Stockholm, Del 2 (Elers 1800)/Kap 302

←  Blasie-holmen.

Stockholm, Andra delen av Johan Elers Skepps-holmen.

Kungholmen.  →

II.
Skepps-Holmen och Castell-Holmen.

§. 1.

Skepps-holmen, nya Skepps-holmen, och stundom Amiralitets-holmen kallad, ligger vid inloppet till Stockholms hamn, och nästan midt emellan Staden och Valdemars-ön, och ungefär i lika afstånd från Södra bergen och Ladugårdslandet, efter Tillaei Charta.

Besynnerligt är, att hvad denna Holme af ållder blifvit kallad, eller innan Skepps-Flottan dit förlades på 1630-talet; finnes ingenstädes, med visshet uppgifvit; icke eller hvar Vongis-ön, rätteligen bör sökas.

Om med Vongisön, Vangsjö, Vanxö, Vaghensöna, Vongrö, Vongilsö, Varmsöna, som i älldre handlingar förekomma; bör förstås en och samma ö; eller om så olika namn, är en oacktsam och vårdslös skrifning; eller ock, om särskilte orters namn blifvit med hvarannan bortblandade, är lika svårt, att utreda, som att utan all gissning hitta på denna med namn så rikeligen begåfvade Ö, af hvilka dock intet hunnit till våra tider, att utmärka dess läge.

Härom förekommer i Rimkrönikan följande:

1. När K. Christian I. i medlet af 15-åra hundradet, ärnade öfverraska Stockholm; blefvo Danske Skeppen vid bommen afslagne. De lade sig då vid Vangsjö och Käpplingen. Svenske Bönderne gjorde bro, att drifva Danskarne från Käpplingen; men Danskarne mötte dem så, att Bönderne måste fly; när de åter fingo hjelp ur Staden, blefvo Danskarne drefne till Vongrö. (Rimkr. 1 Del. 423). Öfver 30 blefvo då borrta i Sundet.

2. Vid Christians återkomst 1470, fälde Han vid Vanxö, sitt ankare; slog sedan upp sina skirma på Norra-malm, m. m. (Rimkr. 1 D. p. 502).

3. När han 1471 kom från Danemark att återfå Riket, låg Han med sitt Skepp Valentin, vid Waldemars-ö, en långan tid, under Negotiationerne. Vongis-ön, Helgeands-holmen eller S:t Jacobs-ön, var sammel-platsen, der de Svenske R. Råd, skulle komma med honom till tals, dit de fingo leigde för sig och 60 man. (R. Kr. 2 D. p. 260, 269).

4. Uti Slaget d. 9 Oct. 1471, då Danskarne omsider måste fly till Skeppen, brast Sanke-bron, då 900 man omkommo. (R. K. 1. D. p. 514).

5. Efter K. Christians död, uppträdde åter Hans Son, K. Johan II, år 1497, på Brunkeberg, att möta Sturen. Härom säges i K. Hansis Danska Krönika, att K. Måndagen för Michaëlis, begaf sig ifrån Calmar in i Stockholms skär, med sin Flotta, och landgick nordan för Vadmulsö, fram åt Slotts-ladugård öfver Brunkeberg.

6. År 1517 lade Christian Tyran sig för Stockholm, med sina Skepp, och landsteg vid Ladugården, den Han ärnade skinna och bränna; men blef så afslagen, att Han måste fly till Danmark igän. (R. K. 1 D. p. 583).

7. Vid Vagnsö låg Christiern 1520 och dagtingade med R:s Ständer, samt underskref sin försäkran, daterad Vagnsö Onsdagen näst efter Ægidii dag 1520. (R. K. 2 D. p. 450).

8. På en Holme vid Waldemars-Ö, eller nu varande Djurgården, slöts nyssnämde fred, med Christiern, d. 5 Sept. 1520; säges, utan att namngifva Holmen, uti V. A. Hand. 4. D. p. 81.

