmö. Den betydligaste Gården heter Trolleholm.
Torn, en ansenlig Herregård uti Mosse Fögderi uti Smålänens Amt i Norge. Därwid står en Kapellskyrka som är Annex til Råde Pastorat.
Torna, et Härad i Skåne och Malmö Län, wid Öresund, innefattar 1 Stad: Lund, och 27 Soknar: Lund, Stora Råby, Bjällerup, Stångby, Walkärra, Fjelie, Flädie, Sankt Pers Kloster, Nöbbelöf, Borreby, Stäwie, Lakalänga, Hoby, Hofsta, Igelösa, Oderslöf, Hardeberga, Sandby, Hällestad, Dalby, Bonderup, Silfåkra, Rewinge, Ewerlöf, Blentarp, Weberöd, Gödelöf.
Torneby, en berustad Sätesgård uti Fornåsa Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, ansenlig mangårdsbyggning af trä, förfallen trägård, som tilförene warit ansenlig, 7 underliggande torp.
Tornefors, en Masugn wid Torneälf uti Öwertorneå Sokn i Norrbotns Län.
Torneå, en Stad. Ehuru denna numera hörer til Ryssland anföres han ändock här emedan han ligger på högra sidan om Torneälf, och nära til Swenska gränsen. Han är belägen under 65 grad. 51 min. Polhöjd; på en ö i älwen kallad Swensar, 115.5 mil från Stockholm och 95 mil från Åbo, wid älwens utlopp i hawet. Han håller i widd 22 tunnland. År 1805 war Folkmängden 666. Stadens förnämsta näring är Handel. Den idkas ej allenast med nästgränsande Soknar och Lappmarken utan jämwäl med Ryssland och Norge. Handelen och sjöfarten på Stockholm, som här altid utgjort största rörelsen, bibehålles ännu mäst i samma skick som tilförene. Victualiewaror sändes nu som förr til Stockholm, hwaraf smör, lax och torrfisk utgöra de betydligaste artiklarne, hwartil komma tjära, bräder, pälswärk och andra waror af mindre betydenhet. År 1805 funnos här 26 Handelsmän och 34 Mästare uti 18 särskildta handtwärk. Staden äger uti älwen et af de ymnigaste laxfisken som finnes uti någon ström som faller i Botniska hawet. Älwen har i sednare tider bliwit så upgrundad, at stora fartyg hindras at komma närmare Staden än på 0.6 mil til Reutehamn utan för Björkön. Staden utgör jämte Nedertorneå Sokn et Pastorat. — Torneå Stad har uti Astronomiska Historien bliwit namnkunnig, medelst 2 i dess näjd anstälde gradmätningar, för at utröna förhållandet af jordens diametrar dragne genom Aeqvatorn och mellan Polerne. År 1736 anstäldes den förra gradmätningen af Fransyska Mathematici. Resultatet däraf blef at Aeqvatorns diameter til Polernas skulle förhålla sig som 200 til 199. Men i sednare tider började man misstänka denna gradmätning, emedan dess resultat icke instämde med andre uträkningar, hwarigenom förhållandet mellan bägge Diametrarne blewe mindre. En ny gradmätning anstäldes därföre åren 1800 och 1801 af Swenska Mathematici med synnerlig noggranhet. Resultatet däraf är, at Jordens Diameter dragen genom Aeqvatorn förhåller sig til dess Diameter dragen mellan Polerne, som 310 til 309. Jordens figur utgör således et klot, hwilket är 3.8 mil plattare mellan Polerne än under Aeqvatorn, då man enligt den förra mätningen trott henne wara inemot 6 mil plattare.
Torneå, (Neder) en Sokn och Pastorat i Norrbotn, belägen wid Botniska hawet på ömsesidor om Torneälf. Den delen däraf som ligger på högra sidan om älwen hörer til Swerige, och den på wänstra sidan til Ryssland. Strax inom Soknerån emot Nederkalis börjar wid Seiwis by et helt annat naturligt läge emot den öfriga delen af Norrbotn. Landet synes därifrån mycket jämnt, utan särdeles höjder ända up til Niemis by i Öwertorneå; och jämte hafssidan äro de angenämaste belägenheter. Marken är betäckt med löfskog, i synnerhet björk, al och pil utmed de af wackra holmar prydde wikar. Jordmånen, lerblandad genom slamning af wattuflytningen och af tilkommen swartmylla, finnes där wara dugelig til åkerbruk, aldeles olik det öfriga landet, utom på några få ställen. Fastän landet i allmänhet är slätt, träffas dock åtskilliga bärg uti norra delen af Soknen. Skärgården prydes af många större och smärre öar, holmar och skär, hwarest finnes åtskilliga hamnar och fiskelägen. Näringsmedel äro i synnerhet åkerbruk, boskapsskötsel och fiske samt någon tjärubränning. Åkern består til en del af sandmylla. Sällan trädes, men gödes och sås årligt. Här sås i synnerhet korn, något wårråg och litet höstsäde, men icke blandsäd eller hafra. Utsädet är 7 tunnor råg och 512 tunnor korn, wälförstående i hela Soknen, så wäl i Swenska som i Ryska andelen. Boskapsskötseln är lönande, ehuru ängen är mager, men mulbetet godt wid hafssidan och up i Soknen. Utmarken består af bärgaktig och jämn mark, samt mossar och kärr, hwilka sidstnämnde hålla i widd wäl hälften af hela utmarken. Utaf dessa mossar är någon del inhägnad til äng, den öfriga är betesmark. Jordmånen består af ungefär lika sand och lera. Skog finnes hjelpeligt. Trägårdar saknas, men små kryddtäppor finnes hos Ståndspersoner med åtskilliga kökswäxter. Humla, rowor, kålrötter och potäter äro Almogens plantager. Kål och ärter komma sällan til mognad. Bland wildtwäxande bär utgöra åkerbär en handelswara. Fiske idkas i skärgården mäst med strömming. Lax fångas i älwen, dock icke så mycket som fordom. Finska språket talas här öweralt. År 1810 war Folkmängden i Swenska andelen 1237. År 1805 war densamma i hela Soknen 5051. Häraf kan inhämtas huru mycket Swerige förlorat genom afträdandet utaf den delen som ligger på wänstra sidan om älwen. Soknens kyrka är belägen på en ö i älwen kallad Björkön, 0.3 mil från Staden. Märkwärdig ort är Malörn, en holme med Fiskeläge belägen ytterst i skärgården, har en Kapellskyrka, öwer 200 fiskebåtar ligga här ibland för at fiska. Holmen är äwen märkwärdig därföre, at han wid den sednare gradmätningen war den sydligaste Stationspunkten.
Torneå, (Öwer) en Sokn och Consistorielt Pastorat i Norrbotn, innefattar 4 församlingar: Öwertorneå, Moderförsamling, samt Hietaniemi, Pajala och Muonioniska Kapeller. Hon är delad mellan de bägge Rikena Swerige och Ryssland. Den delen som ligger på högra sidan om Torne- och Muonio-älwerne hörer til Swerige och den på wänstra sidan til Ryssland. Swenska andelen håller i widd 68 qv. mil. Landet utgör til större delen en ödemark upfyld af bärg och dalar, skogar, sjöar, kärr och mossar samt andra oländiga näjder, dock saknas icke dugliga platser til upodlingar, förnämligast i södra delen af Soknen, som är mäst bebygd och bebodd. Bärg och höjder i denna landsort äro ju högre up desto större. Många af bärgen äro märkeliga för sin höjd. Anledningar til malm saknas icke. På några ställen har man funnit järnmalm. Skog finnes ymnigt. Utsädet i hela Soknen är 12 tunnor råg och 1500 tunnor korn. Huru mycket häraf belöper sig på Swenska andelen är mig obekant. Hafra, ärter och wete sås här icke emedan de, i synnerhet det sidsta icke komma til mognad. Näringsfång äro för öfrigt åkerbruk och boskapsskötsel, hwartil kommer tjärubränning, fiske och djurfång. Boskapsskötseln är ganska fördelaktig i anseende til godt utrymme och ymnigt mulbete. Gräsbärande upgrundningar finnes på många ställen i älwen. År 1810 war Folkmängden i Swenska andelen af Pastoratet 3182. År 1805 war densamma i hela Pastoratet 7160. Förlusten til Ryssland är således mer än hälften. — Öwertorneå Moderförsamling är belägen uti medlersta delen af Pastoratet. År 1810 war Folkmängden i Swenska andelen 1808. År 1805 war densamma i hela Soknen 3260. Kyrkan är belägen wid älwen inom Swenska gränsen under 66 grad. 22 min. Polhöjd; 7 mil från Torneå och 14 mil från Luleå. I Pastoratet finnes 2 Järnwärk inom Swenska gränsen: nämligen Kängis och Swanstein, samt 3 finbladiga sågwärk: Ekfors, Eknäs och Ylinenjoki.
Torneälf, en Ström i Norrland, är en af de största i Riket. Den har sit ursprung wid Norrska fjäldryggen under 68 gr. 30 min. Polhöjd; flyter genom Lappland och Norrbotn ut i Botniska hawet efter et lopp af 42 mil. Ej långt från ursprunget flyter hon genom Tornejaur på Swenska Tornesjön, hwilken håller i längd 5.5 mil, i bredd 1 och i widd 3.6 qv. mil. Sedan älwen flutit 22 mil lämnar hon en tredjedel af sit watn til Kalisälwen, genom en gren kallad Törende Älf, som är 3 mil lång; men får 1 mil nedanföre sin ersättning genom Laimio-älwen, som faller i henne på wänstra sidan, och förökas widare genom Muonio-älwen, som äwen på wänstra sidan faller i henne. Hon är 12 til 14 fot djup. Dess botn består mäst af ler och sand blandad med klapersten och mylla. Ehuru hon har många större och smärre forssar är hon dock farbar med båtar ända til Kängis Järnwärk och wattufall. En half mil från hawet ligger Swensar-Ön. Högra grenen af älwen har fordom där warit bredare, men i sednare tider så utfallit, at nu endast går fram en rännel Näran kallad, om 120 famnars längd. I torra somrar går Näran eller denna rännil såsom en liten bäck genom en sank äng mellan Swensarön och fasta landet. Den wänstra grenen är däremot ganska ansenlig. Älwens wanliga bredd är där mellan 250 och 300 famnar. Älwens område är 280 qvadr. mil. Wid utloppet och några mil högre up fångas ymnigt lax.
Torp, en Sätesgård uti Husby-Oppunda Sokn i Södermanland, wid sjön Långhalsen, består af 1.5 Mantal, äger 54 tunnors utsäde, förswarligt höbol, hjelpelig skog, mangårds huwudbyggning af trä, med 2 nyare flygelbyggningar upförde af sten; Trägård under förbättring; Åtskilliga underliggande hemman.
Torp, en Sätesgård uti Wadsbro Sokn i Södermanland, äger 15 à 16 tunnors utsäde.
Torp, et Rusthåll uti Asker Sokn i Nerike, har et Potaske tilrednings-wärk. Här tilwärkas jämwäl Harts och Terpentin-olja.
Torp, et Consistorielt Pastorat i Dalsland och Walbo Härad, innefattar 2 Soknar: Torp, Moderförsamling, och Ryr, Annex, samt består af 37.6 Mantal. Marken är öweralt bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Några få hemman hawa sandjord. Skogen är på de flästa ställen hjelpelig. Utsädet är 1560 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1328. — Torp Sokn består af 17.2 Mantal. Utsädet är 880 tunnor. År 1805 war Folkmängden 720. Kyrkan är belägen under 58 gr. 32 min. Polhöjd; 2.4 mil från Wänersborg. Den betydligaste Gården Heter Filene. Kyrkoherdebostället äger 40 tunnors utsäde, knapt höbol, lider brist på skog.
Torp, en Herregård uti Moheda Sokn i Småland, består af 1.75 Mantal, dels Krono-skatte-Rusthåll, dels Rothåll, äger genom skedda upodlingar nära 60 tunnors utsäde af flera sädesslag uti grusblandad swartmylla, hjelpeligt höbol, men hwilket årligen förbättras, skogen är i tilwäxande, och blir genom hushållning i en framtid hjelpelig för Gårdens förnödenhet, åtminstone til stängsel och wedbrand. Ännu är icke huwudbyggningen upförd, men 2 wackra flygelbyggningar af trä, 2 wåningar höga, klädde med bräder och anstrukne hawa inredda rum 16 til antalet. Trägård om 1.5 tunneland är anlagd, försedd med häckar och flere slags fruktbärande trän. — En half fjärdings wäg från Gården finnes en qwarnlägenhet kallad Pukaström, hwilken har utom 2 tullqwarnar, 1 sågwärk och 1 oljeslageri, några ägor, hwarpå kan sås 8 tunnor, hjelpeligt höbol, men ingen skog. Denna lägenhet hörer til ägaren af förenämnde Gård Torp.
Torp, en Herregård uti Welinge Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 28 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, ansenlig ägowidd, förswarlig åbyggnad.
Torp, en Sätesgård uti Åsaka Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 26 tunnors utsäde, däraf 6 om hösten och 20 om wåren, höbol til 160 stackar, god skog af både barr- och löfträn, wacker mangårdsbyggning af trä, utwändigt rappad och rundt omkring omgiwen af trägårdar.
Torp, en Kronogård uti Eggby Sokn i Wästergötland, är Ryttmästare-Boställe, består af 1 Mantal af Säteri-Natur, äger 44 tunnors utsäde, däraf 1 råg, 3 ärter, 6 korn, 12 blandkorn, 12 hafra, någorlunda höbol, lider brist på skog. Mangårdsbyggningen af trä, är icke betydlig, äwenså trägården, hwilken nästan endast består af kersbärsträn, som ock wäxa ymnigt wilde uti de til Gården hörande ängar.
Torp, en Sokn i Bohusland på ön Orust, är Annex til Myckleby Pastorat, samt består af 17 Mantal. Marken är ganska bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 256 tunnor, utom 70 tunnor potäter. År 1805 war Folkmängden 736. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.
Torp, en Säteri-Ladugård i Bohusland.
Torp, en Herregård uti Sörby Sokn i Skåne, äger 50 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, liten men prydlig mangårdsbyggning af trä, ansenlig och wacker trägård.
Torp, (Östra) et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Wemmenhögs Härad, wid hawet, innefattar 2 Soknar: Östra Torp, Moderförsamling, och Lilla Isie, Annex, samt består af 20.5 Mantal. Utsädet är mellan 6- och 700 tunnor. År 1805 war Folkmängden 664. — Östra Torp Sokn består af 6.5 Mantal. Hon är den sydligaste Sokn i Swerige. Marken är jämn, sluttande til hawet. Rådande jordmånen är sand och flintsten; äwen finnes mycken och stor gråsten. På skog är fullkomlig brist. Utsädet är mellan 2- och 300 tunnor. År 1805 war Folkmängden 269. Kyrkan är belägen under 55 gr. 21 min. Polhöjd; 4.7 mil från Malmö. I Soknen finnes et Fiskeläge kalladt Smöje, samt et ymnigt kalkstensbrott, med tilhörig kalkugn.
Torp, et Regalt Pastorat i Medelpad, innefattar 2 Soknar: Torp, Moderförsamling, och Borgsjö, Annex, håller i widd 18.4 qv. mil, samt består af 70.3 Mantal. Pastoratet utgör til största delen en ansenlig ådal på ömse sidor om älwen Ljungan, samt en mindre ådal omkring Gimån. Markens beskaffenhet är til den del som ligger wid älwen mera jämn än bärgaktig. Bärgsträckningar följa ådalen på bägge sidor, hwarimellan de bästa upodlingar finnes. Utsädet är 1035 tunnor, när det å Nyland och utjordar därtil beräknas. År 1810 war Folkmängden 3530. — Torp Sokn håller i widd 10.2 qv. mil, samt består af 42.2 Mantal. Rådande jordmånen är lera; hårdbrukad, men säkert giwande när den hwartannat år trädes och ymniga kraftfulla gödselämnen påföras. I anseende til hela Soknens omfång är skogstilgången ymnig; men efter den så kallade slätbygden som i längden utgör trefjärdedels och i bredden en åttondels mil, har man nödig wedbrand, byggnads och sågtimmer icke på närmare håll än 0.25, 0.3 och 0.75 mils wäg. Sokneboerne äro ansedde för de bästa Seminanter i Medelpad, och kornet härifrån är särdeles begärligt. Utsädet är 650 tunnor när det å Nyland och utjordar jämwäl beräknas. Mästa utsädet består i korn, något hafra, litet råg och ärter. Boskapsskötseln är icke fördelaktig, emedan mulbetet är swagt, för de många bärg, mossar och kärr här finnas. Höbärgningen går dock til 250 Gillingar hårdwalls- och 730 dito myrhö. Waror som härifrån aflåtas äro bräder och andra skogsprodukter, boskap och smör. Finnmark finnes i Soknen med 18 à 20 hushåll. År 1810 war Folkmängden 2261. Kyrkan är belägen under 62 gr. 28 min. Polhöjd; 5.6 mil från Sundswall och 8.5 mil från Härnösand. I Soknen finnes et Järnwärk kalladt Torpshammar.
Torpa, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Wästerås Län och Åkerbo Härad, innefattar 2 Soknar: Torpa, Moderförsamling, och Carlskyrka, Annex, håller i widd 1.4 qvadr. mil, samt består af 73.2 Mantal. Utsädet är mellan 8- och 900 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2351. — Torpa Sokn består af 42.2 Mantal. En del häraf ligger uti Rekarne Fögderi i Södermanland. Marken är til en del jämn och slät, til en del ganska stenbunden och bärgaktig. Rådande jordmånen består merendels af god lera. Några byar hawa hjelpeligt af skog, ingen ymnigt och månge lida brist därå. Skogshemmanen hawa ojämnare jordmån, blandad af skogsjord. Utsädet af all slags säd är mellan 4- och 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 976. Kyrkan är belägen under 59 gr. 25 min. Polhöjd; 2.8 mil från Wästerås. Den betydligaste Gården heter Torpunga.
Torpa, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Ydre Härad, wid sjön Sommen, består af 50.4 Mantal. En del af Soknen utgöres af en stor ö i Sommen, kallad Torpön. Marken är jämn med rör och jordstenar en åttondels mil omkring kyrkan, på längre afstånd bärgig och bewuxen med furuskog. Jordmånen är sandblandad. Utsädet är 530 tunnor i tredingsjord. År 1810 war Folkmängden 1165. Kyrkan är belägen under 57 gr. 58 min. Polhöjd; 5.3 mil från Linköping. I Soknen finnas 14 Mantal Säteri, nämligen Tranberga, Hestra, Holma, Näs, Liddamåla, Howetorp, Brandsnäs, Lindkulla, Liljeholmen.
