Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer/Kapitel 11

←  Kap. 10

Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer, slott, sokne-kyrkor, soknar, säterier, öfwer-officersboställen, jernbruk och prestegårdar, med mera / utgifwen och til trycket befordrad af Carl Fredric Broocman av Carl Fredric Broocman XI. Capitel. Om Femte Fögderiet

Kap. 12  →

XI. Capitel.

Om Femte Fögderiet.

Thetta Fögderi består af Hällestad och Risinge Tingslager, samt Bråbo och Memmings Härader, och gräntsar i Öster til Bråwiken och Lösings Härad, i Söder til Hammarkinds, Åkerbo, Gullbergs, och Bobergs Härader, i Wäster til Aska Härad, och i Norr til Närike och Södermanland. Thet innehåller 14 Soknar med Simontorps Capell, hwilka tilsammans utgjöra 674 5⁄16 Hemman eller Mantal, hwaribland 1 1⁄2 Hemman från Christberg, ett ifrån Swinewad i Närike, 4 17⁄24 ifrån Wreta, och 3 1⁄4 ifrån Skrukeby Soknar äro, såsom lydande til thetta Fögderiets Bergslag, jemwäl inbegrepne. Af förenämnda 674 5⁄16 Hemman äro 152 17⁄24 Skatte, 77 Krono, 362 19⁄48 Frälse, 63 23⁄24 Frälse-Säteri, och 18 1⁄4 Prestgårds-Hemman. Längden af Fögderiet räknas ifrån Öster til Wäster 8 a 10, och ifrån Norr til Söder 2 til 6 a 7 mil. Med alt skäl kan sägas, at naturen begåfwat thetta Fögderi med stora förmåner fram för the andra i ÖsterGötland, och at thet wäl må kallas ÖsterGötlands Skatt-Kammar, i anseende til Bergwerken och Bruken, som här til stor myckenhet äro; ty förmedelst malmen, som här brytes, then myckenhet Canoner här gjutes, och Stångjern, som här årligen tilwerkas til mer än 10400 Skeppund, tilskyndas så wäl Riket som Inbyggarne i orten ansenlig indrägt. Härjämte äger ock Fögderiet ganska många Fiskrika Sjöar, Såg- och Mjöl-Qwarnar, och 7 Soknar, som bära namn af Finsponga-Län, i synnerhet ansenlig Skog. The öfriga Soknar äga wäl icke så mycken Skog, men hafwa dock tilräcklig Åker; hwaraf icke allenast allehanda slags ymnog Säd bergas til eget behof, utan ock at aflåta til androm.

Alt hwad som i thetta Fögderi kallas Bergslag, räknas nu til Finsponga-Län, och delas i Godegårds, Hällestad och Wånga Bergslager, fastän Godegårds Bergslag med Tiällmo Sokn längesedan förlorat Bergslagsfriheten, och äro nu Hemmanen indelte i Soldate-håll: och finnes, at ÖsterGötlands Bergslag uti Konung CARL then Niondes tid blifwit kallad Sundbo Härad; men warit tå så indelad, at til Sundbo Härad räknades Hammar, Snaflunda och Askersund; men til Bråbo Härad Risinge, Rägna och Skedewid, och til Godegårds så wäl som Hällestad Bergslager en del af Tiällmo Sokn. Dock ses ock; at 40 år förr, uti Konung GUSTAV then Förstas Testamente, räknades til Bråbo Härad Qwillinge, Eneby, Risinge, Rägna, Skedewid, Norrköping och Hällestad, och til Memmings Härad Kimstad, Kullerstad, Löt, Borg och Wånga; men Godegårds Bergslag med Tiällmo Sokn äro ther lagde til Bobergs Härad.

Om Bergslagens ålder fås ingen wiss kunskap, och kan näppeligen tros, at Sigtuna Stads inwånare äfwen satt sig här å orten neder och idkat Bergshandtering, sedan theras Stad war förstörd år 1188, såsom the gjort på andra orter i Riket, ther the bragt Bergshandteringen i sin rätta gång^[1] Likwäl lärer ingen twifla, med mindre Inwånarena här å orten i långliga tider wisst tilwerka Jern och nödige Jernredskap, änskönt icke någon ordentelig Bergslag warit inrättad. Godegårds Bergslag är här then äldsta, och lärer merendels kunna räkna sin ålder från år 1282, tå all Bergslag lades under Kronan, och Konung MAGNUS LADULÅS författade en Jernbergsordning; eller åtminstone ifrån år 1340, tå Konung MAGNUS Smek gaf Wästra Bergena i Närike, the ther närmast gräntsa til thenna, Bergslags Stadgar eller Lag, then the icke förr haft: och finnes bemäldte stadga, som är för widlöftig här at införa, wara sålunda underskrifwen. Datum in Curia nostra Walby Anno Domini 1340 feria tertia, proxima ante Martini Episcopi et Confessoris. Wid samma tid har en Sven Johansson warit Plebanus Ecclesiæ i Godegård, och anteknat följande uti en bok til en ihogkomst för sina åhörare:

Läggin af idro storo dryckio,
Och byggin fast op edra rotna hyttor.

hwilket tydeligen gifwer tilkänna, at redan tå i många år Bergslag warit i Soknen, emedan Hyttorna warit nidrottnade. Hällestad Bergslag är något yngre, hwarom uti Hällestad Sokns Beskrifning kommer at nämnas.

I hwad tilstånd och anseende wår så wäl som all annan Bergslag i Swea och Götha Riken warit långt efter år 1344, tå ännu Osmund och Tackjernet såldes til Lübeckare, och af them blef smidt i stänger^[2] kan hwar och en nogsamt döma. Grufwors, Masugnars och Hammar-Werkens tilstånd kommer at omtalas, när Soknerna beskrifwas, uti hwilka the äro.

At nu i ordning, efter wanligheten, beskrifwa hwart Härad för sig, är för thenna gången ej mögeligit, emedan en stor del af Fögderiet bär namn af Finsponga Län, som efter Jordboken så är indelt, och nu förty kommer at omtalas:

I. Finsponga Län.

Thetta Län, som kallas för första gången Finsponga Län uti 1581 års Jordbok, består af Godegård, Tiällmo, Rägna, Skedewid, Hällestad, Risinge och Wånga Soknar; hwaraf Godegård, Tiällmo och Hällestad Soknar lyda under Hällestad, men Risinge, Wånga med Bergslags-Hemmanen i Kullerstad, Kimstad och Skrukeby Soknar, Skedewid och Rägna til Risinge Tingslag, och utgjöra tillsammans 451 3⁄4 Hemmantal, hwaribland 89 3⁄4 äro Skatte, 42 2⁄3 Krono, 274 23⁄24 Frälse, 34 Frälse-Säteri, och 10 3⁄8 Prestegårds-Hemman; dock äro ej alle, utan allenast 53 1⁄4 Skatte, 12 19⁄24 Krono, 154 11⁄24 Frälse, 15 1⁄4 Frälse-Säteri, och 4 3⁄4 Prestegårds-Hemman, rätt Bergslags-Hemman. Förra tider har ock Hammar Sokn, som ligger uti Sundbo Härad i Närike, lydt til ÖsterGötland, som ofwan förmäldt är, hwaruti dock Öfwerheten gjorde then ändring år 1639, at then skulle lyda til Närikes Landshöfdingedöme. Landt-Tingen hafwa länge hållits wid Risinge och Hällestad Kyrkor; men för Godegårds och Tiällmo Församlingars beqwämlighet skul, blefwo Winter- och Höste-Tingen, med Kongl. tilstånd, år 1722, flyttade ifrån Hällestad til Tiällmo Kyrko. Bergs-Tingen hållas wid Hällestad Kyrko, och stundom wid Finspong. Af the til thetta Län hörande Soknar är

1. GODEGÅRD, som är under Jure Patronatus.

Herr Cancellie-Rådet von Dalin berättar uti Swea Rikes Historia^[3], at Afguda-Presterne kallades i Ulphila Bibeln, Gode, och theras ämbete Godord, hwaraf tycks kunna slutas, at Kyrkan blifwit kallad Godord efter then på rummet, ther Kyrkan är byggd, uti Hedendomen förrättade Afgudatjenst eller Ämbets förrättning, och at ordet Godord genom tidsens längd förbytt sig först til Godegarda, såsom thet i gamla Handlingar skrifwes, och sedan til Godgård. Kan ock wäl wara, at Afguda-Presten haft sin boning ther Kyrkan är byggd, och at hon therföre kallas Godegård. Kyrkan står på Krono grund, 5 och 3 fjerdedels mil ifrån Linköping, och skal aldraförst blefwet färdig byggd samt inwigd at Biskop Laurentio år 1251. Gamla Kyrkan är 31 alnar lång, 12 alnar bred, och utbyggd år 1724 på Norra sidon med 24 alnars längd och 20 alnars bredd, genom BruksHerrns Johan de Geers anstalt, på drift och bekostnad, hwarigenom så wäl som ansenliga föräringar til kyrkon Han erkändes förtjent til Jus. Patronatus för sig och sin Familia, wid thenna Församlingen, som tilförene warit Consistoriel. Wid thenna så märkeligen utwidgada kyrkon är besynnerligit, at, emedan tilbyggnaden eller nya kyrkan är större och ansenligare, än then gamla; så är hela inredningen aldeles annor, än i alla andra kyrkor; i thy at Altaret står wid Södra Muren, hwaremot stora Dören med gång och Orgelwerk är på Norra muren och Norr ut. År 1717 är Altartaflan inköpt för 300 Dal. k:mt af kyrkons medel, och ses på hennes nedre del ett ägta förgyldt korss, och therjemte twänne Qwinno-bilder, alt i blå botn, samt wid foten på yttra sidorne Mosis och Johannis bilder; men på öfre delen Christi Himmelsfärd. Thenna Altartafla blef år 1754, uppå Kyrkons bekostnad, med målning, förgyldning och försilfring renoverad, tå ock omkring henne målades en blå Guardin på muren, upförd til en del på thet nya trähwalfwet, ther öfwerst uppå ses ett Jehova och en triangel med inscription om Guddomens enighet och Personernas trefaldighet: hwilket kostade in alles 165 Dal. K:mt. Prädikstolen är theslikes inköpt för Kyrkons medel, men redan år 1706, och gjord af Bildthuggare-Arbete marmorerad och förgyld, samt beprydd med Apostlarnas bilder; och har han kostat 400 Dal. K:mt. Orgelwerket består af 8 stämmor. Uti Sacristian är Kyrkons urgamla Altartafla ännu förwarad, och ses midt på henne uti Bildthuggeri S:t Sigfrid med ämbaret och trenne hufwuden theruti; hwaraf slutes, at Kyrkan wid thes fundation blifwit S:t Sigfrid helgad. Uti Sacristian är ock ett så kalladt Monstrans, ottakantigt med låck, af koppar, med stark förgyldning utanpå, gutne pelare af messing i kanterna, jemte annan Zirat. På sidorne finnes HErrans Nattwards Instichtelse afskildrad, och är följande med Munkstyl nedan på foten ingrafwit: Homo quidam fecit cœnam magnam, et misit servum suum hora cœnæ dicere invitatis, ut venirent, quia par (ata sunt omnia, supplendum a lectore). Thetta til form, nästan likt en Kalk, brukas til Oblat-Ask. Uti Sacristian är ock then De Geerske Familiens Graf. Kyrkan är utan Torn, och hänga thes Klockor i Trästapel.

Soknen bebos af 1800 Menniskior, och består af 47 1⁄12 Hemman, hwaribland 8 1⁄4 äro Skatte, 4 1⁄3 Krono, 32 1⁄2 Frälse, ett Frälse-Säteri, och ett Prestegården. Hon är 2 ½ mil lång, 2 ¼ mil bred, och gräntsar i NordOst och i Öster til Swinewad och Tiällmo, i Söder til Christberg och Wästra Ny, i Wäster til Hammar, och i Norr til Lerbeck Soknar. Har många Insjöar, som dock gifwa liten Fisk. Jordmån är sand-ör och går-jord, som har allenast litet Råg, ändock then årligen gjödes. The fleste Hemman i Soknen hafwa Skog, men ganska små Utsäden; hwarföre Allmogen kålar til Bruket i Soknen, at therigenom betala sin Skatt, och brukar ett trälsamt Spiksmide til födons förskaffande. Här kunde wäl mer åker upodlas, om icke gjödningen på then upbrukte åkern måste ske så ofta: och änskönt til hwart helt Hemman är så ansenligt Hö, så at hwart helt Hemman kan försörja 20 a 4 Boskaps-Kreatur förutan hästar, så är gödslen dock ej mer än tilräckelig. Husbehofs-Qwarnar och Räck-Hamrar til Spik-smide finnes nästan wid hwart Hemman i Soknen; men the fleste kunna ej oftare nyttjas än Höst och Wår. Wid Tyrstorp har för år 1649 warit en Kniphammare upbyggd, som långt för thetta blifwit ödelagd; och år 1691 är en dylik wid Wishult blefwen inrättad: i hwilkas ställen nu Hamrar til Spiksmide äro byggde. Thenna Sokn har förr warit Bergslag, såsom åfwan förmäldt är; dock wet man ej hwilken Konung gifwit henne the förste Bergslags-Privilegier: men år 1525 confirmerade Konung GUSTAV the Bergslags-Privilegier, die Bartholomæi i Bärelsjö Gård uti Södermanland och Lerbo Sokn, hwilka Soknen fått af förra Konungar. Uti Bergslags-Sigillet afbildes et stycke Jern, en Smeds-tång, en större och en mindre Hammare, hwaromkring läses: Godegårds Bergslags insegel. Nu är hela Soknen förwandlad til Landslag, hwarföre ock följande rader om Soknen warit wid Finspong uti gamla Läns-Salen på wäggen anteknade:

Godegårds Grufwa ligger öde,
Hwaraf wi förr haft wår födo.
Wi smide nu tännik, söm och spika,
Thermed wi oss sjelfwa swike.
Ost och smör wi hafwe at sälja;
Dock litet pengar få wi tälja.

Genom Soknen stryka allmänne Landswägarne mellan Örebro och Wadstena, Norrköping och Askersund. I Soknen är widare märkwerdigt

1. Godegård, som består af Toreshyttan ett Hemman Frälse-Säteri, Elmeshult ett Krono, och Brenninge ett Krono-Hemman, hwilka therunder äro afhyste, och har Säteriet en härlig Åbyggnad af Träd, 30 tunnors Utsäde, ansenligt Hö, godt Mulbete, nödtorftig Skog och Fiskwatn, nyligen anlagd Hummelgård, kostelig Trägård, Mjöl-Qwarn med 3 par stenar, och 2 Såg-Qwarnar. Säteriet ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har under sig 46 hela Bonde-Hemman och 75 Dagswerks-Torp, til större delen i Soknen belägne; men the öfrige i Tiällmo och Lerbäck Soknar. Till Säteriet lyder ock

Godegårds Jernbruk, som står på Frälse grund, hwars privilegier grunda sig på egna Kål, egna Grufwor och eget Tack-jern. Thet består af 2 Stångjerns-Hamrar med 4 Härdar och en Manufactur-Hammare, för hwilka årligen betales 10 Skeppund Hammar-Skatt^[4] til Kronon. Jernet föryttras merendels i Soknen til Spiksmide; något theraf sändes dock til Norrköpings Metall-Wåg. Skogarna äro tilräckelige, äfwenock watndrägten, om icke alt för stor torka infaller. Hit hörige Grufwor, som brytes uti, och Mas-Ugn ligga i Lerbäck Sokn; men the här i Soknen äro utgångne och stå öde. I fordna tider har Bruket bestådt af en Krono-Mas-Ugn, uti hwilken Bergs-Männen gjort sin Månads-blåsning, samt 2 Hamrar och 2 Härdar; men sedan Sal. Lovis De Geer then äldre köpt Krono-Hemmanen i Soknen til Frälse, har han år 1640 och 1642 upbyggdt 2 nya Hamrar med 2 Härdar til hwarthera, och år 1655 en ny Mas-Ugn, som lades öde, sedan Grufworna i Soknen woro utgångna. Kongl. Bergs-Collegium har meddelt confirmation på Hamrarnas bestående then 9. Dec. 1690: samt år 1725 then 6 Nov. tilstånd, at ther uprätta en Knip- och Manufactur-Hammare. De Geeriske Arfwingarna äga ännu Bruket och Säteriet.

2. Töresiö, som är Lieutenants-Boställe wid Infanteriet och Wästan-Stångs Compagnie, består af ett Hemman Krono med 5 tunnors Utsäde, 40 lass Hö, liten Qwarn, nödtorftigt Mulbete och Skog, samt litet Fiske.

3. Höka, Kyrkoherde-Boställe af et Hemman, äger 4 tunnors Utsäde, god Äng, skrint Mulbete, nödtorftig Skog, litet Fiske, Humlegård, 8 små Dagswerks-Torp, och Husbehofs-Qwarn i en bäck, ther ock för några år sedan upsattes en liten Hammare, hwarmed utsträckes tenar til Spiksmide, som idkas med Handhamrar. Prestegården til understöd har Konung JOHAN then Tredje gifwit the så kallade Kronones Ängetorp Risa och Præstetorp, datterat Wadstena Slott then 23 Apr. 1587, och hafwa Kyrkoherdarne här i Godegård så wäl som Kyrkoherdarne i Hällestad, Risinge och Wånga, haft frihet för halfwa Taxen och Gården, emot Lands-Presterna, efter Hertig JOHANS confirmation, på fordna Konungars privilegier, af Bråborg then 25 Maji år 1615; men som them then rättighet sedermera blifwit betagen, förmodeligen sedan Preste-Ståndet på Riksdagen år 1620 åtagit sig Taxen igen, för hwilken alt Presterskap tå warit fri^[5], så beswärade sig Kyrkoherdarne wid nyssnämnda Församlingar, hos Höga Öfwerheten, och fingo Kongl. Majestäts-utslag then 25 Sept. 1668, at Landshöfdingen i orten skulle hålla undersökning om theras privilegier. Oaktadt nyssnämnda utslag, så nödsakades Kyrkoherdarne än ytterligare beswära sig, och fingo på Riksdagarne åren 1686 och 1689 ett dylikt utslag, som år 1668, hwarefter the ingåfwo til Landshöfdingen Anders Liljehök en utförlig deduction^[6] om then saken, men bekommo ej widare underrättelse eller utslag therom. Nu för tiden är Sven Petri Yckenberg Pastor wid Församlingen, alt sedan år 1739.

2. HÆLLESTAD, Consistoriel.

Om ther, som Kyrkan nu står, i Hedendomen warit Offerhus, hwilka ock kallades Hallerstad^[7], och gifwit Kyrkon namn, eller om hon fått sitt namn af then grund, som hon är byggd uppå, är owisst: dock synes thet ena så wäl som thet andra troligt, emedan Kyrkons äldsta del är byggd på en Berg-Häll, hwilken hindrar, at intet Lif kan ther begrafwas, änskönt omkring Kyrkon på Kyrkogården intet Berg sådant hindrar. Hon står på Krono grund, 4 mil ifrån Norrköping, är 59 och en half aln lång, och med tilbyggnaden 35 och 7 ottondels aln bred. En gång, uti urminnes tid, skal hon warit itänd af Ljungeld; men år 1726 then 4 Martii blef hon, med hela sitt innanrede och Klockstapeln, samt med Prestegården, af wådeld, under en stark storm, lagd i asko. Uti Konung ERIC then Fjortondes tid har hon haft thet öde, at blifwa plundrad och illa medfaren af the Danska, under theras anförare Daniel Ranzou, af thet tilfället, at, sedan the Swenske Krigs-Öfwersterna, med sitt wid Norrby Hus, nu Kongs Norrby kalladt, samlada Manskap af the Danska plötsligen blifwit öfwerfallne och förjagade, fingo the Danske fri och öpen wäg til at med partier plundra i Bergslagen. Nu är Kyrkan återigen ganska wäl inredd. Om hennes första anläggning äges ingen kunskap, men uti Konung ERICI Pomerani Regementstid, år 1436, har Wäpnaren Holmsten Jönsson Rosenstråle til Sonstorp, Rawanäs och Fyrstad påkostat Chor-byggnaden, som å nyo år 1749 blef ombyggd, märkeligen utwidgad och med ansenliga fenster försedd. Härwid hände then olyckan, at, påföljande winter, nya Chor-muren på Södra sidon föll omkull, och drog med sig tak och resning, hwilken skade dock följande år fullkomligen botades. År 1687 är Ny-Kyrkan på Norra sidon tilbyggd, och år 1703 Sacristian utwidgad och gjord dubbelt större, så at 600 personer kunna theruti rymmas. Är alltså thenna Kyrka störst och ansenligast ibland alla, i Bergslagen. Uti 1726 års brand miste hon wäl alla sina monimenter och ornamenter, dock är sedan en ny Prädikstol förärad av Lagman Magni Palmstiernas Änke-Fru, Brita Margaretha von Preutz til Sonstorp år 1746, och år 1754 en präktig Altartafla af thes Herr Son, Kongl. Majestets och Sweriges Rikes Råd, Academiens i Lund Canceler, Riddaren och Commendeuren af Kongl. Majestets Orden, Baron Nils Palmstierna til Sonstorp. I Kyrkon är ock en murad Graf til Sonstorps Säteri, men nyttjas ej. Kyrkan är utan Torn, och har trenne Klockor uti Trästapel. På then största, som wäger 9 Skeppund, och år 1727 blifwit stöpt af then efter branden år 1726 igenfundna malmen, läses på thes Östra sido:

Dum trahor, en populos ad sanctum congrego cœtum;
Sed Deus ad vitam crebrius ipse monet.
Ære sonante, pedem festine ad sacra moneto
Cottidie ast animum fac meminisse Dei.
Scripit Magnus Wahlbom.

På Wästra sidon står:

På fjerde Martii natt sex tjugu sjutton hundra
Med eld wår Kyrka, samt wår Stapel månd bortdundra;
Än mera, Klockorne och Ringmur tå förgicks,
På följand' år jag gjöts af Malmen som genficks.
Guten i Norrköping af M. Hultman.

På annangångs-Klockon Wästra sido står sålunda:

Thenna. Klocka.
Om
4. Sk. 9. L:P. 11. M. Metal. Wigt.
Är. Guten.
I. Örebro. 1759. Af. P. Peträus.
Och. Af.
Hällestad. Församling. Inlöst.
För. 3402. Daler. Kopparmynt.
Hwilken. Summa.
Samtelige. Thes. Högtförnäme. Och. Hederwärde.

Inwånare. Benäget. Och. Friwilligt. Sammanskutit.
Efter. Råd. Och. Ämne.
Till. Bewis.
Af.
Theras. Gudachtighet. Heder. Och. Ärsamhet.
För. Församlingen.
Och.
Berömlig. Omsorg. För. Efterkommandom.
Then. Tiden.
Riddaren. Af. Kongl. Nordstierne. Orden.
Herr. Gustaf. Adolph. Lagerfeldt.
War. Landshöfdinge. I. Länet.
H. H. Theologie. Doctor.
Herr. Anders. O. Rhyzelius.
Biskop. I. Stiftet.
Magister. Manuel. Edstrand. Pastor.
Herr. Bothvid. Gladhem.
Comminister. I. Församlingen.

På hennes Östra sido läses:

Kom. Min. Christen.
Till.
Thetta. Guds. Hus. Och. Tempel.
Enär. Tu. Hörer. Mitt. Nya. Ljud
Instämma
Med. Min. Äldre. Systers. Liufwa. Röst.
Som. Ensam.
Länge. Nog. Sig. Kallat. Hafwer.
Åt. Här Bruka. Sina. Salighets. Medel.
Jag. Säger. Tig.
Kom. Giärna. Hit. Gack Straxt. I. Kyrkan.
At. Rätt. Dyrka. Och. Tiena. Tin. Gud. Offenteligen.
På. Thet.
När. Wi. En. Gång. För. Tig. Giöra. Själaringningen.
Tin. Själ. Tå. Måtte. Wara. Insamlad. I. Himmelen.
Ty. Således. Wele. Wi. Wäl. Förnögde. Ringa.
Tin. Andelöse. Lekamen.
Till.
Jorden.
At. Ther. Hwila. I. Ro. Och. Frid. Till. Thess.
Domklåckan. Honom. Upwäcker.
På.
Then. Yttersta. Dagen.

Upsatt.
Af. Magister. Mag. Edstrand.

Noch befinnes här en liten Klocka i Stapeln om 3 och ett halft Lispunds wigt, dock utan någon Inscription.

Uti Soknen har Bergslags-Handteringen warit idkad mer än 330 år, änskönt Soknen icke haft Bergslags privilegier; ty år 1428 utgaf Konung ERIC af Pommern en Förordning för Bergs-Männen här i Soknen, at the skulle hålla sig til then Allmänna Lagen eller Härads-Tinget, och icke lefwa efter Bergs-Rätt, som the åstundat^[8], hwilket är bewis nog, at Bergslags-handteringen långt förrut warit i gång hos Allmogen: dock må man ej räkna thenna Sokns Bergslag äldre, än ifrån förenämnde tid eller år 1428. Hwilken Konung som sedermera meddelt Soknen the första Bergslags Privilegier än mig icke kunnigt: men år 1525 stadfäste Konung GUSTAV ERICSSON Soknens privilegier i Lerbäck Sokn, Konung JOHAN then Tredje i Wadstena år 1587, och Konung GUSTAV ADOLPH i Stockholm år 1629: hwilke beropa sig på the privilegier, som Bergslaget af ålder njutit hafwa. Til thenna Hällestad Bergslag räknas 8 och ett fjerdedels Hemman ifrån Tiällmo, 4 och 17 tjugufjerdedels Hemman från Wreta, 2 Hemman från Risinge, och ett Hemman från Rägna, som alle äro Frälse, och består thenna Bergslag af 108 och ett tredjedels Hemman. Bergs-Tingen hållas här uti April eller Maji månad om året, och afbildas uti Bergslags-Sigillet en Hammare och en Eldgaffel, korss öfwer annan lagde, och läses omkring randen: Hellesta Bergs Signet.