Hvad följder kunna väl häraf dragas? Att med Vangsö, Vongisö, m. fl. namn, kan förstås Helgeands-Holmen, är hvarken rimligt eller troligt, då Holmen ifrån Stockholms Stads anläggning, oförändrat till våra tider, bibehållit sitt namn. Att Vongis-ö med sina variationer, varit S. Jacobs Ö, kan icke gerna förenas dermed, att han särskilt nämnes, såsom ett af de tre föreslagne ställen, der underhandlingarne skulle företagas; och att de fläste af våra Häfdateknare, hålla före, att dermed förstås antingen sjelfva Waldemarsön eller Ladugårdslandet.

Att Vangsö i freds-afhandlingen 1520, icke lärer kunna vara det samma som Ladugården; synes deraf kunna slutas, att Ladugården på flere ställen i förenämde handlingar, alltid blifvit så nämd; likligare förekommer då, att göra Ladugården, till ett och samma med Jacobs-ön; då Ladugården med Waldemars-ön var i det närmaste kringfluten, ehuru rätteligen, tracten af S. Jacob torde dermed vara ment, hvartill benämnandet: Sancti Jacobs-ön, tyckes föranleda.

Här uppstår nu den frågan: hvad Skeppsholmen den tiden blifvit kallad, som så märkelig vid inloppet till Stockholm, nödvändigt måtte genom något namn varit utmärkt, äfven som Waldemars-ön och Ladugården. Försökom om Vangsön, Vongisön, med de flere, icke kunna lämpas till denna holme, som då den i början, icke hade något stadgat namn, blef på så många olika sätt benämd.

Intet af de upprepade ställen af Rimkrönikan, synes vara deremot stridande.

Vangsiö och Käpplingen omtalas, såsom nära till hvarannan belägne.

Då Danske Konungen 1471, gaf Svenska Rådet lejde, att med Honom dagtinga på Vongisön, tyckes sådant gifva tillkänna, att han ansedt denna ö, såsom varande i Hans våld; efter Han låg der, och vid Valdemars-ön med sin Flotta.

När K. Hans landgick Nordan för Vadmulsön, fram åt Ladugården, nämnes icke Vongis-ön.

Då Danskarne flydde 1471 till skeppen och Sanke-bron brast, hvarvid 900 man omkommo, efter man icke hade nog båtar att frälsa dem; tyckes sådant icke kunna lämpas troligare, än till den Flott-bro, som förmodeligen varit emellan Käpplingen och Vongis-ön, der Danska Flottan då låg.

Ännu ett skäl, att Vagns-ö, Vongis-ö, är Skepps-holmen, torde kunna hämtas, af Clarae Klosters förutnämde upplåtelse-bref 1432, till Hans Kröpelin, af Valdemars- eller Vadmuls-ön, som deruti beskrifves liggande i Öster i salta sjön, näst Vagens-öna, som med localen aldeles inträffar. Detta Vagens-öna finnes olika skrifvit, Varms-öna och Vagens-öna, i Örnhjelms och Peringskölds Diplomatarier. Wittingh säger härom i Jacobs minne, det vara svårt att afgöra, om med Varms-öna beteknas Ladugårdslandet eller Amiralitets-holmen; endera af dessa ställen, måtte dock hafva det namnet, efter som Vadmuls-ön, nu Djurgården, säges ligga, Öster näst Varms-öna. Ladugårdslandet är i intet document, kändt under detta namnet, och då Djurgården i Öster ligger näst Varms-öna, synes belägenheten deraf icke tydeligare kunna utmärkas.

Man har varit vidlöftig, att göra denna uppgift sannolik, efter våra fornforskare, lika som undvikit, att tydeligen utmärka denna Ö, som under så olika namn förekommer; eller ock borrtblanda den, med ställen, som ännu äro kände med sina gamla namn och hafva ett helt annat läge. Härvid kan än ytterligare anmärckas, att med namnet Skepps-holmen, har Vongis-ön med de flere, ur senare Handlingar alldeles försvunnit. Att under förenämde mångfaldige namn, Vax-ön, Vaxholmen skulle kunna förstås, synes, såsom liggande två mil ifrån Stockholm, icke med hvad i förenämde måtto anfört är, kunna förenas.