Torpa, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Sunnerbo Härad, är Annex til Annesta Pastorat, samt består af 22.8 Mantal. Marken är mycket bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Hjelpelig skog finnes nästan öweralt. Utsädet är 390 tunnor af alla sädesslag. År 1810 war Folkmängden 648. Kyrkan är belägen 1.25 mil från Moderkyrkan.
Torpa, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Wedens Härad, är Annex til Borås Pastorat, samt består jämte Brämhult Sokn af 28.8 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. Ännu har Soknen hjelpeligt af skog. Utsädet är 436 tunnor. År 1805 war Folkmängden i denna och Brämhult Sokn 1499. Soknen förrättar sin Gudstjänst i Borås kyrka.
Torpa, en Sätesgård uti Kedum Sokn i Wästergötland, äger 50 tunnors utsäde, ymnigt höbol, skog til nödtorft, obetydlig mangårdsbyggnad af trä, hjelpelig trägård.
Torpa, en Sätesgård uti Fors Sokn i Wästergötland, äger mellan 60 och 70 tunnors utsäde, betydeligt höbol, hjelpelig skog, ansenlig mangårdsbyggnad af trä, tämeligen ansenlig trägård.
Torpa, en Sätesgård uti Länghem Sokn i Wästergötland, äger mellan 60 och 70 tunnors utsäde, däraf 16 à 18 om hösten och 45 à 50 om wåren, höbol mäst hårdwall til 5- à 600 lass, ymnig skog af furu och gran til byggnad och sågwirke, och finnes så wäl på skogen som på inägorna en myckenhet löfträn af ek, bok, ask, lind och björk. Mangården wackert belägen wid Asunden, har en ansenlig och prydlig åbyggnad af trä, i antik form om 2 wåningar, med många rum, samt en god trägård. På Gården finnes et stort nästan förfallet stenhus liknande et gammalt slott, som har på wästra ändan en ljus och wacker kyrka med en wacker predikstol och altartafla. Denna colossaliska stenbyggnadens murar äro nära 3 alnar tjocka. Slottet har förmodeligen fordom warit befäst. Kanongluggar och lönngångar synas där ännu omkring wallar och förskansningar. Goda källare finnas under hela byggningen. Här finnes en stor sal, kallad Kungssalen hwaruti Konung Gustaf I och Drottning Catarina Stenbock höllo sit biläger. Här har tilförene funnits en ansenlig och märkwärdig Rustkammare; men denna samling är numera försåld. Til Gården höra et betydligt antal arbetshemman, förmånliga qwarnar, godt ålfiske och i öfrigt förmånligt fiske i Asunden hwilkens stränder, medelst kringliggande hemmans landgång ägas inemot til hälften. Ägaren af Torpa Gård har från uråldriga tider utnämndt både Kyrkoherde och Comminister i Pastoratet.
Torpa, en Sokn i Halland och Himle Härad, wid hawet, är Annex til Lindbergs Pastorat, samt består af 16 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet är lika med Lindbergs, emedan bägge desse Soknar hawa den olyckeligaste ägoblandning i et gemensamt gärde. Utsädet är 320 tunnor. År 1805 war Folkmängden i Torpa 343, och i Lindberg 1222.
Torpe, et Härad i Bohusland, innefattar 2 Soknar: Hjertum och Wästerlanda, som utgöra et Pastorat.
Torpe, en Sokn, är Annex til Åls Pastorat uti Hallingdalen i Norge.
Torplunda, en Sätesgård i Nerike.
Torpshammar, et Stångjärnswärk uti Torp Sokn i Medelpad, med et Järnmanufacturwärk, har et ganska angenämt läge, wacker mangårdsbyggnad af trä, hjelpelig skog.
Torpunga, en Sätesgård uti Torpa Sokn i Södermanland, består af 1 Mantal, äger nära 20 tunnors utsäde, höbol swarande mot åkern, wacker mangårds åbyggnad af trä, tilräckelig trägård til husbehof, äwensom skog.
Torresta, en Sätesgård i Upland.
Torrewalla, en Sätesgård uti Gökhem Sokn i Wästergötland, äger 26 tunnors utsäde, höbärgning til 130 stackar, löfskog i ängarne, wacker mangårdsbyggning af trä, nyligen anlagd trägård.
Torrsjö, en Sätesgård uti Flisby Sokn i Småland, består af 3 Mantal, äger 24 tunnors utsäde uti mager och swag jordmån, ger sällan fjärde kornet. Gården är anslagen til Wisingsborgs Skola.
Torrskog, et Järnwärk uti Wästerlanda Sokn i Bohusland, har 1 spik- och 1 knipphammare, ingen koltilgång af egen skog, medelmåttig åbyggnad af trä, kostbar qwarn, finbladigt sågwärk på Holländska wiset inrättad.
Torsbo, en Herregård uti Gällsta Sokn i Wästergötland, äger mellan 25 och 30 tunnors utsäde, tämeligen ymnigt höbol, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af trä, trägård til husbehof.
Torsbo, en Sätesgård i Wärmeland.
Torsby, et Järnwärk uti Fryksände Sokn i Wärmeland, äger 825 skeppund stångjärnssmide.
Torsby, en Sätesgård i Wärmeland.
Torsby, et Regalt Pastorat i Bohusland, Inlands Fögderi och Södre Härad, innefattar 3 Soknar: Torsby, Moderförsamling, Lycke och Häresta, Annexer, samt består af 90.7 Mantal. Utsädet är: tunnor wete 54, råg 50, korn 900, hafra 140, ärter och bönor 500, potäter 180. År 1805 war Folkmängden 3200. — Torsby Sokn består af 46.2 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är blå mergellera. Skog finnes icke. Utsädet är: tunnor wete 40, råg 40, korn 500, hafra 100, ärter och bönor 200, potäter 100. År 1805 war Folkmängden 1822. Kyrkan är belägen under 57 gr. 51 min. Polhöjd; 1.7 mil från Göteborg. Sillsalteri och transjuderi-wärken, som tilförene här utgjorde huwudnäringen och hade flera wackra byggnader äro nu, på 4 stycken när, förstörde. De qwarstående heta Brunskär, Kringlan, Kowikshamn, Lilla Ljungholmen.
Torsebro, en Krutfabrik uti Färlöf Sokn i Skåne, har et utmärkt wackert läge wid Helgeå, 1 mil från Kristianstad, äger 4 krutqwarnar, 1 mjölqwarn, 1 sågwärk, och tilwärkar årligen omkring 1000 centner krut. År 1805 war Folkmängden härstädes 38.
Torseryd, en Sätesgård i Småland.
Torshamn, på Kartan Torhamn kalladt, et Consistorielt Pastorat i Bleking och Östra Härad, innefattar 2 Soknar: Torshamn, Moderförsamling, och Storkö, Annex, samt innehåller 37.4 Mantal. Utsädet är 670 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1892. — Torshamn Sokn innehåller 27 Mantal. Hon består til större delen af en Halfö, hwars hemman nästan allesamman äro belägna wid saltsjön. Dess utmark består mäst af flata bärg och mellanliggande sidländta ställen, hwarå wäxer något ek, björk och al, samt enebuskar. Den odlade marken har mäst sandjord. Hon utgöres dessutom af en skärgård, som sträcker sig 1 mil sydwäst hän och består af 5 bebodda skär, utom många andra. De äro alla kala och giwa ej annat än gräs och bete, utom Utlängan som har god sandmylle-åker och Hästholmen, som är mycket bärgfull, men äger något skog, dock knapt däraf, äwensom i hela Soknen. Utsädet kan gå til 470 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1498. Kyrkan är belägen under 56 grad. 7 min Polhöjd; 1.7 mil från Carlskrona.
Torshälla, en Stad i Södermanland, Nyköpings Län och Distriktet Rekarne, belägen under 59 gr. 25 min. Polhöjd, wid Hjelmare-ån, 0.6 mil från dess utlopp i Mälaren, 12 mil landwägen och 10.5 mil sjöwägen från Stockholm och 8 mil från Nyköping, uti en behagelig trakt, håller i widd 14 tunnland. Gårdstomterne äro 110. År 1810 funnos här 130 hushåll. Samma år steg Folkmängden til 541, däraf 230 woro mankön och 311 qvinkön. Näringsfång äro Handel, Handtwärk, Sjöfart, Jordbruk och Krögeri. Här äro wid pass 3 Handelsmän, och 32 Mästare uti 17 särskildta handtwärk. Af Manufacturer finnes 1 kostbar mjölqwarn, 1 hampestamp och 1 lärftswalk. Staden äger wid pass 8 fartyg från 2- til 500 tunnors drägt, utom några smärre eller båtar, som draga 50 til 60 skeppund, hwarmed järn, säd, tegel och andra waror, mästadelen til Stockholm, afsändas och andra behöfliga återhämtas. Han bör furnera 7 Båtsmän med sin fördubbling. Stadens numer, efter Finlands förlust är 37. Marknad hålles här d. 13 October, enligt Almanackan, enligt Tunelds Geografie jämwäl den 2 Febr., 12 Junii och 26 October. Stadens ägor bestå af 288 tunnland åkerjord, äng til 600 lass hö, något mulbete och skog. År 1810 underhöllos 52 hästar, 6 oxar, 112 kor, 30 ungnöt, 130 får. Staden utgör jämte Torshälla Sokn et Consistorielt Pastorat, som år 1810 hade 1151 inwånare.
Torshälla Sokn ligger wid Mälaren, samt består af 33.6 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig, stenbunden, ojämn. Rådande jordmånen är lera. Få hemman äga hjelpeligt af skog; de fläste lida brist därå. Utsädet är 350 tunnor. År 1810 war Folkmängden 610. Soknen förrättar sin Gudstjänst i Torshälla Stadskyrka. I Soknen finnes 2 Sätesgårdar: Wäsby och Brunnsta, samt Järnwärket Holm.
Torsjö, en Sätesgård uti Solberga Sokn i Skåne, äger 100 tunnors utsäde i den bördigaste jordmån, ringa men ganska godt höbol, husbehofsskog 1 mil aflägsen, men tilräckelig torf på närmare håll. Mangårdsbyggnaden af korswärk under plåttak blef upförd år 1812; dessutom finnes här 1 Sädesmagasin innehållande 1000 tunnor. Trägården är både god och wacker och i sednare åren utwidgad med flere tunnland.
Torsjöhult, en Sätesgård i Wästergötland.
Torskinge, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, är Annex til Forsheda Pastorat, samt består af 12.5 Mantal. Utsädet är 186 tunnor. År 1810 war Folkmängden 393. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnas 3 Sätesgårdar: Liljenäs, Fylleryd, Hjelmaryd.
Torskog, på Kartan Torrskog kallad, en Sokn i Dalsland och Wedbo Härad, är Annex til Blomskogs Pastorat i Wärmeland, samt består af 12.1 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången ses wid Artikeln Blomskog. Utsädet på Mantalet är 40 tunnor hafra, 6 dito korn, föga råg, obetydligt ärter och wete. Afkastningen är ringa, föga swarande mot behowet. År 1805 war Folkmängden 929. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan.
Torsköen, en stor Ö uti Fögderiet Senjen uti Finmarkens Amt i Norge, består af en Sokn, som är Annex til Midfjords Pastorat. Ön ligger långt ut i wilda hawet, hwarför ock åkerbruket ej kan wäntas at wara indrägtigt, också är marken til det mästa stenig, dock finnes på några särskildta ställen god gräswäxt. Fiskeri är inbyggarnes förnämsta näringsfång. År 1801 war Folkmängden 320.
Torslanda, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Göteborgs Län, på ön Hisingen, innefattar 2 Soknar: Torslanda, Moderförsamling, och Öckerö, Annex, samt består af 27.7 Mantal. Utsädet är: tunnor wete 4, råg 20, korn 160, hafra 18, ärter och bönor 9, potäter 43. År 1805 war Folkmängden 2524. — Torslanda Sokn omgiwes på 3 sidor af hawet, samt består af 15.5 Mantal. Utsädet är: tunnor wete 4, råg 14, korn 145, hafra 10, ärter och bönor 7, potäter 70. Uti Soknen finnes ingen skog, ingen torfmosse, ingen Herregård, intet Järnwärk eller annat Manufacturwärk. Sillsalteri och trankokeri-wärken som här tilförene warit äro til en del nedrifne och på auction bortsålde; dock stå följande 6 ännu orubbade: Krossholmen, Bratteberg, Lille Holmen, Örnekulla, Stora Bockeskär, Lilla Bockeskär. År 1805 war Folkmängden 744. Kyrkan är belägen under 57 gr. 44 min. Polhöjd; 1.2 mil från Göteborg.
Torslunda, en Herregård uti Sånga Sokn i Upland, äger öwer 20 tunnors utsäde.
Torslunda, en berustad Sätesgård uti Haga Sokn i Upland, består af 4 Mantal, äger 36 tunnors utsäde, spard och wäl wårdad skog, wälbygd mangård af trä, tämeligen ansenlig trägård.
Torslunda, en Sätesgård uti Fröjeslunda Sokn i Upland, äger 40 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, god skog, wacker mangårdsbyggning af trä, hjelpelig trägård.
Torslunda, en Sokn och Consistorielt Pastorat på Öland uti Södra Motet, gent emot Kalmar, består af 38.8 Mantal. Marken är jämn, ty äwen uppå bärget hwaraf Öland mästadels består, och hwilket ock går genom denna Sokn från söder til norr är marken nästan öweralt jämn. Jordmånens beskaffenhet är här för öfrigt olika. Den rådande synes dock wara sand. På skog lider Soknen, i likhet med nästan hela Ön, stor och kännbar brist. Utsädet är ungefär 1000 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1467. Den betydligaste Gården heter Tweta. Intet annat Manufacturwärk finnes i Soknen, utom et Garweri som nyligen bliwit anlagt wid Färjestaden. Där är ock Södra Motets Tingställe, med en wacker Tingsbyggning af trä, och är denna Färjeplats, hwarifrån närmaste öwerfarten är til Kalmar, wäl bebygd både til man- och ladugård. Skog finnes där icke, men wäl ännu några wallar och grawar, lämningar efter forntidens förswarswärk.
Torstorp, en berustad Sätesgård uti Rydaholm Sokn i Småland, äger 22 tunnors utsäde, godt höbol, liten tilgång på skog, obetydlig åbyggnad.
Torstorp, en Sätesgård uti Grimmeton Sokn i Halland, med underliggande 2 hemman, äger 40 tunnors utsäde, höbol uti wanlig proportion til åkern. Skogen icke storskiftad, är dock ännu tilräckelig til husbehof. Mangården har en förswarlig huwudbyggning om 2 wåningar, med en god trägård.
Torstuna, et Härad i Upland och Wästerås Län, håller i widd 5.42 qv. mil, samt innefattar 4 Soknar: Härnewi, Torstuna, Österunda, Wittinge.
Torstuna, en Sokn och Consistorielt Pastorat i förenämnde Härad, håller i widd 0.53 qv. mil, samt består af 94.3 Mantal. Marken är til en del bärgbunden, til en del slät och jämn. Åkerfälten ligga på sina ställen mellan sandåsar och bärgstrakter. Rådande jordmånen är lera, här och där blandad med swartmylla. På norra och södra ändarne af Soknen finnes tilräckelig skog, på några ställen hjelpelig, på andra ställen ingen, icke en buske. Utsädet stiger til 1000 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1580. Kyrkan är belägen under 59 gr. 44 min. Polhöjd; 3.2 mil från Wästerås.
Torswi, en Sokn i Upland, Upsala Län och Trögds Härad, är Annex til Wekholms Pastorat, håller i widd 0.43 qvadr. mil, samt består af 12 Mantal. Hon utgör en Halfö, som från fasta landet sträcker sig ut i Mälaren. Marken är ojämn och backig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 180 tunnor. År 1810 war Folkmängden 272. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.
Torswi-Gård, en berustad Sätesgård i förenämnde Sokn, äger 40 tunnors utsäde, swagt höbol, ymnig skog, mangårdens huwudbyggning af trä, mindre ansenlig, flygelbyggningarne och åtskilliga andra hus äwen af trä, desto wackrare.
Torsåker, i Tunelds Geografie Tjursåker kallad, en berustad Sätesgård uti Hammarby Sokn i Upland, består af 7 Mantal, hwartil hörer Gården Stjärnborg eller Trynninge 2 Mantal purt Säteri, i sambruk, tilsamman 9 Mantal, äger 70 à 80 tunnors utsäde, ymnigt höbol, men lider brist på skog. Mangården angenämt belägen wid sjön Fysingen, har en wacker huwudbyggning om 2 wåningar af trä. Ladugårdshusen äro bygde af sten.
Torsåker, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Rönö Härad, innefattar 2 Soknar: Torsåker, Moderförsamling, och Lästringe, Annex, håller i widd 0.62 qv. mil, samt består af 30.7 Mantal. År 1810 war Folkmängden 843. — Torsåker Sokn håller i widd 0.28 qv. mil, samt består af 15.5 Mantal. Marken är öweralt bärgaktig och ojämn, består därföre til hela sin widd af bärg, backar och kärr. Rådande jordmånen är bärg och alf. Kärren som nyttjas til ängar, hawa nästan en bottenlös gyttja, hwilket gör ängsbärgningen ej mindre kostsam än beswärlig och belönar mödan med et hö af sämsta slag. Åkrarne, i branten af backar, bestå af alfjord eller sämsta björklera; swartmylla, sand eller god åkerlera finnes aldeles icke, utom wid et enda ställe Marö, ladugård under Sörby. Utsädet är omkring 130 tunnor, utom potäter, som nu merendels planteras på trädesåkern. Skog til alla behof äger hwart och et hemman hjelpeligt, men icke til afsalu. År 1810 war Folkmängden 381. Kyrkan är belägen under 58 grad. 59 min. Polhöjd; 3 mil från Nyköping. Den betydligaste Gården heter Sörby.
Torsåker, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Gästrikland, håller i widd 3.64 qv. mil, samt består af 58 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Soknen omgiwes af bärg, större och smärre, til twåtredjedelar. Rådande jordmånen är mer och mindre god lera omkring kyrkan; men längre bort uti skogsbygden finnes mycken jäsjord, äwen som grusblandad mylla och här och där någon lättjord. I allmänhet fordras et träget gödslande om någon ymnig skörd skal wara at förwänta, utom mycken dikning och körning, som härrör af markens ojämnhet och olika sluttning. Somlige byar äga ymnig skog, andre mindre och somlige nästan ingen; men behowet däraf är stort, i anseende därtil at hwarje sjelfägande är Bärgsman, med mer eller mindre Skatte- och Recognitionssmide. Likwäl kan skogen med förståndig hushållning altid räcka til för de fläste. I soknen förekomma ansenliga Järnmalmstrakter, hwilka äro så betydliga at de ej allenast furnera Gästriklands Bärgslag, utan jämwäl de Norrländska Järnwärken med malm. Ungefärliga utsädet är 500 tunnor af råg och korn, och hafrasädet som i de sednare åren märkligen tiltagit circa 600 tunnor. Någon blandsäd sås också och kan anses til 150 tunnor. I Soknen finnes 10 Järnwärk: Hofors, Gammelstilla, Tjärnäs, Wi, Bagghytta, Kalsnäs, Wall, Ho, Stenshytta, Fagersta, däraf de 3 förste äro betydliga och de 7 sednare Bärgsmanshamrar. Hela smidet stiger til 3802 skeppund. Här äro ock 3 masugnar: Edsken, Kratten och Skommarhyttan. År 1810 war Folkmängden 2899. Kyrkan är belägen under 62 gr. 32 min. Polhöjd; 4 mil från Gefle.