Af ålder lyder Soknen til Bråbo Härad, som ses af förbemäldte Konung GUSTAV then Förstes Testamente, men har nu sitt eget Tingslag, och består af 92 3⁄8 Hemman, af hwilka 24 1⁄4 äro Skatte, 6 17⁄24 Krono, 54 5⁄12 Frälse, 5 Frälse-Säteri, och 2 Prestegården. Hon är 4 mil lång, 3 mil bred, och gräntsar i Öster til Risinge, i Söder ock til Risinge, Wånga och Wreta, i SödWäst til Ljung, i Wäster til Tiällmo, och i Norr til Swinewad och Rägna. Insjöar äro mer än 83 i Soknen med them, som liggo mellan nästgräntsande Soknar, och fångas uti them hwarjehanda merendels smakelig Fisk. Genom Soknen rinner en Ström, som kommer ifrån Godegård och söker Glan, och är öfwer samma Ström en hwalfd Gråstens-bro, hwaröfwer Allmänna Landswägen går mellan Norrköping och Örebro. Skogen är här redan i sådant aftagande, at månge Hemman äga nu ingen. Årliga Utsädet kan wara 5 a 6 tunnor wid en Helgård, och är Ängen til the fleste Hemman icke i thet ringaste tilräcklig, althenstund the äro deldte under 8, 12, a 16 Åboer: finnes jemwäl Hemman, som bebos af flera. Jordmån är i allmänhet Lera, Sandblandad Lera, Dung- och Ör-jord, som icke gifwer mer än 4:de kornet i äring. Mjöl-Qwarnar äro här 6, som tilsammans gå med 8 par stenar, och äro här äfwenwäl 5 Såg-Qwarnar. Utom Hemmansbruket är Allmogen sysselsatt med at bryta Malm, och at köra Foror til och ifrån Bruken i Soknen. Nu för tiden brytes malm uti 4 Grufwor, af hwilka en brukas enskildt under Finspong och 3 af Bergs-Männen i Soknen: och skal om Grufworna nedanföre mer blifwa nämndt, så wäl som om the i äldre tider inrättade och ödelagde Hyttor och Masugnar, samt the som nu äro i bruk. Malmen, som här brytes, är merendels blandad med rödbräckt, och är i sig sjelf mindre haltig. Öfwer 3 Skeppund tackjern gifwer han ej om dygnet efter blåsningen. Marknad hålles årligen här wid Kyrkon dagen efter 13:de Dagen af Norrköpings Borgare. Här märkes widare

1. Sonstorp, gammalt Frälse-Säteri, som anses för ett Hemman. Under Säteriet brukas ock Ladugården Hollmen, af ett Hemman Frälse-Säteri, och har in alles årligen 28 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng och Skog, godt Mulbete, ymnogt Fiskwatn, wacker Trägårdh, medelmåttigt Tegelbruk, twänne Mjöl-Qwarnar med 2 par stenar, en Såg-Qwarn, och 19 rå och rörs Torp. Gyltorp 2 Hemman och Swartorp ett halft, som ligga inom rå och rör, brukas af Bönder. Wid pass år 1715 lades Säteriets Hufwud-Byggning genom en olyckelig wådeld i aska, och är nu grund lagd til Stenhus. Noch är här

Sonstorp och Holmsjöfors Jernbruk^[9] af 4 Hamrar och 8 Härdar, samt en Knip-Hammare, som har tilräckligt watn, och kål från egna Skogar. Bruket är urminnes gammalt; feck privilegium then 11 Martii 1580, och erhöll Kongl. Bergs-Collegii Confirmation therå then 9 Dec. 1690, samt tilstånd at hafwa 4 Hamrar och 8 Härdar. Thet ligger på Frälse grund, betalar årligen 11 Skeppund Hammar-Skatt til Kronon, brukar Nora och Hällesta Tackjern, och sänder Stång-Jernet til Norrköpings Metall-Wåg. Then ene Hammaren, som nu kallas Holmsjöfors, flyttades år 1715 ifrån Bruket bättre up i Skogen, i hwars ställen then tå förfallne Knip-Hammaren åter upbyggdes, efter resolution af then 18 Martii 1715. Af thessa Hamrar äger Öfwersten och Riddaren Baron Adolph Gyllenpistol then ena Öfre och Nedre Hammaren. En Mas-ugn, som här warit från urminnes tider, och nämnes uti ett Konung JOHAN then Tredjes Bref af then 2 Martii 1580, blef ödelagd, efter resolution af then 27 Junii 1719, sedan ingen blåsning skedt från år 1706. Til Sonstorp lyder ock Anstinefors Manufactur-Werk, som står på Frälse grund och består af en Råck-Hammare, Skärwerk och 2 Spik-Hamrar, hwartil är öfwerflödigt watn och nödtorftig Kålning på Säteris Skogar; bekom privilegium år 1752, och skattar efter årlig taxering. Förenämnda Egendom, som ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, har then Rosenstråliske Familien ägt redan långt för år 1436, och är han sedan genom Gifte kommen til Crusbiörnar och Gyllenpistolar, men genom köp til Palmstierne Familien, och är Hans Excellence, Riks-Rådet och Commendeuren, Baron Nils Palmstierna, nu ägare af Sonstorp, med thertil lydande Hammar-Werk och Hemman.

2. Borgård^[10], gammalt Frälse-Säteri, som anses för ett halft Hemman, ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har 2 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng och Skog, godt Mulbete och Fisk-watn, liten Humlegård, nyttig Trägård, Mjöl-Qwarn med 3 par stenar, en Såg-Qwarn, några få underlydande Bonde-Hemman, och 14 rå och rörs Torp. Här är ock

Borgårds Jernbruk af en Hammare och twänne Härdar, som står på Frälse grund, och betalar årligen 3 och ett fjerdedels Skeppund Hammar-Skatt til Kronon. Til Hammaren är tilräckligt watn och Skog. Han smider Nora Tack-Jern och sändes Stång-Jernet til Norrköpings Metall-Wåg. Hammaren blef upbyggd år 1651, ther en gammal Hammare tilförene stådt; äger privilegium af then 12 Maji 1665, och Kongl. Bergs-Collegii confirmation therå af then 9 Dec. 1690. År 1664 nedtogs en gammal Mas-ugn på Sätra ägor och upbyggdes här, men blef efter Kongl. Bergs-Collegii resolution af then 15 Apr. 1714 nedtagen och år 1715 flytt til Österby. Then Rosenstråliske Familien har äfwen i långliga tider ägt Borgård, som nu possideras af Assessoren Eric Rosenstråle.

3. Grytgöl, Jernbruk med en Hammare och 2 Härdar, ligger på Skatte grund, och betalar årligen 4 Skeppund Hammar-Skatt til Kronon; har Skog någorlunda tilräcklig och watn nog, när ej för stark torka infaller; smider Nora och Hällesta Tack-Jern, hwarefter Jernet sändes til Norrköpings Metall-Wåg. Hammaren är upbyggd för år 1649 och thes bibehållande af Kongl. Bergs-Collegio stadfäst then 9 Dec. 1690. Fru Maria Altin är nu ägarinna til Hammaren. Utom Stång-jerns-Hamaren är här ock ett Manufactur-Werk, hwars privilegium af then 18 Febr. 1718 är på allehanda Smide, som af Stång-jern kan förädlas, och består af 3 Spik-Hamrar, hwilka drifwas med köpe-Jern från Stångjerns bruken och Kål från Rägna Sokn, samt Grytgöls Skogar. Af Manufactur-Werket är Fru Altins Måg, Daniel Bureen, med sine Barn, nu ägare. Här är ock en gammal Mas-ugn, som bätter ner kommer at omtalas.

4. Folkström, äfwenock Jernbruk, har en Hammare och 2 Härdar. Thet står på Skatte grund, och betalar årligen 3 och ett halft Skeppund Hammar-Skatt til Kronon; har ringa Skog, utom recognitions-Skogen från Swinewad Sokn, men tilräckligt watn, när ej stor torka är; smider Nora Tack-jern, och sänder Stång-jernet dels til Örebro, dels til Norrköpings Metall-Wågar. Hammaren är upbyggd för år 1649, och har i fordna tider hetat Simonhults Hammare. Thes privilegium confirmerades then 5 Oct. 1685, och är resolution på 2 Härdar gifwen then 6 Dec. 1690. Ansökning om högre Smide afslogs then 19 Junii 1736. Til Bruket är Fru Estenberg, Herrar Carlssöner och Carlsköldar, samt en De la Wall ägare. Här är ock en Mas-ugn, fast än han icke gjort någon blåsning på några år. År 1654 flyttades han hit ifrån Hökebäcken, och feck privilegium then 21 Martii 1659.

5. Diurshyttan, Jernbruk på Frälse grund af en Hammare och 2 Härdar, hwarföre betalas årligen 3 Skeppund i Hammar-Skatt til Kronon. Har blåsning i Hytton, som här är och har lika namn med Hammaren; tilräcklig Skog til kålning; watn-brist i stor köld och stark heta; nyttjar Hällesta, Wånga och Nora Tackjern, och säljer något af Stång-jernet wid Bruket, dock sändes thet mästa til Norrköpings Metall-Wåg. Bruket lyder til Finspong, men i Mas-ugnen, som är en urminnes Bergsman-Hytta, är äfwen Bergslaget med indeldt. Hammaren inrättades år 1650; thes beståndande confirmerades then 9 Dec. 1690; och at Smidet skal förblifwa wid 300 Skeppund resolverades then 25 Febr. 1737.

6. Ræmninge, Jernbruk på Frälse grund, af en Hammare och 2 Härdar skattar nu årligen 3 Skeppund; är anlagdt år 1625, thes bestående confirmeradt then 9 Dec. 1690; och har fått resolution af then 25 Febr. 1737 om tilökning til 300 Skeppund af eget Tack-jern och egna Kål.

7. Diucheröd och Swartebo äro Bergsman-Hamrar, med 2 Härdar til hwarthera, och betalar then ene 6 pund, och then andre 12 pund i årlig Hammar-Skatt til Kronon. Swartebo är upbyggd år 1649, och thes bestående stadfäst then 6 Dec. 1690, men Diucheröd ej förr än år 1725, likmätigt privilegium af then 28 Sept. samma år. The äga tilräckelig Kål-Skog, watn allena Höst och Wår, smida Hällesta Tack-jern, föra något af Jernet til Norrköpings Metall-Wåg, och sälja thet öfriga på marknader. Härtil äro åtskillge Bergsmän ägare, som jemwäl taga del uti the indelte Mas-ugnar i Soknen, hwilka nu komma at nämnas.

At Hällestad Bergslag haft Mas-ugnar eller Hyttor redan år 1428 är åfwan förmäldt. Huru många then tiden warit, wet nu ingen; men af gamla räkenskaper för åren 1639, 1640, 1641 och 1642 ser man, at Kronan haft sin indrägt af 20 Hyttor, som tå warit i bruk, af hwilka dock nu ej fler än 7 blåsa, förutan Ræmninge Hytta, som wäl then tiden redan warit i gång, men icke nämnes uti nyssnämnda räkenskaper. Hwilken Hytta warit then äldsta, therom har tiden icke lämnat oss någon uplysning, ej eller wet man när Brystorpe, Brostorpe, Swartebo, Nygårds, Holma, Öfwer- och Hwaltorps Hyttorna, som här förr warit, blifwit inrättade och ödelagde. Utom thessa äro ock Sætra, Sonstorps Hökebæcks, Åsebro, Jægerstorpa och Dimperyds Hyttorna ödelagda; så at allena Grytgiöls, Råsla, Sliper, Diurs, Kattrums, Diuckeryds, Österby och Ræmninge Hyttorna nu för tiden blåsa. Af sidstnämnda Ödelagda Hyttor, är

1. Sætra Mas-ugn, som blifwit flytt til Borgårds Bruk, hwarom redan förmält är.
2. Sonstorps Masugn är ock redan omtald.
3. Hökebæcks Mas-ugn flyttades til Folkströms Bruk, och är redan nämnd.
4. Åsebro Mas-ugn är en gammal Bergsmans-Hytta, som ödelades med Kongl. Bergs-Collegii samtycke af then 6 Apr. 1737, och tager nu Hyttelaget del uti Diurs- Slipare- Österby- och Katterums Hyttorna.
5. Jegestorp har warit en gammal Bergsmans-Hytta; men som watndrägten wid henne icke war tilräckelig, och Interessenterne skaffat sig delar i Rämninge Mas-ugn, så resolverade Kongl. Bergs-Collegium then 3 Febr. 1714, at hon skulle få läggas öde, hwilket ock skedde år 1715.
6. Dimperyds Mas-ugn är en gammal Bergsmans-Hytta, uti hwilken Åboerne på Fall, Torp, Brötkullen och Solberga gjorde sin blåsning med Kongl. Bergs-Collegii bifall af then 17 Oct. 1737, men nu står han öde.

Nu för tiden blåsa, som sagdt är,

1. Grytgiöls Mas-ugn, hwilken är en gammal Bergsmans Hytta på Giöls Skatte-ägor inwid Grytgiöls Bruk, och har god watndrägt.
2. Råsla Mas-ugn är omtald, Cap. 8. pag. 129.
3. Sliperhyttan kommer at omtalas uti Tiällmo Sokns beskrifning.
4. Diurshyttan är redan nyss förrut något nämnd. Af ålder är hon en gammal Bergsmans Hytta, och har god watndrägt, sedan Diurshytte Hammar, med Kongl. Bergs-Collegii tilstånd af then 21 Oct. 1705, flyttades längre ned til Mas-ugnen.
5. Kattrums Mas-ugn, är äfwen gammal Bergsmans-Hytta, och innehafwes af Bergsmän. Watndrägten är god, och blåses malm med egna och köpe-kål.
6. Diuckeryds Mas-ugn står på Liusfalls Skatte- och Frälse-ägor; är en gammal Bergsmans-Hytta; går med öfwerfall och har ringa watnbol. År 1716 är thenne Mas-ugn å nyo upbyggd, och har Kongl. Bergs-Collegium then 17 Oct. 1737 resolverat, at Åboerne på Bergsmans-Hemmanet Lyrsbo skola gjöra theras blåsning wid Diuckeryds Hytta. Förr har här ock warit en Knip-Hammare, som blifwit utdömd af Kongl. Bergs-Collegio then 9 Dec. 1690, och sedermera nedtagen.
7. Österby Mas-ugn är på Skatte och Krono-Hemmanet Österby ägor, ther i fordna tider ock en Bergsmäns Mas-ugn warit; ty uti 1655 års Jordebok står, at han warit en gammal Mas-ugn, och gjort blåsning; men 1673 års relation förmäler, at han tå warit ödelagd, althenstund han warit aldeles förnötter. Then nu warande Mas-ugnen är å nyo upbyggd efter Kongl. Bergs-Collegii resolution af then 15 Apr. 1714 emot Borgårds Mas-ugns ödeläggande, som redan åfwan förmäldt är, och ruinerades nog af 1722 års watnflod.
8. Ræmninge Mas-ugn har i fordna tider warit en Krono Mas-ugn, hwarest Bergsmännen uti Hertig JOHANS tid gjort sin Månadsblåst. Efter Hertigens död gjorde wäl Bergsmännen ännu någon tid sin månadsblåsning i honom; men sedan Lovis De Geer then äldre köpte thenna Lägenheten med flere til Frälse, lät Welam De Besche, med Bergsmännens tilhjelp, twärt öfwer Ån på Bergsmans-Hemmanet Besmanstorps ägor upmura en ny Mas-ugn af idel sten med 2 pipor, wid hwilken Mas-ugn De Geer lät giuta Stycken några år bort åt, men i brist af tilräcklig Skog nödgades aldeles ödelägga. Bergsmännen hafwa år 1643 upmurat sin egen Mas-ugn, ther then förre Krono-Mas-ugnen warit ståendes på Rämninge Skatte ägor; och har Kongl. Bergs-Collegium igenom resolution af then 17 Oct. 1646 förklarat, thet Bergsmännen måga behålla thenna Mas-ugn: dock til ärkänslo årligen böra gifwa til Lovis De Geer tu fat Osmunder Jern. Til Mas-ugnens drifwande fås malm ifrån Hällesta Grufwor, och kål ifrån Interessenternes Hemmans Skogar: dock köpes ock något kål til honom. Watn-drägten är god, och upbyggdes Mas-ugnen å nyo år 1716.

Förutan åfwannämnda Mas-ugnar, hafwa här i Soknen ock warit the så kallade Rinckeblåster, efter hwilka ännu rudera ses på åtskilliga ställen.

Grufwornas antal i thenna Sokn och Bergslag är ansenlig, och wore antalet nog större, om man wisste huru the äldste hetat, och hwar the legat. Af them som äro bekante, äro ock the fleste tid efter annan utgångne, så at nu ej arbetas och brytes mer än uti 4, nemligen 1. Tråndkjärrs Grufwan på Diuckeryds ägor, i hwilken man wid pass 16 år brutit malm, som är god, men något rödbräckt i Jernet.

2. Långbogsgrufwan på Liusfalls ägor; en gammal skärpning, i hwilken man för 9 a 10 år sedan begynte bryta en god malm, som dock är litet kallbräckt i Jernet.
3. Hagegrufwan eller Lergrufwan, på afhyste Hemmanet Malmstorps ägor, om hwilken 1673 års relation förmäler, at thenna gamla Grufwa år 1671 af Assessoren Lovis De Geer allena å nyo blifwit uptagen, och at han år 1672 tagit Bergslaget med sig, efter the warit Interesserade i thet gamla streket, hwilket sedermera utgick år 1694, tå De Geer ther bredowid uptog ett nytt malmstrek, med hwilket arbetades til år 1714. För några år sedan börjades igen at bryta här, och fås nu god malm: Grufwan är 15 famnar djup och 40 famnar lång.
4. Åsebro eller Kiärrgrufwan, uti hwilken nu arbetas för Finspongs räkning. Hon skal år 1628 wara uptagen, såsom 1673 års relation säger, men som thes malm warit rödbräckt, öfwergafs hon år 1677; dock, emedan malmen war tjenlig til Styckgjuteriet, uptog Assesssor De Geer en Skerpning år 1695, med hwilken continuerades til år 1714. Therefter är hon, som nu är 9 famnar djup, å nyo uptagen och gifwer en godartad malm.

Ödelagda Grufwor äro

1. Bredgrufwan på Wahltorps Skatte- och Frälse-ägor, som uti urminnes tid skal wara uptagen, och år 1628 blifwit ansedd för öde, likmätigt 1673 års relation. År 1638 togs hon å nyo up, med ödelades igen år 1653. Några år therefter försöktes hon igen, och öfwergafs år 1679, hwarpå hon åter låg öde til år 1702, från hwilken tid uti henne arbetades med stor kostnad til år 1718, tå hon för watnets öfwerlägsenhet skul aldeles öfwergafs. I anseende til then stora kostnad, som wid thenna Grufwa gjordes, har Kongl. Bergs-Collegium genom resolution af then 16 Maji 1705 lindrat samtelige Interessenterne med hwart 15:de Skeppunds afgift uti tionde, af thet Tackjern, som af Grufwans malm tilwerkades.
2. Stor- eller Sörgrufwan ligger äwenock på Wahltorps ägor icke långt ifrån Bredgrufwan, och skal aldraförst wara uptagen år 1647 af Lovis De Geer och hela Bergslaget. År 1655 föll hon igen af ett stort gråbergs fall och låg öde til år 1658, tå Lovis De Geer med Bergslaget gjorde ett Schacht öfwer Malmgången 15 famnar djupt, på hwilket arbetades ett och ett halft års tid, hwarpå bröts uti henne 3 år, tå hon för watnets öfwerflödiga tilstötande öfwergafs til år 1673, och åter uptogs, hwarom 1673 års relation förmäler, med ödelades igen år 1702, och står nu full med watn. Grufwan säges wara 20 famnar djup, och hafwa Interessenterne i henne äfwen haft frihet uti 10:de Jernet til hwart 15:de Skeppund, efter Kongl. Bergs-Collegii Bref af then 30 Julii 1683.
3. Ahlgrufwan, ock på Wahltorps ägor, skal warit rik på malm til för 20 år sedan, tå hon ödelades.
4. Brogrufwan theslikes på Wahltorps ägor, strax wid Storgrufwan, togs up för 12 år sedan, och ödelades för 6 år, emedan hennes malm icke war serdeles god.
5. Smedsgrufwan, sammaledes på Wahltorps ägor, skal först wara uptagen år 1660, och sedan legat öde från år 1677 til år 1719; hwarpå arbetades å nyo uti henne til år 1721, tå malmstreket aldeles geck ut. Hennes djup säges wara 12 och bredd 4 famnar.
6. Gamla Hackekiärrs grufwa på Ljusfalls ägor, skal för mer än 100 år sedan gifwit god stålmalm, men gått ut.
7. Nya Hackers- eller Hackekiärrs grufwa på Ljusfalls ägor, skal ock wara mycket gammal som ses af 1673 års relation. År 1718 är hon å nyo uptagen, men år 1791 öfwergifwen för thet tilstötande watn, sedan hon blifwit inemot 6 famnar djup, och skal hafwa haft stålmalm.
8. Måsgrufwan på Ljusfalls ägor, är en gammal ödelagd grufwa, som å nyo uptogs år 1715, och therföre kallas Nya Måsgrufwan, men måste öfwergifwas år 1716 för starka watnådrors skul, och skal hennes malm hafwa warit tämmeligen god.
9. Sandgrufworna på Ljusfalls ägor äro tre stycken. Then äldsta wet man ej när hon är uptagen; men then så kallade Nya Sandgrufwan uptogs år 1707 och öfwergafs år 1710 om hösten för watnets öfwerlägsenhet skul, sedan hon war 18 famnar djup. Nyaste Sandgrufwan uptogs för 26 år sedan, och arbetades uti henne i 12 års tid, tå hon ock för watn skul måste lämnas.
10. Hållers Grufwa på Ljusfalls ägor, har warit i bruk för 60 år sedan, och haft kallbräckt malm.
11. Jungfru Grufwan på Ljusfalls ägor, arbetades uti för 10 år sedan. Malmen war wäl god, men fattig, så at hon therföre öfwergafs.
12. Jungfru Grufwan på Ruggestorpe ägor togs up för 15 år sedan, men öfwergafs efter 4 års förlopp för malmbrist skull.
13. Giölsgrufwan then äldre på Giöls ägor, förmenes warit i gång för 100 år sedan, tå hon gifwit god men litet malm, och therföre blifwit öfwergifwen.
14. Nya Giölsgrufwan på Giöls ägor, wid then gamla, uptogs år 1715 och ödelades 1718. För 6 år sedan arbetades uti henne å nyo, men öfwergafs för thes ringa malm skul.
15. Biörkegrufwan på Grytgiöls ägor, uptogs år 1719 af Johan Jacob De Geer och några Bergsmän.
16. Tiurgrufwan på Grytgiöls ägor gaf för 14 år sedan oduglig malm, och öfwergafs therföre.
17. Tallgrufwan på afhyste Hemmanet Malmstorps ägor, ödelades för mer än 30 år sedan.
18. Kattrums Grufwa uptogs 1714 af Kattrums Hyttelag.
19. Starrsjögrufwan blef år 1700 med Eric Rosenstråles bekostnad uptagen, och är ej sedan år 1709 brutit uti henne.
20. Karstorps grufwa på Karstorps ägor, är gammal, som å nyo uptogs år 1709. År 1714 öfwergafs hon af Bergsmännen, tå the lämnade henne til De Geer, som allena låtit bryta i henne til år 1716. År 1721 blef hon åter uptagen, och kunde för thet tilstötande watn ej hållas ren, hwarföre Bergsmännen wid 1722 års ordinarie Bergsting afsade sig henne, och lämnade til De Geers enskildta nyttjande, och skal Grufwan wara 10 famnar djup, 9 famnar lång, och 8 famnar bred.
21. Hökebäcks Grufwan arbetade uti för 28 år sedan, tå hon gaf kallbräckt malmart, och therföre blef öfwergifwen.
22. Holffärds Grufwan på Gärtorps ägor togs up för 30 år sedan, men för thes odugeliga malm öfwergafs efter 3 a 4 års förlopp.
23. Bynthytte Grufworne på Gärtorps ägor är 3, som gifwit malm, och togs then tredje af them up år 1756, som gaf nog, men fattig malm.
24. Mårmanke Grufwan på Bergs-Allmänningen belägen, togs up för 14 år sedan, och bröts utur Grufwan uti 5 års tid en odugelig malm.
25. Koppar-Grufwan på Östra Häradsmarken i Norra skaten, war kopparhaltig, och i början god nog, men gick ut för 18 år sedan wid pass.

Utom förenämnda Grufwor äro äfwen flere mindre Grufwo-brott, såsom på Hofslagaretorpets ägor, som upptogs för 9 år sedan och öfwergas: Dito på Skånstorpa ägor bröts för 10 år sedan och gick ut: Dito på Stigtorpe ägor, uptogs och bröts för 15 a 16 år sedan och gick strax ut: Dito på Torpa ägor Jernberget kalladt, bröts för nåra år sedan, men fants ej någon malm. På Österby ägor säges ock i urminnes tider hafwa warit en Grufwa, som gifwit god malm. Eljest finnas ock många små hål och försök på Wahltorps, Giärtorps, Nygårds, Åsebro, Malmstorps, Bottibo och Portzkile ägor, som dock äro af mindre wärde.

Kyrkoherde-Bostället med Stom-Hemmanet Österby består af 2 Hemman, och har wid stammen 6 tunnors Utsäde, och medelmåttig äng. Wid Stom-Hemmanet, som ligger i Bylag, äro 4 tunnors Utsäde och Äng theremot, knapt Mulbete, nödtorftig Skog, och litet Fiske-watn i Ån. I förra tider hafwa ock kyrkoherdarna här njutit frihet för Taxen och Gården til hälften, såsom redan pag. 403 förmäldt är, och är nu M. Magnus Samuel Edstrand Pastor sedan år 1745.

Capellans-Bostället Præstköp består af ett halft Krono-Hemman, som ligger en half mil ifrån Kyrkon, och har 2 och en half tunnos Utsäde, litet Äng, medelmåttigt Mulbete, tilräckelig Skog, och en liten Humlegård. Thetta halfwa Hemman blef indeldt til Capellans-Boställe efter Kongl. Cammar-Collegii Bref then 5 Febr. 1692, och Landshöfdingens, Eric Lovisins, immission then 1 Augusti samma år; och innehafwes nu af Botvid Gladhem, som tog emot Sacellanien år 1739.

Klockare-Bolet, som i fordna tider warit stort, men nu icke äger mer än twänne Lyckor wid Kyrkon, och en Änge-hump vid Brystorp, innehafwes äfwen af Capellan. Tu donations-Bref thertill på pergament skrefne, förwaras bland Kyrkons Handlingar, fastän Fastigheterna äro frånskilda, och äro gifne af Riddaren Eric Holmstenson til Sonstorp, som förmodeligen warit af Rosenstråle Familien, thet ena på fjerdedels Hemmanet Kattewi, år 1425, och thet andra på en Humlegård i Kattewi, år 1428; men med hwad skäl the kommit från Klockare-bolet, wet nu ingen.