§. 2.

Flottan hade i fordom tima, nästan i hvarje tjenlig hafsvik en utsedd hamn, till vinter-läge, der Hamn-Fogdarne, hvar på sitt ställe, då hade, att taga Skeppens tillbehör i noga förvar, uti de till den ändan, på stranden uppreste skjul och byggnader; men sedan skeppen började att byggas större och äfven att beväras i medlet af 15 seculo, ansågs Stockholms hamn, dertill tjenligast; och under K. Erich XIV:s sjö-krig, en af de vackraste perioder för Svenska Flottan, fingo de stora skeppen alltid befallning, att i slutet af Sept. söka Stockholms hamn^[1]. De ställen der Flottan låg, kallades Skepps-gårdar; och Skepps-gården under Stockholms Slott, som det hette, flyttades och anlades, uti Öfverståthållaren och Amiralen Clas Flemings tid, efter 1634, på ett beqvämligare ställe vid Skepps-holmen^[2]. Han inrättade ock der repare-banan och besörjde om åtskillige stora Skepps byggande.

På 1547 års Charta finnes ännu ingen bro emellan Skepps-holmen och Blasie-holmen utmärkt; men väl 2:ne hus marqverade; icke eller någon communication med Castell-holmen. Ibland de, öfver Stockholm, i 1 Cap. beskrefne Chartor, intages af den under N:o 8 omförmälte, att på denna holme, var en större tomt utmärkt, samt en instängd trägård på Östra udden, med 2:ne platser till byggnader, en större och en mindre; den ena midt i lustparken och den andra på Södra sidan.

Det gamla pålverket ifrån Magazinerne till Castell-holmen, är lämningar af gamla Skepps-bron, der Örlogs-Skeppen, i förre tider legat förtöjde. Det underhålles icke mera, såsom varande utan ändamål.

Af olyckshändelser, då stora Flottan var härstädes stationerad, finnes anteknat, att om hösten 1676, repare-banan afbrunnit, och att dervid Örlogs-Skeppet Vestervik, äfven råkat i brand, och alldeles gådt förlorat. Vid Slotts-branden d. 7 Maji 1697, kastades elden så vida omkring, att ock Banan på Skepps-holmen, i detsamma antändes och afbrann, tillika med många 100 Trossvagnar. Då nödgades de nästan oräknelige Människor, som i denna stora hungers-nöden voro på Banan inlagde till att spisas, fly ut och ligga på bara marken, derigenom mång 1000 af dem dödde^[3].

Troligt är, att det älldsta fasta huset på Holmen, uppå berget till höger, när man kommer öfver bron, varit byggdt uti K. Johans tid; efter det fordom skall blifvit kalladt K. Johans hus. En tradition tillägger, att Han der haft någon skatt undangömd. Gyllenhjelmske Vapnet, har der utgjordt en prydnad öfver porten.

När gamla Amiralitets-huset på Blasieholmen 1651 donerades till Riks-Stallmästaren, Hans Wachtmeister; var Amiralitetet på Nya Skeppsholmen, och förmodeligen uti förenämde hus, som sedan efter Stora Flottans transporterande till Carlscrona 1680, varit nyttjadt, dels till Riks-Archivi Handlingars förvarande^[4]; dels till Magazins-Hus; äfven tills K. Cammar-Archivi acters förvarande; då huset 1705 och 1706 reparerades, med en kostnad af 2046 D:r S:mt. Det har blifvit föreslagit, till inredande af en Amiralitets-Kyrka; och är omsider upplåtit till Casern för Manskapet vid Stockholms Escader, af Arméens Flotta.

År 1654 säger Engelska Ambassadeuren Whitelock, i dagboken öfver dess ambassade till Sverige, och då han i Stockholm besåg Skeppsholmen, att der låg i god och säker hamn, ungefär 50 st. Krigs-skepp om 80 till 30 canoner, alle brukbare och väl byggde. På denna Holme, dit ingen fick komma utan särskildt tillstånd, var ett vackert Stenhus för Amiralitets-betjeningen; i ett annat hus förfärdigades allt smide, till Skepps-byggerierne; der var äfven Skepps-hvarf och vånings-rum för Timmermän. Der visades äfven Krut-Magazinet, så väl som Artillerie-förrådet, och något derifrån var ett stort Skepps-bageri med 3 ugnar, samt en stor Källare, att förvara brödet uti.