Torsåker, et Consistorielt Pastorat i Ångermanland och Södra Fögderiet, wid Ångermanälwen på dess högra sida, innefattar 3 Soknar: Torsåker, Moderförsamling, Dal och Ytterlänäs, Annexer, sträcker sig i längd från älwen ända til gränsen af Medelpad 4 mil, håller i widd 6 qv. mil, samt består af 77.8 Mantal. Den delen som gränsar til Medelpad har ymnigt skog. Utsädet är 900 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2137. — Torsåker Sokn består af 32.6 Mantal. Å wästra sidan ligger hon längs utmed älwen. På södra sidan omgiwes hon af merendels skogbewuxna bärg och högder, hwilka skilja henne från Dals och Ytterlänäs Soknar. Intil nämnde bärg är hon odlad, en ansenlig och jämn sträcka utmed älwen; det öfriga af marken är moland. Rådande jordmånen är mjulna med lerbotn. Soknen lider inom sig brist på skog, hwilken dock till fyllnad bliwit tilslagen på 2 à 3 mils afstånd därifrån å Sokne-Allmänningen Filetjärn åt Medelpadssidan. Utsädet är 400 tunnor, mäst i korn, tiondedelen däraf i råg och gråärter. Åkern trädes årligen til hälften. Af utmarken och inägorna odlas och ristas mycket til ängesland. Något fiske af lax och sik idkas i älwen. År 1810 war Folkmängden 592. Kyrkan är belägen under 63 grad. 3 min. Polhöjd; 4.8 mil från Härnösand.
Torsång, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Dalarne och Kopparbärgs Fögderi, wid Dalälwen, håller i widd 0.8 qvadr. mil, samt består af 41.7 Mantal. Marken ligger lågt och öwerswämmas ofta så af älwens upstigande om wårtiderna, at hundradetals tunneland jord stå under watn, til icke ringa skada för deras ägare. Jorden, som här brukas circulationswis, och mäst består af stark lera, är i den mån fruktbärande, som den wid råg- eller korn-utsädet bliwit påkostad, och då til gräswäxt igenlagd. Häraf kommer at utsädet af råg och korn icke är särdeles betydligt, efter til et sådant utsäde måste starkt gödas, så framt det härmed igenlagda landet, i 10 à 12 påföljande år skal giwa förswarligt med gräs. Imedlertid när en af de största jordägare har utwäg om gödsel til 6 à 7 tunnor rågs utsäde om hösten, som här på orten är det högsta, kan han sedan på sin under de 3 eller 4 föregående åren, upkörda ängesjord, om wåren utså 30, 40 à 50 tunnor blandsäd och hafra på ogödt land, och dessutom anwända något af öwer wintren fallen gödsel til korn-utsäde, hwaruti somlige inblanda litet råg til 2 à 3 kappar på hwarje tunna korn, som just icke så sällan giwer trettionde kornet det följande året, med redan wisad gräswall til därpå följande år. Efter hwad man af års-tabellerne finner utsås årligen här i Soknen: tunnor wete 5, råg 90, korn 80, blandsäd 400, hafra 150, ärter 15, potäter 50. Men troligen kunna omkring 200 tunnor härtil läggas. Af flere smärre bärg omgiwes eljest denna Sokn. Utom stora och lilla älwen som stöta tilsamman wid kyrkan äro äwen flere sjöar, som med de förra hawa gemenskap, och om wåren då älwarne upstiga hindra såningen för många til den 10, 12 à 14:de Junii så at säden sällan hinner mogna, eller sker flodens minskning så sent at stora skiften nog icke kunna besås. Ofta händer ock, at floden upgår högre än man förmodat och fördränker mycken säd. På skog är stor brist och många hawa däraf otilräckeligt til wedbrand och gärdsle, hwadan ock alle köpa skattkolen af de angränsande skogrikare Soknar, såsom Swärdsjö i synnerhet. Gårdarne Stora och Lilla Ornäs äro nästan de enda som hawa tilräckelig skog. År 1810 war Folkmängden 952. Kyrkan är belägen under 60 gr. 28 min. Polhöjd; 1.6 mil från Falun. Utom de förr nämnde Stora och Lilla Ornäs, äro Burgrafgården och Hinsnoret de betydligaste Gårdarne.
Torsås, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Södra Möre Härad, består af 86.2 Mantal. Marken är nästan öweralt bärgaktig och mycket stenbunden. Rådande jordmånen är klaperblandad swartmylla och något grusaktig. En tredjedel af Soknen äger ymnig skog, af alla slag, och twåtredjedelar sakna skog til husbyggnad, men äga något litet gärdslefång och wedbrand. Utsädet är: tunnor råg 500, korn 300, potäter 400. Wete, hafra och ärter obetydligt. År 1810 war Folkmängden 5095. Kyrken är belägen 4 mil från Kalmar.
Torsås, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Konga Härad, är Annex til Nöbbeleds Pastorat, samt består af 36.7 Mantal. Marken är i allmänhet jämn. Rådande jordmånen är sandblandad mylla. Wid alla Gårdar i Soknen finnes tilräckelig fångeskog, och på några få ställen ek och bok. Utsädet är 500 tunnor wårsäd. År 1810 war Folkmängden 1036. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnas 3 Sätesgårdar: Ingelsta, Torsjö och Sjöbol. Ej långt från kyrkan hålles marknad om sommaren och hösten. Handelen sker med boskap och något kramwaror från Wexiö.
Torsås, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Albo Härad, wid sjön Åsnen, är Annex til Skatelöfs Pastorat, samt består af 54.5 Mantal. Marken är til större delen stenig och bärgig. Rådande jordmånen är swartmylla och på några ställen så kallad mjelljord, på andra åter sandblandad jord. Lera finnes icke. Skog af ek, furu, gran finnes hjelpeligt, äwen träffas någon bok på Härads-Allmänningen. Utsädet är 800 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2123. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnes en Sätesgård kallad Hullewik, som består af 1 Mantal.
Torsätra, en Sätesgård uti Wästra Ryd Sokn i Upland, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, utom Torpen, hjelpeligt höbol, ymnig skog, prydlig mangårdsbyggning om 2 wåningar, med 2 flygelbyggningar om 1 wåning, samteligen af sten, wacker trägård med många fruktbärande trän.
Torsö, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, består af 6 bebodda öar i sjön Wänern nämligen: Torsö, Bromö, Dillö, Onsö, Djurö och Kalfö. Af dessa är Torsö störst hållande i widd 0.58 qv. mil, därnäst Bromö. På Torsö är et Kapell kalladt Foglö. Pastoratet innehåller 31.4 förmedlade Mantal, däraf 20.3 uti Moderförsamlingen och 11.1 uti Kapellet. Större delen af marken i Pastoratet är bärgaktig, upfyld med sten samt skogbewuxen. En del däraf består af mossar och kärr, hwilka öwerswämmas af Wänern, då dess watn upstiger. Den til åker och äng upodlade marken är jämn och til större delen befriad från sten. Rådande jordmånen är sandmylla, skogen är så tilräckelig at något däraf kan afyttras. Utsädet kan högst beräknas til 400 tunnor, hwaraf en tredjedel är höst- och twåtredjedelar wårsäde. År 1810 war Folkmängden 1018, däraf 706 uti Moderförsamlingen och 312 i Kapellsförsamlingen. År 1750 war Folkmängden 841. Kyrkan är belägen under 58 gr. 47 min. Polhöjd; 0.8 mil från Mariestad. I Soknen finnas 2 Sätesgårdar Foglö och Skeberga. Prästegården består af 1 Mantal. Åkern innehåller 27 tunnland, består af god lermylla och besås med 3 à 4 tunnor höst- och 8 à 10 tunnor wårutsäde. Ängen giwer 50 lass hö. På Bromön är en Glasfabrik i godt stånd. Då Wärket går jämnt och ordentligt tilwärkas där årligen 500 kistor fensterglas. Högsta dimensionen af glasen är 37.5 tums höjd och 30.5 tums bredd. Ön har ymnig skog, tilräckelig til Wärkets underhållande.
Tortuna, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Yttertjurbo Härad, håller i widd 0.33 qv. mil, samt består af 36.6 Mantal, af hwilka 27 Skatte, 3.5 Krono, 6.1 Frälse, däraf 1 är Academiehemman. Jordarten i allmänhet efter Soknens läge: Hemmanen i norr och nordwäst gränsande til Sewalla och Tillberga består af swekfull skogsjord, något lättjord, späcklera, på få ställen swartmylla. I denna Soknens del är hjelpelig skog och betesmark. Ängarne, til det mästa Sidwall, äro mindre giwande, utom några gränsande til en liten sjö, Bocksjön kallad, som nu mera årligen tilwallas och låwar nästgränsande hemman märkelig tilökning af äng. Den öfriga och nedra delen af Soknen omkring kyrkan, i öster, söder och sydwäst gränsande til Björksta och Sagån, innehåller lera och swartmylla, en bördig jordmån, den idoge jordbrukaren lönande. Större delen hårdwallsängar, mer och mindre giwande efter wårens och sommarens mer eller mindre gynnande wäderlek. Betet är knapt. Skoglöst är inom denna Soknens del. Utom 3 hemman: öster och wäster Råby samt Niktuna, som hawa tilräckelig gårdsfång med timmer til husbehof. Utsädet är: tunnor wete 10 à 12, råg 296, korn 186, blandsäd 145, hafra 8 à 10, ärter 10 à 12, potäter 26. Wete sås ej mera än til husbehof, ärter likaså, hafra ej annars än til ängars förbättrande. År 1810 war Folkmängden 660, däraf 307 mankön och 353 qwinkön. Kyrkan är belägen under 59 gr. 41 min. Polhöjd; 1.4 mil från Wästerås.
Torup, et Regalt Pastorat i Halland och Halmstads Härad, innefattar 2 Soknar: Torup, Moderförsamling, och Kinnared, Annex, samt består af 63 Mantal. Utsädet är 720 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1930. — Torup Sokn består af 50 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig, består til det mästa af widsträckta stenbundna ljunghedar och kärraktiga mossar. Rådande jordmånen är grus- och örjord, dels kall kärrjord. Utom på et enda ställe wid Nissa strömen, som flyter genom Soknen finnes ej någon lera. Å en del trakter äro widsträckta skogsfält, med stora mossar, där förr warit boke- och furuskog, men numera är bokeskogen mycket medtagen, men furu wil wäxa, äwen finnes här så kallad surskog af björk, al och en til nödiga behof. Utsädet är 600 tunnor, mästadelen hafra. År 1805 war Folkmängden 1627. Kyrkan är belägen under 56 grad. 58 min. Polhöjd; 4 mil från Halmstad, efter landswägen räknadt. I Soknen är belägen Sätesgården Brennö, Frälsegården Gustafsberg och Järnwärket Rydö.
Torup, en Sätesgård uti Witaby Sokn i Skåne, består af 1.7 Mantal, äger 54 tunnelands utsäde, ringa höbärgning, hjelpelig skog, förswarlig åbyggnad, ladugård upförd at sten, hjelpelig trägård. Under Gården lyda 13 Mantal Frälse, 3.2 Mantal Rusthåll, 64 Torp, 64 Fiskarehus, som idka saltsjöfiske.
Torup, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, är Annex til Röke Pastorat, samt består af 11.5 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången äro anförde wid Artikeln Röke. Utsädet är 120 tunnor af hwardera sädesslagen råg och korn. År 1805 war Folkmängden 525. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan.
Torup, en Sätesgård uti Bara Sokn i Skåne, består af 8.5 Mantal, äger 100 tunnors utsäde, höbärgning mellan 8- och 900 lass, tilräckelig skog. Mangården har en gammal grundmurad byggning och en nyare korswärks-byggning, med en stor och wacker trägård som årligen förskönas. Gården äger 2 mjölqwarnar, 1 stamp och godt fiske. Härunder höra 54 Mantal Frälsehemman, och 43 Torp.
Torvestad, et Pastorat uti Ryefylke Fögderi uti Stavangers Amt i Norge, innefattar 2 Soknar: Torvestad, Moderförsamling, och Skåre, Annex; dessutom hörer härtil et litet Kapell på en Ö kallad Udfire, som ligger långt ut i wilda hawet. År 1801 war Folkmängden 1498.
Torvig, en stor och god Gård uti Öre Annexsokn uti Tingvolds Pastorat uti Nordmörs Fögderi i Norge, ligger 4.5 mil til lands från Molde och 2 mil til sjös från Kristiansund, är et Gästgiware-ställe mellan desse bägge Städer.
Torön, en ansenlig Ö uti Skärgården wid Södertörn, håller i widd 0.18 qv. mil. Hon utgör jämte några smärre kringliggande öar och holmar en Kapellsförsamling hörande til Sorunda Pastorat. Den sydligaste af öarne heter Öjan, på hwilkens södra udde Fyrbåken Landsort är anlagd. År 1810 war Folkmängden i denna församling 420. Kyrkan är belägen 1.7 mil från Moderkyrkan.
Torönsborg, en Sätesgård uti Sankt Anna Sokn i Östergötland, består af 3 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, höbärgning til 300 lass, tilräckeligt mulbete, widsträckt skog, ymnigt fiske. Mangården, af grundmurade hus af tegel, upförd i den prydligaste byggnads stil, til alla sina delar och planmässigt med sin utsökt wackra local förenad, har 2 ansenliga och wackra trägårdar, med 2 af tegel smakfullt anlagda och upförda tilhöriga orangerier, en stor kökskryddgård, 2 humlegårdar; altsammans omgiwet med planterade alléer och wäl wårdade wilda trän af hwarjehanda slags löfskog. Gården kan, så til sit inre som yttre skick, med skäl räknas bland de wackraste och smakfullast anlagde egendomar i Östergötland. Härunder höra 1 mjölqwarn och 1 sågwärk.
Tosnäs, en Sokn, är Annex til Borge Pastorat uti Smålänens Amt i Norge.
Tossjö, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Norra Åsbo Härad, är Annex til Ösjö Pastorat, samt består af 11.8 Mantal. Markens beskaffenhet är något olika, likwäl i allmänhet owanligt mager och föga sädesgiwande. Från öster til wäster sträcker sig denna Sokn 1 mil i längden och 0.5 mil i bredden på Hallands ås, där rådande jordmånen är röd mylla och grus. Blott et Hemman äger egen skog, för öfrigt tilhör den öfriga, som är mer än för eget behof tilräckelig den i Soknen warande Sätesgården. Större delen af Soknens mark är dels hedar och kärr och dels någon åkerjord, sandblandad med klapur. Utsädet är 250 tunnor, å mäst jämn mark. År 1805 war Folkmängden 821. Kyrkan är belägen 0.9 mil från Moderkyrkan. I Soknen är belägen Sätesgården Rysjöholm.
Tostared, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, är Annex til Surteby Pastorat, samt består af 8.1 Mantal. Marken är tämeligen jämn, men mindre bördig, ty rådande jordmånen är sand. Ingen skog finnes. Utsädet är 120 tunnor. År 1805 war Folkmängden 377. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.
Tostarp, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Norra Åsbo Härad, är Annex til Järnarps Pastorat, samt består af 16 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången äro anförde wid Artikeln Järnarp. Utsädet är 290 tunnor. År 1805 war Folkmängden 432. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.
Tosterup, på Kartan Tostarp kallad, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Ingelsta Härad, är Annex til Glemminge Pastorat. Marken är mera jämn än backig. Skiferjord, grut och lermylla äro varierande jordarter. I Soknen finnes en skogslund tilhörig Sätesgården Tosterup. Utsädet i hela Soknen med nämnde Gård inbegripet är 350 tunnor. År 1805 war Folkmängden 383. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.
Tosterup, en Sätesgård förenämnde Sokn, består af 10.1 Mantal, äger 200 tunnors utsäde i 4 Gärden, med stengärdesgård omgifne, 600 lass hårdwallshö, 3 beteshagar och 1 skogslund. Mangården är med en wattugraf omgiwen, bebygd med en grundmurad huwudbyggning 3 wåningar hög, med 2 flygelbyggningar, har en stor och wacker trägård. Til Gården höra 43.5 Mantal Frälsehemman, 37 Frälsehus, 4 mjölqwarnar, 1 kalkstensbrott, 1 kalkbruk, 3 planteringshagar, tilräckelig skog kallad Oran, hwilken dock icke är belägen inom Soknen, utan 2 mil därifrån.
Toten, et Distrikt uti Kristians Amt i Norge, är beläget utmed sjön Mjösen. Det är et platt och jämnt land utan bärg, samt innehåller, likasom Hedemarken, de bästa och fruktbaraste sädesåkrar i hela Norge. Det innefattar 2 Pastorat Toten och Vardal, hwilka bestå af 7 Soknar. År 1801 war Folkmängden 9726. Toten utgör jämte Hadeland et Fögderi, samt med Distriktet Valders et Prosteri, som innefattar 8 Pastorat: Toten, Vardal, Eiri, Land, Norra Ourdal, Södra Ourdal, Slidre, Vang, hwilka innehålla 29 Soknar med 32 kyrkor och kapeller. År 1801 war Folkmängden i detta Prosteri 28893.
Toten, et Pastorat i förenämnde Distrikt innefattar 4 Soknar: Toten, Moderförsamling, samt Bakke, Kolleboe och Ås, Annexer. År 1801 war Folkmängden 7832. Detta Pastorat är det Folkrikaste i Norge.
Tottarp, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Bara Härad, är Annex til Knästorps Pastorat, samt består af 14 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen är mästadelen lera, blandad med sand. På skog är brist. Utsädet är 600 tunnor. År 1805 war Folkmängden 320. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.
Touteröen, jämwäl Tutteröen kallad, en stor och wacker Ö uti Trondhiemsfjorden i Norge, 1 mil innanför Staden Trondhiem. På denna Ö ligger en stor, wäl odlad och wälbygd Gård med ansenlig sädes- och höafling. Här hållas många får af Engelsk art, som gå ute både winter och sommar. På norra och södra sidan af ön äro goda hamnar. Ön är ock försedd med wacker skog, bestående af ask, lind och ek. På ön har fordom stått et präktigt Munkekloster, hwaraf ännu synas lämningar.