3. WÅNGA, Consistoriel.

Kyrkan kallas Wånga i anseende til the när omkring henne belägne Berg och Skogar, som innesluta henne liksom uti en Wånge eller Gård, och til the höga Bergen, som i lika måtto omgifwa Soknen på alla sidor. Om thes ålder stadnar man uti okunnoghet; men så är dock wetterligit, at hon wid Inwigningen blifwit S:t Olof helgad, hwarom orden uti ett Concept til en Valets-Prädikan, som Comminister Israel Benedict Retzius här hållit then 16 Maji 1697, Dominica Exaudi, tå han skulle taga emot Biörkebergs och Lebergs Pastorat, äro så lydande: Jag wil först wenda mig til thenna Kyrkans Patron och förmyndare, intet then, som the Påwiske här satt och förordnat, nemligen S:t Olof, utan then rätta och Öfwersta Kyrkiones hufwud och förman HErran JEsum Christum et c. Hon står på Krono grund, 2 och 3 ottondels mil ifrån Norrköping, och är med Choret 43 och en half aln lång och 13 och en fjerdedels aln bred. Choret säges wara tilbyggdt uti Biskop Henric Tidemanni tid, wid slutet av 15 Seculo, och af honom påkåstadt, emedan han warit född i Soknen. Byen, ther han föddes, menes warit Tollskep, althenstund en sägen är ibland allmogen at ther bodt en Biskop. Altartaflan är gammal och ansenlig. Prädikstolen, uti wackert Bildthuggare-Arbete med bilder, är förärad något för år 1658 af Ingewald Krusbiörns Änke-Fru, Helena Gyllenhorn til Göstada och Wi, och ses hennes wapn därpå. År 1688 är Kyrkan tilbyggd på Norra sidon. Orgelwerket består af 5 stämmor. Kyrkan har intet Torn, utan Klockorna hänga i Trästapel. Then större Klockan har följande påskrift å ena sidon: Gudi til æhra och Wånga Församling til nytta ær denna Klocka omguten uti Past. M. Johan Kiölers tid af Magnus Hultman i Norrköping Anna 1736. Öfwer thenna påskrift står Högst Salig Konung FRIEDRICHS och Drottning ULRICA ELEONORAS Bilder med Kronor öfwer Hufwudet. Å Klockons andra sido stå order af Psalm. 95. v. 1, 2. Kommer, låter oss glædjas Herranom &c., och är hon thesutan beprydd med Medailer altomkring, på hwilka, förutan annat, Swea Rikes Evangeliske Konungar stå präglade. På then mindre läses: Den ædle och wælborne Herr Balthasar Guldenhoff til Malmwik, Lindehoff, Giotemala och Giöstad. Kongl. Majestets Tro Man och Krigs-Råd, Des ælskeliga Fru den högwælborna Fru Christina von der Linden, boren Friherrinna til Lindsborg, Fru til Malmwik, Lindehoff, Giotemala och Giöstad, hafwa af egen christelig benægenhet til Guds och hans namns æhra föræhrat til denna klockas giutning fyrahundrade daler kopparmynt år 1680. Af Antiquiteter är här allenast ett Påwiskt Rökelse-kar öfrigit.

Soknen har af ålder lydt til Memmings Härad, som åfwan förmäldt är, men hörer nu til Finsponga Län och Risinge Tingslag; och finnes, at Ting för första gången blifwit hållit med Wånga Sokn och Bergslag år 1639 then 16 Sept. i Risinge: men förrut lärer Wånga Bergslag haft sitt enskildta Tingställe icke långt ifrån Wånga kyrko, ther ett Berg bär namn af Tiuskifte-berget, wid hwilket förmodeligen Tingstufwan så wäl som Tiuskiftan stådt. Thenna eller Wånga Bergslag har ock haft sitt enskildta Sigill, uti hwilket afbildas 2 Hamrar, hwaromkring står at läsa: Wånga Heridh, och räknas 14 1⁄12 Hemman ifrån Risinge, 10 3⁄4 Hemman ifrån Kullerstad, 5 1⁄2 Hemman ifrån Kimstad, och 3 1⁄4 Hemman ifrån Skrukeby Soknar, til Wånga Bergslag, som in alles består af 77 17⁄24 Hemman, och nu lyda til Risinge Tingslag. Grufworna gifwa här nu allenast Jern-malm, men i fordna tider har här ock warit en koppar-malms Grufwa, hwarom ett Kon. GUSTAVS Bref af år 1542 til Wånga Bergsmän förmäler. Efter Kongl. Bergs-Collegii befallning til Bergmästaren Knut Drefling år 1697 blef ransakat och efterfrågat hwar bemälte Grufwa skulle wara belägen, tå ingen uplysning kunde gifwas; men år 1706 blef hon påhittad på Frälse-Hemmanet Ladas ägor, Nord Nord-Ost ifrån Gården, i skilnaden mellan Lada och then tå kallade Byare-Allmänningen, och befants wara 47 och en fjerdedels aln lång, och 3,4 a 5 alnar bred, men thes djup kunde icke utrönas, emedan Grufwan på 2 alnar när war igenkastad och fyld. Jernmalms-Grufworna i Soknen äro: 1) Glansgrufwan på Resta ägor, som ock kallas Pålkjärrsgrufwan, är then äldsta. Uti urminnes tid är hon ödelagd, men år 1711 begynte 12 och en half Rote af Bergslaget å nyo at öpna och pumpa watnet utur henne, som warade mer än ett år, emedan hon war 27 famnar djup, och år 1712 then 15 Sept. begyntes med brytning; dock althenstund malmstreket blef klent och Grufwan war mycket watnsjuk, öfwergafs hon år 1747. 2.) På Glans Grufwo-backe uptogs Kiättilsgrufwan år 1717 och ödelades år 1718. 3.) Här uptogs ock en Grufwa mellan Pålkiärrs- och Råttelgrufwan år 1714, uti hwilken hela Bergslaget interesserade. Och 4.) Storgrufwan^[11], hwilken til en del ligger i Wånga och til en del i Risinge Sokn, och arbetas uti dageligen. Efter Grufwornas malm i thenna Bergslag har man i fordna tider kunnat få 12 a 15 Skeppund Tack-jern om dygnet i blåsningen, hwaremot han nu i thet högsta gifwer 3 Skeppund, och förslår dock ej til blåsning uti Bobergs och Nyhytton, som nu äro i gång, malmen som brytes, utan underhjelpes med then förr ringa aktade malm, som blifwit å sido lagd, och nu upsökes utur the gamla stenhögarna wid the ödelagda Grufwor. Nyssnämnda Bobergs hytta är en uråldrig Bergsmans-Hytta, som warit förbränd och nedfallen år 1677, men å nyo upbygd med Kongl. Bergs-Collegii samtycke af then 10 Dec. 1677. Nyhyttan är äfwen en gammal Bergs-Hytta, som af wådeld lades i asko år 1676, och blef åter upbyggd med 3 frihets år, likmätigt Kongl. Bergs-Collegii resolution af then 10 Dec. 1677. År 1758 och 1759 blef hon åter å nyo upmurad af Sten, och är satt i så godt stånd, at få Bergsmans-Hyttor i Riket lärer öfwerträffa henne. Fordna tider har ock warit en Hytta eller Mas-ugn wid Mantorp, som med Kongl. Bergs-Collegii bifall af then 14 Oct. 1698 blifwit ödelagd; likaledes en gammal Hytta på Bällerums ägor, som ödelades år 1740. På Ruda ägor har the så kallade Korphyttan warit, hwars Mas-ugn blifwit nyttjad til Styckgjuteri, och menes then blifwit ödelagd, tå Styckbruket wid Finspong inrättades. På många flere ställen ses ock lämningar efter Hyttor, som blifwit ödelagda, sedan malmen begynt at tryta. Om thenna eller Wånga Bergslags ålder, kan icke något med säkerhet sägas, och lärer then näppeligen wara äldre än Hällestads Bergslag, fastän Jerntilwerkning så här som i Hällestad kan hafwa warit bekant i godt stånd wid pass år 1480, tå Ståltilwerkningen här blifwit gjord til Stenhuggningen wid Lindköpings Dom-Kyrko; hwarom Sokne-Männen weta berätta.

Soknen bebos af 1330 Själar, och består af 44 1⁄8 Bergsmans-Hemman, af hwilka 12 1⁄4 äro Skatte, 1⁄2 Krono, 24 5⁄8 Frälse, 5 Frälse-Säteri, och 1 3⁄24 Prestegården. Hon är en och en half mil lång, en mil bred, och gräntsar i Öster til Sjön Glan och Kullerstad, i Söder til Kimstad, Skrukeby och Sjön Roxen, i Wäster til Östra Harg, Wreta och Hällestad, och i Norr til Hällestad och Risinge. Wid pass 30 Insjöar äro här, uti hwilka fås åtskillig wälsmakande Fisk, dock icke til någon myckenhet. I synnerhet fångas en kostelig Braxen i Sjön Hårken, och stora Rudor uti en liten Sjö, som kallas Rudsjön. Fiskeri idkas här ganska sparsamt, emedan Allmogen anwänder sin mästa tid, jemte Hemmansbruket, wid Bergs-handteringen. Ännu äga the fleste Hemman tilräckelig Skog, men theremot liten Åker, och allenast nödtorftigt Hö, som dock är merendels starr. Mulbetet är til större delen på Skogarna. Bland Märkwerdigheter äro här, wid Orga Bruk, uti ett Berg 2 runda hål af 6 och en half alns widd åfwantil, och 5 alnars djup, hwilka kallas Jätte-kitlar; och hafwa the twifwels utan af samma, fast oss ej tilräckeligen bekanta, tilfällen, som andra dylika i bergen utrundada hål, blifwit förorsakada. Märkwerdigt är här ock på Resta Bys ägor ett högt berg, som kallas Weteklint, från hwilket man ser Norrköpings och Linköpings Städer, så wäl som många Sokne-kyrkor, tå klart wäder är; och äro på thes öfwersta klint lämningar af en Borg, hwars murar til en del ännu synas. På Torlunda ägor och thet så kallade Götberget är ock en Borg af ansenlig widd, med en förfallen mur af 2 a 3 alnars högd. Uti Soknen är widare märkwerdigt

1. Göstada, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkan, och har 18 a 20 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, nödtorftig Skog och Mulbete, nyligen anlagd Trägård, en Såg-Qwarn, och 10 rå och rörs Torp. År 1558 then 4 Apr. tilbytte sig af Kronan, Kammar-Rådet Jacob Tureson (Rosengren) på Grensholm thetta Hemman under frihet af Frälse, för andra Gods; men år 1650 rådde Helena Gyllenhorn, som war gift med Ingewald Krusbiörn til Wi, om Hemmanet. Therefter woro Landshöfdingen öfwer Wästmanland Baron Balthasar Gyldenhoff, och sedermera Hauptmannen Mårten Törnhielm, som hade Christina Gyldenhoff til Fru, ägare theraf. Sidst sålde Öfwersten och Riddaren Gref Johan Cronhielm Säteriet til Öfwersten och Riddaren Baron Carl Adlerfeldt, thes nu warande ägare.

2. Torlunda, af 3 och Ödisrödja af ett Hemman Frälse-Säteri, som är Ladugård til Grensholm i Skrukeby-Sokn, och brukas dels under Säterit och dels af Bönder. Thessa Hemman har äfwenock förbemäldte Kammar-Råd 1558, af Kongl. Majestet och Kronon, sig under frihet af Frälse för andre Gods tilbytt; och hafwa the alt sedan lydt til Grensholm.

3. Orga, Jernbruk på Skatte grund, består af en Hammare och 2 Härdar; nyttjar Wånga och Nora Tack-jern, och sänder Jernet til Norrköpings Metall-Wåg. På Bruksbacken har i fordna tider warit en Hammare, som Konung GUSTAV then Förste år 1542 skal hafwa låtit, genom Krono-Befallningsman Thore Skrifware, inrätta til en Stålsmedja; jemnwäl en Mas-ugn, uti hwilken Bergsmännen gjordt sin Månadsblåsning; men år 1635 then 20 Nov. såldes Hammaren med thes Ström och Lägenheter til Skatte, sedan alt här i 20 år legat öde. Then förfallne Hammaren och Mas-ugnen blef tå å nyo upbyggd, hwartil Kongl. Bergs-Collegium then 12 Nov. 1638 meddelte privilegium. Efter 6 års förlopp lades Mas-ugnen åter öde, och ses nu inga tekn efter honom, hwar han stådt. Bruket skattar årligen 4 Skeppund til Kronon, sedan påökning i Smidet bewiljades år 1747, och är nu Bruks-Patron Petter Agrell ägare af Bruket.

4. Lada, Bergsmans-Hammare, som är upbyggd för år 1649, har skattat årligen ett fjerdedels Skeppund til Kronon. Om Hammarens bestående resolverades i Kongl. Bergs-Collegio then 9 Dec. 1690.

5. Hundekulla är ock en Bergsmans-Hammare, som theslikes betalt til Kronon ett fjerddels Skeppund i årlig Hammar-Skatt, och har njutet förenämnde resolution af år 1690 äfwen til godo, til år 1758, tå afledne Öfwer-Intendenten De Geer på Finspong want privilegierne så wäl af Hundekulla som Lada Hammar-Werk, hwilka förrut länge stådt stilla.

6. Kyrkoherdens Boställe, belägit wid Kyrkon, enstakadt och skattlagt år 1708 ifrån ett till ett och 3 fjerdedels Bergsmans-Hemman, har 7 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng och Mulbete, samt nödtorftig Skog i Hagarna. Långt för år 1659 har til Prestegården warit ett Inventarium, beståendes af Kreatur och Husgeråds-saker med mera, hwilket Pastor, then ene efter then andra, altid njutit in natura, men blef, efter Ven. Consistorii utslag af then 6 Febr. 1754 förwandladt i contante penningar. Kyrkoherden har ock här förr njutit frihet för halfwa Taxen och Gården, såsom pag. 403 anfört är. Anders Wibiörnson blef här Pastor år 1754.

7. Capellans-Bostället Bællerum, hardt wid Kyrkon belägit, består af ett halft Krono-Hemman, och äger 7 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng och Mulbete, alt i Bylag, och nödtorftig Skog. År 1692 then 1 Augusti gafs Bostället af Kongl. Nåd, och är nu Sven Dryselius Capellan sedan år 1752.

4. TIÆLLMO, Consistoriel.

Af en gammal målning, som Curatus Ecclesiæ Andreas Petri år 1459 låtit giöra i Kyrkon, har man sedt, at hon then tiden blifwit kallad Tiallmo, förmodeligen efter then Tall-Moen, som hon är byggd uppå: dock har man ock anledning gissa, at hon i äldre tider heta Tylemo, efter Tylemo By, som ligger 3 fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och med sina ägor, för några hundrade år tilbaka, kan hafwa sträckt sig längre bort, än Kyrkan nu står ifrån Byn. Om Kyrkons egentliga ålder wet ingen här något berätta; men at hon är tämmeligen gammal, wittna thes tjocka murar. Troligt är, at hon i fordna dagar på längden blifwit tilbyggd, althenstund hon nu är 45 alnar lång och 16 och en half aln bred. Thet är dock wisst, at hon år 1704 utbyggdes på Norra, och år 1758 på Södra sidon, så at hon nu är både en ansenlig och stor Korss-Kyrka. År 1704 utwidgades ock Sacristian. Inuti är Kyrkan beprydd med en wacker Altartafla af Bildthuggare-Arbete, som uti bilder nederst föreställer Nattwardens utdelande, och theröfwer Christi bild med Törnekronan på hufwudet och ett förgyldt korss i högra handen: Hon är jemwäl med flere bilder beprydd, wäl målad och förgyld. Til kyrkon förärades hon år 1726 af Wälborna Jungfru Isabella Orchartoun på Hagewik, som henne til äreminne therpå ses anteknadt. Prädikstolen pryder ock sitt rum, anskönt han är gjord af Snickare-Arbete, dock med swarfwade stolpar uti thes 8 hörn, med knappar under och öfwer; och liknar målningen en röd och grönspräcklog Marmor. År 1696 blef han genom Församlingens sammanskott bekostad och upsatt. Bland alla Sokne-Kyrkor prålar thenna med ett ståteligit Orgelwerk, som år 1702 efter Branden i Upsala blifwit gjordt och ther upsatt, hwarifrån thet köptes för Tiällmo Kyrkos medel och här upsattes år 1741. Werket består af 16 stämmor, och är Principalen af fint Engelskt Tenn, och the öfrige piporna af Orgel-metall eller Bly. Adelige Familiæ-Grafwar är här endast Häradshöfdingens Johan Adlerclous, som murades år 1704. Klockorna hänga i Trästapel, emedan intet Torn är wid Kyrkon. Then större Klockon har warit guten år 1445 uti Kon. CHRISTOPHERS tid, och är omguten år 1712; sedan hon war remnad, samt har följande påskrift öfwerst omkring: Audite voco vos ad sacra venite. Pastore Samuele Sevenio Anno 1712. På Wästra sidon: Gutin i Norkiöping af Arenhardt Anno 1712. På then mindre Klockon läses öfwerst omkring: Gudi allena æran. På ena sidon: Guten första gången år 1682. Åter omguten med tilökning år 1751. Martin Lithun Pastor. Guten i Norkiöping af Mag. Hultman. År 1751 uti Februarii. På andra sidon:

När FRIEDERIK Swea Spira förde,
När ADOLF FRIEDERIK Kron-Prins war,
När man af Krig alsintet hörde,
När jorden ömnig årswäxt bar,
Då Göts jag om och fick nytt ljud
At kalla Folk till HErrans dyrkan
Och mana them at gå i Kyrkan
Ther bedja, tacka, lofwa GUD.

Neder omkring brädden af thenna Klocka äro 13 stycken gamla Penningar.

Soknens Inwånare utgjöra ett antal af mer än 1800 Personer, som bebo 61 1⁄4 Hemman, nemligen 15 3⁄4 Skatte, 11 7⁄8 Krono, 29 3⁄4 Frälse, 2 1⁄4 Frälse-Säteri, och 1 5⁄8 Prestegården; af hwilka 4 1⁄4 förr lydt til Godegårds och 8 1⁄4 nu lyda til Hällestad Bergslag: dock äro ej flere, än the til Hällestad Bergslag lydande Hemman, frie för Soldate-håld. Uti längden håller Soknen 2 och en half och uti bredden 2 mil. I Öster gräntsar hon til Hällestad, i Söder til Ljung och Christberg, i Wäster til Godegård, och i Norr til Swinewad Sokn i Närike. Tre Strömmar, som komma ifrån Qwarns och Hettorps Bruk, samt Lämnån stöta här tilsamman, och utgiöra then Ström, som går åt Hällestad, Finspong, Glan och Bråwiken. Större delen af Hemmanen äga här tilräcklig Skog; men någre hafwa aldeles ingen. Jordmån består af åtskillig Lera, Sand och Lättjord. Råg, Korn och Ärter trifwes icke på alla ställen, och äro här små Utsäden, men Starrhö nog, althenstund Soknen är upfyld med Måssar och Kärr, som hindra, at ej mer Åker upodlas kan; therföre idkar ock Allmogen så mycket trägnare Spik, Söm- och Hästsko-smide, jämte kålning til Bruken, och Skjutsning wid Gästgifware-Gården, som ligger wid Kyrkon, ther 2 Landswägar, i korsswis, stryka fram. På Markebo och Österby ägor fins anledning til rika Malmgrufwor fast än malmen är något rödbräckt, och äro för thessa inga Grufwor uptagne i Soknen. The bära nu namn af Måsgrufwan, Rönbäcksgrufwan, Utberget och Nyberget. Hardt wid Kyrkon är Tingstufwan, hwarest Ting hålles om Hösten och Wintren, men om Sommaren uti Hällestad Sokn, såsom förr bemäldt är: och afbildas uti Soknens enskildta Sigill en Hammare och en Tång, med skrift omkring: Tiællmo Herat Signet. Insjöar äro här åtskillige, och ibland them Linn, Ansjön och Stortron the störste, uti hwilka fångas Gäddor, Abborar, Braxen, Mörter, Siklögor och Ålar. Marknad hålles här then 9 Febr. af Linköpings, och then 28 Aug. af Skeninge Stads Borgerskap. Märkwärdige äro här 2 små Gölar, en half mil ifrån hwarandra, som kallas Garpe-Gölar eller Pölar, wid hwilka man funnit förråstada Wärje-klingor, Spårar och Skäktor, och wil sägas, at på platsen mellan them ett Felt-slag eller Skärmütsel stådt, hwilket förmodeligen lärer skedt uti Kon. ALBRECHTS tid, tå Han förde in i Landet Tyskt Krigsfolk, som här kunnat lämnat namnet efter sig, ty ordet Garp bemärker och wil säga ett och samma som Tysk. Märkwerdiga Fastigheter i Soknen äro

1. Johannisberg, som ännu år 1726 hette Hagewik, och består af 2 Hemman Frälse-Säteri, och Ånårfwa af ett fjerdedels Hemman dito, som warit Ladugård thertil, och nu är afhyst, ligger 2 fjerdedels mil ifrån Kyrkon wid Sjön Linn, och har ett större och 2 mindre Stenhus, samt gården omgifwen med stenmur. Här äro 10 a 12 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, godt Mulbete och Fiske, nödtorftig Skog, wacker Trägård, en Tull-Qwarn med 2 par stenar, 13 och 7 ottondels underlydande Bonde-Hemman, och 7 Dagswerks-Torp. De Geers Familien har först ägt Säteriet, som blifwit såldt til Öfwerste-Lieutenanten Johan Orchartoun. Efter hans död innehades thet af Majoren Marcus Reenstierna, som ägde förenämnde Öfwerste-Lieutenants StjufDotter Christina Schlejser. Hon trädde i andra giftet med en Toutin, och kom Säteriet omsider til åfwannämnde Öfwerste-Lieutenants enda köttsliga Dotter, Fröken Isabella Orchartoun år 1704, hwilken thet för sin död försålde til BruksHerrn Johan De Geer på Godegård, som lät först kalla Säteriet Johannisberg. Efter hans död tilföll thet Sonen Capitain Alexander De Geer, som sedermera försålde thet til framledne Öfwer-Intendenten Lovis De Geer på Finspong: och är nu thennes Son, Kammar-Herrn Johan Jacob De Geer, ägare theraf.

2. Trosby, Lieutenants-Boställe wid Cavalleriet och Öfwerste-Lieutenantens Compagnie, ligger goda 3 fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett Hemman Krono med 5 tunnors Utsäde, 60 lass Hö, en Hage til 8 Kor, och nödtorftigt Fiske.

3. Stora Yxhult, Häradshöfdinge-Boställe af ett Hemman Krono, som ligger en artondedels mil ifrån Kyrkon, och har haft 8 a 9 tunnors Utsäde, nödtorftigt Hö, godt Mulbete och Skog: bebos och innehafwes nu af Assessoren och Häradshöfdingen Samuel Uggla, som tog emot Bostället, tå thet war så godt som i lägerwall både til häfd och byggnad, men har therå sedermera låtit upsätta en ny Byggning med flera nödwändiga byggnader wid Gården, samt 5 stycken nya Torp på ägorne, med en Husbehofs Mjöl-Qwarn af ett par stenar, hwarwid, Höst och Wår, all Gårdsens och Torparnes Torrmäld kan malas: jemwäl ock, låtit uptaga 15 tunneland ny Åker; uprödja Ängarna, som af Skog började aldeles öfwerwäxa; med mycket arbete låtit i stånd sätta wägen til och ifrån Gården, hwaraf man förrut, icke utan största swårighet, sig betjena kunnat; och tillika låtit uptaga och stensätta en ny Källa, Gården til största förmån, i anseende til then förrut befundna brist på watn både för Folk och Kreatur tå stark torka infallit, med mera: Hwilket alt åfwannämnde Assessor til heder och beröm, och androm til efterdöme lända bör.

4. Skinnarbo, Jernbruk, består af en Hammare och en Härd; ligger på Skattegrund; blef privilegeradt then 7 Dec. 1705; fick tilökning på smidet, til 250 Skeppund then 19 Junii år 1736, och skattar årligen til Kronon 2 och ett halft Skeppund. Watndrägten är ej altid tilräcklig året om. Kålen tilwerkas på egna Skatte-skogar. Grufworna, hwarpå Bruket är funderat, ligga i Södermanland, och tilwerkas Jernmalmen wid Folkströms Mas-ugn. Jernet sändes til Norrköpings Metall-Wåg, och äro Carlsonske Arfwingarne Ägare af Bruket.

5. Hettorps Bruk är Skatte, och har långt tilbaka en Knip-Hammare stådt then Qwarnen står. Knip-Hammaren flyttades och upbyggdes år 1695 ther nu Jern-Hammaren är, som år 1743 then 10 Febr. fick privilegium at få smida årligen 300 Skeppund, och blef Skattlagd til 3 Skeppund årlig Hammarskatt til Kronon. Jernbruket består af en Hammare och 2 Härdar; har tilräckligt watn, och kål från egne Skogar. Jernet sändes til Norrköpings Metall-Wåg. Här är ock en Mas-ugn, uti hwilken Tack-jernet tilwerkes af förrut nämnda Grufwors malm i Soknen, och egna Grufwors malm från Närike och annorstädes. Äfwen är här en Såg och Mjöl-Qwarn med 2 par stenar, som går hela året. Tiselllska Sterbhuset är häraf ägare.

6. Læmnån, Jernbruk på Frälse grund, består af en Hammare med 2 Härdar, som blef hitflytt ifrån Finspong, och upbyggdt med Kongl. Bergs-Collegii tilstädjelse af then 25 November 1727. Watn-drägten så wäl som Skog är här tilräcklig, och tages Tack-jernet wid egne Mas-ugnar. Jernet sändes til Norrköpings Metall-Wåg. En Såg och Mjöl-Qwarn med 2 par stenar är här ock, som med Bruket lyda til Finspong.

7. Förutan Hettorps Mas-ugn är ock en gammal Bonde-Hytta i Soknen, Sliparehyttan kallad, som lyder til Hällestad Bergslag, och nyttjas af åtskillige i Bergslaget, men är för malmbrist skul sällan i bruk. Wid Grytbäck och på flere ställen i Soknen äro Hamrar, wid hwilka Tenar utsträckas til Spiksmidet.

8. Kyrkoherdens Boställe wid Kyrkon belägit, består af 5 ottondels Hemman, och har 5 tunnors Utsäde, samt någorlunda tilräcklig Äng. Thertil lyder ock Stom-Hemmanet Kopparfall, som ligger 3 ottondels mil ifrån Prestegården, och til en fjerdedel uti Kneckthåll, hwarwid äro 3 tunnors Utsäde, tilräckligt Hö, något Mulbete, och Skog til husbehof. Stom-Hemmanet gaf Hertig JOHAN then 12 Octobr. 1612 i stället för Hemmanet Erfwedstorp, som Kon. JOHAN III gifwit then 24 Augusti 1576. Under Prestegården lyder ock en Äng, som kallas Bälingstorpet, och en Åker, som fordom hetat Länsmanslyckan, hwilket Hertig JOHAN gifwit i Tiällmo then 28 Nov. 1610. Nu warande Kyrkoherde Mårten Lithun tog emot Pastoratet år 1737, och har wid Prestegården upgjort så när 5 tunnelands ny Åker, anlagt en Trägård med 74 fruchtbärande Trän af åtskillig slag, uptagit en ny Äng om 6 lass Hö, och uprögt af Utmärk wid pass 12 tunlands widd, som kan gjöras både til Åker och Äng; hwilket man här billigt nämna bör, androm til eftersyn.