§. 3.

Sedan de svårigheter kommo uti ett närmare öfvervägande, som så ofta blottställt Svenska Kusterna, i anseende till Flottans aflägsenhet i Stockholm, hvarest en vidlöftig och lång skärgårds genomseglande, gjorde drögsmål i de vigtigaste förrättningar; beslöt K. Carl XI, att på Trotzö låta anlägga Staden Carlscrona 1680, som för belägenheten och dess oförlikneliga hamn, blifvit af Amiralen, Friherre Hans Wachtmeister, i Blekings skärgård utsedd, att dit förlägga Rikets Örlogs-Flotta.

Beslutet verkstältes; men den så kallade Stockholms Escadern, af Galerer, Jagter, och mindre Fartyg, fick sin station vid Skepps-holmen, under särskildt befäl, med ett mindre hvarf, under ett Commissariats styrelse.

Galeijor vore väl till namnet länge bekante, men K. Gustaf, var den förste, som i Östersjön låtit bygga Galeijor på Italienska sättet, vid pass 1540, genom Byggmästare som Han med stor kostnad, lät komma från Venedig. Finnarne som alltid varit handslöge i Skepps-byggeri, lärde snart konsten, och öfverträffade jämväl sina Mästare. De förste skola vara byggde i Pedersöre Sochn i Österbotten. Desse Fartyg fann Konungen tjenligast, mot de infall och ströfverier, som Ryssar och Ester gjorde, med sina Lådjor i Finska skärgårdarne. De Galejor och Håpor, som här brukades, så väl i Saltsjön som Mälaren, till Öfverhetens eget behof, när Konungen och Drottningen ville fara sjöledes, voro tillpyntade med ståndare, bulsaner (pukor), och annat sjöspel^[5].

Galer-Escadern förblef allt framgent i Stockholm; men som dess bättre bestånd och förvarande, fordrade en bättre anstalt, än att blott under ett Vacktskepp, ligga vid stranden omkring Skeppsholmen, utsatt för alla väder; så byggdes på entreprenade af Borgmästaren Kjerman, de på Djurgården eller Waldemars-ön, midt emot Skeppsholmen, i Öster, belägne 30 Galere-skjul, af sten; enligt den vid 1756 års Riksdag vidtagne defensions-plan.

Inga af de fem staplar, som äro utmärckte på Tillaei Charta, finnes här nu mera; behöfvas icke eller, sedan staplar nog finnas på Hvarfvet, anlagdt midt emot holmen, på Waldemars-ön.

§. 4.

Öfverste-Lieutenanten vid Artilleriet, sedermera Fältmarskalken Grefve Augustin Ehrensvärd, uppgaf vid 1747 års Riksdag, förslag, till inrättande af Arméens Flotta, vilket vid R:s Ständers sammankomst 1756 blef gilladt, och han sjelf förordnad till Chef dervid, med General-Majors fullmagt och tour, af d. 18 Oct. samma år.

Om denna Flottas fördelning i fyra Escadrer: Stockholms, Sveaborgs, Abo och Götheborgs; om Galer-Escadrens förening med Arméens Flotta, sedan d. 28 Febr. 1777; om hvarje Escaders särskilte Chefer, under ett Öfverbefäl; och om Grefve Ehrensvärds förtjenster, vid inrättningens förbättrande; nya Skepps-serters uppgifvande och byggnad; styrelse-verkets inrättande och särskildte förändringar, m. m.; höra icke till en inskränkt beskrifning om Skepps-holmen. De äro-ämnen, som Historien om Rikets Sjömagt, sig med all rättighet tillägnar. Här bör dock intagas, hvad i Puncterne till R. Ständer 1800 förmäles: ”Arméens-Flotta, heter det, hvilken under sist öfverståndne krig, vunnit en oförväntad styrka och hufvudsakeligen bidragit till fredens återställande, var af alla försvarsmedlen vid Krigets slut, uti det bästa tillstånd. I sådant skick har den äfven blifvit underhållen, på dess serskildta stationer, af hvilka den på Rikets Västra gräns, med flere utvägar till förbättringar, nyligen blifvit försedd.”