Towehult, en Masugn uti Gladhammar Sokns Kapellsförsamling Wästrum i Småland, förtärer årligen öwer 1000 läster kol, och bebådar för en framtid brist därå. Wid denna masugn finnes et flerbladigt sågwärk.
Towerum, en Sätesgård uti Låcknewi Sokn i Småland, äger 9 à 10 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af trä, utwändigt rappad, ansenlig trägård. Med Gården är förbundet et Stångjärns hammarwärk af samma namn.
Traheryd, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Sunnerbo Härad, är Annex til Göteryds Pastorat, samt består af 26 Mantal. Soknen utgör en dalsträckning på ömse sidor om Laga ån. På högra sidan är marken på de flästa ställen jämn, men på wänstra sidan stenbunden. På förra trakten är jordmånen lätt och sandig, men på den sednare god mulljord. På den förra är brist på skog, men på den sednare ymnigt. Wårutsädet af råg, korn, blandsäd, och hafra är 338 tunnor. I Laga ån fångas laxöring, äsping, ål och annan slags fisk. År 1810 war Folkmängden 873. Kyrkan är belägen 0.75 mil från Moderkyrkan.
Tranberga, en Sätesgård uti Torpa Sokn i Östergötland, består af 1.5 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, hjelpelig skog.
Tranbye, en Sokn, är Annex til Liers Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge.
Tranbygge, en Sätesgård uti Wästra Ryd Sokn i Upland, består af 1 Mantal, med underlagt 1 Mantal Frälse, äger 30 tunnors utsäde, utom Torpen, hjelpeligt höbol, god skog, mangårdsbyggnad af trä, fruktträgård, skattlagd qwarn med 3 par stenar.
Traneberg, en Sätesgård uti Senäte Sokn i Wästergötland, äger ganska bördig åker af god lerjord, indelad i 5 Gärden, hwaraf 4 årligen besås med 40 tunnor säd, widlyftiga men sanka ängar, mer än 2000 Geometriska tunneland grof skog af flera slag, hwaribland äro en mängd ekar, wacker mangårdsbyggnad af trä, 2 wåningar hög. Trägården af 4 Geometriska tunneland och bland de wackraste i orten, är anlagd wid sidan af Gården, hwarifrån man på 30 trappsteg dit nedstiger, utföre sluttningen af et bärg, som är planeradt. Han är wäl underhållen, har utom åtskilliga prydnader en mängd fruktträn. Wid nedersta afsättningen wäxa windruwor, som i warma somrar giwa frukt.
Tranemo, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, innefattar 4 Soknar: Tranemo, Moderförsamling, Mossebo, Ambjörnarp och Sjötofta, Annexer, samt består af 73 Mantal. På få ställen här i skogsbygden finnes en jämn och slät, utan merendels backig och ojämn mark; och på sina ställen stenig och bärgaktig. Jordmånen i orten är i allmänhet swag, merendels fin wit sand och röd mjuljord, så på ytan som i botnen; på sina ställen klapperjord och swartmylla och på få ställen lerjord, eller bördigare och fetare jord, hwarföre man i allmänhet anser för godt år, då man får fjärde kornet. Skogen är i allmänhet tilräckelig, ymnig och stark wäxt, med timmer och blockar; på andra ställen endast til nödigt bränsle och gärdsle; men på få ställen lider man brist därå. Utsädet är öwer huwud 20 tunnor på Mantalet, stundom mer eller mindre på somliga, men med wisshet äro 12 à 1400 tunnor, som anses för årliga utsädet; ty på få Herre- och Prästegårdar brukas trädesjord, utom i några få lyckor, som alternatift trädas och sedan besås med Larsmässoråg uti et, och wårsäd uti därpå följande 2 år. År 1805 war Folkmängden 2587. — Tranemo Sokn består af 31.8 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1061. Kyrkan är belägen under 57 gr. 30 min. Polhöjd; 10.6 mil från Wänersborg. I Soknen finnas 2 Sätesgårdar Limmared och Ömmestorp.
Traneryd, en Sätesgård i Småland.
Trangfossen. Sålunda kallas det stället, hwarest Nidälwen faller utur Sälboesjön uti Fögderiet Strinden uti Södra Trondhiems Amt i Norge. Älwen går här med et långt fall genom et långt bärg, hwilket står som höga lodrätta murar på bägge sidor och danar likasom en dämning mot den stora Sälboesjön. Forssens längd är wid pass 300 famnar, och där han är trängst är han 10 alnar bred. Bärgets lodrätta höjd öwer watnet i forssen är 25 famnar. Genom denna fors nedflottas alt det timmer som kommer från Tydalen och Sälboe til Nordsäts och Lerens sågwärk.
Trankil, en Sokn i Wärmeland och Nordmarks Härad, är Annex til Blomskogs Pastorat, håller i widd 1.2 qvadr. mil, samt består af 8.4 Mantal. Soknen har figur af en kil, sträckande sig mellan sjöarne Stora Led, Foxen och Lelången. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången ses wid Artikeln Blomskog. Utsädet på hwarje Mantal, öwerhuwud, är 40 tunnor hafra, 4 dito korn, 2 dito råg, ärter och wete obetydligt. År 1810 war Folkmängden 389. Kyrkan är belägen 0.75 mil från Moderkyrkan.
Transtrand, en Sokn i Dalarne och Fögderiet Wästerdalarne, är Annex til Lima Pastorat, och håller i widd circa 10 qv. mil. Soknen utgör en dalsträckning på ömse sidor om Wäster-Dalälwen. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången ses wid Artikeln Lima. År 1810 war Folkmängden 947. Kyrkan är belägen wid älwen, 1.8 mil från Moderkyrkan. Prästegården äger 6 tjogland åker som besås med 2.5 tunnor hwardera. Höet är 22 lass bestående af myr- och ängshö. 1 Tjogland innehåller 14400 qv. alnar eller 400 qvadrat alnar mer än et tunnland.
Trantorp, en Sätesgård uti Örby Sokn i Wästergötland, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, förswarlig mangårdsbyggning, liten wacker trägård.
Tranum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, är Annex til Tådene Pastorat, samt består af 15.1 Mantal. Marken har skiftewis bärg och slätter. Mästa jordmånen är lera. Skog finnes ej nog til behowet. Utsädet är 200 tunnor. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.
Tranås, et Regalt Pastorat i Skåne, innefattar 2 Soknar: Tranås, Moderförsamling, belägen uti Malmö Län och Herresta Härad, samt Onslunda, Annex, uti Kristianstads Län och Ingelsta Härad, och består af 22 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1261. — Tranås Sokn består af 10.3 Mantal. Marken är ojämn, mycket stenbunden. Rådande jordmånen är mäst sandblandad lera. Skog finnes ingen, utan därå lider Soknen brist. Utsädet är 400 tunnor. Kyrkan är belägen under 55 grad. 37 min. Polhöjd; 5.8 mil från Malmö. Den betydligaste Gården heter Esperöd.
Tranöe, et Pastorat i Norge, Finmarkens Amt och Senjens Fögderi, innefattar 2 Soknar: Tranöe, Moderförsamling, belägen på en ö af samma namn; och Dyröe, Annex, också liggande på en ö af samma namn. År 1801 war Folkmängden 1560.
Trefaldighet, eller Bondkyrka, en Sokn i Upland, Upsala Län, och Ulleråkers Härad, är Praebende Pastorat åt Praefecten wid Seminarium i Upsala, håller i widd 0.48 qv. mil, samt består af 48 Mantal. Marken är nästan öweralt jämn. Endast den södra delen som gränsar til sjön Ekolen, är något bärgaktig. Den rådande jordmånen består af lös och bördig lermylla. Några få ställen hawa sandblandad jord. Största delen af Soknen är aldeles skoglös. Några få åboer hawa skog til tarwelig wedbrand. Utsädet är 900 tunnor. De fläste Gårdar hawa flere tunnland åkerjord än ängsmark. År 1810 war Folkmängden 715. Kyrkan är belägen i Upsala Stad. De betydligaste Gårdarne heta Ultuna, Husby, Sunnersta, Wårdsätra, Gottsunda.
Trehörna, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Lysings Härad, består af 13 Mantal. Marken är medelmåttig, i allmänhet betraktad, hwarken mager eller bördig, bärgaktig och ojämn. Jordmånen är på sina ställen sandaktig, å andra blandad med ör och mulljord. Ingen lera. Soknen hörer til skogsbygden. Somlige hemman hawa hjelpelig och behöflig skog, andra åter lida brist därå. Utsädet, efter 8 à 10 tunnor per Mantal, gör omkring 120 tunnors utsäde. År 1810 war Folkmängden 585. Kyrkan är belägen under 58 gr. 10 min. Polhöjd; 5 mil från Linköping.
Trehörna, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 1 Mantal, äger 15 tunnors utsäde, stundom något däröwer, när lyckor uti ägorna besås, ymnigt höbol, tilräckelig skog, 2 flygelbyggningar af trä, wäl inredda och beqwäma med flera rum. Huwudbyggningen afbrann år 1795.
Trehörna, en Sätesgård uti Urshult Sokn i Småland.
Tresfjord, en Arm af Romsdals-fjorden uti Vedöe Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. På bägge sidor om fjorden äro wackra landsträckningar, hwarest goda och wäl odlade Gårdar ligga, hwilka tillika med några Gårdar som ligga i några små dalar, som gå up från fjorden utgöra Soknen Sylte, som är Annex til förenämnde Prästegäll.
Trestena, en Sätesgård uti Bjerklunda Sokn i Wästergötland, består af 6 Mantal, med rå och rör samt flera underliggande hemman, äger 14 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, tilräckelig skog, prydlig mangårdsbyggnad, god trägård, godt fiske.
Tretten, en Sokn, är Annex til Öjers Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.
Trewatna, på Kartan Träwatna kallad, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wilska Härad, är Annex til Floby Pastorat, samt består af 20.4 Mantal. Marken är merendels jämn. Mästa jordmånen är sandmylla. Någon skog finnes. Utsädet är 384 tunnor. År 1810 war Folkmängden 444. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Salaholm.
Tribäck, en Sätesgård i Småland.
Trilleholm, en Sätesgård i Wästergötland.
Triset, en ansenlig och wälbygd Gård uti Laurdals Pastorat uti Tellemarken i Norge, är Tingställe och Gästgiwaregård för Resande.
Trishult, en Sätesgård i Småland.
Triungen, en Sokn, är Annex til Videsöe Pastorat uti Tellemarken i Norge. Soknen håller 4 mil i längd och 1.5 mil i bredd, men större delen däraf är obebodd, bestående af stora fjäldsträckningar och med skog bewuxna dalar.
Troldtindene, et märkwärdigt Fjäld uti Romsdals Amt i Norge, liggande gent emot Romsdals Horn. Dess öwersta del är besatt med en rad höga spitsar eller tinnar, danade såsom mycket höga och stora skorstenar, eller såsom postyrer af stående större och smärre människjor, hwilka ha giwit munkarne i de äldre tider anledning at digta, och såsom ännu af almogen berättas, at då Konung Olof den Helige reste up åt Romsdalen för at til Kristna läran förmå inbyggarne, wille de här på fjälden boende trollen förmena honom at komma widare fram, hwarföre de blewo förvandlade til förenämnde klippor eller tinnar. Rätta orsaken til tinnarnes danande skal härröra af en hop wattuådror, som ifrån de åwanför liggande bärgsträckningar, här tränga sig ned och intil klippornas klyftor, hwilket watn, när det wid sträng köld om wintern förändras til is, utspränger stora stycken af bärgen, hwilka däröwer, i synnerhet om wåren och sommaren när is och snö uptina, nedfalla därifrån, större och smärre, ofta mycket stora.
Trollbo, en Herregård uti Lena Sokn i Upland, äger 30 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, bete och skog, passabel åbyggnad af trä, 2 små trägårdar.
Trolleberg, en Sätesgård uti Flackarp Sokn i Skåne, äger 250 tunnors utsäde, någorlunda höbol, ingen skog, ansenlig mangårdsbyggning af sten, stor trägård.
Trollebo, en Sätesgård uti Lemnhult Sokn i Småland, äger 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol och skog, förswarlig åbyggnad af trä, hjelpelig trägård.
Trolleholm, tilförene Eriksholm kallad, en Sätesgård uti Torlösa Sokn i Skåne, består af 6.1 Mantal, äger 70 tunnors utsäde i swag jordmån, höbärgning til 1000 à 1200 lass. Mangården består af en stor och prydlig grundmurad huwudbyggning 2 wåningar hög, med 2 torn, samt 2 flygelbyggningar, samteligen omgifne med en djup graf. Ladugården är grundmurad och rymlig. Trägården är wacker, håller i widd 18 Geometriska tunnland. Wid Gården befinnes 1 wattuqwarn, 1 wäderqwarn, 1 sågwärk, 1 tegelbruk och nödtorftig skog. Under Gården lyda 66 Mantal Frälsehemman och 63 Torp i flere kringliggande Soknar. Wid desse Gårdar finnes ymnig både hög- och surskog. Sätesgården är Fidei Commiss uti Grefliga Trolle-Bondiska Slägten.
Trollenäs, en Sätesgård uti Näs Sokn i Skåne, äger 150 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, tilräckelig skog, förnämligast af bok. Mangårdsbyggnaden, grundmurad af tegel, är ansenlig. Huwudbyggningen har 2 wåningar och bägge flyglarne hwardera 1 wåning. Ladugårdsbyggnaden bestående af 4 längor, tröskmaskin och sädesmagasin med ridhus inunder, har grundmurade gråstenswäggar. Trägården är ansenlig, i sednare tider utwidgad med wackra planteringar i Engelsk smak.
Trollhättan, et gemensamt namn för 4 stora wattufall i Göta-Älf, hwilka heta Gullö- Toppö- Stampeströms- och Helwetesfallen, alla 4 uptagande en sträcka af 600 famnar. Hela höjden af Trollhättefallen tilsammans med Ronnumsfallet utgör nära 22 famnar. — För at kunna ärnå en båtled förbi wattufallen uti Älwen har man warit omtänkt at inrätta et Slusswärk. Början därtil gjordes år 1716 med en slussbyggnad wid Brinkebergs kulle, men afstadnade med Konung Carl den Tolftes död år 1718. År 1741 beslöts at Slussarbetet skulle fortsättas, hwarefter Slussen wid Brinkebergs kulle iståndsattes och 3 andre slussar wid Trollhättan, nämligen Ekeblads, Polhems och Elvii Slussar fullbordades, liggande den första wid Gullöfallet, den andra wid Toppö och Stampeströms fallen och den tredje nedanom Helwetes fallen wid Flottbergs strömen. Men desse 3 sidstnämnde blewo onyttige dymedelst at en tilämnad dam, Flottbergsdammen kallad, som borde updämma de nedersta fallen icke kunde fullbordas, hwadan arbetet afstadnade år 1752. Fullföljandet af slussbyggnaden wärkstäldes icke förr än 1780, då 2 nya slussar, nämligen Gustafs Slussar, wid Brinkebergs kullen anlades, hwardera 91 alnar långa och 18 alnar breda, samt dessutom en annan sluss, Gustaf Adolfs Sluss wid Åkerström. — År 1793 utfärdades et Kongl. Privilegium för et Bolag, som skulle bringa detta företag til et lyckligt slut. Penningar samlades genom Actier och antekningssumman utgjorde 765200 R:dr. Plan til en ny kanal antogs. Arbetet tog sin början år 1794, och Slusswärket öpnades år 1800. Byggnadskostnaden steg til 382600 R:dr. — Det nya Slusswärket må något närmare betraktas. Hela kanalens längd från lugnwatnet åwanom Gullöfallet til Åkerwass, eller stället, där han träffar Götaälf, nedanom Flottbergsströmen är 1700 famnar; uti densamma befinnas 8 slussar. Wid början af kanalen är en dam anlagd, kallad Kaweldammen, jämte en windbrygga. 380 alnar nedanom windbryggan träffas en halfsluss, hwilken, då den tilslutes, watnet i kanalen och de 5 öfre slussarne kan aftappas. 1520 alnar nedanom halfslussen är en docka uthuggen i hällebärget på högra sidan om kanalen. 380 alnar nedanför dockan befinnes en liten wattusamling kallad Olide-Hålan, tjänande för fartyg som möta hwarandra at här winna utrymme til hwarandras undwikande, äwensom mellan dockan och Kaweldammen finnas 2 trängre mötesplatser. Från Olide-Hålan går kanalen i rät linia 900 alnar, til en liten sjö, benämnd Åkerssjö, hwilken håller 12 tunnland i widd. Kanalens längd från Kaweldammen til denna sjö är 3000, mindsta bredd 11 och djup 5 alnar. Öwerfarten öwer denna sjö är 600 alnar, til dess kanalen åter widtager. Korrt därpå befinnas 5 slussar, hwilka kallas de öfre slussarne. Dessa slussar äro utsprängde uti et bärg, hålla 360 alnar i längd med 36 alnars sänkning. Kanalen fortfar sedermera 440 alnar til dess han råkar de 3 nedre slussarne, hwilka äro murade med huggen sten. Deras längd är 250 alnar, med 20 alnars sänkning. Korrt därefter slutar sig kanalen i Åkerwass. Hela sänkningen från Kaweldammen til Åkerwass är således 56 alnar. Wid Olide-Hålan, eller som den allmänt kallas Olidan, befinnes Huwud-Kontoret för Slussfarten. — Wid Trollhättan äro 3 finbladiga sågwärk, 1 manufactur-smedja, 1 klädesstamp och åtskilliga mjölqwarnar anlagde.
Tromborg, en Sokn, är Annex til Edsbergs Pastorat uti Smålänens Amt i Norge.
Trommelfjeld, et högt Fjäld, som åtskiljer Distrikten Ringerige och Hallingdalen i Norge.
Tromsöen, eller Tromsen, et Distrikt uti Finmarkens Amt i Norge, utgör med Distriktet Senjen et Fögderi. Det ligger under 70 graders Polhöjd; gränsar i öster til Swenska Lappmarken och i Wäster til Hawet; samt håller i längd 18 mil. Det består dels af fast land, dels och förnämligast af öar i hawet. Landet är öweralt tämeligen fruktbart, förnämligast på gräs, änskönt sommaren är ganska kort, och här wäxer jämwäl en ansenlig mängd björkeskog af sådan storlek och förlighet, at sådan icke finnes på andra ställen i Nordland och Finmarken. Inbyggarnes förnämsta näring är eljes fiskeri. De äga sjelwe stora jakter hwarmed de bringa fisk och andra waror til Bergen, 2 gånger om året, och föra tilbakars säd och andra waror. Här bo många Finnar, bland Bönderne, som nära sig af fiskeri och renars jagt. Distriktet är indeladt i 4 Prästegäll: Tromsöe, Karlsöe, Skiärvöe och Lyngen, som tilsamman bestå af 5 Soknar med 5 Kyrkor och 1 Kapell, hwilka utgöra et Prosteri, hwars Folkmängd år 1801 war 8607. Följande Förtekning wisar 1801 års Folkmängd i de hithörande Pastoraten: Tromsöe 3024, Karlöe 1880, Skjärvöe 1975, Lyngen 1728.