9. Mislunda, Capellans-Boställe, ligger en god mil ifrån Kyrkon, och består af 5 ottondels Hemman. Thertil äro 3 tunnors Utsäde, liten och beswärlig Äng, knappt Mulbete och liten Skog. Klockare-Jorden wid Kyrkon, af en och en half tunnos Utsäde, och litet Hö, brukas äfwen af Capellan. År 1755 antog Samuel Sevenius thenna Sacellanien.

5. RISINGE, Consistoriel.

Kyrkan har i början warit byggd til Offer-Kyrka, och Jungfru Marie helgad, som thes gamla Altartafla tycks bestyrka, på hwilken Marie Himlafärd afbildas. Thet bestyrker äfwen följande ord, som stådt på then år 1682 omstöpta stora Klockan: Ulf mek stöpte Gudi til lof ok Jomfru Maria, i wördigare Faders Bisp Johans tid, årom efter Gus byerd M.D.VI. ok XX. (1526). Tre eller 4 gånger är hon tid efter annan tilbyggd, och sidst Ny-Kyrkan med Sacristian år 1738. Från Norrköping räknas 2 och 3 fjerdedels mil til Kyrkon, och står hon på Krono grund, hållandes i längden 59 och en half, och uti bredden 22 och 3 fjerdedels alnar. Predikstolen af Bildthuggare-Arbete med bilder är til Kyrkon förärad af Majoren Knut Svensson Ödla för år 1652, och ses Ödla-Wapnet på Prädikstolen, samt på Prädikstols-dören orden af Luc. II:v.28. Salige äro the, som höra Guds ord, och göma thet. Orgelwerket består af 7 stämmor. Från Påwetiden är ännu i förwar Jungfru Marie bild med barnet, ett Rökelsekar af malm, och ut utholkad Gråsten, som Munkarne haft wigt watn uti. I Kyrkon ligga begrafne Knut Svensson Ödla til Börsjö och Alfstad, som warit Major wid ÖstGötha Cavallerie; blifwit född år 1592; adlad 1632, och dödt 1652. Ther hwilar ock Öfwersten och Commendanten öfwer Marstrand, Johan Laurin, som afsomnat år 1698; och Öfwerste-Lieutenanten Anders Persson Utter til Kålstad, som aflidit år 1640; samt Salomon Skutenberg, som dödt år 1693. Intet Stentorn är wid Kyrkon, utan ett litet af Träd öfwer Choret, och ett dylikt öfwer Sacristian. Til år 1684 har Klockstapeln stådt på Kyrkogården, tå han blifwit flytt utom Ringmuren, ther han nu står på ett glatt berg; och läses på then mindre Klockon, som hänger uti honom:

Venite plangentes	audite credentes
Orate fidentes	abite laudentes
Christen själ	Hör til wäl,
Kom bär fram	Gud är gram,
Gjör sann bot	Salig fot
Genom Pest	Och thernest
Hungers nöd	Har bragt död,
Samt krig swårt	Thet oss hårdt
Twingar än	Men si sän
Konung CARL	Som en karl
Fridt sig från	Turkars band
Blir wisst land	Til sjö strand
Wärjadt wäl	At kropp själ
I Guds hus	af trons ljus,
Lyckligt må	Sällhet nå.

Twänne märkwerdige händelser, som i Kyrkoboken äro anteknade, wil man här nedanföre anföra^[12].

Uti Soknen bygga och bo öfwer 1612 Personer, och består hon af 90 7⁄13 Hemman, hwaribland 10 3⁄4 äro Skatte, 3 3⁄8 Krono, 66 1⁄12 Frälse, 8 3⁄8 Frälse-Säteri, och 2 Prestegården. Af förenämnda Hemman räknas 14 1⁄12 til Wånga och 2 til Hällestad Bergslager. I långliga tider har Soknen haft Bergslags Privilegier; men som Grufworna til större delen, för Malmbrists skul, lades öde, så behagade Höga Öfwerheten, genom utslag af then 7 Julii år 1681, gjöra then ändring, at wid pass tredingen af Soknen fick behålla Bergslags-privilegier, och then öfrige delen lades under Landslag. År 1550 skal fjerdedelen wid pass af thenna Sokn blifwit lagd til Wånga Pastorat, hwilket ännu så warit år 1633; hwarefter Hemmanen åter lades til Risinge. Soknen har af ålder legat i Bråbo Härad, och haft gemensamt Tingställe med Qwillinge, Eneby, Hällestad, Skedewid och Rägna Soknar på Slätmon i Eneby Sokn; men emedan Häradet war för widsträckt, har Risinge sökt, redan för år 1604, delning, och fått sitt Tingställe i Soknen, hwartill tå Hällestad, Skedewid och Rägna blifwit lagde: och stadfäste Konung GUSTAV ADOLPH Häradets delning år 1621 then 31 Maji; dock med förbehåll för Sig och efterkommande Konungar, at låta alla Soknarna komma åter under ett Tingslag, om thet så skulle behöfwas. Samma år bekom ock Risinge Tingslag sitt eget Insegel, som är en Bonde i gammal klädebonad med en yxa på högra axeln och ansichtet wändt åt sin högra sido, hwaromkring står: Risinge Tingslags insegel: och bewiljades Sigillet af Konung GUSTAV ADOLPH, år 1620, likmätigt thes Bref på Pergament skrifwit, hwarunder Sigillet finnes afritadt, som förwares i Härads-Kistan. År 1639 then 16 Sept. ses Ting wara hållit här wid Risinge med Wånga Sokn, och straxt therefter finnes Wånga Bönder anteknade ibland Risinge Nämndemän, hwaraf slutes, at Wånga, som ligger i Memmings Härad, tå blifwit lagdt til thetta Tingslag, hwarom redan uti Wånga Sokns beskrifning nämndt är. Soknen håller fullkomliga 3 mil i längd och bredd, och gräntsar i Öster til Simonstorps Capell, i SödOst til Eneby, i Söder til Löt och Kullerstad på Södra sidon om Sjön Glan, i SödWäst och Wäster til Wånga, i NordWäst til Hällestad, i Norr til Rägna, och i NordOst til Skedewid. Öfwer 119 stycken större och mindre Sjöar ligga i Soknen, af hwilka en del af Glan, Dåwern, Bönarn, Bleken, Blekelången, Ormlången, Östgjuten, Melgjuten, Wästgjuten, Näffsiön, Kjäxen och Hållpen äro the störste, och är ingen af thessa under en fjerdedels mil lång. Uti them fångas så wäl med Winter- som Sommar-Not kostelig Braxen, Gädda, Abbor, Mört, Gös, Sutare, Asp, Lögor, Lax, Ål, Sarfwar, Rudor, Laxar och Nors. Girs finnas i 2 sjöar wid Ramstorp, så stor som lagliga Abborar. Twå Strömmar, utom små Åar, rinna genom Soknen, nemligen Finsponga Ström, som kommer från Hällestad och faller i Dåwern, och en annan, som drifwer Börgjöls, Lortorps, Börsjö och Ysunda Hammar-Werk, och går i Glan. Skogen är mycket utödd wid Skatte-Hemmanen; men wid Frälse-Hemmanen är ännu ansenlig Skog. Ekar finnas ej många, utan är för Tall, Gran, Björk och Asp här wäxlig Jordmån. Närmast omkring Kyrkan är mäst en hård, hwit och grå Lera, och upåt stora Skogbygden Sand, Ler och något Swartmylla. Wid alla Bonde-Hemman är litet Utsäde, men tilräcklig Äng och Betesmark; dock är här tilfälle wid Måssor och Kärr at upodla mer Åker, och få öfwerflöd på Äng och Mulbete. På Dåfwerstorps ägor hafwa förr warit Grufwor, som blifwit kallade: Garpe, Gettorps, Henne, Abrahams, Ällge och Kettle Grufwor, som ingen wet när the blifwit uptagne; men 1673 års relation förmäler, at brytning i them skedt år 1658. Nu äro the alle öde. På Sätra ägor har ock warit en urminnes gammal Grufwa, som å nyo blifwit uptagen år 1669, men efter 2 års förlopp, ödelagd. På Lortorps- Granstorps och Flasbjörke ägor ses ock ödelagda Grufwor. Nu för tiden bryta Risinge Bergsmän endast uti Storgrufwan och Kärrgrufwan, som äro i Risinge belägne, och gifwa rödbräckt Jernmalm, och uti Tollskeps-grufwan, som ligger i Wånga, och gifwer kallbräckt Jernmalm, efter hwilken the, med then rödbräckte utblandad, få godt Tack-jern. All malmen som brytes förslår dock icke til mer än en enda Bergsmans-Hytta; hwaremot öfrige Allmogen kålar til Bruken, och förer Jern, Plankor och Wed til Norrköping, at therigenom understödja hushållningen, och betala Krono-utskylderna; althenstund Gårdsbruket ej förslår til brödfödan. Fordomdags hafwa här warit åtskilliga Bergsmans-Hyttor, såsom wid Lortorp, Granstorp, Börsjö och Hemmingstorp, eller rättare sagt Fall; af hwilka the förre längesedan blifwit ödelagde, men then sidsta eller Fall, som först år 1649 blifwit upbyggd, för några år sedan, tå Hyttelaget lades til Erstorpe Hyttelag, hwilket är urminnes gammalt. Förr har Allmogen hållit nog Getter, hwilkas myckenhet är dock nu ansenligen förminskad, och warda nu i theras ställe Får af godt slag försörgde. Til Soknens stora förmån äro här 5 Mjöl-Qwarnar, som gå Höst och Wår. Allmänne Wägen mellan Norrköping och Örebro går här igenom. Wid pass 3 ottondels mil ifrån Kyrkan ses en ödelagd Swafwelgrufwa. Wid Glan och Näfsjö Ö äro Kalkberg af hwilka brännes til husbehof af the närmast boende, när thet behöfes. Utom the många Sjöar i Soknen äro här ock kosteliga Källor, dels med mineral-watn uti, och dels med annat smakeligit watn. År 1754 förstördes en stor flat Sten, som låg wid Kyrkon på andra små stenar uphögd, hwilken i Hedendomen säkert warit Offer-Sten^[13], och i Christendomens början gifwit anledning til at bygga Kyrkan ther hon nu står. Ättebackar med sina Bautastenar och upresta Hallar, äro här många icke långt ifrån Ölstad och Lundby Byar, utom flerestädes, som wittna, at fastän Soknen är mycket bergig och Skogig, så har likwäl här länge i Hedendomen warit Åboer. Många Gårdars namn intyga äfwen thetsamme, hwilka blifwit kallade efter the i Hedendomen brukelige namnen; til exempel: Gomma af Gomar, Gumir eller Gymir, som förmodeligen har sitt ursprung af thet gamla Schytiska ordet Gumi, och betyder en Anförare eller then förnämste i Sällskapet, hwaraf ordet Brudgume tagit är^[14]; Ringtorp af Ringwed eller Ring, med hwilket namn then kallades, som af Menigheten, i ring stående, blef wald til Anförare och Hufwudman^[15]: Ingestad af Ingo: Tummetorp af Tume: Börsjö af Björn, och Ramstorp af Ramunder eller Ramur, som betyder en förträffelig stark^[16]. Här äro ock än fler wedermälen, som bestyrka, at Jättar, Resar eller Risar långt tilbaka bodt här, och lämnat namnet efter sig; ty när man anser Soknens eller Kyrkans namn, så finner man, at hon har thet af Resar eller Risar, och thet gamla ordet Inge, som betyder upodlade och uprögde marker, och wil så mycket säga, som Risarnas uprögde mark; widare kallas ett Berg på Ösby Gärde Risberget; en Udde uti Glan Risenäs, och en Källa på Lundby Gärde Jättekällan. Thertill kommer ock en myckenhet af the så kallade Jättekittlar eller Grytor, som finnas i Soknen, icke allenast när wid Kyrkon, utan ock på många andra ställen. Thet wil påstås^[17] at dylike Kittlar eller hål i bergen hafwa genom watnets hwirflande med en sten blifwit förorsakade: men som här ganska många äro högt uppe i bergen, hwarest, efter Syndafloden, knappt någon sjö öfwerflödat, och Allmogen af sina Förfäder fått för sägen, at kalla them Qwarnar, uti hwilka Hedningarna sönderkrossat och malit thet lilla förråd af Säd, som the kunnat ägt, hwartil the förmodeligen med händers werk först blifwit uthuggne, och sedan genom bruk djupare och widare, så thorde ock thetta wara en orsak til theras början och warelse. Plinius gifwer anledning at bifalla thetsamma, tå han säger: "At i början, förr än bakning upfants, hafwa Menniskiorna af Säden tilredt sig en Gröt, på sådant sätt, at the, i brist af Qwarnar, som ej än tå woro upfundne, hafwa wäl torkat Säden wid elden, sedan stött och malit thensamma sönder uti håliga bergsgropar eller emellan stenar och tillika med watn, en sådan spis theraf tillagat, som kallades Cibus camalis, thet Aurelianus omtalat"^[18]. På Ingestads Gärde är en af 6 och ett fjerdedels qwarters djup, och af lika så stor widd; samt en annan af 3 och ett fjerdedels qwarters djup, och 2 och 3 fjerdedels qwarters widd; ther ock klarligen ses, at jemte them äfwen en ganska djup och stor Kittel warit, hwars ena sida är utbräckt ifrå berget. På botnen äro the alle kupige, som Grytor, och djupast midt uti. Jemte Glan wid Ängnäs ses lämningar efter en byggnad, som warit i längden 27 och i bredden 16 alnar, hwarunder en Källare warit af 13 alnar i fyrkant inom murarna. Ibland gemene Man är en sägen, at ther bodt en Fylkis Konung eller Hjelte, som fört Krig med sin Granne på Swertinge i Eneby Sokn; och at han om nattetid, tå wädret fogat sig efter hans upsåt, har med en Timmerflotta, som han fört öfwer Glan och tändt elden på, lagt Swertinge i aska. Thetta lämnar man therhän: men troligt synes, at Ägaren til Ringstadholm förstört Ängnäs, althenstund Ringstaholm blifwit bibehållit tils nyare tider, och man på landet i Bergsmullen wid Ängnäs har för några år sedan funnit kulor eller kädjelod, af lagliga rofwors storlek, med jernlänkar uti; sådana som i fordna tider blifwit fästade wid skaft, at slå med^[19]. Thetta utmärker, at fiendteligheter warit ther å färde, hwarigenom Ängnäs blifwit förstödt; och är thet oförnekligen länge sedan skedt, emedan uti thes källare står en Ek upwäxt, hwars bål är 6 alnar i omkrets. Följande Fastigheter äro märkwerdige i Soknen:

1. Finspong, Frälse-Säteri af 2 Hemman, hwartil Öfwersätter, af ett Hemman Frälse, är Ladugård. Thertil äro 18 a 20 tunnors Utsäde, ansenligt Hö, som genom ängarnas årliga förbättrande mycket ökes, nödtorftigt Mulbete, Fiske til husbehof, ansenlig Skog, präktig Trägård, med Orangerie, som blef inrättadt år 1742, Humlegård af 200 Kupor; stort Tegelbruk til 30 a 35000 uti bränningen, dock endast til husbehof, Mjöl-Qwarn med 3 par stenar, en Såg-Qwarn til husbehof, 11 rå och rörs dagswerks-Torp, och 16 Torp på 2 thertill indelte Frälse-Hemman. Säteriet ligger 5 ottondels mil ifrån Sokne-Kyrkon, och har ett ganska stort och präktigt Stenhus, hwartil grunden lades then 23 Octob. år 1668, af Assessoren i Bergs-Collegio, Lovis De Geer, Herre til Finspong, Ringstaholm, Fossala, Ekesund, samt Rhynhuysen och Nieuwael i Holland, och ses Stenhuset efter thes fordna utseende aftagit uti Kongl. Råd. Gref. Eric Dahlbergs Svec. Ant. & Hod. Nu warande Ägares Fader, Öfwer-Intendenten Lovis De Geer, har sedan år 1742 ökt prydnaden af Stenhuset med ansenliga Flöjlar och annat mer, som fägnar en Åskådare, och, har sin Saliga FaderFader til åminnelse, låtit upsätta i stora Stenhuset 2 Taflor med följande påskrift, til hwilken then lärde Herren sjelf war Auctor:

Spectator.
Ædes. quas. cernis.
A. Privato. exstructas. a. Privatis. possessas.
Nimis. forte. sumtosas.
Noli. tamen. invidere. possidenti.
Ut.
In. ornamentum. patriæ. non. ad. ostentationem.
ædificatas.
Æquo. animo. considera.
Primum. posuit. lapidem.
Anno. MDCLXVIII
LUDOVICUS DE GEER.
In regio Sveciæ Metallorum Collegio Assessor,
Dominus in Finspong, Ringstadholm, Fossala,
Ekesund, Rhynhuysen et Nieuwael,
VIR
Nobilis genereosus,
Omnis ostentationis inimicissimus,
Longiori ævo Dignissimus;
Sed Cui
Prefectis ædibus vix frui licuit.
Mors interveniens
Anno MDCXCV
Reliqua, quæ extra Domum desiderabantur,
Perfici negavit,
Nepoti
Ludovico De Geer,
Ea quæ in area et horto vides ædificia,
Extruenda reliquit.
Spectator et hospes!
Omnibus,

Si, quæ sunt, commodis
utere et fruere;
Et Tibi et Amicis
Patent Ædes.
Hoc onum a Te petit Possessor.
Adversa omnia quæcunque sint, ut avertat
Supremum Numen,
Fervidus precare!
Vale!

På andra Taflan läses föregående på Swenska:

Åskådare!
Missunna ej Ägaren
Thetta thes Hus,
Skönt thet torde synas något för dyrbart
Af en enskildt at wara byggdt,
Af enskildte at besittas.
Ej skryt, ej öfwermod;
Nöjet at pryda et kärt Fädernesland
Hafwer gifwit orsak til thenna byggnad.
Första Stenen lades år 1668, then 23 Octobris
Af
LOVIS DE GEER,
Fordom Assessor uti Kongl. Bergs-Collegio,
Herre til Finspong, Ringstaholm, Fossala,
Ekesund, Rhynhuysen och Neeuwael.
En Man
Ädel til stämma, ädel til tankesätt,
Fiende af alt prål,
Werdig at hinna til mognaste ålder:
Men then dock näppeligen fick nyttja
Sin nya boning.
Döden
Then honom år 1695 för tidigt bortryckte
Förnekte honom tillägga
Hwad äfwen utom Huset wara borde.
Han lämnade sin Sonason
LOVIS DE GEER

At ifrån 1742 til 17--^[20] bygga
Alt hwad på Gården och uti Trägården upsatt är.
Åskådare och Gäst!
Nyttja the beqwämligheter tu här kan finna,
Tig och alle ädelsinte Wänner
Står Huset til tjenst:
Et enda äskar Ägaren utaf Tig:
Önska och bed
At
Herren
Alla olyckor täckes afwända!
Far wäl!

Här ses ock ett ganska wackert Bibliotheque, och många andra curieusa inrättningar af Swarfkamrar och dylika Werkstäder. Man må ej eller förtiga thet ganska kosteliga och allmänt bekanta hundra fjorton åriga Öl, som här finnes, hwilket kallas Mor-Bror, (af hwad tilfälle wet ingen) och blef bryggde af Spellt-Malt år 1646 af en Wallonska wid namn Lina Goffin, sig til åminnelse i sådan quantité, at 10 a 12 Styck-Fat, hwarthera om 8 a 9 Oxhöfders innehåll, på en gång theraf fyldes, hwaraf nu för tiden wid pass tjerde parten af ett sådant Fat är i behåll; och är besynnerligen märkwerdigt, at aldrig någon droppa dricka blifwit påfyld sedan Ölet bryggdes och fyldes i Fatet, så at thet nu är en kraftig medicin wid wissa tillfällen.

Wid Säteriet är ett ansenligit Styckbruk, som är thet endaste i ÖsterGötland, och tilwerkas här årligen en myckenhet Canoner, som til större delen föras til Norrköping och skeppas til Holland, at ther säljas. Här är ock en ansenlig Mas-ugn med 2 pipor, på Bruksbacken. Wid strömmen, som anses för Krono, äro äfwen på Frälse grund 2 Stångjerns-Hamrar med 4 Härdar. Till thessa Werken är en ansenlig Skog til byggnings-timmer, redskapswerke och kålning, på fler än 60 therunder lydande Hemman; jemwäl tilräckligt watn året om, så at, änskönt i mycket stark torka Hammar-Werket måste stå stilla, dock Mas-ugnen och Gjutningen äro i ständig gång: hwarigenom, utom Betjenter, Smeder, Mas-ugns-, Gjuteris- och Grufwo-Arbetare, samt Torpare, öfwer 300 Personer med Qwinfolk och Barn här hafwa sin födo. Til theras Själa-skötsel har Herrskapet, ifrån Brukets början, stadigt hållit Bruks-Predikant intil år 1695; men emdan ifrån then tiden intil år 1741 här intet Herrskap ständigt warit boende, så har icke eller någon Prest haft syssla, förr än år 1742, tå åter en antogs, och hålles nu ordentelig Gudstjenst i högra Flöjeln af Stenhuset, hwarest är en Kyrka eller Hus-Capell. För Styckbruket och Mas-ugnen betalas til Kronon efter contract, hwarom härefter widare nämns; och för Jern-Hamrarna 8 Skeppund årlig Hammarskatt, sedan man år 1737 then 25 Febr. fick påökning til 800 Skeppund årligt smide. Bruket har egna Grufwor i Wånga och Hällestad Berglager: dock köpes til blandning någon Malm från Nyköpings-orten, och stundom ifrån Utön; som ankommer sjöledes til Norrköping, och föres en fjerdedels mil öfwer land therifrån til Fiskeby, och widare öfwer Sjöarna Glan och Dåwern på Skutor til Finspong: hwarifrån Skutorna återföra Canoner och Jern, som sedan föras Landwägen til Norrköping, at ther utskeppas. Til Stång-jernet nyttjas Frälse-Skatte-Böndernas Tack-jern, som blåses i Bergslagen, och något Nora Tack-jern til blandning.

Förenämnda Bruk har af ålder warit ett Krono-Bruk, som bestådt af Mas-ugn och Hamrar, hwilket så wäl Kon. JOHAN then Tredjes bref af then 22 Febr. som Hertig JOHANS af then 12 Febr. och then 19 Nov. 1609 intyga. Bruket blef then 14 Augusti 1618 inventeradt til Wilhelm Gillisson De Besche, som thet samma, å Lovis De Geers wägnar, arrenderat tillika med hela Finsponga Län, efter Kon. GUSTAV ADOLPHS bref af then 12 Oct. 1619, tå De Besche, i stället för then lilla Mas-ugnen, som Bergs-Männen gjorde sin Månads-blåsning uti, lät å nyo upbygga en Mas-ugn med 2 pipor af idel sten til Styckgjuteriet, 3 Bärwindar, 6 stycken Hamrar med 12 Härdar, och theribland en Stålhammare: men år 1641 then 11 Sept. köpte, och år 1645 then 23 Nov. bekom bemäldte De Geer af Kronon thenne Egendom med alla krono-Gårdarna i Finsponga Län mot then fordran han ägde för the år 1644 ifrån Holland utrustade Krigs-Skepp mot Konung CHRISTIAN then Fjerde i Danmarck, tå Götheborg war insperradt. Sedermera och efter 1655 års Riksdags Beslut ansågs Bruket för en Kronones omistande Bergslag^[21], och förklarades både Bruket och en myckenhet Hemman år 1685 såsom Kongl. Majestet och Kronan hemfallit: hwarefter Assessoren Lovis De Geer præsterade arrende efter Kongl. Cammar-Collegii contract af then 20 Febr. samma år. Sedermera erhölt thenne De Geer på Kongl. Majestets allernådigste bewillning af then 22 Junii 1689, Kongl. Cammar-Collegii contract, at han samt hans Barn och efterkommande til ewerdeliga tider, skulle, mot årlig afgift af 600 Dal. Silf:mt, så behålla thetta Bruk med thes adpertinenter och dependencier mot wissa stipulerade förmåner och rättigheter, efter contractets innehåll. Innan man lämnar Finspong, bör ej förtigas, at här nyligen blifwit byggdt ett ansenligen stort Hospitals-Hus af sten, uti hwilket månge Gamle och Fattige komma at underhållas för Bruks-Ägarens Räkning. Nu är Kammar-Herrn Johan Jacob De Geer Herre til Finspong.

2. Stiernwik, som til år 1749 kallades Börsjö, består af 2 och ett halft Hemman Frälse-Säteri, och ligger en half mil ifrån Kyrkon; har stenhus, 12 tunnors Utsäde, några och 90 lass Hö, tilräckligt Mulbete, nödtorftig Skog, jemwäl til kålning, Fiske til husbehof, ett och 7 ottondels Bonde-Hemman, 14 Dagswerks-Torp, Mjöl-Qwarn med 3 par stenar, och en Såg. Thertill lyder Börsjö Jernbruk af en Hammare och 2 Härdar, som står på Frälse grund, och blifwit upbygdt år 1640 af Majoren Knut Ödla med 4 Hamrar och 7 Härdar, samt en Kniphammare, som i brist af tilräckelige kål alt lades öde, undantagandes en Hammare, som Landshöfdingen Udde Ödla lät reparera och å nyo bygga. Thes privilegium är confirmeradt then 11 Oct. 1689, samt then 9 Dec. 1690. I årlig Hammarskatt betalar thet til Kronon 3 och ett halft Skeppund, och har fått afslag på högre smide then 28 Nov. 1737. Watndrägten är ej serdels ymnig, men kål fås tilräcklige från Ägarens Frälse-Hemmans Skogar. Tack-jernet köpes ifrån Wånga och Nora Bergslager, och sändes Jernet til Norrköpings Metall-Wåg. År 1721 then 26 Apr. privilegerades Kniphammaren, som här å nyo blifwit inrättadt, men står nu stilla på någon tid. Ansökning, at få köpa Tack-jern til honom, afslogs then 4 Nov. 1731. Egendomen har warit Ödla Familien tilhörig, och är såld til Majoren Gabriel Gyllenstål. Efter hans död tilföll han enda Dottern med andra giftet i arf, hwilken war gift med Capitain Charles Durietz, och efter hennes död Barnen samfäldt, som sålde honom til Öfwer-Intendenten Lovis De Geer; och är han nu Ägaren af Finspong tilhörig.