§. 5.

Utaf de större Hus och byggnader som finnes på holmen; förmenes att de tvänne, som intaga en lång sträcka, och nu nyttjas till boställen, för Amiralen och flere af Officers-Corpsen, blifvit i K. Carl XI:s tid uppbyggde, i stället för de gamla trä-byggnader, der förut varit uppsatte, och upplåtne Dess Lif-Vackt till Häst, då repare-banan blifvit till stall för Lif-Drabanternes Hästar inrättad; samma hus har åter i senare tider blifvit inredt till Arméens-Flottas Tyg-hus och Arsenal, hvarest utom Krigs- och Skepps-förnödenheter, som der förvaras, ibland trophéer, äfven finnes, en Preussisk Flagg, tagen i Frische Haf, under sista Pomerska Kriget, och några Ryska Metall-Canoner.

Vid de tvänne förråds husen af sten, till segel- och tåg-verkes förvarande, som kallas Fundamenterne, är ock 15 skjul, 14 för Canon-slupar och ett för kulor, samt midt emot på Valdemars-ön, 14 dylika. I alla dessa skjul, förvaras i hvardera 2 Canon-slupar. Emellan dem och Fundamenterne, äro ock skjul byggde, för trenne mindre Fartyg, Esplendian, Amadis och Amphion. De först nämde 2:ne långa husen, äro på Tillaei Charta utmärckte, för baraquer, hvartill de förmodeligen någon tid blifvit nyttjade. På Wijkmans Charta 1702, finnes här Amiralitets-Huset, Drabante-stallet, Drabante-baraquer och Magazins-Husen utmärckte och anviste. Sedan Staden till Baraqvernes förfärdigande på Skepps-holmen, korrt förut erlagdt 10,000 d:r S:mt, så fordrades dertill en lika summa; och som inga medel voro i förråd, anhöll Magistraten d. 9 Junii 1699 om tillstånd, att få uppnegotiera och emot interesse upptaga, så många medel som dertill kunde behöfvas, att af Stadens inkomster sedan betala; hvartill K. M. samtyckte. (K. br. d. 12 Junii 1699).

Vid gamla Arsenalens inrättande till en Dramatisk Theater 1793, flyttades en del af Arsenals-förråderne af gevär, vapen och andra Krigs-behof, till Fredrichs-Hof, och åter derifrån 1796, till ett här på holmen varande Kronans Spannemåls-Magazin, som med mycken kostnad, till detta nya behof inreddes. Till reparation å Slotts-Magazinet på Skepps-holmen, anslogs 1084 R:dr, d. 4 Febr. 1779.

Det gamla Corps de Gardet för en detacherad vackt, låg tvärs för bro-ändan, och var af trä uppfört; då Högvackten var midt på holmen. Åren 1776 och 1777 uppbyggdes ett stenhus, för Högvackten, vid ändan af bron, med façaden åt sjön, hvarefter det förra Corps de Gardet uppå holmen, tillbyggdes 1780 med 2:ne våningar, till Flottans Cantzlie, Contoir och Cassa, m. m.

Lilla stenhuset åfvanföre och bakom Corps de Gardet, uppå backen, som af ålder varit byggdt till ett svårare fängelse, är i senare tider inrättadt till ett litet Laboratorium.

När första Allarm-Batteriet här anlades, är obekant; det har förmodeligen skedt, vid inrättningen af Brand-Signalerne, enligt Brand-Reglementet af d. 18 Decemb. 1728, hvarutinnan Brand-Signalerne, från Skepps-holmen, nämnes. Det flyttades 1795, till en högre belägen plats, midt emot Skepps-bron och Staden; men till sitt förra ställe 1797, och åter 1799 till det 1795 högre belägne Batteri, till höger om vägen, upp till holmen.