Tromsöe, en Sokn och Pastorat i förenämnde Distrikt. En del däraf består af öar i hawet och en stor del är landfast. Det har wid 2 fjärdar Balsfjorden och Mallanger tämeligen goda furuskogar, många Gårdar hawa ock god skog til bränsle, men flere lida brist därå. Här finnes jämwäl god åkerjord. Fiskeriet idkas med flit, om wintern söka de fläste til Lofoten, men om sommaren fiskas wanligen hemma wid hawet torsk, sey, långor. Folkmängden är tilförene anförd. År 1787 förordnades at här skulle anläggas en Handelstad. Men denna swarar litet til sit namn. När man undantager 3 Handelsmän, hwaraf den ena har et Factori här, bestå de öfrige af Småkrämare, Tobakshandlare och Krögare. Boningshusen äro så irregulärt anlagde at man må gissa til hwar någon gata finnes. År 1793 ankommo til hamnen 4 och utgingo 5 skepp.
Tromtö, en Sätesgård uti Forkärla Sokn i Bleking, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, förswarlig ehuru något gammal åbyggnad af trä, ansenlig trägård.
Tromöe, en stor Ö 1 mil ute i hawet, hörande til Nedenäs Amt i Norge, utgör en Sokn som är Annex til Östermolands Pastorat i samma Amt. På östra sidan af ön är en hamn kallad Trundling. Staden Arendal har här et skeppswarf. Ön är i gamla Norrska Historien bekant däraf at den namnkunnige kämpen Starkodder här är född.
Trondhiem, fordom Nidaros, på Latin Nidrosia och på Tyska Drontheim kallad, en Stad i Norge, belägen under 63 gr. 26 min. Polhöjd, Nordanfjelds uti Stiftet och Amtet som bär namn af Staden, wid Nidälwens utlopp i en ansenlig Fjärd, som ock bär namn af Staden, 40 mil från Kristiania och 50 från Bergen, är en af de ansenligaste Städer i Norge, den tredje i anseende til Folkmängden. Han har en särdeles wacker belägenhet wid foten af 2 bärg på et näs som danas af Nidälwen wid dess utlopp. Edet som sammanbinder detta näs med fasta landet är befästadt med wallar och grawar, samt beskyddas af bärgfästningen Kristianssten och skansen Möllenberg. Från sjösidan förswaras Staden af fästningen Munkholmen, som ligger på en klippa en fjärdedels mil i norr ute i fjorden och fullkomligen behärskar inloppet. Staden är Säte för en Landshöfding, en Biskop, en Öwerrätt, samt för den öwer Nordanfjeldske Tropparne commenderande Generalen och Commendanten öwer Staden med dess fästningar och skansar. Han är en af Norges wackraste Städer. Gatorna äro raka och breda, med wackra watnsprång och godt watn i sina flästa afskärningar. De flästa af Stadens publika byggningar och några Borgarehus äro upförde af sten, men de öfrige af trä, med en smak och prydlighet, som man ofta saknar i större Städers stenbyggnader. Midt i Staden är et stort fyrkantigt Torg. Gårdarnes antal är omkring 1500. År 1801 war Folkmängden 8840. — Staden är delad i 2 församlingar samt har 2 Soknekyrkor och 1 Hospitalskyrka. Utaf de bägge förre är den ena tillika Domkyrka uti Stiftet, samt har fordom warit en af de största och präktigaste kyrkor i Kristenheten. Hon har warit en korskyrka af Götisk byggnadsart, dock en af de regulieraste i sit slag. Dess längd war 53 famnar; hon hade 9 ingångar eller dörrar och 316 fönster, och antalet af dess pelare steg til 3360, hwaraf de fläste woro af wit marmor, och deras capitäler prydde med den konstigaste och präktigaste uthuggning af löf- och blomsterwärk; utom dess prålade hon med 343 bildstoder, 18 altaren, samt 4 höga och präktiga torn, utom åtskilliga smärre; men genom flere eldswådor har kyrkan bliwit beröwad denna sin härlighet, så at nu däraf ej är qwar mer än östra korsset samt choret, hwilket dock är stort nog til kyrka. Hon är anlagd af Konung Olof den Helige. Bland andra offenteliga byggnader må anmärkas: Wårfrukyrkan, Rådhuset med en wacker Sal, Hospitalet med dess kyrka, Katedral-Skolan, hwars byggning har et Astronomiskt torn, samt et Seminarium Lapponicum, wid hwilket en Professor för Lappska språket är Docens för Missionärerne, den så kallade Kongsgården, Tyghuset, et Sädesmagasin, Landshöfdingens Residens, en owanligt stor träbyggning, et wackert stenhus där Norrska Wetenskaps-Sällskapet har sit Säte, hwilket äger en stor boksamling, samt et Naturalie- och Konst-Cabinet, och Nordanfjeldska Bärgamts-Collegium, 1 Real-Skola för barn af bägge könen, hwarmed et Boktryckeri är förbundet, 1 Fri-Skola för den ringare folkklassen, 2 Fattiganstalter hwaraf det ena kallas Angelska Klostret. — Af Fabriks-anstalter finnes 1 Sockerrafinaderi, några Tobaksfabriker, 2 Repslagerier, 1 skeppswarf, 1 Tukt- och Manufacturhus och i Stadens grannskap 1 Såpsjuderi. — Wid Staden befinnes 2 Förstäder, nämligen Ilen på wästra sidan samt Baklandet på den östra, på andra sidan om Nidälwen. — Handelen är ansenlig och widsträckt; den idkas förnämligast med sill och andra fiskeslag, såsom rundfisk, klipfisk, långor, sey och rotskär, tran, bräder, timmer och andra träwaror, koppar, skinnwaror, qwarnstenar m. m. De inkommande warorne bestå uti säd, specerier och mångfaldiga andra slag. — Hamnen är stor och rymlig, med god ankarbotn, samt betäckt mot alla windar, utom nordwäst, nord och nordost, för hwilka han ligger öpen. Uti Nidälwen är den säkraste hamnen, hwarest skeppen kunna ligga tätt utmed bryggorna och packbodarne, samt där både lastas och lossas. Där kunna rymmas wid pass 100 skepp, men däremot är den olägenheten at skepp som ligga djupare än 11 fot ej kunna upkomma til bemäldte bryggor och packbodar wid älwen. Staden är anlagd år 997 af Konung Olof Tryggeson och war en tid Rikets förnämsta Stad och Ärkebiskopssäte. Dess Tulldistrikt börjar östan om Skibnäs och från norra ändan af Smöllen, samt sträcker sig nord efter, förbi Trondhiem, längs utmed Nordland och Finmarken til de yttersta gränserne af Norge. År 1792 inkommo til Tullstället 149 och utlupo 137 skepp. År 1795 ägde Stadens Köpmän sjelwe 39 stora och små skepp. I Staden hålles marknad 2 gånger om året i 3 dagar, d. 1 Julii och 30 September. År 1799 stego Tull-Intraderne til 101869 R:dr och Consumtions-afgiften til 6848 Riksdaler.
Trondhiems Amt. Til år 1804 har detta utgjort et Amt, men blef då genom Kongl. Resolution fördeladt i 2 Amt, sålunda, at Örke och Guledalens, Strinde och Sälboe, samt Fosens Fögderien utgöra et Amt med namnet Södra Trondhiems Amt; och Stör- och Värdalens, samt Inderöens och Nummedals Fögderien et Amt, under namn af Norra Trondhiems Amt, då Amtmans-Ämbetet för det förrnämnde Amtet blef förenadt med Landshöfdinge-Ämbetet för Trondhiems Stift, men norra Trondhiems Amt bekom sin egen Amtman, som skal bo i Värdalen. År 1801 war Folkmängden uti hela Trondhiems Amt 94419, utom Städerne Trondhiem, Kristiansund och Molde, med hwilka Folkmängden war 104704.
Trondhiems Fjord. Denna är en af de största Fjärdar i Norge. Han tager sin början mellan Örlandet och Agdenäs uti Fögderiet Fosen, sträcker först i sydost, widare österut förbi Trondhiem, och til slut åt nordost ända til Egge Sokn uti Stods Pastorat uti Inderöens Fögderi, samt är 11 mil lång. Denna fjärd skär sig på åtskilliga ställen in i landet med många större och smärre fjärdar, wikar och bugter, uti hwilka finnas flera goda hamnar.
Trondhiems Lagsaga. Denna är belägen i Trondhiems Stift, samt innefattar 9 Häradshöfdingdömen: nämligen Romsdals, Nordmörs, Strindens, Örkedalens, Guledalens, Stör- och Värdalens, Inderöens, Nummedalens, Fosens, samt Städerne Molde och Kristiansund. Lagmannen bor i Trondhiem, hwarest Lagmanstinget hålles.
Trondhiems Stift. Detta innefattar 2 och et halft Amt indelta i 8 Fögderien och 9 Häradshöfdingdömen. Amten äro: en del af Romsdals Amt, innefattande Romsdals och Nordmörs Fögderien; Södra Trondhiems Amt bestående af Örke- och Guledalens, Strindens och Sälboe, samt Fosens Fögderien; Norra Trondhiems Amt inbegripande Stör- och Värdalens, Inderöens samt Nummedals Fögderien. År 1801 war Folkmängden 160516, hwaraf 11525 bodde i Städerne och 148991 på landbygden. År 1769 war Folkmängden 105238, däraf 9336 bodde i Städerne och 95902 på landsbygden. Fögderiet Söndmör i Romsdals Amt hörer i anseende til Kyrkostyrelsen til Bergens Stift, men intraderne erläggas til Lands-kontoret i Trondhiem.
Tronäs, eller Trondenäs, et Pastorat uti Senjens och Tromsöens Fögderi uti Finmarken i Norge, består endast af 1 Sokn med en kyrka, som ligger på den stora ön Hinden. Både åkerjord och gräswäxt äro goda. Man har ock börjat plantera potäter. Fiskeri är et wigtigt näringsmedel. Kyrkan är en af de ansenligaste och wackraste i Nordlands Stift. År 1801 war Folkmängden 2289.
Trosa, en Stad i Södermanland, Nyköpings Län och Hölebo Härad, belägen wid en hafswik under 58 grad. 55 min. Polhöjd; 7.6 mil från Stockholm och 4.5 mil från Nyköping, håller i widd 15 tunnland. En å flyter midt genom Staden och faller ut i fjärden, hwilken formerar en god hamn. Här finnes 2 gator, som gå längs efter Staden, en på hwardera sidan om ån, samt 12 gränder, hwilka afskära bägge gatorne. Gårdstomterne äro 142. År 1810 war hushållens antal 100 och Folkmängden steg til 459, hwaraf 222 woro mankön och 237 qwinkön. Förnämsta näringsfånget är fiskeri; i synnerhet af strömming och därnäst af torsk. Utom flera större och smärre fiskebåtar finnes här 2 fartyg om 200 tunnors drägt. Här finnes endast 1 Handelsman, samt omkring 32 Mästare uti 12 särskildta Handtwärk. Staden är skyldig at prästera 6 ordinarie Båtsmän med sin fördubbling. Stadens ägor utgöra 300 tunnland, hwaraf 90 äro åkerjord, och öfriga nyttjas til äng. Stadens numer bland Rikets Städer, efter Finlands förlust är 71. Marknad hålles här den 28 October. År 1810 underhöllos 14 hästar, 4 oxar, 73 kor, 7 ungnöt, 155 får. — Staden utgör jämte Trosa och Wagnhärad Soknar et Consistorielt Pastorat, som håller i widd 0.84 qv. mil, består af 68 Mantal, och år 1810 hade 1924 inbyggare.
Trosa Sokn är belägen wid hawet, håller i widd 0.54 qv. mil, samt består af 29.8 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är lera; i allmänhet är brist på skog. Utsädet är 240 tunnor. År 1810 war Folkmängden 672. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Trosa Stad. Den betydligaste Gården heter Tureholm, tilförene Gäddeholm kallad.
Trulstorp, en Gård uti Strö Sokn i Skåne, äger 25 tunnors utsäde, swagt höbol, skog til husbehof, mangårdsbyggnad af korswärk, ladugård af gråsten.
Truweholm, en Herregård uti Skeby Sokn i Skåne, äger 20 tunnors utsäde, höbärgning til 70 lass, liten skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, wacker trägård.
Tryde, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Ingelsta Härad, innefattar 2 Soknar: Tryde, Moderförsamling, och Spjutstorp, Annex, samt består af 32 Mantal. Utsädet är 570 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1155. — Tryde Sokn består af 22.3 Mantal, hwaraf 6.7 Mantal tilhörige byn Eweröd äro belägna uti Malmö Län och Herresta Härad. Marken är olika, jämn på wissa ställen, å andre ägande höjder och bärgsryggar, så wäl som sidländta kala fält och kärraktiga sträckor. Jordmånen är wid Tryde och Tomelilla byar skarp sand, och där lera finnes norr om en i Tryde ägor genomlöpande å är mycken sten, likasom wid Säteshög, där ock klappersten med flere stenrör finnas til stor mängd. Wid byn Eweröd är någon lermylla, dock i norr skogslera bebunden med mycken sten. Ingen skog finnes utom den som egenteligen tilhörer Kåseholm, som dock ej är ymnig. Eweröd äger en fördelaktig torfmosse, de andre byarne ringa. Utsädet är 400 tunnor, ofta med ringa afkastning. År 1805 war Folkmängden 696. Kyrkan är belägen under 55 gr. 35 min. Polhöjd; 5.3 mil från Kristianstad. Den betydligaste Gården heter Kåseholm.
Tryserum, et Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Distriktet Tjust, innefattar 2 Soknar: Tryserum, Moderförsamling, och Hannäs, Annex, samt består af 68.4 Mantal. Utsädet är 1050 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2951. — Tryserum Sokn är belägen wid hawet. Marken är mycket bärgaktig med många sjöar, bland hwilka Windomen är den största, samt oländiga mossar, til någon betydlig upodling förswårad, men icke dess mindre bördig nog på den rådande leran och swartmyllan, som uptager de åtkomliga fält och dalar. Skog finnes tilräckeligt. Utsädet är 700 tunnor. Kyrkan är belägen 16 mil från Kalmar. De betydligaste Gårdarne heta Fogelwik, Stjärneberg, Witwik och Hornsberg.
Tryssild, en Sokn och Pastorat uti Österdalen i Norge. Soknen utgör en dalsträckning omkring öwersta delen af Götaälf, hwilken här kallas, efter Soknen, Tryssildälwen, samt träder sedermera in i Wärmeland och bekommer där namnet Klarälwen. År 1801 war Folkmängden 1597.
Trystorp, en Herregård uti Tångeråsa Sokn i Nerike, består af 3 Mantal Säteri. Mangårdsplanen med trägårdar innehåller 6 tunnland, åker 93 dito, äng och lindor 502 dito, beteshagar 255 dito. Mangården, angenämt belägen på en höjd, ej långt ifrån en sjö, består af en huwudbyggning nyligen upförd, är en af de största och prydligaste i orten, håller i längd 20 famnar, har 2 wåningar med en entresol, innefattar 25 rum, är utwändigt rappad, samt försedd med urwärk. Han omgiwes af 2 ansenliga och wackra trägårdar försedda med orangeri och drifhus. Utmed mangården finnes åtskilliga tämeligen vackra byggningar. Widare är här et tröskwärk af järn, en mjölqwarn och et tegelbruk. Utsädet är 40 tunnor höstsäde och 80 tunnor wårsäde, sedan i nyare tider många tunnland hagar och oländig mark bliwit upodlade. Höbärgningen utgör 700 lass. Här underhållas 8 hästar, 20 par oxar, 60 kor, 20 ungnöt, 100 får. — Under Gården lyder et stort Gods innefattande hela Tångeråsa Sokn och 2.25 Mantal i nästgränsande Wiby Sokn. Godset består af 19.25 Mantal Frälse. Hustomterne uptaga 35 tunnland, åker 648 dito, ängar och lindor 2903 dito, hagar och skog 4317 dito, däraf skogen utgör åtminstone trefjärdedelar, til en stor del grof furuskog innehållande så wäl sågblockar som storwärksträn. Mossar och kärr 2697. Tilsamman 10,600 tunnland, eller nära 0.46 qv. mil. Trystorp är i sambruk med Stickninge, en Frälsegård i samma Sokn bestående af 2.25 Mantal. Desse bägge Gårdars gemensama utsäde är circa 170 tunnor.
Trysunda, en Ö uti skärgården wid Nätra Sokn i Ångermanlard, har en beqwäm hamn för söderut gående fartyg.
Trångfors, et Järnwärk uti Kolbäck Sokn i Wästmanland, består af 1 hammare med 2 härdar och äger 525 skeppund stångjärnssmide. Här finnes ingen mangårdsbyggning, emedan Strömsholms Slusswärkscanalen framgår genom den plats där den förut stått. Wärket har ingen skog, men ägaren har skogar i andra Soknar. Något kol köpes äwen.
Tråsnäs, en Sätesgård i Wärmeland.
Tråwa, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Laske Härad, är Annex til Larfs Pastorat, samt består af 18.6 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen består mästadelen af lera. På skog är brist. Utsädet är: tunnor wete 3, råg 30, korn 50, blandsäd 150, hafra 80, ärter 4. År 1810 war Folkmängden 297. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Stora Hof och Tråwa-Gård.
Tråwa-Gård, en Sätesgård uti förenämnde Sokn, består af 1 Mantal, äger 30 à 32 tunnors utsäde, höbärgning til 150 stackar, ringa skog, liten mangårdsbyggning af trä.
Träkumla, en Sokn på Gottland, i Södra Fögderiet, är Annex til Stenkumla Pastorat, samt består af 5.2 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skogstilgången är nog swag. Utsädet är 102 tunnor. År 1810 war Folkmängden 112. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.
Trälleborg, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, wid hafsstranden, innefattar 2 Soknar: Trälleborg, Moderförsamling, och Maglarp, Annex, samt består af 19.5 Mantal. Marken är jämn, bestående til det mästa af swartmylla på lerbotn, och en mindre del af sand och grut. Här finnes ingen skog, ej heller duglig bränntorf. Utsädet af alla wanliga sädesslag är 756 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1258. — Trälleborg Sokn utgöres af 6.2 Mantal. Hon består egenteligen af en stor by, marknadsplats och Köping wid hawet, är reguliert anlagd med gator och gränder, har 148 Gårdar och 5 wäderqwarnar. Utsädet är 400 tunnor. År 1805 war Folkmängden 792. Inbyggarne nära sig af handel, handtwärk, åkerbruk och fiskeri. Omkring år 1775 funnos här 3 Handelsmän och 75 Handtwärkare. I sednaste tider har handelen aftagit därigenom at hawet dragit sig längre från stranden så at inga stora fartyg til orten kunna upkomma, håller 10 Kronobåtsmän. Kyrkan är belägen under 55 gr. 23 min. Polhöjd; 3.5 mil från Malmö.