3. Källstad, Frälse-Säteri af ett Hemman, hwarunder Sjögesäter ett ottondels, Knifsäter ett ottondels, och Michelstorp ett ottondels rå och rörs Hemman lydande äro. Säteriet äger 18 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, Mulbete och Skog, godt Fiske, Trägård och Humlegård, litet Tegelbruk, Mjöl-Qwarn med ett par stenar, som går Höst och Wår, Såg-Qwarn, och 10 rå och rörs Torp. Thenne Egendom ligger en och en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och blef som Skatte donerad af Hertig JOHAN på Stegeborg then 19 Oct. 1613 til Secreteraren Peer Månsson, hwarå Konung GUSTAV ADOLPH, på Norrköpings besluts wilkor af år 1604, gifwit confirmation i Stockholm then 26 Apr. 1620; och har Peer Månssons Son, Öfwerste-Lieutenanten wid Uplands Regemente, Johan Pæderson Utter, fått Drottning CHRISTINÆ confirmation i Stockholm then 15 Julii 1645. Igenom köp är Öfwersten och Commendanten öfwer Marstrand, Johan Laurin, blefwen ägare thertil. Therefter har Brigitta C. Liljenstrahl, som war gift med Ryttmästaren Friedrich von Schneidau, ägt Egendomen, hwilken nu är theras Barn tilhörig.

4. Ekön, förr kallad Öna, Frälse-Säteri af ett halft Hemman, hwarunder Frälse-Säteriet Åsunda, i Wånga Sokn, af ett Hemman är afhyst, ligger på en Ö, en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har 14 tunnors utsäde, tilräcklig Äng, swagt Mulbete af Skogens tilwäxt, ansenlig SKog, kosteligt Braxen- och annat Fiske i Dåwern, Humlegård til 300 stänger, och 6 rå och rörs Torp. Fru Mærta Ulf, som ägt en Kagg, Sonen Öfwersten Matthias Kagg, Skutenbergar och Revisions-Secreteraren Fægerstierna hafwa warit ägare theraf; och sålde then sednares Änke-Fru, Friherrinnan Gertrud Hoghusen Säteriet til Öfwersten och Riddaren Anders von Niroth, som thet försåldt til afledne Hoff-Intendenten De Geer på Finspong.

5. Lortorp, nu allmänt kalladt Lotorp. Jernbruk på Frälse grund, af en större och mindre Hammare och 3 Härdar, hwartil Lorstorps, Grostorps och Härstorps Skogar, samt Flasbjörke-Humpen äro anslagne til kålning, äger tilräckeligit watn. Hammaren upbyggdes år 1635 af Bruks-Patron Gillis De Flon, hwars Son Johan blef adlad år 1674, och blef thes privilegium confirmeradt then 9 Dec. 1690; har fått tilökning i smidet then 25 Maji 1742, til 600 Skeppund, hwarunder begripes thet smide, som til ämnen för Rörplåtar uti then här uprättada Manufactur-Hammaren tilwerkas, och betalar 6 Skeppund i årlig Hammarskatt til Kronon; smider Wånga och Nora Tack-jern, och sänder Jernet til Norrköpings Metall-Wåg. För Manufactur-Hammaren betalas ock ett Skeppund i årlig Hammar-Skatt: och blef han år 1720 inrättadt i stället för Mas-ugnen, som här tå ödelades med Kongl. Bergs-Collegii samtycke af then 11 Nov. samma år. Mas-ugnen har af ålder warit en Bergmans-Hytta, uti hwilken Ägaren til Lortorp äfwen interesserat; men efter Flasbjörke Grufwas ödeläggande hafwa Ägarena til Bruket hållit honom allena wid macht, och flytt honom närmare til Bruket, med Högbemäldte Collegii samtycke af then 7 Febr. 1708. Handelsman i Stockholm, Christian Hæbbe, är nu thes ägare.

6. Börjöhl, Jernbruk på Frälse grund, betalar i årlig Hammar-Skatt 5 och ett fjerdedels Skeppund; har en hammare och 2 Härdar; tilräckligt watn; köper Tack-jern i Nora och annorstädes likmätigt resolution af then 2 Dec. 1742; får kål från Rägnaholms Säteri och the therunder lydande Hemman i Rägna Sokn; är privilegeradt then 26 Martii år 1684, och har therå fått confirmation then 9 Dec. 1690, samt resolution then 2 Dec. 1742, at så smida 525 Skeppund årligen. Wid Bruket är ock en Mjöl- och Såg-Qwarn: och är nu Bruks-Patron Carl Tisells Änke-Fru, Christina Wester, ägarinna theraf.

7. Ysunda, Jernbruk på Frälse grund, af en Hammare och 2 Härdar, betalar nu 5 Skeppund årlig Hammar-Skatt til Kronon, sedan thensamme til ett och ett halft Skeppund blifwit påökt genom resolution af then 19 Nov. 1748. Får kål från egne Frälse-Skogar; nyttjar Wånga och Nora Tack-jern; har tilräckligt watn, när ej stark torka infaller, och sänder Jernet til Norrköpings Metall-Wåg. År 1640 är Bruket inrättadt och fått privilegium then 7 Oct. 1666, samt confirmation therå then 9 Dec. 1690. Justitiæ-Borgmästaren i Norrköping, Claes Pet. Jancke är nu ägare af 3 fjerdedelar med år 1748 års tilökning på Smidet; och Assessoren Carl Nic. Wadström af en fjerdedel.

8. Wisinge Kniphammare har fått privilegium then 15 Dec. 1715 med förelagt wite, at ej köpa kål eller förhöja dammen; skattar til Kronon efter taxering, och lyder nu til Finspong.

9. Bondesæter, Capitains-Boställe, af ett Hemman, wid Östan-Stångs Compagnie, har 8 tunnors Utsäde, 40 lass Hö, litet Fiske, och Mulbete på Allmänningen.

10. Kyrkoherdans Boställe, när wid Kyrkon belägit, består, med Stom-Hemmanet, af 2 Hemman, och har 12 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, Mulbete och Skog, litet Fiske, och en liten Humlegård. Här hafwa ock förr warit 2 små Mjöl-Qwarnar på ägorna. Pastor har ock förr njutit Hertig JOHANS confirmation af Bråborg then 25 Maji 1615 til godo på the förra Konungars resolutioner, at wara til hälften räknad i Gärder och pålagor mot Lands-Presterne; hwarom redan nämndt blifwit pag. 403. Härads-Probsten, M. Laurentius Wangel har wårdat Församlingen sedan år 1744.

11. Ölstad ligger 3 ottondedels mil ifrån Kyrkon, och är Capellans-Boställe. Thet består af ett halft Krono-Hemman, och har 4 tunnors Utsäde, litet Äng, knappt Mulbete, och föga Skog. Til Bostället är ock ett Augment, wid Kyrkon belägit, ther Capellan bor, och har äfwen ther litet Åker, Äng och Skog. Petrus Nygren tog emot Sacellanien år 1737.

6. RÆGNA, Consistoriel, men har någon tid för år 1572 warit Annexa til SKEDEWID.

Kyrkan förmenes wara kallad Rägna efter Sjön Rägnarn, wid hwilkens ena ända hon är belägen, på Krono grund, 6 mil ifrån Norrköping. Hon är allenast 29 alnar lång, och 13 och en fjerdedels aln bred; dock är man nu i beråd at henne til någon del utwidga, sedan Höga Öfwerheten år 1752 thertil bewiljat twå owilkorliga Collecter af Stifftet. Öfwer Altardisken är ett gafwel-fenster, som i stället för en Altartafla omgifwes med en ganska wacker ram, gjord af Bildthuggare; hwarpå repræsenteras å then ena sidon Ulfsparriska, och å then andra Lejonhufwudska Wapnen, och twänne Änglabilder med basuner, samt aldraöfwerst Christi bild på korsset: och är thenna prydnad förärad til Kyrkon af Generalskan, Margaretha Lejonhufwud år 1717. Prädikstolen, theslikes gjord af Bildthuggare, och köpt för 300 Dal. K:mt af Kyrkons medel, samt upsatt år 1709, är beprydd med the 4 Evangelisters bilder, och omgifwen med förgyldt Löfwerk, samt således en wacker prydnad för Kyrkan. Intet Kyrktorn är här, utan Klockorna hänga i Trästapel. På then större Klockon, som omgjöts år 1751, läses å ena sidon:

År sjutton hundra femti' ett
Jag guten är, tå äfwen skedt
Hwad i metall här skrifwas:
Kong FRIEDRICHS själ til himlen gick,
Och ADOLPH FRIEDRICH Cronan fick.
O GUD! låt honom trifwas
 † † †
I Rägna Sokn bodde då
En Frälse-Man och Prester twå:
Cornetten Herr Knut Drake,
Herr Måns Hulthin, fsm Pastor war
Samt Herr Sven Hallman, som ock bar
Wår Guds ords ljusa-staka.

Å andra sidon står:

När tu hör hur' thenna klocka
Gifwer ett behagligt ljud,
Låt tå henne strax framlåcka
Hjertat titt til HErran Gud:
Sucka, bed för Kong och Ständer;
Bög tin knä, knäpp tina händer.
 † † †
Tänk at klockan är then munnen,
Som tin död skal ropa ut.
Blir tu tå beredder funnen;
Får tu wisst ett saligt slut,
Och hos Gud får klockor höra,
Hwilka fägna mer titt öra.

På then mindre Klockon ses:

Jag är en ljudand malm, som kallar på mitt wis,
Men tu, som wett har fått, gif Gudi låf och pris:
Kom, när jag kallar tig, tag wara på Guds ord,
Så blir tu ewigt säll, ja, säll på thenna jord.

År 1663 har Kyrkan köpt fjerdedels Hemmanet Rägna til Skatte; och njuter theraf årligen en liten inkomst. Ett litet Rökelse-Kar af malm, från Påwetiden, förwaras i Sacristian.

Soknen, som af ålder lydt til Bråbo Härad, men nu hörer til Risinge Tingslag, sedan år 1639, bebos af mer än 1160 Menniskior; och består af 33 1⁄4 Hemman, hwaribland 8 3⁄4 äro Skatte, 3 Krono, 17 3⁄8 Frälse, 3 5⁄8 Frälse-Säteri med Ladugårdar och rå och rörs Hemman, och ett Prestegården. Af thessa lyder ett Frälse-Hemman til Hällestad Berglag. Hon är en och en half mil lång och äfwen så bred, samt gräntsar i Öster til Skedewid och Risinge, i Söder til Risinge och Hällestad, i Wäster til Hällestad och Swinewad i Närike^[22], och i Norr til Swinewad och Wingåker i Södermanland. NordWäst ifrån Kyrkon, wid pass 1⁄8 mil, på en hög Sandbacke, ses ett Offerställe från Hedendomen^[23], som är omgifwet med stenmur, af jemnstora stenar, så stora at Karlar förmått bära them tit. Han är ihoplagder uti en oval rundel ifrån Öster til Wäster til 34 alnars längd och 20 alnars bredd; är 6 qwarter tjåck och 3 qwarter hög, och har ingång på Wästra sidon, ther en stor sten ligger wid ingången. En myckenhet Insjöar äro uti Soknen, uti hwilka fås Braxen, Gäddor, Ålar, Abborar, Mörter, Lögor, Rudor, Girssar, Sarfwar och Kräfwetor; dock fångas icke alla förenämnda Fiskslag på alla ställen. Mäst alla Hemman äga Skog, undantagandes fyra. Utsädet är icke serdeles stort, men Äng och Betesmark tilräcklig. Jordmån är af åtskillig slag. Twå Mjöl-Qwarnar med ett par stenar hwarthera äro här; äfwen en Kalkugn och tilräcklig Kalksten. Merendels wid hwarje Hemman äro många Kirsbärs-Trän, och följes härifrån årligen en stor myckenhet Brun-Kirsbär. Jemte Hemmansbruket idkar Allmogen kålning, och för Tack-jern från Nora Bergslag, til the nästgräntsande Bruken. Genom Soknen, förbi Kyrkon, stryker allmänna Wägen från Linköping til Wingåker och widare in uti Södermanland. Soknen har förr haft Bergslags Privilegier; men är förwandlad til Landslag, likmätigt Kongl. Majestets utslag af then 7 Julii år 1681. Therefter upfunnos Silfwerbrott på Swensmarks eller Wästramarks och Yttermarks ägor, och bekom tå warande Assessoren, sedermera Kongl. Rådet och Præsidenten Jacob Reenstierna Kongl. Bergs-Collegii privilegium then 26 Junii 1685, at här anlägga ett Silfwer-Bruk; hwilket icke kommit i stånd, althenstund arbetet i Grufwan ej lönt mödan, hwarföre hon ock ödelades. År 1715 uptogs å nyo en Jernmalms-Grufwa på Backa ägor, som för malmbrist skul ödelades 1716: och är ibland Grufworna i Soknen Högfalls-Grufwan then äldsta. En del Allmoge, från Swinewad Sokn, nyttjar här i Sokne-Kyrkan sina Salighets-medel, för Swinewads Kyrkos aflägsenhet skul. Här wil man ock nämna, at i thenna Sokn dödde then 15 Dec. 1737 Torparen Anders Olofsson i Botn wid Rumpekärr, som bewisligen warit född i Wingåker år 1617, och altså lefwat in på sitt 121 år, med sådan hälsa och styrko, at han näst för sin död gådt til och hem ifrån Kyrkon en lång och swår wäg. Fastigheter märkes här:

1. Rægnaholm, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger en half mil landwäg, men en ottondedels mil sjöledes ifrån Kyrkon, och har 6 tunnors Utsäde, ansenligt Hö, Skog och Mulbete, litet Fiske och Humlegård, Mjöl-Qwarn med ett par stenar, 4 och ett fjerdedels Bonde-Hemman, och 8 Dagswerks-Torp. Härtil lyder ock Basnäs Frälse-Säteri, af ett Hemman, såsom Ladugård; och brukas af Bönder för Skatt. Thenne Egendom har warit länge Ulfsparre Familiens; och såldes han för 20 år sedan af Capitain Johan Abraham Ulfsparres Änke-Fru, Fredrica Strömfeldt och theras Barn, til Friherrinnan Catharina Barchner, som först warit gift med Landshöfdingen Baron Cedercreutz, och sedan med en Gyllenkrok. Förenämnde Änke-Fru, som kallar sig Catharina Cedercreutz, är ännu ägarinnan af Egendomen.

2. Swartorp, Frälse-Säteri af ett Hemman, och Påtorp af ett fjerdedels, samt Gudrumstorp af ett ottondedels rå och rörs Frälse-Hemman, ligger 2 fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har 5 tunnors Utsäde, ansenlig Äng, Mulbete och Skog, godt Fiske, liten Humlegård, en Såg-Qwarn, och 5 Dagswerks-Torp. Härtil lyder ock fjerdedels Hemmanet Basnäs som Ladugård, och brukas af Bönder til Hälften. Rosenstråle Familien har länge ägt Säteriet, som Majoren David Montgoumeri ock bebodt. Nu är Cornetten Knut Drake theraf ägare.

3. Giölstorp, Fendrichs-Boställe wid Östan-Stångs Compagnie af ett Krono-Hemman, som ligger tre fjerdedels mil ifrån Kyrkon, har 5 tunnors Utsäde, 20 lass Hö, en Beteshage, liten Humlegård, godt Fiske, Skog och Utmark.

4. Lena eller Lenestad, Kyrkoherdans Boställe, en ottondedels mil ifrån Kyrkon belägit, består af ett Halft Hemman, hwartill äro 4 tunnors Utsäde, någorlunda tilräcklig Äng, swagt Mulbete, liten Skog, 3 notwarp i Rägnarn, en liten Sqwalt-Qwarn, ett tunnelands Åker på Ingegårds ägor, Äng til ett lass på Kullebacka ägor, och Äng til 4 lass på Kålfwetorps ägor. År 1581 then 5 Julii, har Kon. JOHAN III. donerat ett halft Krono-Hemman i Kyrko-Byn til Prestegårds Stom, hwarwid äro 3 tunnors Utsäde, swag äng och Mulbete, litet Skog och Fiske. Sven Hallman tog emot Pastoratet år 1754.

6. SKEDEWID, Consistoriel.

Af Skogen Kålmorden, som skiljer ÖsterGötland ifrån Södermanland, efter hwilken Landet i fordna tider blifwit deldt och kallat Nordanskog och Sunnanskog, är Kyrkan, som ligger bredewid Sjön Tisnarn, hwilken ock med sin strand stöter in på Södermanland, worden kallad Skedewid; ty Skeda betyder skilja, och Wid Skog. Hon står på Krono grund, 5 och en fjerdedels mil ifrån Norrköping; men år 1640 blef Hagby Gård och ägor, på hwars grund hon står, förklarad för Frälse. Hon har warit helgad S:t Laurentio och S:t Johanni Bapistiæ, hwars bilder stådt på then förra gamla Klockon och på förra Altartaflan; och är hon 47 alnar lång, och 19 och en fjerdedels aln bred. Choret är tilbyggdt år 1688, och håller allenast 6 alnar uti längden. På Altartaflan afbildas Christi korssfästelse med Maria och Johanne under korsset, och til höger Johannis, samt til wänster Luce Evangelisternas bilder. Öfwerst uti henne föreställes Christi upståndelse; och ses på Norra sidon Uggla Familiens, och på Södra Ulfsparre Familiens Wapn. Til Kyrkon är thenna Altartafla förärad af Fru Brita Ulfsparre til Tisenhult och Tölingsnäs, til åminnelse efter thes Sal. Man Åke Uggla, år 1716, och har kostat 600 Dal. K:mt. Prädikstolen är 5 kantig, med Matthei, Marci, Luce och Johannis blider utzirad, och ses på krantsen Bonde-Wapnet. Thenne Prädikstol har Fröken Magdalena Bonde på Tölingsnäs förärat til Kyrkon år 1681, och ligger, efter eget påstående, under honom begrawen. Orgelwerket har 9 stämmor, och blef inköpt år 1756 för 1500 Dal. K:mt, hwilka thertil samlades genom sammanskott af Församlingen. Under Choret hafwa Ulfsparre och Uggla Familien sina Grafwar, och ses åtskilliga til åminnelse, som uti them hwila, theras Hufwud-Baner upsatte i Kyrkon. Under ett af them läses: Illustrissimus & Generosissimus Dominus, Dominus SVANTE UGGLA Claudii Filius, Dominus de Bröttorp, Tisenhult, Kaggenäs & Williesberg, natus in castello Revaliense 2:a Decembris A:o 1618, obiit in Tisenhult d. 23 Maji Anno 1676. Hwarjemte äfwen utwises thes Fäderne och Möderne på 16 smärre. Under ett annat står: Kongl. Maj:ts Trotienare och Capitein af Östgiöthe Infanterie, den Ädle och Högtwälborne Herren Herr ÅKE UGGLA, Herre til Tisenhult: är född på Sexta gård d. 18 October, Anno 1649, och i Herranom saligen afsomnad på Sin Gård Tisenhult d. 26 Decembris Anno 1714. På thet tredje läses: Hans Kongl. Maj:ts af Swerjet för detta bestälter General-Major af Infanteriet, Den Ädle och Högtwälborne Herre Herr GUSTAF WULFSPARRE Johansson, Herre til Johanneslundt, Ahsa, Resta, och Regnaholm &c. är född uppå des Fädernes gård Tisenhult A:o 1634 d. 26 Junio, afsomnad i Herranom A:o 1710 d. 15 Aprili uppå Regnaholm. Sexton stycken små wapen finnas i kanten på Hufwud-Baneret, 8 för Fädernet, och 8 för Mödernet. Under thet fjerde ses: Kongl. Maj:ts Trotienare och Major af Östgöthe Regemente til fot, den Högtwälborne Herre Herr GUSTAF GUSTAFSON ULFSPARRE, Herre til Johanslund och Aasa, är född uppå Johanslund d. 13 Octobr. A:o 1666 och i Herranom Sal. afsomnad wid Crameron i Pohlen den 14 Augusti A:o 1702. Widare läses under ett annat: Den Högwälb. Herre, Herr JACOB ULFSPARRE, under Kongl. Maj:ts LifGardie Volenteur, född A:o 1672, och i Herranom afsomnad på Johanslund den 24 Octob. 1688: På thetta Hufwud-Baner äro små wapn insatte på sidorne, 8 af Fäderne och 8 af Möderne. Sidst läses på 2 mindre: Anno 1674 den 8 Nov. blef denne Wälb. Herren, H. Nils Ulfsparre Gustafsson född på Aleryd, och afsomnade i Herranom den 8 Februarii 1677. Hwars siel Gud ewinnerligen frögde. Anno 1677 blef denne S. Wälb. Herren, Herr Johan Ulfsparre född på Johanslund den 12 Oct. och i Herranom afsomnade den 2 Junii 1668. Gud frögde siälen. Klockorna hänga i Trästapel, och äger Kyrkan intet Torn. Then större, som warit guten år 1485, sprack och blef omguten år 1728, och har hon altid warit allena til år 1735, tå en mindre stöptes til, på hwilken läses följande:

Then i half tredje-hundra år
Hel ensam tjente alla
Hon nu af mig en maka får
Guds Folk at sammankalla
År 1735.

Öfwer 1700 Själar bo i Soknen, som består af 55 Hemman, hwaribland 11 3⁄4 äro Skatte, 3 3⁄4 Krono, 33 Frälse, 5 1⁄2 Frälse-Säteri, och ett Prestegården. Från urminnes tid har Soknen lydt til Bråbo Härad, men hörer nu til Risinge Tingslag. Hon är 4 mil lång, 2 mil bred; och gräntsar i Öster til Stora Malm, och i Norr til Wingåkers Soknar i Södermanland, i SödOst til Simontorps Capell, i Söder til Risinge, och i SödWäst och Wäster til Rägna. Insjöar äro 116 större och mindre uti Soknen, och äro ibland them Tisnarn och Hunn the störste. Tisnarn är 3 mil lång, men i anseende til thes många upstigande wikar, wäl mer än 12 mil uti omkrets. Uti honom fånges allehanda slags kostelig Fisk, äfwen Gös; men för 8 år sedan kom liksom en pest öfwer honom, tå man fann på stranderna en myckenhet tämmeligen stora upflutna Gösar, och fås ther nu för tiden icke serdeles många. Hunn meddelar ock åtskillig slags fisk, och ibland andra slag äfwen Mal. Thenne Mal är en skin-fisk, och liknar nästan Laxar; men thes hufwud är platt och tunt, munnen wäl bred, och midt på hufwudet sitta 2 små ögon samt 2 små spö af ett qwarters längd, som han böjer hwart han wil. Han fångas med krok och swälgfisk, af ansenlig storlek, ibland til 5 punds wigt. Köttet är icke serdeles behageligt, och stekes thet mäst i ugn af Allmogen. Uti yttersta fjerden af Tisnarn, som kallas Fjälaren, fångas ock Mal. Rudor och Sutare eller Linnare finnas icke i Soknens Sjöar. The fläste Hemman äga skön Skog, och en del endast til husbehof. Jordmån är Lera, Sand och Dungjord, som bär dock ymnogt säd. Utsädet til Hemmanen är ej serdels stort. Äng til största nödtorft, och Mulbete mäst på Skogarna. Utom Säteris Qwarnar äro här åtskilliga Sqwaltor och 2 Såg-Qwarnar. Allmogen brukar, jemte Hemmansbruket, at kåla, köra Tack-jern til Bruken, och Jern til Städerna, samt planterar nog Humle, och Lin til salu. Ättebackar finnas här åtskilliga, i synnerhet en stor icke långt ifrån Kyrkon, uti hwilken ofta funnits brända benkitor. Sokne-Allmänningen är merendels uthuggen. Ifrån Norrköping til Wingåker Sokn i Södermanland går nu en ny upgjord allmän wäg förbi Kyrkon. Han upbröts år 1736; refwades och stolpades år 1752. Wid Wallerängstorp äro på en slätt 8 i ring lagda stenar, och en större midt uti, hwilka utmärka ett fordna dagars Domare-Säte eller ock Grafplats. På Mulsäters ägor, utmed Tisnarn, är på en hög backe uti Östra åkergärdet en oval Stensättning, af 81 alnars längd, och 15 alnars bredd inuti, samt 4 alnar bred, och en och en half aln hög mur; och lärer twifwels utan Hedningarna i sin tid inom thensamma hållit sin Afguda-tjänste och Offer^[24]. Af thes storlek kan nog slutas, huru ansenligen thenna stora Skogbygden i Hedendomen redan warit bebodd. Norr ifrån Kyrkon wid Tisnarn ses ock på ett högt berg, som kallas Cale Häll, lämningar af en Åbyggnad eller Borg, som en wid namn Cale skal hafwa bebodt, efter hwilken ock berget och Sjöwiken fått namn. Uti Söd Wäst ifrån Kyrkon äro ock på ett högt berg, jemte Tisnarn, lämningar efter en Skants eller Borg, och nedan för bergsroten en smal gångstig, som kallas Borgarestigen, men thorde förr hetat Borgstigen. Sjöwiken kallas här Finnwiken; hwaraf wil slutas, at som Cale skal bodt på Cale-häll, så skal ock en Wiking, wid namn Finn, bodt här. Uti ett annat högt berg wid Tisnarn är uti watnbrynen ett trint hål, som liknar en Skål, hwarefter berget kallas Klintskål; och är Sjön här wid berget 18 famnar djup. Om icke thenna utrundning i berget warit ett ämne til sådane hål, som äro i bergen i Risinge Sokn, och redan omtalte äro, lämnas til efterfinnande. Märkwerdige Fastigheter äro i Soknen:

1. Johannislund, Frälse-Säteri af 2 Hemman, af hwilka thet ena förr hetat Ekelund och Ekeby, och thet andra Skinnsäter. Här äro 12 tunnors Utsäde, tilräcklig äng och Mulbete, medelmåttig Skog och Fisk-watn, liten Humlegård, skön Trägård, några underlydande Bonde-Hemman, och tilräckelige Dagswerks-Torp. Säteriet ligger wid Tisnarn, en fjerdedels mil Sjöledes, men en och en half mil Landwäg ifrån Kyrkon, och har länge warit ett Ulfsparre Gods, men nu possideras af Friherrinnan Beata Margaretha Uggla.

2. Tisenhult, 2 Hemman, och Rom ett halft, är Frälse-Säteri, som ligger 2 fjerdedels mil Sjöwäg, men en och 3 fjerdedels mil Landwäg ifrån Kyrkon, och har 18 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, knappt Mulbete, någorlunda tilräckelig Skog och Fisk-watn, liten Humlegård, Mjöl-Qwarn med ett par stenar, en Såg på Bonde-Hemmans ägor, som går Höst och Wår, några få underlydande Bonde-Hemman, och tilräckelige Dagswerks-Torp. Thet har förr warit Uggla Familiens, men nu äro Kammar Herrns, Thomas Georg von Barckners, Arfwingar ägare theraf.

3. Tölingsnæs, förr kalladt Tölinge, ett Hemman Frälse-Säteri, har 6 tunnors Utsäde, någorlunda tilräckelig Äng, knappt Mulbete, Skog til husbehof, något Fisk-watn, god Humlegård, och 2 rå och rörs Torp. Uggla Familien har äfwen länge ägt thetta Säteri, som är belägit 3 ottondedels mil ifrån Kyrkon, och nu Freherrinnan B. M. Uggla tilhörigt.