Att här på högden fordom varit en Väder-Qvarn, inhämtas af berättelsen, om K. Carl XI:s begrafning d. 24 Nov. 1697, hvarest förekommer, angående stycke-skåtts lossande, vid detta tillfället, att 26 Canoner voro till den ändan planterade på Skepps-holmen och Väder-qvarns-backen, utom 24 vid Skepps-holms Corps de Gardet och 30 vid Holm-Kyrkan.

§. 6.

År 1686 projecterade Niccod. Tessin och Slotts-Fogden Stjernhoff, trenne ställen på Skepps-holmen, tjenlige till vedgård för Kongl. Slottet, Söder på berörde holme, ifrån Smedjan och den tracten borrtåt till Skepps-byggeriet, om K. M:t behagade, på inhägnaden göra någon bekostnad, och att öfver vintern hafva något lager i Slotts-hvalfven, eller i de vanliga vedgårdarne, som dock ansågs blifva farligt för Slottet, enkannerligen derföre, att då arbetades på den nya bron åt Slottet, deröfver allmänna vägen utmed vedgårdarne, kunde gjöra dem så mycket farligare.

Detta förslag blef väl gillat; men lär icke kommit till någon verkställighet, i anseende så till inrättningens kostnad, som transportens besvärlighet vinter-tiden. Snart hundrade år derefter, blef det i så måtto verkstält, att Kongl. vedgården 1785 flyttades ifrån platsen nedanför Nord-Östra flygeln af Slottet, öfver viken, till en, då dertill inrättad lastage-plats, på Skepps-holmen, medelst ett stort bergs borrtsprängande och en af sten murad Quais anläggande, långs utmed stranden, nedanför det gamla Amiralitets-huset, eller nu varande Casern. Detta arbete börjades 1764, och vedgårdens anläggande på Skepps-holmen, i stället för vid Ryss-viken på Djurgården, räknades medföra en besparing af 3 till 4000 d:r S:mt årligen, i anseende till transporten^[6]. Förenämde bergsprängning, hade 1764 i Mart. månad redan kostat 9491 d:r, 24 öre S:mt, då ett lån upptogs, till arbetets fortsättande för 1764 och 1765, till 10,000 d:r S:mt, för hvardera året^[7]. Denna vedgård, flyttades åter om hösten 1794 derifrån, till stranden framför Fredrichs-Hof, hvarest en plats blef, till detta behof inplankad; ytterst af den der anlagde brygga, försänktes skeppet Experiment of Leith, på försök byggdt, med 2:ne kölar och styren, och hitsändt af en skottsk Gentelman. Det hade sedan 1790, legat vid Skepps-holmen, bland Kronans Fartyg.

§. 7.

Skepps-holms-bron af trä, omkring 420 alnar lång, har troligen blifvit anlagd, i R. Rådet och Öfverståthållaren Flemings tid, på 1630-talet, då Flottan flyttades till nya Skepps-holmen. På den, så kallade Dr. Christinas Charta, öfver Stockholms utseende, är denna bro med sin vind-brygga redan utmärckt.

Bron anlagd för Rikets Flotta, underhållen för Galer-Escadern och Krono-Magazinerne, på Kronans kostnad, blef efter vederbörandes hörande, stängd eller förbuden för stenkörslen ifrån nya vedgården 1764, som då genom ett bergs borrtsprängande tillreddes, som förbemält är^[8]. Följande året, byggdes för Kronans räkning en ny vindbrygga; men för dess öppnande, skulle en viss afgift betalas, af halfva Slusspenningar, emot Stads-Slusspenningarne, för båtar och mindre fartyg, samt 10 öre per läst af större fartyg, som skulle uppbäras af Holm-Skepparen, och Controll hållas i Vackt-Journalen^[9]. År 1791 fick denna bro, en ansenlig reparation; vindbryggan blef då borrttagen, så att nu ingen annan fart, än under bron, med båtar, är öppen.

På Skepps-holmen bo nu 20 Hushåll.

§. 8.