Träne, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Gärds Härad, innefattar 2 Soknar: Träne, Moderförsamling, och Görröd, Annex, samt består af 44.2 Mantal. Utsädet är 1000 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1557. — Träne Sokn består af 31 Mantal. Marken är stenbunden och jämn, med rådande sandmylla. På skog är brist. Utsädet är 700 tunnor. År 1805 war Folkmängden 941. Kyrkan är belägen under 55 gr. 59 min. Polhöjd; 1 mil från Kristianstad. Den betydligaste Gården heter Owesholm.
Träsket, en Herregård uti Fägred Sokn i Wästergötland, äger något öwer 20 tunnors utsäde, godt höbol, ingen skog, hjelpelig åbyggnad af trä.
Träskog, et Järn-manufacturwärk uti Gunnarskog Sokn i Wärmeland, består af 4 spik- och 1 knipphammare.
Träslöf, en Sokn och Regalt Pastorat i Halland och Himle Härad, består af 39.5 Mantal. Markens beskaffenhet är olika; en del bärgaktig och hög, en del däremot jämn och låg. Jordmånen är sand och lera; den rådande är ler- eller sandblandad mulljord. Ingen skog finnes, utan därå lider Soknen brist. Utsädet är olika, det kan därföre ej utsättas såsom årligt, eller hwart år lika, til exempel år 1812 war det 912 tunnor; förra året 1811 war det 846 tunnor och så widare bortåt. År 1805 war Folkmängden 1026. Kyrkan är belägen under 57 gr. 8 min. Polhöjd; 5.4 mil från Halmstad. Den betydligaste Gården heter Åbyqwarn.
Trässberg, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Skånings Härad, är Annex til Saleby Pastorat, samt består af 23.8 Mantal. Marken är jämn, på flere ställen blandad med swartmylla och sand. På skog är brist, dock har Sätesgården Öntorp en skogspark til nödig wedbrand, äwensom Kronohemmanet Torp, men Sätesgården Röckaström har ingen skog. Utsädet är 254 tunnor af alla slag, då ärter sås på trädesjorden. År 1810 war Folkmängden 443. Kyrkan, af huggen sandsten, är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.
Trästa, en berustad Krono-Sätesgård uti Blacksta Sokn i Småland, äger förswarlig åbyggnad af trä, med trägård til husbehof.
Trästena, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Fägreds Pastorat, samt består af 26.8 Mantal. Marken är stenig och skogbewuxen. Åkerjorden, på några ställen slät, består mäst af lera, något sandblandad. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet kan räknas til 250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 521. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Hallandsberg och Säckesta.
Trögd, et Härad i Upland och Upsala Län, innefattar 13 Soknar: Litslena, Husby-Sjutolft, Kongs-Husby, Wekholm, Torswi, Hacksta, Löt, Lillkyrka, Boglösa, Wallby, Bondarnö, Wilberga, Herkeberga.
Trögstad, et Pastorat i Norge, Smålänens Amt och Borresyssel, innefattar 2 Soknar: Trögstad, Moderförsamling, och Båstad, Annex. År 1801 war Folkmängden 2864.
Trönborg, en Sokn, är Annex til Eidsbergs Pastorat uti Smålänens Amt i Norge.
Tröne, en Sokn i Hälsingland och Södra Fögderiet, är Annex til Norrala Pastorat, håller i widd 1.03 qvadr. mil, samt består af 31.5 Mantal. Marken är til största delen bärgaktig. Bland bärgen utmärker sig Tanåsen för sin höjd; den tjänar til landkänning för sjöfarande. Bebygda delen af Soknen sträcker sig fram genom en halfannan mils lång ådal, å hwars ömse sidor, på nedra sluttningen af medelmåttige och nästan sammanhängande bärgshöjder, byarne äro belägne. Rådande jordmånen, nämligen i den odlingsbara och häfdade marken, är lera. Åker- och swaljorden består på några ställen af grussand, eller så kallad sandmälja, dock mäst mullblandad; på de flästa af grof mur- eller blålera. Ängen, af ringare widd, wisar til yteligt lager på högländtare ställen förstnämnde blandning, på andre mer lera, dock på de fläste swartmylla. På några ställen förekommer ock jäsjord. Ytterligare odlings-lägenheter äro mycket inskränkte af en stenbunden mark. Soknen har tämeligen ymnig tilgång på skog til wedbrand och timmer, äwen til sågstockar; men den har i sednare tider bliwit mycket medtagen medelst nog stark brädsågning. Utsädet kan tagas til 380 tunnor. År 1810 war Folkmängden 725. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.
Tröninge, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Halland och Tönnersjö Härad, wid hawet, består af 14.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 409. Kyrkan är belägen under 56 gr. 38 min. Polhöjd; 0.7 mil från Halmstad.
Tubbetorp, en berustad Sätesgård uti Stenum Sokn i Wästergötland, består af 3 Mantal, med inlagde 1.5 Mantal Kronoskatte, tilsamman 4.1 Mantal, äger 13 à 14 tunnors rågutsäde om hösten samt 30 tunnor wårsäde, ymnigt höbol til 100 parlass, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, hjelpelig trägård.
Tubbetorp, et Rusthåll uti Siene Sokn i Wästergötland, består af 0.75 Mantal, äger öwer 20 tunnors utsäde, höbol til 200 stackar, lider brist på skog. Mangårdsbyggnaden är förswarlig, med en wacker trägård.
Tudal, en Sokn, är Annex til Hierdals Pastorat uti Tellemarken i Norge.
Tuesvig, en Gård och Handelsplats uti Sökelvens Sokn uti Romsdals Amt i Norge.
Tuff. Sålunda kallas Prästegården uti Spareboe Pastorat uti Inderöens Fögderi i Norge. Gården har et behagligt läge på en hög backe, är försedd med wackra byggningar, samt äger 50 à 60 tunnors utsäde af råg, korn, hafra och annan säd.
Tufte, en Sokn, är Annex til Sandsvärds Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge.
Tuhundra, et Härad i Wästmanland och Wästerås Län, innefattar 4 Soknar: Dingtuna, Lundby, Lillhärad, Barkarö, utgörande tilsamman 187 Mantal.
Tullesbo, en Sätesgård uti för detta Skartofta Sokn i Skåne, består af 1.7 Mantal, äger 54 tunnors utsäde, samt godt höbol, mangården har en prydlig huwudbyggning af sten, med 2 flyglar af korswärke. En regulier trägård med flere planteringar öka Gårdens wackra belägenhet, som dessutom af dess höga läge har en widsträckt utsigt. Magasiner och ladugårdshusen äro jämwäl af sten grundmurade. Omkring större delen af ägorna äro dubbla stengärdesgårdar lagde. Til Gården höra 3 Mantal Frälse och Skattehemman samt 15 Torp.
Tullgarn, en Kungsgård uti Hölö Sokn uti Södermanland, angenämt belägen wid en hafswik, består af 15 Mantal, äger 80 tunnors utsäde i bördig jordmån, i förening med ymnigt höbol. Mangården prydes af en ansenlig Slottsbyggning af sten, med dyrbara och präktiga wåningsrum. Wid Gården befinnes en ansenlig fruktträgård samt en widlyftig Lustpark i Engelsk stil. Skogen är ännu betydlig, ehuru något medtagen. Gården tilhörer H. K. H. Prinsessan Sofia Albertina.
Tullinge, en Sätesgård uti Botkyrka Sokn i Södermanland, äger omkring 20 tunnors utsäde, godt höbol, förswarlig mangårdsbyggnad af trä, med en wacker trägård och lustpark.
Tullstorp, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Wemmenhögs Härad, innefattar 2 Soknar: Tullstorp, Moderförsamling, och Swenstorp, Annex, samt består af 33.6 Mantal. Utsädet af alla brukliga sädesslag är 1320 tunnor. År 1805 war Folkmängden 846. — Tullstorp Sokn består af 25.6 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet kan beräknas til 820 tunnor. År 1805 war Folkmängden 503. Kyrkan är belägen under 55 gr. 25 min. Polhöjd; 3.6 mil från Malmö.
Tumba, en Pappersfabrik uti Botkyrka Sokn i Södermanland, är en af de ansenligaste i Riket och sysselsätter öwer 30 arbetare utom qwinnor och barn. Skogen är obetydlig. Genom några sjöar och en gräfd kanal har Wärket gemenskap med Mälaren, och lämnar på detta sätt sjöwäg til Stockholm. Det tilhörer Rikets Bank.
Tumbo, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Distriktet Rekarne, innefattar 3 Soknar: Tumbo, Moderförsamling, och Råby, Annex, håller i widd 0.53 qv. mil, samt består af 48 Mantal. Utsädet är 620 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1071. — Tumbo Sokn är belägen wid Mälarens fjärdar Blacken och Galten, håller i widd 0.36 qv. mil, samt består af 40.6 Mantal. Marken är i allmänhet jämn, dock finnes flera stora och höga bärg på några ställen. I allmänhet består åkern af lerjord, där och hwar af sandjord. Wid flere byar och hemman finnes tilräckelig skog af wanliga träslag, äwen löfskog och ek; wid andra åter nödtorftig wedbrand och gärdselfång, men flere hemman äga ingen skog. Utsädet kan uptagas til 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 838. Kyrkan är belägen under 59 gr. 25 min. Polhöjd; 8 mil från Nyköping. De betydligaste Gårdarne heta Sundbywik och Österby.
Tumbäck, en Sätesgård uti Habo Sokn i Wästergötland, wäl bebygd så wäl til mangårds- som ladugårdshus samt wäl häfdad.
Tumleberg, en Sätesgård uti Essunga Sokn i Wästergötland, består af 0.5 Mantal, äger 7 tunnors utsäde om hösten och 13 dito wårsäd, höbärgning til 250 stackar, bete på en Kronopark, löfskog til nödtorft; liten trägård.
Tummarp, en Sätesgård i Wästergötland.
Tummelsta, en Sätesgård i Södermanland.
Tun, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Åse Härad, innefattar 3 Soknar: Tun, Moderförsamling, Friel och Karaby, Annexer, samt består af 42.4 Mantal. Utsädet är 1360 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1177. — Tun Sokn består af 21.9 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Ingen skog finnes utom wid Herregårdarne Såtenäs och Gammalstorp. Utsädet är 680 tunnor. År 1810 war Folkmängden 549. Kyrkan kan med skäl räknas bland de wackrare Landskyrkor, har et torn försedt med urwärk, samt är belägen under 58 grad. 27 min. Polhöjd; 6.5 mil från Mariestad. De betydligaste Gårdarne heta Såtenäs och Gammalstorp. — Annexkyrkorne Friel och Karaby äro nedsjunkna i jorden, mörka och dystra. Emedan Moderkyrkan Tun ligger i medelpunkten i Pastoratet, och de längst boende däruti ej hawa mer än halfannan fjärdingswäg til nämnde kyrka, så wore detta Pastorat med en enda kyrka wäl belåtet.
Tuna, en Herregård uti Sånga Sokn i Upland, äger öwer 20 tunnors utsäde.
Tuna, en Herregård uti Österåker Sokn i Upland, äger mellan 30 och 40 tunnors utsäde, efter wanlig beräkning, men genom circulationsbruk torde det kunna förhöjas til en tredjedel, ansenlig mangårdsbyggnad af trä, fastän gammal och många gånger reparerad, betydlig trägård, men ingen skog, hwarpå den skulle lida brist, om icke underliggande hemman däraf furnerade, hwilka äga widsträckta skogar. Hwad höbolet angår, så är det i synnerhet ängarne som utgöra wärdet af Gården.
Tuna, et Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Olands Härad, innefattar 2 Soknar: Tuna, Moderförsamling, och Stafby, Annex, håller i widd 1.04 qv. mil, samt består af 93.4 Mantal. Utsädet är: tunnor wete 58, råg 420, korn 386, blandsäd 63, utom något ärter och potäter. År 1810 war Folkmängden 1660. — Tuna Sokn håller i widd 0.5 qv. mil, samt består af 54 Mantal. Marken är mera jämn än bärgig. Rådande jordmånen är lera med sand och swartmylla. Wid pass halwa Socknen har hjelpeligt af skog; för den öfriga delen är tilgången dels knapp dels ingen. Utsädet är: tunnor wete 36, råg 254, korn 230, blandsäd 45, utom ärter och potäter. År 1810 war Folkmängden 993. Kyrkan är belägen under 60 gr. 1 min. Polhöjd; 2.8 mil från Upsala. Den betydligaste Gården heter Hesselby, i sambruk med Wastarby.
Tuna, en Herregård uti Wästerhaninge Sokn i Södermanland, äger omkring 20 tunnors utsäde i bördig jordmån, godt höbol, tilräckelig skog, förswarlig mangårdsbyggnad af trä, med en liten trägård.
Tuna, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Jönåkers Härad, innefattar 3 Soknar: Tuna, Moderförsamling, Tunaberg och Bergshammar, Annexer, håller i widd 1.74 qv. mil, samt består af 76.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2381. — Tuna Sokn håller jämte Tunaberg Sokn i widd 1.47 qv. mil, samt består af 57.3 Mantal, men utom Tunaberg är dess storlek 0.47 qv. mil. Soknen utgöres til större delen af en dalsträckning omkring en å, som faller i Nyköpings-fjärden. År 1810 war Folkmängden jämte Tunabergs 1873, men utom Tunabergs 693. Kyrkan är belägen under 58 gr. 44 min. Polhöjd; 1 mil från Nyköping.
Tuna, et Regalt Pastorat i Dalarne, och Säters Fögderi, innefattar 3 Församlingar: Tuna, Moder- och Amsberg samt Silfberg, Kapells-Församlingar, håller i widd 9.2 qv mil, samt består jämte Gustaf Sokn, hwilken tilförene såsom et Kapell hört härtil, af 293.5 Mantal. Soknen innefattar en stor, i Dalarne den största, slättmark, som omgiwes af bärg och skogsmark. Den delen af Soknen, som kallas Silfbergs Fjärding, är, lika som gränserne åt Grangärde mycket bärgaktig. Wid Amsbergs Kapell finnes ock et högt och brant bärg, under namn af Amsbergs Klack. För öfrigt är landet mycket slätt och genomskäres af Dalälwen, Tuna-ån och andra wattudrag. Strax wid kyrkan åt söder finnes en owanligt djup dal, troligen genom någon wattubrytning tilkommen; den kallas Frossbrunn, är ungefär 15 famnar djup, upfyld af många goda källor, som förena sit watn med Tuna åns. Rådande jordmånen kan ej utsättas. På några ställen såsom Holm och andra bygdelag är den en stark och hård lera; på andra belägenheter myrjord och swartmylla; den mästa och odlade marken kring kyrkan innehåller så kallad mojord och sand. I allmänhet kan sägas at Soknen har mer brist än ymnighet af skog. Åt Silfbergets Kapellslag, Grangärdesgränsen, och några flera trakter finnas mer och mindre betydliga skogar. De ödas årligen af Skattkolen til Falu Gruwa och kolningen til de inom Soknen belägna Järnwärk. En skrinda wed hwaraf ungefär 3 gå på famnen betaltes år 1813 på slättbygden i Soknen med 20, 24, intil 32 skillingar banco uti sedelmynt. Årliga utsädet i Soknen är swårt om ej omöjeligt at säkert utsätta. Här är circulationsbruk mäst öfligt. Oftast mäter och wet ej Seminanten sjelf huru mycket han utsår och olikheten däraf för hwarje hindrar at bestämma något wisst. Hafra är ortens huwudsäde, något korn, mer blandsäd, mindst råg. I allmänhet kan tagas för afgjordt, at jordbruket lider af en försummad boskapsskötsel, och at här, efter den antagna principen af circulation, mer utsås än som swarar mot betet och fodret. En stor del af boskapens spillning fälles wid aflägsne så kallade fäbodar, om sommaren inpå hösten, och kommer ej bolbyns ägor til nytta. Det är ej owanligt at se hela trakter, efter hafresäd utan gödsel igenlagde, några år bära en gles gräswäxt, för at åter til hafresäde, sedan jorden, som det kallas, fått wila, til ny hafrebesåning uptages. Uti detta gäller dock hos många och kloka hemmansbrukare mycket undantag, Enligt medeltal af 5 år, åren 1808–1812, befinnes utsädet hawa warit antagit til: tunnor wete 10, råg 480, korn 220, hafra 3460, blandsäd 1080, ärter 76, potäter 250. År 1810 war Folkmängden 7999. Kyrkan är belägen under 60 gr. 26 min. Polhöjd; 2 mil från Falun. I Socknen finnas flera Herregårdar med 20 tunnors utsäde och däröwer. Därtil höra Grängshammar, Hushaga, Holm, Österby, Gylle, Forsbacka, samt Kyrkoherde-Bostället, hwilka utså mellan 30 och 50 tunnor årligen, höst och wårsäd tilsamman. På denna ort saknas de södra landsmännernas fördel af sin jord, at på ogödd åker kunna med framgång så råg. Swedjefall äro uti skogbygden brukliga och löna ofta mödan. Belägenheterna wid Hushaga, Forsbacka och Prästegården äro mycket behageliga. Skog och wedfångst är wid dessa ställen hjelpelig, men aflägsen. Höbolen swara icke mot utsädet, hwartil sednare tiders upjagade sädespriser och circulation jämte odlingsnitet mycket bidragit. Soknen kallas allmänt Stora Tuna, emedan hon är större än någon annan Sokn i Riket med samma namn.
Tuna, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Hälsingland, norra Fögderiet, håller i widd 0.75 qv. mil, samt består af 60.5 Mantal. Marken är öweralt jämn. Det enda bärg är Tuna-Bärget, och en klippa benämnd Klacknäs, på hwilken den fordna Fästningen Tunaborg warit belägen. Jordmånen består på de flästa ställen af lera, utom byarne Sanna, Mo och Östanbruk där sandjord är rådande. De flästa byar äga hjelpelig skog til husbehof, undantagande Prästgården, Tunbyn, Risberg och Sanna, hwilka äga så godt som ingen. Utsädet är 475 tunnor, dels i öpen åker, dels i swaljord. År 1810 war Folkmängden 1199. Kyrkan är belägen under 61 gr. 45 min. Polhöjd; 11 mil från Gefle.
Tuna, en Herregård uti Rysta Sokn i Östergötland, är Boställe för Öwersten wid det fordna Östgöta Cavalleri Regimentet, består af 5.8 Mantal, äger omkring 60 tunnelands utsäde, höbärgning til 300 lass, hjelpelig skog, fiske i sjön Roxen. Åbyggnaden består af et stenhus om 2 wåningar, med en flygelbyggning af sten; jämte 2 trägårdar. Jordmånen wid egendomen är god, men har få arbetare. Härunder lyda 6 torp.