4. Hæfla, Jernbruk på Frälse grund med en Hammare och 2 Härdar, har tilräckelig Skog til kålning, nödtorftigt watn, när ej för stor torka infaller, smider Nora Tack-jern; är upbyggdt af Landshöfdingen Baron Jacob Fleming år 1684 mot Forsjö Hammares rasserande i Södermanland, med Kongl. Bergs-Collegii tilstånd af then 13 Dec. 1683; thes privilegium är confirmeradt then 14 Sept. 1742, och skattar årligen 6 Skeppund til Kronon. Watndrägten är ifrån Nerike, och har sitt utlopp wid Nyköping uti Salt-Sjön. Til Bruket är nu förr nämnda Friherrinna Catharina Cedercreutz ägarinna.

5. Hageryd, Kyrkoherdans Boställe af ett halft Krono-Hemman, som är afgjärdat af Hemmanen Hagby och Ry, ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och äger 6 tunnors Utsäde, swag Äng, skrint Mulbete, litet Fiske, och en liten Humlegård. Thertil är Ryd af ett halft Hemman Stom-Hemman, som brukas til halfnad. Petrus Fröling, som blef Pastor wid Församlingen år 1719, lefwer här ännu.

6. Kexlewik, Capellans-Boställe, är belägit 3 ottondedels mil Land- och Sjö-wäg ifrån Kyrkon, och består af ett halft Hemman Krono, med 5 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, någorlunda tilräckligt Mulbete, skön Skog, liten Humlegård, och godt Fiske. Andreas Johan Starnell tog emot Capellans-wärdigheten år 1741.

Til slut af thenna Sokns beskrifning wil man ock til Läsarens nöje införa några Rim, som stådt upteknade uti Finspongs fordna Läns-Sahl, och woro så lydande:

I Skedewi är luftig bygd,
Mansfolken hafwa then odygd;
Hattarna ha the mycket höga,
Men med skatter äro nog tröga.
Lo, Älg, Rå, Hjort, Warg och Hara,
Them the icke få, them låta the fara.

II. Bråbo Härad.

Uti Häradets Sigill kallas Häradet Brobo, hwaraf tycks kunna slutas, at Häradet har sitt namn theraf, at thet sträckt sig eller tagit sin början wid then så kallade gamla Bro i Norrköping, och the många Broar, som i Häradet af ålder wid Finspong, Hällestad och på flere ställen öfwer Strömmar och Åar inom thetta i fordna dagar widsträckta Härad warit och ännu äro; men som samma Sigill icke är 200 år gammalt, och Häradet af ålder hetat Brabo Härad, så kan icke med säkerhet sägas hwaraf thet har sitt namn, eller hwad som gifwit anledning at kalla thet Bråbo. Til thetta Härad hafwa fordom blifwit räknade Rägna, Skedewid, Hällestad, Risinge, Eneby och Qwillinge Soknar^[25], och består thet nu allenast af 2 Kyrko-Soknar och ett Capell, hwilka utgjöra 114 9⁄13 Hemman, hwaribland 31 5⁄24 äro Skatte, 23 3⁄8 Krono, 46 7⁄48 Frälse, 9 23⁄24 Frälse-Säteri, och 3 7⁄8 Prestegårds-Hemman. Häradets Allmänning, som är öfwer 4 mil lång, och äfwen så bred, är på Kålmorden belägen. Änskönt thes längd och bredd är stor, så är han ändock på Söd-Östra ändan merendels uthuggen och af Skogeldar förstörd; och måste byggnings- och såg-timmer, till Hemmanens wid makt hållande uti Häradet, efter utsyning fällas på thes NordWästra del, ther ännu någon tilgång är. Af ålder har Häradet haft sitt Tingställe på Slätamoen i Eneby Sokn, ther ock Tingstufwa warit byggd icke långt ifrån Sjön Glan, på Swertinge ägor och en Backe, som ännu kallas Tingsbröten, och ses ther grundwalen efter Tingstufwan til 9 alnar i fyrkant. Tå Risinge, Skedewid och Rägna Soknar blefwo uti Kon. GUSTAV ADOLPHS tid skilgda ifrån thetta Tingslag, förmenes Bråbo Härads Tingställe blifwit flyttadt til Eneby Kyrko, ther thet warit ännu år 1684 och längre; til thes thet kommit til Åby Gästgifware-Gård uti Qwillinge Sokn, för bättre beqwämlighet skul för them, som länge måst uphålla sig wid Tingen. Uti Sigillet afbildas en Bonde i gammal klädedrägt med en yxa på högra axeln, gåendes från wänster til höger, hwaromkring läses, som nyss förmäldt är: Brobo Here. Soknar i Häradet äro:

I. ÖSTRA ENEBY, Regalt, i anseende til fordna Kongsgården RINGSTADHOLM.

Kyrkan är belägen på en någorlunda hög slätt, en fjerdedels mil ifrån Norrköpin, och står på Krono grund, och hålles före, at hon blifwit kallad Eneby efter Eneby by, som ligger när henne, och at Byn fått sitt namn af the Enabuskar, som här, mer än mång annorstädes, til stor myckenhet wäxa. Östra Eneby kallas hon i anseende til Eneby Kyrka i Kind Härad, som från thenne ligger wid pass 9 mil i Söd-Wäst, och therföre kallas Wästra Eneby. Af ålder har hon warit liten, och blifwit uti urminnes tid tilbyggd wid Östra ändan; men sedan Ryssarne år 1719 afbrände Kyrkan, och thes tornmur blef så skadad, at ej någon tornresning i thet förras ställe mer kunde påbyggas, blef tornmuren aldeles nedrifwen, och i thes ställe Kyrkan tilökt wid Wästra ändan, så at hon nu håller i längden 57, och i bredden 13 alnar. Altartaflan, som är mycket liten, föreställer Nattwardens Instichtelse målad på Wäf; och är hon år 1726 förärad af Majoren och Riddaren Isaac Gyllenhammar och thes Fru, Friherrinnan Hebla Cronhielm til Ringstad. Samma år gaf Öfwerste-Lieutenanten Eric Axel Ekehielm med sin Fru Jeanna Appelgren, Prädikstolen, och år 1737 prydde sidstnämnde Herrskap Kyrkan med ett wackert Orgelwerk om 7 stämmor. På wänstra sidon om Altartaflan hänger en Tafla, som föreställer Christum bundnan och törnekrönt, och å högra sidon om Altaret en annan, som afbildar Christi korssfästelse. Til Kyrkons prydnad har ock Majoren och Riddaren Daniel Pfeif til Swertinge år 1758 i Choret låtit upsätta twänne pyramider med en Änglabild eller Herhold öfwer hwarthera, af hwilka then ene har en swäfwande Sedel i handen, med påskrift å ena sidon ned åt Kyrkon: Här är HErrans Tempel, här är HErrans Tempel; och å then sidon, som wetter åt Altaret: Jesu Christi Guds Sons blod renar mig af alla mina synder. Then andre har likaledes en swäfwande Sedel i handen, och läses å sidon ned åt Kyrkon: Kommer hit til mig säger Guds Son; och å then sidon åt Altaret: Lofsjunger, Lofsjunger Gudi och Lambena. På pyramiderna ses bemälte Majors och Riddares samt hans Frus Annæ Beatæ Liljemarcks Stamwapn målade. Han har äfwenock hit förärat 2 hederliga Ziffer-taflor med behöriga Messings-Siffror. För år 1719 hafwa åtskilliga Hufwud-Baner warit upsatte i Kyrkan; men, sedan hon tå lades i aska, har then Schulmanniske Familien, hwars Graf är utbyggd wid Kyrkon, låtit, i Hufwud-Banerens ställe, hänga några af Familiens Contrefaits öfwer Grafwen, och läses på thet första: Den Ædle och Wælborne Herrn, Herr OTTO SCHULMAN, Kongl. Majestets Tro Man och Öfwerste, samt Öfwer-Commendant i Pommern, föddes hit til werlden år 1601, och afsomnade i Herranom 1660. På thet andra: Den Ædle och Wælborne Herrn, Herr LENNARD SCHULMAN, Kongl. Majestets Tro Tienare och Öfwerste-Lieutenant af Infanteriet, ær född hit til werlden 1644, och afsomnade i Herranom 1677. På thet tredje: Den Ædle och Wælborne Herrn, Herr OTTO HINRICH SCHULMAN, Kongl. Majestets Tro Tienare och Ryttmæstare af Östgötha Cavallerie, född hit til werlden 1671, och afsomnade i Herranom 1702: På thet fjerde: Den Ædle och Wælborne Herrn, Herr LENNARD OTTO SCULMAN, Kongl. Majestets Tro Tienare och Fendrik af Östgötha Infanterie, ær född hit til werlden 1701, och afsomnade i Herranom år 1717. Kyrkan är nu, som anfördt blifwit, utan Torn, och hänga Klockorna i Trästapel. På then större, som blifwit guten år 1723, läses thetta:

Jag är af gammal blefwen ny,
Mit ljud skal klinga up i sky,
Af Ryssen blef jag bränd till grus,
Som intet skonte HErrans Hus.
Nu wil jag åter bruka mitt kall,
At Echo skall höras i marken all,

Stora och små samla tilhopa,
At åkalla Gud och honom anropa,
Til thes man bjuder thet sidsta Valet,
Då kropp och själ med Gud har fred.

På then mindre Klockon, som år 1720 blifwit omguten, ses följande rader:

Förgät intet när tu hörer mitt ljud,
At tu kommer och hörer HErrans bud.

Soknens Inbyggare utgjöra ett antal af 980 Personer, som bebo 49 13⁄16 Hemman; ibland hwilka 17 1⁄8 äro Skatte, 6 1⁄2 Krono, 21 13⁄16 Frälse, 2 5⁄8 Frälse-Säteri, och 1 3⁄4 Prestegården. Hon är en och 3 ottondels mil lång, en half mil bred, och gräntsar i Öster til Bråwiken, i Söder til Norrköpings Stads ägor och Motala älf, i Wäster til Sjön Glan^[26] och Risinge Sokn, och i Norr til Qwillinge. Uti Bråwiken så wäl som Glan fångas med Winter- och Sommar-Not til Norrköpings Stads, thenna och the närmaste Soknars stora förmån, kostelig Braxen, Gäddor, Abborar och Laxar, men uti Glan allena fås ståtelig Gös, flere Fiskslag uti bägge Sjöarna at förtiga. Nedan för Glan wid Fiskeby Bonde-By är ett Pappers-Bruk, och nu under byggnad en Bro öfwer Strömmen, wid hwilken ock en Mjöl-Qwarn kommer at inrättas. Wid Berga By inrättas ock ett ansenligit Takstens-Werk. I Soknen äga allenast Swertinge, Ringsta, Anderstorp och Rist, hwilket sednare är ett halft Hemman Augment, förmån af egen Skog; hwarföre Härads-Allmänningen til större delen understöder Hemmanen. Jordmån är här ymsom Lera och Sand, som gifwer en strid Säd, och är Utsädet til Hemmanen tilräckeligit, men Hö allenast til nödtorft, och Mulbetet knappt för många Hemman. Jemte Hemmansbruket förtjenar sig Allmogen något för Foror och Körsslor åt Norrköpings Stads Inwånare; men thes förutan äga the intet Näringsfång. Soknens fattige njuta Frälse-räntan af en Utjord i Hillersta By, som Öfwerste-Lieutenanten Ekehielm och hans Fru förärat, hwarom Gåfwo-brefwet finnes wara daterat Lennartsberg then 23 Dec. 1727. Från hedendomen äro wid Kyrkon och mång annorstädes i Soknen nog Ättehögar, och i Berga Äng wid en bäck en Runsten^[27], hwars runor äro så lydande:

WIBAURN. RISTI. STEN. DISA. IFTIR. SULFU. BRUDUR. SIN.

Thet är:

Wibiörn reste denna sten efter sin broder Solfe.

Uti Soknen är widare at märka.

1. Ringstadaholm, som ligger en fjerdedels mil Wäster ifrån Kyrkon på en liten Holme uti Motala Ström, Ther synes nu allenast qwarlefwor efter en ansenlig Stenhusbyggnad eller Slott, och förmenes at här i Hedendomen bodt en Landdrott, Wiking eller Härnadsfarare, och skal år 1316 här hafwa fallit ett blodregn^[28]. På hwad sätt RiksDrottsen Bo Jonssons Fader, Jon Knutsson Grip, som warit gift med Ingeborg BengtsDotter Natt och Dag, blifwit ägare theraf, har man icke kunnat få weta. Thesse lämnade thet i Arf til sin Son RiksDrottsen Bo Jonsson, och han åter til sin Son Knut Boson Grip, hwilken på ett Riks-Möte i Norrköping, år 1404, tå thet bar namn af Rymstæthæholm, afsade sig all ägande rätt thertill, och afstod thet til Kronon och Drottning MARGARETHA, som Sjelf i egen Hög Person biwistade Riksmötet^[29]. Slottet blef sedan, tå thet war i the Danskas händer, och innehades af Fogden Hendric Styke^[30], belägradt och intagit af FeltHerrn Engelbrecht år 1434, och flydde Bengt Stensson Natt och Dag och hans Son Måns Bengtsson hit, sedan Engelbrecht war dräpen år 1436. Konung CARL KNUTSON, som blifwit här född, skref härifrån år 1454 til alla Riksens Herrar, Andelige och Werldslige, at the dag och natt skulle hålla sig färdiga med sitt Krigsfolk. Sidst blef Slottet afbrändt år 1470 i STEN STURES then äldres fejdetid emot Konung CHRISTIAN then Förste, hwarefter thet aldeles förfallit^[31]. Emellan Holmen, ther Slottet stådt, och Fiskeby Bonde-By, som warit Slottet underlagd, ses i watnet lämningar af stenkar efter bron, som gådt til Slottet; och lyder nu Holmen med Bonde-Byn til Finspong, hwars fordna ägare Assessoren Lovis De Geer, skrifwit sig Herre til Ringstadholm^[32].

2. Lennartsberg, som består af 3 Hemman, nemligen ett Krono-Säteri, förr Fölberga kalladt, och ett Frälse-Säteri, samt ett dito Krono-Säteri, hwilka förr hetat Örstad, och nu äro afhyste; warandes Krono-Säterierne under N. 118 wid Lif-Compagniet berustade. Wid Säteriet, som ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, äro 30 tunnors Utsäde, tilräckligit Hö, merendels starr, nödtorftigt Mulbete, godt Fiske, god Trägård, 8 underlydande Bonde-Hemman, 6 rå och rörs Torp, och 2 Torp på Bonde-Hemmans ägor. Förenämnda Hemman äro byggde til Säteri, och fått sitt namn af Öfwerste-Lieutenanten Lenhard Schulman, som dödde år 1677, och bekom Öfwerste-Lieutenanten Eric Axel Ekehielm Säteriet med Ryttmästaren Otto Hinrich Schulmans Änke-Fru. Efter theras död tilföll thet Gouvern. och General-Liuten. Baron Jacob Burenskölds Änke-Fru, och efter hennes död Sonen, Ryttmästaren Baron Jaques Burensköld, som lämnade thet i arf efter sig til Systern, Friherrinnan Mariana Burensköld.

3. Ringstad, Frälse-Säteri af ett och 5 ottondedels Hemman, hwarunder ett och 3 ottondedels Hemman berustadt Säteri Skatte, N. 119 wid Lif-Compagniet, är afhyst. Thet ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har 46 tunnors Utsäde, 200 a 210 lass Hö, knappt Mulbete, något Skog, wacker Trägård, litet Tegelbruk på ett litet Frälse-Hemmans ägor, 2 och 3 fjerdedels Bonde-Hemman, och 12 rå och rörs Torp. År 1404 kallades Ringstad Rymstäthä, och afstods til Kronon och Drottning MARGARETHA tillika med Ringstaholm, om hwilket nyss förrut pag. 473 förmäldt är. Thet beboddes af Bönder, tå thes ägare Landshöfdingen Jonas Klingstedt byggde thet til Säteri. Sedermera är thet bebodt af Majoren och Riddaren Isaac Gyllenhammar, hwars Fru, Friherrinnan Hebla Cronhielm, war i skyldskap med Landshöfdingen Klingstedt: och lämnade the thet i arf til sina Barn, af hwilka Capitain Carl Fredr. Gyllenhammar, genom sina Syskons utlösen, nu är ägare theraf.

4. Swertinge, Berustadt Skatte-Säteri af 4 Hemman, N. 116 och 117 wid Lif-Compagniet, ligger en mil ifrån Kyrkon wid Glan: har en härlig utsigt, och äger 30 tunnors Utsäde, Äng till 200 lass, alt hårdwalls-Hö, tilräckligt Mulbete, ansenlig Skog af åtskillig slags Träd, gode Fisk-watn i Glan, god Trägård, litet Tegelbruk, 2 och ett halft Frälse-Hemman, som bebos af Bönder, och 18 Dagswerks-Torp. Säteriet har warit ett gammalt Herresäte, hwilket af thet, som redan pag. 444 blifwit anfördt, är at intaga. Samma mening bestyrkes af grundwalen efter en gammal byggnad af 24 alnars längd och 13 alnars bredd wid en Källare, som ses uti en Äng wid Gården, nära intil Glan belägen, ther nu ansenliga Ekar finnas; ibland hwilka en, som står tätt intil ena hörnet af grundwalen, håller 9 alnar i omkrets, och utan twifwel ther upwäxt, sedan byggnaden blifwit förstörd. På 3 sidor har wåningsplatsen af naturen warit omgifwen med watn, och på then fjerde sidon ses ögonskenliga tekn efter en Graf, som, förmodeligen i afsigt at therigenom, til Åboens säkerhet, leda watnet kring Herre-byggningen, blifwit gjord, och ytterligare tyckes stadfästa then förenämnda meningen. I början af nästledne Seculo ägde Schulmanniska Familien redan Säteriet, som förrut warit ett Swarte Gods; men nu, dels genom Arf, och dels genom lösen, tilfallit Majoren och Riddaren Daniel Pfeif, med thes Fru, Anna Beata Liljemarck.

5. Pryssgården, Berustadt Skatte-Säteri af ett Hemman, N. 122 wid Lif-Compagniet. Hemmanet har tilförene hetat Eneby, med the uti en och samma By belägne Hemman; men är worden kallad Pryssgården efter en wid namn Pryss, som thet bebodt. Thet ligger när wid Kyrkon, och äger 16 tunnors Utsäde, litet Hö, knappt Mulbete, Skog wid Augments-Hemmanet Rist i Soknen, wacker Trägård, och få Dagswerks-Torp. Cancellie-Rådet, Gref Axel Reenstiernas Änke-Grefwinna, Margaretha Elisabeth Sparwenfeldt, har i några år possiderat Säteriet såsom Morgongåfwo-Gods, men sedan försåldes thet til Assessoren Carl Niclas Wadström, hwilken åter såldt thet til Kammar-Herrn Johan Jacob De Geer.

6. Anderstorp, ett Hemmans Krono-Säteri, N. 115 wid Lif-Compagniet, ligger en och en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och har 8 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, tilräcklig Skog til hägn och wedbrand, litet Fiske i Glan, en Såg-Qwarn til husbehof, twå ottondedelar Frälse-Hemman, och 8 rå och rörs Torp. Säteriet är ett Utters Gods, och innehafwes nu af Kongl. Lif-Drabanten Pehr Gabriel Falck, hwars Moder war Dorothea Margareta Utter.

4. Himmelstalund, af ålder Hemmelstada kallad tå thet war Bondeby, som war byggd på backen i Wästra Gärdet wid Gården. Han ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett och ett halft Hemman berustadt Skatte-Säteri, N. 123 wid Lif-Compagniet, och har 24 tunnors Utsäde, nödtorftigt hö och Mulbete, samt 7 rå och rörs Dagswerks-Torp. På ägorna är en Hälso-Brunn, som år 1708, af tå warande Provincial Doctorn sedermera Riks-Translatoren, Magnus Gabriel Block, blifwit uptäckt, och befunnits af enahanda mineral med Medewi Surbrunn, dock icke så stark. Han besökes årligen af mångom med besynnerlig förmån och nytta. Wid Gården har ock förr warit ett Jute- och Läder-Garfweri, som fått privilegium år 1669 then 14 April, och wunnit confirmation then 2 Maji 1704; men af Ryssarna lades thet i aska år 1719, och har sedermera icke blifwit uprättadt igen. Fabriqueren Johan Antoni Balck, handelsman Diedrich Wittfogel, Secreteraren Johan Schmidt, Fabriqueren Isac Toutin och Probsten Reinerus Broocman hafwa ägt Säteriet, och är nu then sednares Son, Carl Fredr. Broocman, genom köp ägare theraf.

8. Kyrkoherdans Boställe ligger när wid Kyrkon, och har 16 tunnors Utsäde, nödtorftigt Hö, ganska litet Mulbete, och 3 Dagswerks-Torp. Pastoratet är vacant.

2. QWILLINGE, af gemene Man Kullinge kallad, Consistoriel.

Kyrkan har af ålder warit en liten och trång Korss-Kyrka, upbygd på Krono och Frälse grund, 3 fjerdedels mil ifrån Norrköping; men sedan hon, så wäl på längden som Södra sidon, uti urminnes tid blifwit tilbyggd, håller hon nu i längden med Choret 43 och en half aln, och i bredden 20 och 5 ottondedels alnar. Choret innehåller 14 och en half aln i längd och bredd, och blef år 1748, med ansenliga Fenster från grunden upmuradt och bekostadt af Öfwerste- Lieutenantents och Commendantens Johan Bæhrs Änke-Fru, Friherrinan Christina Oxenstierna. Ingen Altartafla är här, ej eller wet någon säga, at här någon förr warit, emedan gafwel-fenstret så för thetta, som nu, sedan Choret tilbyggdes, warit öfwer Altardisken. Prädikstolen ses wara förärad til Kyrkon år 1700, af Rusthållaren Bengt Bengtsson på Lund, och är han gjord af Bildthuggare, samt med Frälsarens och Evangelisternas bilder beprydd. Orgelwerket består af 6 stämmor. Grafwar äro här til Björnsnäs och Malmö Säterier. Efter några, som hwila i them, ses efterföljande Herrars Hufwud-Baner upsatte, nemligen I) CLAS CLASSON SLATTES, Capitainens wid Kongl. Amiralitetet, som afsomnat then 10 Nov. 1677. II) JOHAN BÆHRS, Amiralens och Amiralitets-Rådets, som warit född i Narva, then 29 Jun. 1620, och dödt på Malmö then 24 Maji 1688. III) ANDERS KIÖRNINGS, Capitainens wid ett Regemente i Holland, född then 12 Sept. 1677, afliden den 30 Martii 1694. IV) JOHAN BÆHRS ^[33], Öfwerste-Lieutenantens wid Nerike och Wärmelands Regemente och Commendantens på Elfsborg, född then 24 Apr. 1673, och död then 24 Augusti 1742. V) CARL KIÖRNING, Amiralitets-Majorens, född then 1 Maji 1633, och afsomnad then 2 Sept. 1672. Uti Biörnsnäs-Grafwen hwilar ock Landshöfdingen i Wästerbotn och Lappmarken, FRANS KRUSE, som blifwit kallad KRUSBIÖRN. Han är född then 7 Oct. 1605, och dödde then 2 Augusti 1654. Hans Fru, ELISABETH SKYTTE, dog i Piteå Stad then 12 Oct. 1642, och ligger ther begrafwen. I förenämnda Graf, har ock Residenten i Moskau, PETTER KRUSBIÖRN sin hwilostad, Kyrkan har ett spetsigt Torn; men Klockorna hänga dock i Trästapel; och läses på then större, som blifwit guten år 1690, efterföljande wersar:

Anno, quo fatis cedebat regia conjux
ULRICA, eximium, perdidit hacce fonum,
Scilicet ut rauco vulgares murmure funus,
SVECIA quad lacrymis extulit inde fuis.

Til Kyrkon har Hertig JOHAN til ÖsterGötland then 24 Martii år 1612, förärat en Såq-Qwarn, och Jungfru Ingeborg HåkansDotter, år 1474, tre Frälse-täppor, som äro belägna wid Sågen, hwaraf Kyrkan njuter årlig inkomst. Soknens Fattige äga äfwenledes en förmån uti interesse af 1000 Dal. K:mt, som Kongl. Rådets, Gref Jacob Reenstiernas/tt>, Änke-Grefwinna Lona Toutin testamenterat then 1 Maji 1753, at ewärdeligen förräntas; theraf med njuta the ock halfwa interesset af ett Capital i Caroliner och Courant Mynt, stort 2721 Dal. K:mt, som Præsidenten i Wismarske Tribunalet, Anders Liljehök, satt i Stockholms Banque< för Qwillinge och S:t Johannis Soknars fattige then 27 Dec. 1682.

Ett antal af 1450 Personer äro i Soknen, som består af 64 3⁄4 Hemman, med Simontorps Capell. Af förenämnda Hemman äro 14 1⁄22 Skatte, 16 7⁄8 Krono, 24 1⁄3 Frälse, 7 1⁄3 Frälse-Säteri, och 2 1⁄8 Prestegården. Hon är, förutan Capell-Soknen, en mil lång, en fjerdedels mil bred, och gräntsar i Öster til Krokek och Bråwiken, i Söder och Wäster til Eneby, och i Norr til Risinge och Simontorp. Twå små Insjöar äro i Soknen, neml. Näken och Ågelsjön, som gifwa watn åt 6 Mjöl- och 5 Såg-Qwarnar. I Bråwiken brukas ock Winter-Not, som icke serdeles lönar mödan; hwaremot med Sommar-Not lyckas bättre; och tilskyndas the närmast boende allehanda slags god och wälsmakande Fisk, i synnerhet Braxen, Gädda, Abbor och Mört, samt Strömming, hwilken sidstnämnde så wäl färsk, som rökt, då han kallas Böckling, säljes til stor myckenhet. Ganska få Hemman äga här litet Skog, hwaremot the dock hafwa tilräckelig Åker, merendels bördig Lerjord; men Äng allenast til nödtorft, och knappt Mulbete. Jemte Hemmansbruket äger Allmogen intet Näringsfång, utom ganska trägen Skjutsning wid Åby Gästgifware-Gård, som ligger i Soknen, ther allmänna Wägen mellan Norrköping och Nyköping går fram. Wid Skriketorp byggdes för några och 30 år sedan en Kniphammare, som lydde til Hendelö-Säteri, hwilken långt för thetta blifwit ödelagd. Wäster ifrån Kyrkon, wid pass en fjerdels mil, ser man then namnkunnige höga Thors klint, på hwilken är en jemn plan, och öfwerst wid klinten på Södra sidon stensättningar gjorde, så at tilgången endast är från Norra sidon. Med wisshet kan icke sägas om Hedningarna i sin tid på thensamma offrat Asguden Thor, eller om ther någon Wiking haft sitt näste. Säterier äro i Soknen:

1. Björnewik, Frälse-Säteri af ett Hemman, hwarunder Båtstorp af ett halft Hemman Frälse är afhyst. Thet ligger wid Bråwiken, en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har Stenhus-byggnad, 16 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, godt Mulbete, liten Skog, ymnogt Fiske, skön Trägård, åtskilliga underlydande Frälse-Hemman, och 11 rå och rörs Torp. Kongl. Rådet Gref Jacob Reenstierna och thes Änke-Grefwinna, och efter hennes död, Sone-Sonen, Lagmannen Gref Fredric U. Reenstierna hafwa för thetta ägt Säteriet, som sidst såldes til thes nu warande ägare, Assessoren Carl Nicol. Wadström.