En berättelse må här sluteligen intagas, om Caisa Rultas källa, här på holmen, som hafver ett mycket godt vatten. Uti en öppen brunn, som här fordom varit, skall en gammal Käring af våda omkommit, Caisa Rulta benämd; hvarefter brunnen sedan blifvit igänkastad och i många år icke nyttjad. Grefve Ehrensvärd lät i senare tider, upptaga och i stånd sätta, samt med ett litet hus kringbygga brunnen eller källan, samt pryda denna lilla byggnad med en målning, föreställande en Basilisk, hvaröfver Caisa Rultas namn blifvit teknadt, med bokstäfver af idel räta strek.

---

Castell-Holmen.

Denna lilla holme, som med en bro, har Communication med Skepps-holmen, kallas på åfvannämde Chartor, än Schanzen, än Block-hus-holmen, men i allmänhet Castell-holmen. På 1547 års Charta, är ingen bro från Skepps-holmen, till Communication med denna lilla holme, marquerad; icke eller något namn derå utsatt. På 1640 års Charta, är den väl med en bro sammanbunden med Skepps-holmen; men utan tecken till något Castell, ehuru trenne små hus finnes derå utprickade. Holmen är der antecknad under namn af Not-holmen, som tyckes gifva tillkänna, att den varit af Fiskare bebodd, som der upphängt sina notar.

När det första Castellet der blifvit byggdt, är icke bekant; förmodeligen efter 1640; men 1785 blef det i sin gamla mångkantiga form, för 12 Canoner, å nyo uppbyggdt och i stånd satt. På den der uppreste flaggstång, hissas Svenska flaggan; dels till besvarande af den salut, förbigående fartyg gjöra, och dels till högtidsdagars utmärckande. Då skott lossas för Castellet, besvaras det med Svensk lösen, från batteriet; hvarom en Under-Officer besörjer, som här hafver eget boställe, bestående, af ett litet stenhus, samt en Waktmästare, som bebor en bredevid varande liten trä-byggnad.

Det förr brukelige natt- och vakt-skottet, ifrån Castellet, inställtes 1740^[10]; och den vackt, Amiralitetet fordom hade, vid vård-tornet på Brunkeberg, i anseende till Brand-Signalerne, blef 1750 Staden ålagd att besörja.

Under Castellet förvaras krut-förrådet.

Sjukhuset derstädes, ned vid sjön, af sten, fick en öfvervåning af trä 1789. Det är i godt stånd, hafver 12 sängar; 2:ne salar, med flere rum för de sjuke; äfven särskildt för dem, som hafva Venerisk smitta; och eget badhus. Det underhålles för Kronans medel, jämte Soldatens gage, då han är sjuk; och är i synnerhet för Flottans manskap inrättadt; dock händer, att här på befallning Sjuke intages, af Kronans manskap, som tillfälligtvis blifvit till Hufvudstaden commenderat.

Här är en Mast-Kran inrättad, som underhåller sig sjelf, genom den afgift, som för dess nyttjande, af Köpmäns skepp erlägges.

Alla vägar på denna lilla, mäst af berg bestående klippa, äro med trän i senare åren kringsatte, och till Sjuk-huset utmärckes vägen, ifrån bron med en 1798 anlagd allée.

Promenade är här för allom tillåten.

---

1. Tengström om Svenska Sjömagten, i Vitt. Ac. Handl. IV. Del.
2. Kallas på Wijkmans Charta 1702 Nya Skeppsholmen.
3. Rhyzelii Brontologia, p. 79, 89, 90.
4. Står på Tillæi Charta 1733 utmärckt för Kongl. Archivum.
5. Röding Krigskonst i K. Gustaf I:s tid. V. A. H. 1 Del. p. 230.
6. Öfverståth. Lantingshausens Riksdags-Relation, 1765.
7. K. bref. d. 20 Mart. 1764.
8. Råds-Prot. d. 15 Maji och d. 24 Julii 1764.
9. Råds-Prot. d. 25 Sept. och d. 5 Decemb. 1765.
10. Råds-Prot. d. 20 Feb. 1740.