Tuna, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmare Län och Tunaläns Härad, består af 36.3 Mantal. Marken är öweralt genomskuren af en mängd små sjöar, hwarimellan äro wattudrag af smärre åar och bäckar, som i allmänhet omgiwas af föga fruktbara kärr, til en del uthuggna skogar, nakna bärg och torra ljungmarker, utgörande dessa den största areala widden af Soknen. Jordmånen består wäl til en del af lera, men på åtskilliga ställen af ren sand; på andra åter af sandmylla, på få af swartmylla, och på de fläste af så kallad mo- eller spisjord. Skog finnes wäl ymnigt til några hemman, äwensom blott til husbehof på de fläste; men så lida ock någre aldeles brist därå. Utsädet upgår til något öwer 600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1968. De betydligaste Gårdarne heta Tuna och Kulltorp.
Tuna, en Sätesgård i förenämnde Sokn, wackert belägen wid kyrkan, består af 2 Mantal, äger något öwer 20 geometriska tunnelands utsäde årligen, i öpen åker, hjelpeligt höbol. Gården har wäl icke någon stor, men dock täck åbyggnad af trä, utwändigt rappad; en trägård, om nära 3 tunneland med flera hundrade fruktträn och et förträffeligt drifhus. Ganska wackra alléer af lönn, alm, asp och rönn omgiwa Gården på alla håll. Härtil höra 1 mjölqwarn med 3 par stenar, 1 sågwärk och 16 torp. Wid Gården underhållas 5 hästar, 60 nöt och 44 får. Til egendomen höra widare 3 andre Gårdar belägna i samma Sokn, hwilka tilsamman bestå af 3 Mantal, hawa 21 torp, 44 tunnelands åker, föda 106 nöt och 74 får. För öfrigt lyda under Tuna Sätesgård 8.5 Mantal belägna i andra Soknar. Altsamman är et Fidei Commiss, wäl odladt och bebygdt.
Tuna, et Regalt Pastorat i Medelpad, beläget omkring älwen Ljungan, innefattar 3 Soknar: Tuna, Moderförsamling, Atmar och Stöde, Annexer, håller i widd 10.24 qv. mil, samt består af 83.2 Mantal. Detta Pastorat synes wara nästan det bärgaktigaste i hela det bärgaktiga Medelpad. Ifrån hwarje höjd eller slätt, där man står, ser man sig omgiwen af höga bärg och af backar, dem naturen merendels har hopat af stora stenar; och på hwilka wägar man går, kommer man ej långt förrän man möter dälder och djupa grawar, hwilka i årtusenden hawa bliwit tildanade i lösare jordmån af wår- och rägnflöden samt af det watn, som ifrån en stor mängd sjöar nedströmar i älwen Ljungan. I Pastoratet räknas med wisshet omkring 120 större och smärre sjöar samt wattupölar, hwaruti alla någon slags fisk finnes. Utsädet stiger til mellan 1400 och 1500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3722. — Tuna Sokn håller i widd 1.7 qvadrat mil, samt består af 32.3 Mantal. Jordmånen i åkrarne består til trefjärdedelar af lös lera och til en fjärdedel af mjulna och fin sand. Af 106 Bönder äga 3 icke et enda kappland skog, 15 jämte Prästebolet föga til nödig stängsel, 19 i ymnighet; och alla de öfrige hjelpelig skog för alla behof. Utsädet af all brukelig säd, såsom åker-råg, swedjeråg, korn, hafra, ärter och potäter stiger til omkring 500 tunnor, hwilkas afkastning i medelmåttigt goda år räcker til uppehälle för Soknens inbyggare. Ängen är mindre giwande, så at allenast 120 gillingar hårdwalls-hö inbärgas, som dock uphjelpes med 380 gillingar myrhö. I Soknen underhållas 180 hästar, 560 kor, 340 ungnöt, 620 får, 420 getter. År 1810 war Folkmängden 1134. Kyrkan är belägen under 62 gr. 20 min. Polhöjd; 5.4 mil från Härnösand.
Tunaberg, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Jönåkers Härad wid hawet, utgör den sydligaste udden af Södermanland, är Annex til Tuna Pastorat, samt håller i widd 1 qv. mil. Här är en Kopparmalms trakt och en Bärgslag, som redan år 1420 warit med Privilegier försedd. År 1810 war Folkmängden 1180. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan.
Tunafors, et Koppar- och Järnwärk uti Kloster Sokn i Södermanland, består af en kopparhammare, 1 stångjärnshammare med 2 härdar och 500 skeppunds smide, hwartil hörer en tilwärkning af plåtar, har ock knipp- och spikhammare, 1 mjölqwarn med 6 par stenar, Klädeswalk och Sämskmakarestamp. Åbyggnaden är förswarlig, därwid är en trägård med orangeri. Wid Wärket bor et tämeligt antal Smeder, som, i likhet med de i Eskilstuna warande Fristads-boer och under enahanda Privilegier, förädla Järn och Stål til arbeten som omkring hela Riket försändas til försäljning.
Tunalän, et Härad i Småland och Kalmar Län, innefattar 3 Soknar: Misterhult, Krigsdala, Tuna.
Tunarp, en Sätesgård i Östergötland.
Tunarp, en Sätesgård i Småland.
Tunarp, en Sätesgård uti Sandhem Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, äger mulbete och skog til husbehof.
Tunbyholm, en Sätesgård uti Smedstorp Sokn i Skåne, består af 1.5 Mantal, äger 50 à 60 tunnors utsäde uti bördig jordmån, ymnigt höbol, ansenlig skog af ek och bok. Mangården, som ligger på en holme i en sjö, består af en huwudbyggning 3 wåningar hög, med 2 flygelbyggningar, altsammans af sten grundmuradt, äwenså ladugården. Trägården som är belägen på fasta landet är ansenlig. Til Gården höra 8.5 Mantal arbetshemman, 27 torp och 2 Augmentshemman.
Tunefors, et Järnwärk uti Markaryds Pastorat i Småland, har en spikhammare med hjelpelig skog.
Tunge, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ale Härad, wid Göta älf, är Annex til Skepplanda Pastorat, samt består af 14.1 Mantal: Jordmånen är dels ler- dels sandaktig. Skogen är i allmänhet så obetydelig, at inwånarne knapt hawa tilgång til wedbränsle för sina egna behof. Utsädet är 330 tunnor. År 1805 war Folkmängden 472. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.
Tunge, et Härad i Bohusland, innefattar 3 Soknar: Foss, Håby och Swarteborg.
Tunheim, en stor och god Gård uti Vandelven Sokn uti Romsdals Amt i Norge.
Tunhem, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Gudhems Härad, är Annex til Gudhems Pastorat, samt består af 12 Mantal. Marken och jordmånen, såsom liggande på foten af Mösseberg, äro af enahanda beskaffenhet som uti Gudhem Sokn. På skog är brist. Utsädet är 237 tunnor. År 1810 war Folkmängden 203. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.
Tunhem, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Wäne Härad, innefattar 4 Soknar: Tunhem, Moderförsamling, Gärdhem, Åsaka och Björke, Annexer, samt består af 140 Mantal. År 1805 war Folkmängden 5646. — Tunhem Sokn består af 47.4 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1700. Kyrkan är belägen under 58 gr. 18 min. Polhöjd; 1 mil från Wänersborg.
Tunöe, et Pastorat uti Smålänens Amt i Norge, innefattar 2 Soknar: Tunöe, Moderförsamling, och Vartey, Annex. År 1801 war Folkmängden 3465. I Pastoratet finnas 4 adeliga Sätesgårdar: Nygård, Borregård, Sandegård och Hollebye.
Turbo, et Järnwärk uti Hedmora Sokn i Dalarne, äger 700 skeppund stångjärnssmide.
Turinge, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Södermanland, Stockholms Län och Öknebo Härad, wid Mälaren, håller i widd 1.06 qvadr. mil, samt består af 39.7 Mantal. Soknen är genomskuren af 32 större och smärre sjöar, mellan hwilka marken är ojämn, utan at wara särdeles bärgaktig. De hemman som äro belägne på bägge sidor om stora landswägen hawa bättre åkerjord än de öfrige. Rådande jordmånen är god lera; men i skogsbygden träffas på flera ställen sand och gäsjord. De fläste hemman hawa hjelpelig skog til husbehof. Utsädet är 315 à 320 tunnor, hwaraf hälften höstsäd. En knapp hötilgång, som för ingen del swarar mot åkrens widd, stränga skjutsar samt förmycket utwidgad tobaksplantering hawa utmagrat åkerjorden, at den nästan öweralt sätter sina brukare i behof at köpa säd til födan. År 1810 war Folkmängden 1117. Kyrkan är belägen under 59 gr. 11 min. Polhöjd; 3.6 mil från Stockholm. I Soknen finnas 7 Sätesgårdar, bland hwilka följande 5 äro de betydligaste: Ströpsta, Widbynäs, Sundsör, Wärsta, Nyqwarn.
Tutaryd, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Sunnerbo Härad, är Annex til Ryssby Pastorat, samt består af 11.4 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen är mycket sandblandad. På skog är mera brist än tilgång, dock finnes på några få ställen något litet bok, furu, gran och björk. Utsädet är 160 tunnor. År 1810 war Folkmängden 312. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnes 2 Sätesgårdar: Förarp och Bräkentorp.
Tuwe, en Sokn i Wästergötland och Göteborgs Län, på Ön Hisingen, är Annex til Lundby Pastorat, samt består af 24.2 Mantal. Marken och jordmånen samt skogstilgången äro af lika beskaffenhet som i Lundby. Utsädet är 160 tunnor. År 1805 war Folkmängden 512. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Holm.
Tved, et Pastorat i Norge och Mandals Amt, innefattar 2 Soknar: Tved, Moderförsamling, och Birkenäs, Annex, hwilken sednare ligger i Nedenäs Amt. År 1801 war Folkmängden 1982. — Tved Sokn består til största delen af fast land, utom en liten ö i Topdals-fjorden. En Å kallad Topdals Elv, faller i denna Sokn ned i Fjorden, och därwid ligger en betydelig Gård kallad Boen, hwarwid är et Färjeställe öwer ån. Jorden til åkerland här i Soknen är medelmåttig, men til äng och höafling dålig, undantagande wid några enstaka Gårdar uti en sträcka, som för sin fruktbarhet kallas Kanaans Land. Skogen är tämeligen betydlig, och wid några Gårdar finnas goda furu- och ekeskogar. Af fogelwildt, såsom tjädrar och andra större fogelarter är godt förråd. Af wilda djur skjutas här årligen björnar, wargar, räwar och harar. Almogens näringsfång består uti skogshygge af sågtimmer och brännwed, hwaraf något föres til Kristiansand, åkerbruk, någon boskapsskötsel, laxfiske i Topdalsälwen, samt bräders forslande, hwilket alt afkastar så mycket at bondens tilstånd i denna Sokn i allmänhet anses at wara godt. År 1801 war Folkmängden 876.
Tweta, en Sokn i Södermanland, Stockholms Län och Öknebo Härad, är Annex til Södertälje Pastorat, håller i widd 0.39 qv. mil, samt består af 22 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Jordmånen är mästadelen lermylla. De fläste hemman hawa tilräckelig skog til husbehof. År 1810 war Folkmängden 612. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Södertälje. Den betydligaste Gården heter Twetaberg.
Tweta, en Sokn i Wärmeland och Näs Härad, är Annex til Kila Pastorat, samt består af 23.5 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är swartmylla. De fläste hemman äga tilräckeligt skog för eget behof. Utsädet är mellan 7- och 800 tunnor. År 1810 war Folkmängden 992. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Önaholm.
Tweta, et Härad i Småland och Jönköpings Län, innefattar 1 Stad: Jönköping, samt 15 Soknar: Ljungarum, Swartarp, Lekaryd, Barkaryd, Nässjö, Järsnäs, Forserum, Hakarp, Rogberga, Öggestorp, Järstorp, Bankeryd, Barnarp, Månsarp, Sandseryd.
Tweta, en Sokn i Småland, Kalmar Län och Aspebolands Härad, är Annex til Morlunda Pastorat, samt består af 15.5 Mantal. Genom Soknen flyter Ämån, och wid densamma är marken slät, den öfriga delen af Soknen är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Utsädet är 196 tunnor. År 1810 war Folkmängden 712. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.
Tweta, en Herregård uti Torslunda Sokn i Småland, består af 0.6 Mantal skatte, äger 20 tunnors utsäde, höbärgning til 100 sommarlass, hjelpelig wacker löfskog, prydlig och beqwäm mangårdsbyggning af trä, nyligen upförd, ny ansenlig trägård, i stället för den gamla och förfallna.
Tweta, en Herregård uti Gårdsby Sokn i Småland, består af 1.5 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, swagt höbol, ymnig skog, wälbygd man- och ladugård, hjelpelig trä- och kryddgård til husbehof.
Twetaberg, en Sätesgård uti Tweta Sokn i Södermanland, äger 50 tunnors utsäde, i medelmåttigt bördig jordmån, tilräckeligt höbol, hjelpelig skog, åbyggnad af trä.
Twing, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Bleking och Medelsta Härad, innefattar 2 Församlingar: Twing, Moderkyrka, och Fringsboda, Kapell, samt består af 61.5 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 1000 tunnor. År 1805 war Folkmängden 3368. Kyrkan är belägen under 56 gr. 20 min. Polhöjd; 1.7 mil från Carlskrona.
Twååker, et Regalt Pastorat i Halland och Himle Härad, innefattar 2 Soknar: Twååker, Moderförsamling, och Spannarp, Annex, samt består af 84.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1944. — Twååker Sokn består af 62 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1513. Kyrkan är belägen under 57 grad. 4 min. Polhöjd; 4.6 mil från Halmstad.
Twärred, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Gällsta Pastorat, samt består af 24.6 Mantal. Marken är bärgaktig, upfyld af större och smärre höjder, med något slättmark därimellan. Jordmånen är sandmylla, på några ställen blandad med lera. Skog finnes hjelpeligt, så mycket mer, som en Allmänning af bok, får efter utsyning begagnas. Utsädet är 420 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1057. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne äro Gerdsbo, Hjertared och den följande:
Twärredslund, en Sätesgård, äger 20 tunnors utsäde, förswarligt höbol, hjelpeligt med skog.
Tydalen, en Sokn uti södra Trondhiems Amt i Norge, är Annex til Sälboe Pastorat, består af en 5 à 6 mils lång dalsträckning emot Swenska gränsen, omgiwen af höga bärg.
Tydie, en Sokn i Dalsland och Tösbo Härad, är Annex til Tössö Pastorat, samt består af 13.4 Mantal. År 1801 war Folkmängden 412. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.
Tygelsjö, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Oxie Härad, innefattar 2 Soknar: Tygelsjö, Moderförsamling, och Klagstorp, Annex, samt består af 32.7 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen är til större delen swartmylla. Både skog och torf saknas. År 1805 war Folkmängden 690. — Tygelsjö Sokn består af 19 Mantal. Utsädet är 1034 tunnor. År 1805 war Folkmängden 348. Kyrkan är belägen under 55 gr. 31 min. Polhöjd; 0.9 mil från Malmö.
Tyldalen, en Sokn, är Annex til Tönsäts Pastorat uti Österdalen i Norge.
Tyllinge, en Sätesgård uti Dalhem Sokn i Småland, angenämt belägen wid sjön Tyn, består af 4 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, som ökes och minskas genom circulation, ymnigt höbol, widsträckt skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af trä, 2 wåningar hög, stor trägård.
Tylstorp, en Sätesgård i Småland.
Tynderö, en Sokn i Medelpad, är Annex til Ljustorps Pastorat, håller i widd 0.43 qvadr. mil, samt består af 10.5 Mantal. Soknen är belägen på en udde af Medelpads östra sida, samt är på 3 sidor omgiwen af hawet. Marken är här mera jämn än i Ljustorp och Hässjö. Skog finnes i allmänhet hjelpelig men är på sina ställen otilräckelig. Utsädet är 100 tunnor, mästadelen i sandjord. Boskapsskötseln är mer lönande, emedan i goda år höbärgningen är 450 gillingar hårdwallshö, hwarmed framfödas 50 hästar, 15 oxar, 300 kor, 80 ungnöt, 220 får. Almogens förnämsta näringsgren är fiske. År 1810 war Folkmängden 514. Kyrkan är belägen 2.2 mil från Moderkyrkan. Wid hafskusten finnes en beqwämlig hamn kallad Skeppshamn.
Tynnelsö, en Sätesgård uti Öwerselö Sokn i Södermanland, på en ö uti en fjärd af Mälaren, äger 30 tunnors utsäde, höbärgning til 500 lass i medelmåttiga år, hjelpelig skog, wacker mangårdsbyggning af trä, 1 wåning hög, samt et stenhus, kalladt Tynnelsö Slott, om 3 wåningar, men som numera icke nyttjas til boningsrum.
Tyresö, på Kartan Tyresjö kallad, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Södermanland, Stockholms Län, Södertörn och Sotholms Härad, belägen wid hawet, utgör den östligaste kanten af Södermanland. Hon innefattar 2 församlingar: Tyresö, Moderkyrka, och Dalarö, Kapell, håller i widd 0.88 qvadr. mil, samt består af 23 Mantal. Marken är bärgbunden. Rådande jordmånen är wäl sand, dock utan särdeles öwerwigt mot leran. Skog finnes fullkomligt til husbehof. Utsädet är 225 tunnor. Fiske är et wigtigt näringsfång. År 1810 war Folkmängden i hela Pastoratet 1171, men i Tyresö Sokn ensam, utom Dalarö, 616. Kyrkan är belägen under 59 grad. 13 min. Polhöjd; 1.4 mil från Stockholm. De betydligaste Gårdarne heta Tyresö och Kumla. Åtskilliga Manufactur-wärk och Inrättningar finnas dessutom i Soknen, såsom 1 Blywitts-Fabrik wid Tyresö Gård, 1 Tegelbruk därstädes; Uddby Mjölqwarnar med 9 par stenar, 1 Sågwärk, Awa mjölqwarnar med 3 par stenar och 1 Sågwärk; Nyfors Pappersfabrik med 3 kypar, 1 Klädeswalk och 1 Sämskmakare-stamp.
Tyresö, en Sätesgård i förenämnde Sokn, angenämt belägen wid en hafswik, äger 30 tunnors utsäde, höbärgning til 400 lass, ymnigt skogsförråd, ansenlig mangårdsbyggnad af sten, 2 trägårdar, 1 Lustpark i Engelsk stil.
Tyskebo, et Järnwärk uti By Sokn i Dalarne, äger 200 skeppund stångjärnssmide.