Tå thenne Egendom kom uti nyssnämnda Assessors händer, och han begynte förbättra Hushållningen, kostade thet wäl i början nog på för Godsets Underhafwande, at lämna sin förra näringsart, som war at föra Wed, Ribbor och andra Skogswaror til Norrköping, änskönt the som oftast måst plichta för tilgrep på Härads-Allmänningen; och i thet stället gå för betalning wid Herregården: men sedan the nu funnit thet sednare gifwa jämnare födo, hålla the thet tämmeligen til godo; särdeles som Allmänningen nu merendels är medtagen och ej stort annat än enskildte Skogar at tilgå, hwilka fast annorlunda och bättre fredas.

Meranämnde Assessor har funnit nästan hälften af jorden wid Björnewik bestå af Hagar, som föga kunnat föda Gårdens Kreatur, bewuxne med små enebuskar och tufwor, men altöfwer dugelige til Åker och Äng: af thessa upplöjas nu årligen flere tunneland och omlagas, så at, när the burit Säd, blifwer theraf god Äng. Hans sätt at fodra i Stall och Ladugård, alt efter wigt och uträkning, litet och ofta, jemte thes byggnad och ständiga renhållande hos Kreaturen, thorde så wäl som thet förra locka andra at gjöra sådant efter; när the se hans Boskap in på Sommaren kunna stå inne på lika foder, som om Höst och Winter, til thes gräset så är wuxit, at Kreaturen kunna äta sig mätta.

Man finner wid Björnewik icke någon Frälse-Bonde arbeta wid Åkerbruk eller annat, icke ens thes Hästar, utan gifwer Bonden ett wisst för sitt Hemman; och drifwes arbetet med egne Dragare och Torpare-Dagswerken. På thetta sättet tror man thet både Husbonde och Bonde är bättre i behåll; och Torparen äfwen så, tå han i dagspenningar får thet Bonden betalar öfwer wanlig ränta, för att så blifwa jämt wid sitt Hemmansbruk.

2. Björnsnæs, ett och ett halft Hemman Frälse-Säteri, är ock belägit wid Bråwiken, 3 ottondedels mil ifrån Kyrkon, och har 21 a 24 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng och Mulbete, godt Fiske, och 11 rå och rörs Torp. Under Säteriet äro Åhle af ett fjerdedels Hemman Frälse-Säteri och Gunnarstorp ett fjerdedels Krono-Hemman afhyste, och lyda nu med Säteriet til Björnewik. Förr hafwa Krusbiörnar och Kiörningar ägt Säteriet, som till Kronon blef reducerat från Kiörningska Huset, och har Kongl. Rådet Gref Jacob Reenstierna thet af Kronon fått emot wederlag i andra Gods. Nu är thet såldt af Lagman Gref Fredr. Ulr. Reenstierna til Assessoren Carl N. Wadström.

3. Ekeby, 3 fjerdedels Hemman Frälse-Säteri, ett fjerdedels Hemman Frälse, som är indeldt i Kneckthåll, och 2 Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 103 wid Lif-Compagniet. Säteriet ligger 3 ottondedels mil ifrån Kyrkon, och äger 20 a 25 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, nödtorftigt Mulbete, wacker Trägård, Fiske i Bråwiken, och 3 rå och rörs Torp. Krusbiörnar och Kiörningar hafwa äfwen ock ägt Ekeby och brukt som Ladugård til Björnsnäs, til thes Lieutenanten Gripenberg blef ägare theraf. Nu är thet såldt af thennes Son Adolph Johan Gripenberg och thes Medarfwingar til Nils Carl Kanterberg, som bebor Säteriet.

4. Malmö, gammalt Frälse-Säteri, som anses för 2 Hemman, och ligger en half mil ifrån Kyrkon. Thet har 25 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, godt Mulbete, litet Skog på en Ö, fördelaktigt Fiskwatn i Bråwiken, och 7 rå och rörs Torp. Först uti thet 17 Seculo ägde Bengt Wernerson Slatte Säteriet, och bekom Amiralen Johan Bær thetsamma med Hoff-Junkaren Clas Slattes Dotter. Efter theras död har Sonen Öfwerste-Lieutenanten Johan Bær warit ägare theraf, men possideras nu af afledne Capitain Johan Stael von Hollsteins Barn.

5. Krusenhåf, 2 Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 104 wid Lif-Compagniet, äger 12 a 13 tunnors Utsäde, ansenligt Hö, tilräckeligt Mulbete, litet Skog på en Ö, godt Fiske i Bråwiken, och 3 rå och rörs Torp. Thet har warit Majoren Petter Krusbiörn och Bærar tilhörigt, och lyder nu til Malmö, samt ligger 3 ottondedels mil ifrån Kyrkon.

6. Loddby, berustadt Krono-Säteri, N. 107 wid Lif-Compagniet, består af 2 Hemman, med 18 tunnors Utsäde, tilräckeligt Hö, nödtorftigt Mulbete, godt Fiske i Bråwiken, nätt Trägård, en Utjord af 6 tunnors årligt Utsäde med thes Äng, och en annan af 30 lass Hö, 2 och 5 ottondedels Frälsehemman, och 5 rå och rörs Torp. Thet ligger wid Bråwiken, en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har warit Ribbinge Familiens. Häradshöfdingen Otto Eksköld ägde thet ock någon tid, och sedermera Ryttmästaren Mattias Gustav Stael von Hollstein; hwars Änke-Fru Elisabeth Ulfsparre och Barn nu äro ägare theraf.

7. Lida, af ett Hemman berustadt Skatte-Säteri, N. 150 wid Lif-Compagniet, är belägit en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och har 14 tunnors Utsäde, någorlunda tilräckelig Äng, nödtorftigt Mulbete, fördelaktig Skog, och litet Fiske uti en liten Insjö. Theologiæ Lectoren och Probsten, M. Martin Lidén, är nu häraf ägare.

8. Nækna Jernbruk, blef byggdt med Kongl. Bergs-Collegii Privilegium af then 11 Oct. 1733 wid Näkna, men flyttades år 1749 til Sten, och heter nu Stens Bruk. Thet står på Frälse grund; betalar i årlig Hammar-skatt til Kronon 7 Skeppund, och består af en Hammare och 2 Härdar. Har ansenlig Skog til kålning, tilräckligt Watn året om, köper Malm från Mogata och Krokek Soknar, som utblandas med Malmen, hwilken brytes på Näkna ägor; och nyttjar således egit Tack-jern från Näkna Mas-ugn, som ligger en ottondedels mil therifrån, och sändes Jernet til Norrköpings Metall-Wåg. Til Mas-ugnens upbyggande undficks Kongl. Bergs-Collegii privilegium then 28 Junii år 1736, och lyder Bruket med Mas-ugnen til Rodga.

9. Hult, Jernbruk af en Stång-Jerns-Hammare och en Plåt-Hammare med 2 Härdar til hwarthera, samt 11 Knip-Hamrar. Thet står på en Frälse Utjord; är uprättadt år 1698 med Kongl. Bergs-Collegii privilegier af then 4 Maji 1697, then 13 Martii 1710, then 9 Nov. 1733, och betalar i årlig Hammarskatt til Kronon 3 Skeppund Jern. Nora Tack-jern och köpe-kål nyttjas här, och är Watndrägten någorlunda tilräcklig. Smidet säljes til Amiralitetet i CarlsCrona och til Norrköping. Bruks-Patronerne Jacob Broberg och Petter Hellwegh äro nu ägare til Bruket.

10. Græslinge, Kyrkoherdens Boställe, ligger ganska litet ifrån Kyrkon, och har 16 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, knappt Mulbete, och 2 Dagswerks-Torp. Til Prestegården har Hertig MAGNUS skänkt Torpet Mela, hwarest är en Såg och litet Skog, och har Hertig JOHAN then 2 Nov. 1610 i Norrköping therå lämnat confirmation. Kyrkoherden M. Petrus Älf befullmächtigades år 1760.

Capellans-Bostället Skærlöta, thet nu warande Capellan Magnus Moselius bebodt ifrån år 1740, är gifwit thertil af Höga Öfwerheten år 1692, och består af ett halft Krono-Hemman med 2 tunnors Utsäde, och ganska liten Äng, men har hwarken Mulbete eller Skog.

SIMONTORPS-CAPELL.

Kyrkan ligger 2 mil ifrån Moder-Kyrkon Qwillinge, uppe uti Skogbygden, och blef byggd til 36 alnars ängd och 17 alnars bredd af trä, samt inwigd år 1650 med Drottning CHRISTINÆ tilstånd, gifwit i Nyköping then 17 Febr. 1640, och kallad S:t Peder, efter kyrkoherden i Qwillinge, Petrus Petri Fanck, som bestyrde om thes byggnad. Söndagen Dominica Exaudi blef hon inwigd, efter Biskopens M. Andræ Prytz befallning, af hans Broder, Probsten i Norrköping M. Claudio Prytz. År 1697 lät Inspectoren Petter Hellwegh på Rodga öka Kyrkan på Norra sidon 14 alnar i fyrkant, och står han på Krono-Skatte-hemmanet Simontorps ägor, hwadan hon ock kallas Simontorps Capell. Från henne räknas til Norrköping 2 och 3 fierdedels mil. Altartaflan är målad uti trenne afdelningar; och ses på henne nederst, Nattwardens Instichtelse, mellerst, Christi Korssfästelse, och öfwerst, Christi Himmelsfärd. År 1698 är hon köpt för 351 Dal. 16 öre K:mt af Kyrkons medel, och målad af Måns Gris. Samma år förärade Inspectoren Petter Hellwegh Prädikstolen, som är gjord af Snickare-Arbete. Klockorna hafwa hängt i Trästapel intill år 1757, tå han för thes bräcklighet skul blef nedtagen, och ett prydeligit Trä-Torn wid Kyrkon byggdt, uti hwilket the nu hänga, och läses på then större, som blifwit guten år 1670, följande:

Æris. ad. accentum. proni. concurrite. cives.
Montani. et. Summo. solvite. pacta. Deo.

Sic. fortunabit. sylvas. et. rura. nec. unquam.
Spes. operas. curas. irrita. vota. dabit.

Soknens längd är 3 och bredd 2 mil. Uti Öster gräntsar hon til Biörkewik och Kila uti Södermanland, i Söder til Krokek och Qwillinge, i Wäster til Risinge, och i Norr til Skedewid i ÖsterGötland, och Stora Malm i Södermanland. I Soknen äro många Insjöar, ibland hwilka Fläten, Swinbågen, Wekmanglen och Bolen äro the störste. Något Fisk, mäst Gädda, Abbor och Mört fångas uti them, dock endast til husbehof. Skog är här til nödtorft, litet Åker, merendels Sandjord, klena Ängar, och Mulbete på Skogarna. Förmån af en Mjöl- och en Såg-Qwarn är i Capell-Soknen; som bebos af 560 Personer. Säterier äro här:

1. Mycklemåsa, af ett Hemman Frälse-Säteri, som ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har 8 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, Mulbete, Skog och Fiske, en Såg, 2 och 3 fjerdedels Bonde-Hemman i Soknen, och 8 Torp. Tilförene har then Frankiska Familien ägt Säteriet, som nu är ett Barckners Gods, och Fru Ulrica Eleonora Ridderstolpe tilhörigt.

2. Tångetorp, Frälse-Säteri af ett tredjedels Hemman, en och en fjerdedels mil ifrån Kyrkon belägit, äger 2 tunnors Utsäde, Äng, Mulbete, Skog och Fiske til nödtorft, ett helt Bonde-Hemman, och 7 Torp. För thetta har then Krusbiörnska och sedan then Kiörningska Familien warit theraf ägare, men nu är thet af Adolph Johan Gripenberg försåldt til Nils Carl Kanterberg.

3. Rodga, berustadt Skatte-Säteri, N. 111 wid Lif-Compagniet, består af ett Hemman; hwarunder fjerdedels Hemmanet Dufwehult brukes. Thertil äro 9 tunnors Utsäde, tilräckligt Hö, Mulbete och Fiske, ansenlig Skog, Trägård och Humlegård, en Såg-Qwarn, ett helt Bonde-Hemman, och 12 Torp. Wid Säteriet, som ligger 3 fjerdedels mil ifrån Kyrkon, uprättades år 1678 ett ansenligit Bulldans-Wäfweri med många Stolar, hwarå Kongl. resolution thertil är gifwen then 2 Dec. 1677 och then 26 Nov. 1724. Här tilwerkes årligen en stor myckenhet Bulldan, merendels til Amiralitetet i CarlsCrona. År 1741, annan dag Påsk, lades Hufwud-byggningen genom en olycklig wådeld i aska, tå ock Bulldans-Fabriquen led mycket therigenom. Hökaren Anders Månsson i Norrköping sålde Rodga, såsom Bonde-Hemman, til Inspectoren Petter Hellwegh, hwilken sedermera Rustade therföre. Nu är Bruks-Patron Petter Hellwegh ägare theraf.

Åt Capellanen wid Simontorp gaf Höga Öfwerheten år 1663, fjerdedels Krono-Hemmanet Ösby i Qwillinge Sokn til Boställe; men, uppå Församlingens begäran, gjordes byte med Hoff-Cantsleren Frans Joël Örnstedt år 1674, tå, för närmare wäg skul til Kyrkon, Capellanen fick Frälse-Hemmanet Yddetorp til Boställe, och blef af Höga Öfwerheten thetta byte samtyckt och confirmeradt. Nu warande Capellan, Nicolaus Engström, har wårdat Församlingen sedan år 1741.

III. Memmings Härad.

Thetta Härad, som i fordna tider hetat Mimmings Härad, thorde aldraförst hetat Mimmungs Härad, theraf, at i Wånga Sokn, ther Bergsbrukshandteringen längre warit i bruk, än man wet, blifwit smidde goda Ägg-jern eller Swerd, af hwilka ett i äldre tider blifwit kallad Mimmung^[34]. Thet består nu, sedan Wånga Sokn år 1639 blifwit skilgd härifrån och lagd til Risinge Tingslag, af 4 Kyrko-Soknar, hwilka utgiöra 108 3⁄8 Hemman, ibland hwilka 24 1⁄2 äro Skatte, 18 7⁄12 Krono, 41 7⁄24 Frälse, 20 Frälse-Säteri, och 4 Prestegårds-Hemman. Häradets Tingsställe och Tingsstufwa har förr warit wid Herrbro uti Borg Sokn, hwarifrån Tingen blifwit flyttade först til Löts Kyrko, och sedan til Brinks Gästgifware-Gård i Kimstad Sokn, ther the nu hållas. Uti Häradets Sigill borde, i anseende til thet som åfwanföre anfördt är, afbildas ett långt rakt Swerd, som i äldre tider kallades Spade ^[35]; och icke en Spade at gräfwa med, sådan som man nu ser uti Sigillet. Omkring thes rand stå orden: Memings Hæredh. Allmänningen til Häradet är ganska liten och merendels uthuggen, hwarföre wederbörande lyst honom i helgd; dock får ther hwart femte eller sjette år något fällas efter utsyning, till Hemmanens nödtorft. Soknerna i Häradet äro nu 1. Kimstad, 2. Kullerstad, 3. Löt, och 4. Borg.

1. KIMSTAD, under Jure Patronatus.

Thet hålles före, at Kyrkan i början blifwit kallad Kämpestad, efter then Enwiges kamp, som ERIC, EMUND GAMMALS Son, och ERIC, ANUND JACOBS Son här hållit wid år 1060, tå the, såsom Swenske Printsar, täflat om Kronan, wid hwilket tilfälle the bägge satt lifwet til^[36] Åkrarna i Prestegårds Östra Gärde hafwa behållit namnet, och kallas ännu Kämpe-åkrar. Printsarna til åminnelse, har här ock på Kyrkotaket warit upsatte 2 Ryttare-bilder af träd, sittjandes hwar på sin Häst, hwilka syntes ränna mot hwarandra; men Ryttarne woro bakwändt stälde på Hästarna, hwarmed betecknades, at Printsarna ridit och skilds från werlden. År 1719 blefwo thesse Träd-Ryttare nedskutne från Taket af Tyska Dragoner, som marscherade förbi Kyrkon at undsättja Norrköping: men sedan Grefwinnan Agneta Wrede år 1728 låtit nedbryta then gamla Kyrkan, (hwars ålder ingen wet säga; then ock Feltmarskalken Gref Axel Lilje med egen bekostnad ifrån grunden låtit utwidga, gifwit til henne Prädikstol, Altare och Kyrkoskrud, låtit bygga Klockstapeln, och förärat trenne Klockor; hwartil ock hans Son, Landshöfdingen Gref Axel Lilje, ansenligen ökt Kyrkons Skrud, samt hans Änke-Fru, Grefwinnan Elisabeth Stenbock, til thes widare förbättrande testamenterat 12000 Dal. K.mt; för hwilket alt Hans Kongl. Majestet then 7 Oct. 1699 fann skäligt at lämna then Liljeska Familien Jus Patronatus), så är i thes ställe then nu warande ansenliga Kyrkan upbyggd, som blef aldeles färdig år 1733; tå R. R. och Öfwerste Marskalken Gref Magnus Julius De la Gardie, lät sätta på taket 2 andra Ryttare-bilder af jernplåtar gjorde, til åminnelse för Efterwerlden: dock äro thesse bilder wände mot hwarandra, med wärja i handen. Kyrkan står på Krono grund, en och 3 ottondedels mil ifrån Norrköping, bredwid stora Landswägen, och är nu 55 och 5 ottondedels aln lång, och 21 och en fjerdedels aln bred. Altartaflan är hit förärad af R. R. och Öfwerste Marskalken Gref M. J. De la Gardie, år 1733, och målad af then store Italienarn Tarawall, som war inkallad i Landet till Hoff-Målare uti thet Kongliga Slottet i Stockholm, och afbildas på henne Christi Himlafärd. Ännu betjenar man sig af then gamla Prädikstolen, i hwars ställe en ny kommer at besörjas. Uti Kyrkon äro Liljeska och Strömfeldtska Familiæ-Grafwarna, hwaruti hwila, ibland många andra höga Personer, thesse följande, hwilkas Hufwud-Baner här finnas upsatte, neml. 1.) Hans Kongl. Majetets samt Sveriges Rikes högt betrodde Man, Råd, Fæltmarskalk, Præsident uti det Kongl. Krigs-Collegio, samt Lagman öfwer Carelen, Den Högwälborne Grefwe och Herre, Herr AXEL LILJE: Grefwe til Liljenborg, Friherre til Kydes, Herre til Löfstad, Sjötorp, Stora Hinsekind, Löts och Ottersberg; född uppå Sætesgården Berga i Småland och Högsby Sokn år 1603, d. 29 Julii, afsomnade på Löfstad d. 20 Dec. 1662. II.) Kongl. Maj:ts och Sweriges Rikes Högtbetrodde Man och Råd, Högwælborne Herren, Gref JOHAN STRÖMFELDT Carlson, född på Landsjö i ÖsterGjötland A. 1678 d. 23 Febr. afsomnade i Herranom i Stockholm d. 26 Oct. 1736. III.) Kongl. Maj:ts til Sverge Tro Man och Öfwerst för et Regemente Infanterie, Den Wælborne Herre, Herr FRANS HILCHEN til Wæster-Rotten, Kipsal och Kimstad, ær född 1625, och i Herranom afsomnad på sin Gård Kimstad d. 14 Jan. 1680. IV.) Kongl. Maj:ts Tro Tienare och för detta Ryttmästare för ett Compagnie af Hennes Majetets Enke-Drottningens Lif-Regemente, Den Ædle och Wælborne Herr CARL PHILIP STRÖMFELDT, Herre til Landsjö, Ludderhof, Raffin, Wærnæs och Grefsjöhult, afsomnade d. 27 Junii 1690. V.) Hans Kongl. Maj:ts Tro Tienare och Wælbestælte Ryttmæstare under Grefl. Excellence och General-Lieutenantens Gref von THURNS Lif-Regemente, Den Ædle och Wælborne Herr ROTGER JOHAN von ASKENBERG til Ringen, Nyhof och Kimstad, född på Ringen i Kurland år 1625, och död på Kimstad d. 24 Oct. 1657. Tillika med Kyrkon murades ett ansenligit högt Torn, hwarpå ännu spetsen fattas; och wordo Kyrkans 3 Klockor samma år, som Kyrkan blef färdig, i Tornet flyttada, tå ock Trästapeln, hwilken stod på Norra sidon utom Ringmuren, blef nedtagen. Klockorna skola wara utrikes tagna i Staden Torn uti Konung GUSTAV ADOLPHS tid; men äro sedermera omgutna. Förr har här på Kyrkogården legat en Runsten, hwilken ses aftryckt uti M. Göransons Runstens-Bok N. 863 pag 244, men är wid sidsta Kyrkobyggnaden sönderslagen: Hans Runor woro thessa:

SV — — AUK. DER. BRYDR. RISTU. STEIN. IFTR. FADUR. SIN. JART. GUD. HIALBI. ANT. HAS. AUK. GUS. MUDIR. I. LIUS.

Thet är:

Sw — — — och des Bröder reste stenen efter sin Fader Jert. Gud och Guds Moder hielpe hans ande i liuset. (Himmelen).

Uti Kyrkon är en Runsten fästad i muren, som äfwen ses aftryckt uti M. Göransons Bautil pag. 245. N. 864, och lyder sålunda:

EDA. LIT. GIARA. DAN. KUMBL. EFTIR. GEIVILR. BUNTA. GODAN. GUD. HALBI. SIALU. HAS.

Thet är:

Eda lät giöra denna stenwård efter Geriler, sin gode Man. Gud hielpe hans själ.

Soknen, som, uti 16 Seculo, någon tid legat tilhopa med Kullerstad, under en Pastore, och nu bebos af 1030 Menniskior, består af 48 1⁄2 Hemman, och äro ibland them 14 Skatte, 12 5⁄6 Krono, 17 1⁄24 Frälse, 3 5⁄8 Frälse-Säteri, och ett Prestegården. Fem och ett halft Hemman, som ligga på Wästra sidon om Motala Ström, hwilken rinner igenom Soknen, räknas till Wånga Bergslag och Risinge Tingslag. Från Öster til Wäster är Soknen en och en half mil lång, och ifrån Söder til Norr en mil bred, samt gräntsar i Öster til Löt, I SödOst til WästerHusby, i SödWäst til Skärkind, i Wäster til Lillkyrka, i NordWäst til Wånga, och i Norr til Kullerstad Soknar. Fyra små Insjöar äro i Soknen, och ibland them Löfsta-Sjön then störste. Få Hemman äga någon litet Skog. Jordmånen är Lera och Sandjord, som gjer merendels 5:te och 6:te kornet uti äring, och är til alla Hemmanen någorlunda tilräckelig Åker och Äng, men knappt Mulbete til the flesta. Utom Hemmansbrket och Skjutsning, hwilken the närmast boende gjöra wid Brincks Gästgifware-Gård, som ligger i Soknen, ther wägen mellan Norrköping och Linköping stryker fram, äger Allmogen intet Näringsfång. På en liten holme uti en Sjö, som lyder til Landsjö Säteri, ses lämningar af en Stenbyggnad til lika storlek med Holmen; och är therom en sägen, at Munkar bodt ther. Synes icke olikt, at thet mycket bekanta Munkeboda Kloster warit på thenna Holma, hwarom nedanföre mer kommer at nämnas, emedan thet säges, at Munkar bodt ther: och är thet så mycket troligare, althenstund Munkarna i Christendomens början hafwa utsedt sådana boningsplatsar åt sig, ther the, för the illa sinnade Hedningar, kunnat wara och bo säkre.

Wid Ockna Bondegård, en fjerdedels mil NordOst ifrå Kyrkon, har wid något tilfälle hållits Ting, eller ock har Häradet ther haft sitt uråldriga Domare-Säte, emedan then ther befintelige Backen ännu kallas Domare-Backen. Igenom Soknen rinner Motala Ström, hwarwid stå 2 Frälse-Mjöl-Qwarnar, som lyda til Löfstad Säteri, hwarthera med 4 par stenar: ther äro ock, til at fånga Ål, 3 Kronones Lanestånd, som på Rusthållen N. 17 och 18 af Majorens Compagnie och uti Skärkinds Sokn belägne, indeldte äro. Säterier, med mera, äro i Soknen:

1. Löfstad, Frälse-Säteri af ett Hemman, ligger 3 ottondedels mil Öster ifrån Kyrkon på en högd wid förr nämnda stora allmänna Wägen, och ha rätt ansenlig Stenhusbyggnad a 3 Flöjlar, som efter thes förra utseende ses aftagit uti R. R. Gref Dahlbergs Svec. Ant. et Hod. Byggnaden har R. R. och FältMarskalken, Gref Axel Lilje, påkostat år 1652: men år 1750 then 7 Jan. timade then olyckan, at största Huset och Norra Flöjeln genom wådeld om aftonen lades i asko; dock är altsammans med ansenlig kostnad åter upbyggdt: och theraf har så wäl Landets prydnad, som the resande ett föremål til behageligit åskådande. Til Säteriet äro 24 tunnors Utsäde, 4 a 500 lass Hö, godt Mulbete, tilräckelig Skog, Fiske til husbehof, god Humlegård, 2 Trägårdar, en myckenhet Frälse-Hemman förutan andra Hemman, och 24 Dagswerks-Torp, samt 2 Mjöl-Qwarnar, som förrut äro nämnda. Wid Säteriet är ock ett Hospital inrättadt, ther 6 fattige warda af Ägaren underhållne. Uti thet 16 Seculo ägde redan Lilje Familien Säteriet, som sedan blifwit ett De La Gardies Gods; och är nu General-Lieutenanten och Öfwersten wid Kongl. Majestets Lif-Guardie, samt Riddaren, Gref Axel von Fersen, genom gifte med Hedvig Eleonora De la Gardie, thes ägare.

2. Landsjö, Frälse-Säteri af ett och ett halft Hemman, förutan Wittestorp af ett halft Hemman, som therunder är afhyst. Til år 1735 woro thesse Hemman berustade Krono-Säteri, men förbyttes til Frälse genom Rustningens transporterande på Wårnäs Frälse-Säteri, likmätigt Kongl. Majestets Bytes-bref af then 14 Martii 1735. Til Säteriet äro 22 a 23 tunnors Utsäde, 140 a 150 lass Hö, tilräckligt Mulbete, ansenlig Skog, Fiske uti en Insjö, 15 och ett halft Bonde-Hemman, och 12 Dagswerks-Torp. Ållongrenar hafwa först ägt Landsjö, och bekom Ryttmästaren Carl Philip Strömfeldt Säteriet med Agneta Ållongren. Sedermera hafwa Strömfeldtar warit ägare theraf; men nu är thet Öfwersten, General-Adjutanten och Riddaren Baron Carl Adlerfeldt tilhörigt, som har Grefwinnan Agneta Strömfeldt til Fru.