Tyslinge, en Sokn i Nerike och Örebro Härad, är Annex til Winteråsa Pastorat, håller i widd 0.88 qv. mil, samt består af 42 Mantal, hwaraf större delen hörer til Örebro Härad och mindre delen til Leke Bärgslag. Den förra delen är jämn och har bördig åkerjord, den sednare är bärgaktig och försedd med Järnbärgwärk. År 1810 war Folkmängden 1614. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.
Tysnäs, et Pastorat i Norge och södra Bergenhus Amt, innefattar 3 Soknar: Tysnäs, Moderförsamling, samt Opdal och Onareim, Annexer. År 1801 war Folkmängden 2400.
Tystberga, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Rönö Härad, är Annex til Bälinge Pastorat, samt består af 45.4 Mantal. Marken är mycket bärgaktig, i synnerhet wid den ändan däraf, som sträcker sig åt hawet, har blott odlingsbara dälder, hwilka längre upåt widga sig och göra marken mera jämn. Rådande jordmånen är lera. I allmänhet lider Soknen brist på skog. Utsädet är 280 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1166. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Björksund och Heljö.
Tysvär, en Sokn, är Annex til Skiolds Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.
Tyveborg, et högt Fjäld uti Nordrehougs Pastorat uti Ringerige i Norge. Här hawa för 300 år sedan 12 sammanrotade röware haft deras tillhåll. Emedan fjäldet på 3 sidor är ganska brant och obestigligt, så hade de anlagt en mur på fjärde sidan, som skulle beskydda dem för öwerfall. Härifrån gjorde de åtskilliga utwandringar för at begå röweri, men blewo omsider förrådde, och öwerfallne, samt störtade sig då utföre bärgsklipporna och omkommo.
Tåby, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Björkekinds Härad, består af 38 Mantal. Östra och södra sidorna af Soknen äro bärgaktiga, med några mossar och en liten sjö. Rådande jordmånen består där af lera. Wästra och norra delen är merendels jämn, utan några bärg och sandkullar. Jordmånen är där i det mästa sandig. 8 hemman äga något skog; de andre aldeles ingen. Utsädet är 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 574. Kyrkan är belägen under 58 grad. 31 min Polhöjd; 4.2 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Mem och Almsta.
Tåby, en Sätesgård uti Östra Ryd Sokn i Östergötland, äger 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, passabel mangårdsbyggnad, hjelpelig trägård.
Tådene, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, wid Wänern, innefattar 4 Soknar: Tådene, Moderförsamling, Lawa, Kedum och Tranum, Annexer, samt består af 45.4 Mantal. Utsädet är 1000 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1148. — Tådene Sokn består af 9.6 Mantal. Marken är wäl bärgaktig, dock är mellan uphöjningarne hjelpeligt utrymme för åker och äng. Rådande jordmånen är lera. Skog hawa de fläste hemman til knapt husbehof. Utsädet är 340 tunnor. År 1810 war Folkmängden 348. Kyrkan är belägen under 58 gr. 29 min. Polhöjd; 6.3 mil från Mariestad. De betydligaste Gårdarne heta Storeberg och Wrånghult.
Tådöe, en Ö uti hawet wid Staden Krageröe i Norge, är försedd med en god hamn.
Tågerup, på Kartan Tågarp kallad, en berustad Sätesgård uti Saxtorp Sokn i Skåne, består af 2 Mantal, äger 150 tunnors utsäde. ymnigt höbol, godt mulbete, aldeles ingen skog, utom en liten alelund, mera til prydnad än til gagn, föga betydlig mangårdsbyggnad, af korswärke, trägård med många fruktträn.
Tåkern, en sjö i Östergötland, nära til Wettern, är en af de största i Landskapet, håller i widd 0.5 qv. mil eller 11570 tunnland, har god lerbotn, är ganska grund samt tjänlig at utdikas och förwandlas til fruktbärande fält. Åwanför honom ligger en stor mosse, Dagsmossen kallad, som jämwäl kunde utdikas.
Tånga, en Frälse-Sätesgård uti Ekeby Sokn i Upland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, äng til 80 à 90 lass hö, erforderlig skog uti mycket stenbunden mark, tarflig åbyggnad, ingen trägård.
Tångarp, en Sätesgård i Östergötland.
Tångeråsa, en Sokn i Nerike och Edsbergs Härad, är Annex til Wiby Pastorat, håller i widd 0.4 qv. mil, samt består af 17 Mantal Frälse. Marken är öweralt tämeligen jämn, endast kullar, men inga bärg finnas, samt för öfrigt ganska stenbunden med sand- och mojord. Mossar intaga en stor del af Soknens mark. Skog finnes ymnigt til 3 à 4000 tunnland. Utsädet är omkring 340 tunnor. År 1815 war Folkmängden 467. Kyrkan af trä, försedd med orgwärk, är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Trystorp, därnäst Stickninge. Under den förra lyder hela Soknen.
Tångesta, en Sätesgård uti Kimsta Sokn i Östergötland, äger 20 tunnors utsäde, wacker nyligen upsatt mangårdsbyggning af trä, obetydlig trägård, höbol til 150 lass, skog til alla Gårdens behof och något til afsalu.
Tångetorp, en Sätesgård i Östergötland.
Tånna, på Kartan Tånnö kallad, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Östbo Härad, är Annex til Wärnamo Pastorat, samt består af 11.7 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet är enahanda med den i Wärnamo. På skog är brist. Utsädet är 188 tunnor. År 1810 war Folkmängden 434. Kyrkan är belägen 0.9 mil från Moderkyrkan.
Tåsjö, en Kapells-församling i Ångermanland och Södra Fögderiet, belägen wid högra grenen af Ångermanälwen, är Annex til Ramsele Pastorat. Marken är här upfyld af stora fjäld och bärg, samt widsträckta mossar. Jordmånen är i allmänhet mager. Uti Tåsjö by som har 14 grannar är jordmånen swart skiferaktig. Skogen är hjelpelig, men fjäldartad och småwäxt. Utsädet är 40 à 50 tunnor. År 1810 war Folkmängden 286. Kyrkan är belägen wid älwen, 7.5 mil från Moderkyrkan; Således näst efter Sorsele, den Annex-kyrka, som af alla i Riket är längst belägen från Moderkyrkan.
Tåsthult, en Sätesgård i Wästergötland.
Täby, en Sokn och Regalt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Danderyds skeppslag håller i widd 0.58 qvadrat mil, samt består af 58.4 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är lera, ej af den hårdaste sorten, emedan hon somligstädes är blandad med swartmylla, och somligstädes med sand. Skogen är til det mästa hjelpelig; på några ställen är mera än til husbehof, såsom wid Löttinge, Gribbylund och Hagby. Utsädet är 500 tunnor. Kyrkan är belägen under 59 gr. 30 min. Polhöjd; 1.5 mil från Stockholm. De betydligaste Gårdarne heta Näsby, Wiggebyholm, Stålhamra, Arninge, Tibble.
Täby, en Sokn i Nerike och Örebro Härad, är Annex til Mosjö Pastorat, håller i widd 0.23 qv. mil, samt består af 18.6 Mantal. Marken och jordmånen äro af lika beskaffenhet som i Mosjö. På skog är brist, utom wid Gårdarne Källerud, Äspsäter och stora Ulfgryt, som kunna hawa något til afsalu. Utsädet är 300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 443. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.
Täckhammar, en Sätesgård uti Bärbo Sokn i Södermanland, wid sjön Långhalsens utlopp, består af 1.5 Mantal, äger 18 tunnors utsäde, uti god lerjord, någorlunda höfoder, men brist på skog, prydlig mangårdsbyggning af sten, med en ganska wacker utsigt. I strömen äro goda mjölqwarnar.
Täng, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Åse Härad, är Annex til Säresta Pastorat, samt består af 9.7 Mantal. År 1810 war Folkmängden 221. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.
Tängened, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Wiste Härad, innefattar 5 Soknar: Tängened, Moderförsamling, Träkörna, Längum, Hyringe och Malma, Annexer, samt består af 74 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2090. — Tängened Sokn, på Kartan Tengene kallad, består af 16 Mantal. År 1810 war Folkmängden 560. Kyrkan är belägen under 58 gr. 18 min. Polhöjd; 7.6 mil från Mariestad.
Tännäs, en Sokn i Härjedalen, belägen omkring öwersta delen af älwen Ljusnan, är Annex til Hede Pastorat, samt består af 4 Mantal. Marken är ganska ojämn och bärgaktig, samt upfyld af fjäld och höga bärg. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 6 tunnor korn, samt 20 à 30 tunnor potäter. År 1810 war Folkmängden 577, Ljusnedals Folknumer härunder begripen, men utom den samma 338. Kyrkan är belägen 4.3 mil från Moderkyrkan. I Soknen är Ljusnedals Kopparwärk beläget.
Tärby, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ås Härad, är Annex til Rångedala Pastorat, samt består af 9.2 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. På skog är brist. Utsädet är 150 tunnor. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.
Tärna, en Sokn i Upland, Distriktet Fjärdhundra, Wästerås Län och Öwertjurbo Härad, håller i widd 0.72 qv. mil, är Annex til Norrby Pastorat, samt består af 20 Mantal. Marken är någorlunda jämn, undantagande den som är bewuxen med skog, hwilken på sina ställen är mycket bärgaktig. Rådande jordmånen består dels af sand dels af lera, eller ock swartmylla. Somlige byar hawa tilräckeligskog, men somlige däremot intet mera än til nödig stängsel och wedbrand. Utsädet är 274 tunnor. År 1810 war Folkmängden 661. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Moderkyrkan.
Tärnö, en Sätesgård uti Husby Oppunda Sokn i Södermanland, äger 32 tunnors utsäde, höbol swarande mot utsädet, ingen skog, stor och prydlig mangårdsbyggning af sten, 3 wåningar hög, 2 trägårdar, däraf den större med Persikohus.
Tärnö, en Sätesgård uti Stora Rytterne Sokn i Wästmanland, äger 25 tunnors utsäde, höbärgning til 300 lass, skog til husbehof, något fiske, obetydlig mangård.
Täwelsås, et Regalt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Kinnewalds Härad, innefattar 2 Soknar: Täwelsås, Moderförsamling, och Tofta, Annex, samt består af 25.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 694. — Täwelsås Sokn består af 17.3 Mantal. Jordarten är mäst öweralt sammanblandad röd- och swartmylla. Skog finnes föga mer än nödtorftig wedbrand. År 1810 war Folkmängden 694. Kyrkan är belägen under 56 gr. 47 min. Polhöjd; 1.2 mil från Wexiö. I Soknen finnes en Sätesgård af samma namn.
Töftedal, en Sokn i Dalsland och Wedbo Härad, är Annex til Eds Pastorat, samt består af 17 Mantal. År 1805 war Folkmängden 586. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan.
Töksmark, en Sokn i Wärmeland och Nordmarks Härad, är Annex til Holmedals Pastorat, håller i widd 1.4 qv. mil, samt består af 16 Mantal. År 1810 war Folkmängden 918. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.
Töllesjö, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Bollebygds Härad, är Annex til Bollebygds Pastorat, samt består af 17.2 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången är anförd wid Artikeln Bollebygd. Utsädet är 156 tunnor. År 1805 war Folkmängden 748. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Moderkyrkan.
Tölö, et Regalt Pastorat i Halland och Fjäre Härad, är Praebende åt Biskopen i Göteborg, innefattar 3 Soknar: Tölö, Moderförsamling, Lindome och Älfsåker, Annexer, samt består af 175 Mantal. Utsädet är 2400 tunnor. År 1805 war Folkmängden 3801. — Tölö Sokn består af 74.2 Mantal. Marken är til större delen jämn, utom utmarken, som wid allmänna landswägen, hwilken genomgår Soknen, är bärgaktig. Rådande jordmånen är god lera. Här är total brist på skog i det hela, utom någon liten alskog i wissa byar. Utsädet är 1200 tunnor i kornjord, ty åkern sås hwarje år utan at wila. År 1805 war Folkmängden 1312. Kyrkan är belägen under 57 gr. 31 min. Polhöjd; 9.5 mil från Halmstad, och 2.3 mil från Göteborg. Den betydligaste Gården heter Gåsewadsholm.
Tönnersjö, et Härad i Halland, innefattar 6 Soknar: Bredared, Enslöf, Snöstorp, Trönninge, Eldsberga, Tönnersjö.
Tönnersjö, en Sokn i förenämnde Härad, är Annex til Eldsberga Pastorat, samt består af 31.6 Mantal. Jordmånen är i allmänhet stenbunden, oländig och mager, så at Soknen lider brist på säd och har otilräckelig skog. År 1810 war Folkmängden 763. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. I Soknen äro belägne Alslöf en Sätesgård och Stjärnarp en Pappersfabrik.
Tönsberg, en Stad i Norge, Kristiania Stift och Grefskapet Jarlsberg, på en kulle wid en fjärd, 2 mil från hawet, under 59 gr. 10 min. Polhöjd, har 2 kyrkor, och något öwer 200 hus. År 1801 war Folkmängden 1543. Staden har fördelaktigt läge för handel. Densamma inskränker sig til de omkringliggande Soknar i Grefskapet Jarlsberg, och består af bjälkar, bräder, spiror, läkter, wed, som dels utföras med Stadens egna skepp, dels afhämtas af Engelsmän och Holländare. Köpmännernas antal är nuförtiden 7 à 8, förutan minuthandlare, och en Apotekare. Staden bebos för öfrigt af handtwärkare, dagswärkskarlar, fiskare och sjömän. År 1792 inkommo til Tullstället 151 och utlupo 160 skepp, af hwilka Staden själf ägde 17, men med smärre fartyg, såsom jakter, m. m. har Staden och Tulldistriktet tilsammans öwer 50. Uti fjärden wid Staden idkas godt fiske af lax, torsk, witling, makril och andra slag. Nära wid Staden är et ansenligt tegelbruk. Staden är urgammal, den äldsta i Norge. Dess första anläggning har warit uti åttonde århundradet, ty före Konung Harald Hårfagers tid war han redan en folkrik Stad. Han har ock fordom warit mycket större än nuförtiden, samt haft 9 kyrkor och 9 kloster, men eldswådor, belägringar och andra Städers upkomst i nägden hawa wållat dess förfall. Utsigten til fjärden är ganska behagelig.
Tönsät, et Pastorat uti Österdalen i Norge, innefattar 3 Soknar: Tönsät, Moderförsamling, samt Lille-Elvedal och Tyldal, Annexer. År 1801 war Folkmängden 3021.
Törefors, et Järnwärk uti Nederkalis Sokn i Norrbotn, består af 1 stångjärns-hammare, med et finbladigt sågwärk.
Törnerum, en Sätesgård uti Ryssby Sokn i Småland, angenämt belägen wid en fjärd af hawet, består af 1 Mantal, äger 70 tunneland öpen jord, hwaraf några och 20 årligen besås, tilräckeligt höbol, brist på sommarbete, ingen skog, förmånligt fiske i skärgården, liten men wacker trägård. Mangårdens Sätesbyggning af trä, afbrann år 1789 och har icke sedermera bliwit upbygd.
Törnewalla, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Åkerbo Härad, består af 41.2 Mantal. År 1810 war Folkmängden 800. Kyrkan är belägen under 58 grad. 26 min. Polhöjd; 1.2 mil från Linköping.
Törnswalla, eller Törnsfall, en Sokn i Småland, Kalmar Län och Distriktet Tjust, är Annex til Wästerwiks Pastorat, samt består af 25.7 Mantal. Marken är mycket ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är en styf lera, dock hawa åtskilliga hemman i Soknen en lättare jordmån, stundom sandaktig. Hjelpelig skog finnes wid de fläste hemman, likwäl äro någre aldeles skoglöse och nödsakas köpa sit behof däraf. Årliga utsädet i Soknen kan icke wiss bestämmas, emedan det förändras ofta årligen, men kan icke i allmänhet beräknas til mera än 6 à 7 tunnor på hwarje Mantal. Höbolet wid hwarje Mantal är omkring 50 lass blandadt, hårdwall och starr eller madfoder. Hemmansägorna i Soknen häfdas med idoghet och omtanka; men jordmånen är icke särdeles fruktbar. År 1810 war Folkmängden 1005. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Wästerwik. I Soknen finnas 2 Herregårdar Blekhem och Källsåker. Här är ock en spiksmedja wid Almwiksköping, samt qwarnwärk med 5 par stenar, i 2 qwarnhus, som höst och wår hawa någorlunda tilräckelig wattudrägt, likaledes et tegelbruk, äwen et finbladigt och et enbladigt sågwärk, hwilket alt hörer til Blekhems egendom, försedde endast med de nödwändigaste åbyggnader, samt et ännu tilräckeligt kolfång.
Törredal, en Sokn, är Annex til Drangedals Pastorat uti Tellemarken i Norge.
Törringe, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Oxie Härad, är Annex til Skabersjö Pastorat, samt består af 7.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 198. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.
Töslanda, en Sätesgård uti Foxerna Sokn i Wästergötland, äger 36 tunnors utsäde, godt höbol, betydlig skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, wacker trägård.
Tössebo, et Härad i Dalsland, innefattar 1 Stad: Åmål, 7 Soknar: Åmål, Tössö, Tydje, Ånimskog, Edsleskog, Fröskog, Mo, samt en del af Swanskog i Wärmeland.
Tössene, på Kartan Tossene kalladt, et Regalt Pastorat i Bohusland och Sotenäs Härad, innefattar 3 Soknar; Tössene, Moderförsamling, Beffendal och Askum, Annexer, et Kapell: Gustafadolf, samt består af 102 Mantal. Det utgöres til större delen af en halfö, som omgiwes af hawet och 2 fjärdar. Utsädet är 950 tunnor, däraf wete: 23 tunnor, råg 75, korn 195, hafra 435, blandsäd 277, ärter 45 tunnor. År 1805 war Folkmängden 3613. — Tössene Sokn består af 51.2 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är 500 tunnor, däraf: wete 11, råg 36, korn 94, hafra 210, blandsäd 130, ärter 20. År 1805 war Folkmängden 1581. Kyrkan är belägen under 58 gr. 27 min. Polhöjd; 8.4 mil från Göteborg. Den betydligaste Gården heter Åby.
Tössö, et Consistorielt Pastorat i Dalsland och Tössebo Härad, innefattar 3 Soknar: Tössö, Moderförsamling, Tydje och Ånimskog, Annexer, samt består af 71.3 Mantal. År 1805 war Folkmängden 2466. Kyrkan är belägen under 58 gr. 59 min. Polhöjd; 6.5 mil från Göteborg.
Töyen, en ansenlig Gård uti Aggers Sokn uti Aggerhus Amt i Norge, på wänstra sidan om Aggers-ån, en fjärdedels mil från Kristiania. Mangården är bebygd med åtskilliga stora och wackra byggningar. Han är Säte för Universitet i Norge. Härifrån är en härlig utsigt öwer Kristiania, Opslo och Kristianiafjorden.