3. Norsholm, som tilförene i långliga tider warit räknadt til Skärkinds Sokn^[37], består af 4 och 3 ottondedels Hemman berustadt Skatte-Säteri, N. 14 och 15 wid Majorens Compagnie, och ett och 3 fjerdedels Hemman Krono immeditate; ligger 3 ottondedels mil ifrån Kyrkon, wid allmänna Wägen och Östra ändan af Sjön Roxen^[38], samt har en wacker Åbyggnad, 40 tunnors Utsäde, 400 a 430 lass Hö, til större delen starr, tilräckelige Beteshagar, nödtorftig Skog, godt Fjäll-fiske i Roxen, och ett ganska fördelaktigt Ålfiske i Motala-Älfwen, wacker Trägård, samt 18 Dagswerks-Torp. Ther nu Sätesgården är, har man hållit före, at wid Christendomens början, år 853, warit ett Benedictiner Munke-Kloster, som blifwit kalladt Munkeboda^[39], hwilket the Påwiske Biskopar sedan haft til Præbende; men som thetta Norsholm förr blifwit kalladt Nor, Nors och Norra Ladugården, och här inga tekn äro efter några Kloster-Murar, samt Skogen, som ligger mellan Norsholm och Landsjö, kallas Nor-Skogen; så synes icke olikt, at ther nu Landsjö Säteri är, och the åfwan omtalte rudera efter Munkeboda Kloster förmenes wara, ägorna warit wid Christendomens början förknippade med Norsholms ägor; och således icke wara orätt sagt, at thet legat wid Nor, fästän sjelfwa rummet för thetta icke warit så allmänt bekant. Biskop Henricus Tidemanni har wid Nor, nu Norsholm, påkostat en ansenlig byggnad mellan åren 1470 och 1500; hwilken dock icke han, utan, efter hans död, then namnkunnige Biskopen D. Hans Brask har bebodt til år 1527, tå GUSTAV ERICSSONS Folk intogo thet: och ses här Biskop Brasks Wapn, hugget i sten, förwaradt och insatt uti Södra Stenhus-Flöjeln, honom til åminnelse. På Wästra sidon om Sjön Roxen, gint emot Sätesgården, ses ännu lämningar af en Stenbyggnad til 12 alnars storlek i fyrkant med 2 hwalfda Källare, och öfwer them Styckegluggar i muren; och hålles före, at thenna byggnad endast warit Biskoparnes Magazin, och Sätesgården til förswar. Then tid Biskop Brask tidetals här bodde, har han på Riksdagen i Södertelje, år 1519, utwerkat utslag af Riksens Ständer, at Segelfart utur Wätern genom Roxen til Söderköping och Öster-Sjön skulle få gjöras; och therföre här wid Gården ifrån Roxen låtit gjöra en början thertil, med en Graf, som nu kallas Twär-Ån: och år 1583 then 3 Martii, afgick Konung JOHAN then Tredjes befallning til Lasse Olofsson, at Grafwen skulle gjöras, mellan Roxen och Sjön Aspelången, at båtar måtte gå ther fram^[40]. Wid 1741 års Riksdag, när tå warande Dom-Probsten i Linköping, sedan Biskopen, Doct. Andr. Ol. Rhyzelius, hade med en widlöftig ingifwen Skrift^[41], wisat både mögeligheten och förträffeliga nyttigheter theraf, beslöto Riksens Höglofl. Ständer, at durchfart eller Seglation skulle öpnas ifrån Wätern med Motala Ström in i Roxen, och utu Roxen ifrå Norsholm, genom Sandbacken in uti Landsjö-sjön, och tädan genom Aspelången, förbi WästerHusby, snörrätt, i en gammal bäckrändel til Söderköping, och tädan genom Slätbaken in uti Öster-Sjön. Thetta blef samhälleligen belfwadt, och hade kunnat inom 2 a 3 år blifwit werkstäldt; men krig, penningebrist och annat kom til hinders. På 1752 års Riksdag yrkades åter thetta samma; men Göta-Älfwens Durchfart, som tå war i werket, måste förrut blifwa färdig.

I följe af Westerås recess år 1527 är thenne Egendom, med alla andra Kyrko-Gods, reducerad under Kronan, hwarefter Konung GUSTAV först kallat honom Norsholm. År 1636 then 6 Oct. donerades Säteriet til Residenten Petter Spiring, och år 1641 then 2 Nov. tilhandlade han sig Allodialet af Norsholms Gård och Gods, hwarpå han år 1645 then 5 Aug. erhållit Drottning CHRISTINÆ stadfästelse. Med Kongl. Majestets ytterligare confirmation therpå, samt nådigsta samtycke af then 19 Nov. 1668 såldes thet af förbemälte Spirings Son, Öfwer-Directeuren Johan Philip Silfwercrona, samma år till R. R. Præsidenten och Lagmannen Knut Kurk; men blef, i anledning af 1680 års Riksdags beslut, af Kongl. Reductions-Commission år 1681 dömdt at inlösas under Kongl. Majestet och Kronan ifrån nyssnämnde ägare: hwarefter förbemäldte Öfwer-Directeur rustat för 4 och 3 ottondedels Mantal. Sedan har Doctor Juris och Hertig ADOLPHS Secreterare, Heutmüller, warit ägare til Norsholm; genom hwilkens anstalt Gården, som lydde ännu til Skärkinds Sokn år 1702, blef lagd til Kimstad Församling, fastän större delen af ägorna rätteligen ligga i Skärkinds Sokn och Härad. År 1718 then 19 Apr. köpte Commissarien Pet. Ehrenspetz Norsholm til Skatte, och år 1730 then 5 Dec. sålde han thet til tå Öfwer-Intendenten, nu Hans Excell. R. R. etc. Gref Carl Gustav Tessin. Then 14 Martii år 1736 såldes thet åter til Kammar-Herrn, Baron Johan Gabriel Sack, hwars son, Baron Fredric Ulric Sack, sålde thet til Öfwersten, Kongl. General-Adjutanten och Riddaren, Baron Carl Adlerfeldt, af hwilken Auditeuren wid Hans Kongl. Höghets Kron-Printsens Regemente, Johan Palm, köpte thet; men är åter såldt til Ryttmästaren Lars Gripenwaldt.

4. Forsby, af ett Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 9 wid Majorens Compagnie, ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och äger 11 a 12 tunnors Utsäde, 40 lass Hö, knappt Mulbete, Skog til husbehof, skön Trägård, Fiske i Motala-Älfwen, och ett Lanstånd til at fånga Ål, ett Bonde-Hemman, och 5 Dagswerks-Torp. Assessoren i Kammar-Revision Peder Andersson Törnsköld har ägt Säteriet, som Krigs-Rådet Simon Rosenberg sedan bekom med Dottern Brita Törnsköld. The lämnade thet med sin Dotter Helena Rosenberg til sin Måg Öfwersten och Commendanten i Götheborg, Jacob Stegman: och har Öfwerste-Lieutenanten Johan Axel Hægerflycht sedan warit thes ägare; hwarefter thet nu kommit til thes Måg, Majoren och Riddaren Lars Roxendorff.

5. Runstorp med Örsäter, berustadt Skatte-Säteri, N. 13 wid Majorens Compagnie, är tilsammans ett Hemman, som äger 10 tunnors utsäde, 100 lass Hö, tilräckligt Mulbete, Fiske i Roxen, Skog til husbehof af Timmer, Gärdsle och Wedbrand, 3 underlydande hela Augments-Hemman, 2 och ett fjerdedels Frälse-Hemman, samt 8 Dagswerks-Torp. Thet ligger en dryg half mil ifrån Kyrkon, och är ett Törneskölde Gods, altsedan år 1635, tå Peder Andersson Törnsköld, som tå blef adlad, och sidst blef Assessor i Revision, skref sig til Runstorp. Öfwerste-Lieutenanten wid Cavalleriet, Hans Skytte, bekom Säteriet med sin Fru Wendela Catharina Törnsköld, Landshöfdingen Törnskölds Dotter; men Landshöfdingen och Riddaren Baron Hinrich Jacob Wrede med nyssnämnda Öfwerste-Lieutenants Dotter, Elisabeth Charlotta Skytte. Efter theras död såldes thet år 1759 af Skyttiska Familien til Lieutenanten Jean And. Kyulenstierna, som nu är ägare theraf.

6. Alfwestad, ett och ett halft Hemman, bestående af ett halft Hemman berustadt Krono-Säteri, och af thes augment, ett Hemman Skatte, som therunder är afhyst. Thet är indeldt under N. 7 wid Majorens Compagnie; ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har 16 tunnors Utsäde, 50 a 60 lass Hö, nödtorftigt Mulbete, föga Skog, litet Fiske i Sjön Larfjällen, och ett Dagswerks-Torp. Majoren Knut Ödla och Skutenbergar hafwa warit ägare häraf. Nu är thet afledne Krono-Befallnings-Man Simon Leimans Arfwingar tilhörigt.

7. Kimstad, Krono-Säteri Rusthåll, N. 10 wid Majorens Compagnie. Gården, som ligger när wid Kyrkon, äger 16 tunnors Utsäde, litet Hö, knappt Mulbete, Fiske i Motala Ström, och 4 Dagswerks-Torp. Ryttmästaren Rotger Johan von Askenberg har ägt Säteriet och dödde år 1657; och såldes thet sedermera af Præsidenten Johan Strömfeldt til Öfwersten Frans Hilchen, som dödde år 1680. Uti thetta Seculo har Säteriet en lång tid haft samma ägare, som Norsholm, til thes thet ej länge sedan såldes til Frälse-Inspectoren Petter Wikberg, hwilken thet nu tilhörer.

8. Tångestad består af 2 Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 12 wid Majorens Compagnie, och har 15 tunnors Utsäde, 90 lass Hö, tilräckligt Mulbete, Skog til husbehof, litet Tegelbruk, Fiske i Roxen och Strömmen, ett och ett halft Bonde-Hemman, och 7 Dagswerks-Torp. Gården ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har Assessoren Pehr Andersson Törnsköld, Landshöfdingen Törnsköld, och Öfwersten Hilchen ägt Gården, som Öfwerste-Lieutenanten Hans Skytte therefter bekommit med sin Fru, Wendela Catharina Törnsköld. The lämnade honom sedan til sin Måg Majoren Håkan Skytte med sin Dotter Greta Sophia Skytte, hwilke sålde honom til Landshöfdingen och Riddaren Hinrich Jacob Wrede och thes Fru Elisabeth Charlotta Skytte; och äges han nu af theras Arfwingar.

9. Hulta är upbyggdt til Säteri af Stats-Secreteraren och Residenten Johan Strömfeldts Änke-Fru, Christina Törnsköld; men efter Reduction indeldt til Lieutenants-Boställe wid Adelsfanan.

10. Kyrkoherdans Boställe, har tilförene stådt på then plats, som theraf nu kallas Prestkulln och ligger SödOst ifrån Kyrkon; men sedan thet blef transporteradt kalladt Nygård. Thet består af ett Hemman, som ligger wid pass en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har 16 tunnors Utsäde, nödtorftigt Hö, knappt Mulbete, Fiske i Älfwen, liten Humlegård, 2 Dagswerks- och ett Fiskare-Torp. Olaus Haurelius tog emot Pastoratet år 1757.

11. Capellans-Bostället Åkerby, ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och består af 3 fjerdedels Hemman Krono, som Höga Öfwerheten thertil gifwit then 4 Maji 1701. Här äro 8 a 10 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, godt Mulbete och litet Fiske. Cand. Axel Lindroth tilträdde Sacellanien år 1754.

2. KULLERSTAD, Consistoriel.

Kyrkan är byggd på Krono grund, en och en half mil ifrån Norrköping, och har så wäl namn af en högd, på hwars öfwerste Kulle hon står, som ock af the många Ättebackar eller Kullar, hwilka icke allenast hardt wid Kyrkon, utan ock eljest i Soknen äro. Hon är 33 alnar lång och 10 och en half aln bred. Altartaflan är mycket gammal, och föreställer Christi korssfästelse uti Bildthuggeri. Prädikstolen är theslikes af Bildthuggare-Arbete, men år 1659 upsatt och til Kyrkon förärad af Lagman Sven Ribbing. Orgelwerket har 5 stämmor; och hänga Kyrkans Klockor uti Trästapel, emedan intet Torn är wid Kyrkon. Båda Klockorna äro gutne år 1632. Uti Kyrkon är then Rosenstråliska Familie-Grafwen och några små Epitaphier, som Familien om thes Fädernes och Mödernes Anor låtit upsätta. Uti Grafwen hwilar Anders Ericsson Rosenstråle, som dödde år 1612; Eric Andersson Rosenstråle til Skattna, Bärgård och Helleberga, som afsomnade år 1643; och Anders Ericsson Rosenstråle til Skattna, Bärgård och Stafhult, som lämnade thet jordiska år 1673. Fru Brita Lejonsköld hwilar ock här. Från Näsbo har en Gudfruchtig Hustru gifwit til Kyrkon och til Prestegården, hälften hwarthera af en Hage, Mosstorp och Torpstada Jord kallad, som består af någon Äng, Skog och Mulbete; hwilken Näsbo Bönder nyttjat först mot ett halft och sedan mot ett helt pund Smör i årlig skatt. Thenne Hage tog Major Gustav Ribbing til at nyttja för lika årlig ränto, och betalte räntan någon tid; men sedan förmente sig wara thes rätta Jordägare: hwarwid thet stod til år 1744, tå han, i kraft af igenfundna Laga och ojäfaktiga documenter, återkom til Kyrkon, som nu njuter i årligt arrende 75 Dal. Kopp:mt för honom.

Uti Soknen bo 540 Personer, och består hon af 26 1⁄2 Hemman, neml. 7 5⁄8 Skatte, 2 3⁄5 Krono, 13 1⁄2 Frälse, 2 Frälse-Säteri, och ett Prestegården. Af thessa lyda 10 3⁄4 Hemman til Wånga Bergslag och Risinge Tingslag. Han är en mil lång, en fjerdedels mil bred, och gräntsar i Öster til Löt, i Söder til Kimstad, i Wäster til Wånga, och i Norr til Sjön Glan. Twänne Skattlagda Frälse-Qwarnar, hwarthera med 3 par stenar, äro i Soknen; äfwen ock 2 små Insjöar. Jordmån är åtskillig, men här jemn och strid Säd. The fleste Hemman äga någon Skog, dock icke tilräcklig til husbehof. En del af Allmogen slår och bränner Tegel. Igenom Soknen rinner Motala-Älfwen, öfwer hwilken här är en Bro, til the resandes tjenst mellan Norrköping, Wånga och Wreta Soknar. Här är widare:

1. Skattna, gammalt Frälse-Säteri, som anses för 2 Hemman. Thet ligger en half mil ifrån Kyrkon, och har Stenhus, 14 tunnors Utsäde, tilräckligt Hö, Mulbete i 2 Hagar, Fiske i Sjön Runken, Humlegård, nödtorftig Skog, och 8 rå och rörs Torp. Säteriet är ett gammalt Rosenstråle Gods; men lyder nu til Löfstad Säteri.

2. Ribbingsholm, förr kallade Hallestad, är berustadt Säteri, N. 6 wid Majorens Compagnie, och består af 3 Hemman Skatte. Thet ligger ganska wäl på ett Näs, som omgifwes af Motala-Älfwen och sjön Glan, och har 18 tunnors Utsäde, nödtorftigt Hö, tilräckligt Mulbete, godt Fiske, ringa Skog, ett Bonde-Hemman, och 3 rå och rörs Torp. Från Säteriet är til Kyrkon en half mil, och hafwa Ribbingar ägt thet. Nu är Capitain Reinhold de Charlieres Änke-Fru, Hedvig Kihl, ägarinna theraf.

3. Lundby ett halft Hemman och Börsjö ett halft Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 5 wid Majorens Compagnie. Gården ligger en half mil ifrån Kyrkon, och har wackert Stenhus, 20 tunnors Utsäde, ansenligt Hö, knappt Mulbete, Fiske i Larfjällen, och 2 rå och rörs Torp. Gården har then De la Gardieske Familien länge ägt, och är han nu Hans Excell. Riks-Rådet och Ridd. af Kongl. Majestets Orden, Gref Claes Ekeblad, tilhörig.

4. Skærblacka, Jernbruk med en Hammare och 2 Härdar, står på Skatte grund; betalar i årlig Hammarskatt til Kronon 3 och ett halft Skeppund; nyttjar kål ifrån Grensholms Godset och köpkål; smider Wånga och Lerbäcks Tackjern; sänder Jernet til Norrköpings Metall-Wåg; har tilräckligt watn i Motala-Älfwen, och är upbyggdt år 1639. Har fått Kongl. Bergs-Collegii privilegium then 7 Nov. 1649; then 11 Maji 1656 tilstånd at få köpa Tack-jern från Lerbäcks Bergslag, och then 9 Dec. 1690 resolution om Hammarens bestående. Bruks-Patronerne Petter Agrell och Carl Tisell Carlsson äro nu ägare til Hammar-Werket.

4. Kyrkoherdans Boställe Wickelby, en ottondels mil ifrån Kyrkon belägit, äger 12 tunnors Utsäde, tilräckligt Hö och Mulbete, Humlegård til husbehof, litet Fiske i Motala-Älfwen, litet Skog, och 2 Dagswerks-Torp. Probsten och Kyrkoherden Nils Palmærus har wårdat Församlingen altsedan år 1731.

3. LÖT, Annexa til BORG.

I fordna tider har thenna Kyrka haft sina enskilda Kyrkoherdar; men år 1696 blef hon Annexa til Borg, tå Kyrkoherde-Bostället förwandlades til Capellans-Boställe. Soknen, som til en stor del är nedan för en lång och hög ås, utmed Sjön Glan belägen, och liknar en Löt, tycks med sin belägenhet hafwa gifwit anledning til Kyrkons namn. Kyrkan står på Krono grund, 5 ottondedels mil ifrån Norrköping; är 44 alnar lång och 14 alnar bred, och lärer uti Påwetiden hafwa warit All Helgon helgad; som kan dömas af then större Klockons fordna inscription. Öfwer Altardisken är ett Gafwel-fenster, och å thes Norra sido en Altartafla af Bildthuggare-Arbete med Nattwardens Instichtelse, men å then Södra en målad Altartafla, som afbildar Christi födelse och korssfästelse, samt the dödas urståndelse och yttersta domen. Prädikstolen af Bildthuggare-Arbete med Evangelisternas bilder, hwit målad och förgyld, är til Kyrkon förärad år 1649 af Ingewald Krusbiörn och Helena Gyllenhorn på Wi; och ses theras namn och Krusenbiörniska Wapnet med årtalet på hufwen af Prädikstolen. Orgelwerket har 6 stämmor. Uti Choret har then Krusbiörniska Familien ägt en Graf, som nu lyder til Wi Säteri. Til Kyrkons utwertes prydnad har hon ett ganska wackert Torn, som förhögdes år 1733, tå Trästapeln togs ned, och Klockorna flyttades ther up. Tornet omlagades sedermera med ansenlig kstnad, och gjordes prydeligare om Sommaren år 1754. Then större Klockan, som Landshöfdingen Hand, Herre til Wi, förärat til Kyrkon år 1411, sprack år 1735, och blef omguten år 1736, tå hon blef teknad med efterföljande påskrift åfwanomkring: Alt thet anda hafwer lofwe Herran, Ps. 150. v. 6. Å ena sidon läses:

All helgon orätt till en äro, Jag förra gången guten blef,
Då man sig höll till Påwisk läro, Och fjortonhundra elfwa skref.
Men nu är jag förnyad worden, Gen mig en klämtning hade spräckt,
Guds namn til äro här på jorden, Och nyttig för the Christnas slägt.
Ack! Skynder eder då med gamman, När jag er kallar med mitt ljud,
At rättlig tjena Gud tilsamman, Så fån i samlas sidst til Gud.

Församlingens Inwånare bestå uti 640 Personer, som bebo 32 5⁄8 Hemman, hwaribland 4 7⁄8 äro Skatte, 2 3⁄8 Krono, 15 Frälse, 9 3⁄8 Frälse-Säteri, och ett Prestegården. Hon är 3 fjerdedels mil lång, 3 ottondels mil bred, och gräntsar i Öster til Borg, i Söder til WästerHusby, i Wäster til Kimstad och Kullerstad, och i Norr til Glan. Jordmånen är merendels Lera. Få Hemman äga här Skog. Åkren är tilräcklig, Ängen äfwenock, men Mulbete knappt til nödtorft. Söder ifrån Kyrkon, wid allmänna Wägen mellan Norrköping och Linköping, ser man ett Hedniskt Offer-Altare på en Berghäll, bestående af en stor flat Sten, som ligger uphögd på 4 små stenar ifrån marken. Fyra Säterier äro i Soknen, neml.

1. Klinga, Frälse-Säteri af 4 och ett ottondels Hemman, hwartill äro 50 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, tilräckligt Mulbete, Skog til husbehof, 7 och ett fjerdels Bonde-Hemman, och 12 rå och rörs Torp. Thet ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och är byggdt til Säteri af Præsidenten Anders Liljehök. Nu är Öfwerste-Lieutenanten och Riddaren Gref Carl Georg Sperling ägare theraf.

2. Wi, gammalt-Frälse-Säteri, som anses för ett Hemman, och har 20 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, tilräckligt Mulbete, liten Humlegård och liten Skog, godt Fiskwatn i Glan, ett rå och rörs Torp, 4 Bonde-Hemman, och 5 Dagswerks-Torp på Bonde-Hemmans ägorna. Förr hafwa Krusbiörnar och Liljehökar ägt Säteriet. Nu är General-Majoren och Commendeuren, Gref Johan Cronhielm, thes ägare.

3. Finnstad af 2 och ett halft Hemman Frälse-Säteri, ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och är Ladugård under Löfstad Säteri. Ther är Stenhus, 25 tunnors Utsäde, ansenligt Hö, godt Mulbete, tilräcklig Skog, Fiske i Sjön Runken, och 4 rå och rörs Torp.

4. Ekesund, ett Hemman Frälse-Säteri, hwarunder Bårstad af 3 fjerdedels Hemman Frälse-Säteri, tillika med ett Hemman Skatte, och ett och ett fjerdedels Hemman berustadt Krono-Säteri äro afhyste. Rustningen är indeld til Majorens Compagnie under N. 1, och ligger Säteriet en fjerdedels mil ifrån Kyrkon. Thet äger 40 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, tilräckligt Mulbete, litet Skog i Hagarna, medelmåttigt Fiske uti Nors-Ån wid Sjön Glan, och 7 rå och rörs Torp. Herrar Lilje, De Geer til Finspong, Landshöfdingen Baron Petter StiernCrantz, Bergs-Rådet Anders Strömner och Bruks-Patron Anders Gyllenhök, hafwa förr ägt thenne Egendom, som nu är Majoren och Riddaren Alexander Morath tilhörig.

Capellans-Bostället af ett Hemman, när wid Kyrkon belägit, har 10 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, swagt Mulbete, och en liten Skogshage. Petrus Wettrelius är här Capellan allt sedan år 1735.

4. BORG, Consistoriel och Moder-Kyrka för LÖT.

Hwaraf Kyrkan fått sitt namn kan icke med wisshet berättas; dock är troligt, at antingen har å then sidon om then förbiflytande Motala-Älfwen, ther Kyrkan är, warit i Hedendomen någon Borg, som gifwit anledning til thes namn; eller ock, at hon så blifwit kallad efter någon Borg, som kan hafwa warit i sjelfwa Strömmen, på then när intil belägna Holmen, ther Ringstadaholms Slott sedan blifwit byggdt. Hon står på Krono grund, en fjerdedels mil ifrån Norrköping, och har i början warit allenast 12 och 5 ottondels aln lång och 7 och 3 fjerdedels aln bred. Wid Wästra ändan är hon uti urminnes tid tilökt; men hwarken wet man när hon först blifwit anlagd, ej eller när hon blifwit tilbyggd. Nu håller hon i längden 25 och 3 ottondels aln, och tilbyggnaden i bredden 9 alnar. Af ålder har wid thenna Kyrka warit Pastor, och bekom Hermannus Hermanni Schilling, Minda Westphalus, som här blef Pastor år 1647, Fullmacht år 1651, til at tillika wara Hospitals Prädikant i Norrköping, thet ock andre för honom warit. Han afled år 1653. Omsider, under Jona Usdorphio, lades Löts Pastorat år 1696 under Borg till Annexa; hwarwid thet altsedan förblifwit. År 1743 blef Altaret med Prädikstolen på thet sätt uti ett stycke upbyggdt, at å ena sidon om Altaret är up och nedergången, och Presten, tå han står på Prädikstolen, tiltalar Folket åfwan öfwer Altaret. Thenna artiga inrättning är Kyrkan, som är trång och liten, en stor prydnad; och bekom Bildthuggaren Niclas Österbom i Norrköping therföre 900 Dal. Kopp:mt. Til Kyrkon är förärat ett Messings-Bäcken med en Mans bröstbild, som nu brukes til Dopskål, hwarpå läses: Marcus Tullius Cicero Cons., och skall thetta Bäcken wara kommit ifrån Rom til Wadstena, och warit ther then Barckhusiska Slägten, Man efter Man, i långliga tider tilhörigt. På Altaret hänger ett Crucifix af Silfwer på ett Ebenholts korss, som en Kinninmund fört med sig ifrån Rom, och af Kammar-Rådet Hans Billingskölds Änke-Fru, Brita Eldstierna, är gifwit til Kyrkon. Bemäldta Fru har ock här sin Graf, til hwilkens wid macht hållande hon hit skänkt fjerdedels Hemmanet Ekenberg i S:t Johannis Sokn; hwarå Gåfwo-brefwet finns dateradt Borg uti April månad 1729, och inprotocolleradt wid Härads-Tinget then 15 Maji 1732. Kyrkan är utan Torn, och hänga Klockorna i Trästapel; Then Mindre har ingen påskrift, men på then större står åfwan omkring:

Gudi allena ærona; å ena sidon läses:

När folket med mig ringas hör,
Thet sig til Kyrkan skynda bör,
At ther af hjertat tjena Gud,
Som thet wäl anstår Christi brud,
Hwar på sidst följer salighet
Hos Gud i alla ewighet.

Å andra sidon står anteknadt: Thenna Klocka köptes i Norrköping år 1705. Sprack 1733 och omgjöts 1735. Spræcktes år 1757 och omgjöts 1758 af Magnus Hultman, tå M. Petrus Nicolai Tryfén war Kyrkoherde i Borg och Löt, samt Hærads-Probst, och Herr Petrus Wettrelius Comminister i berörda Församlingar.

Hwad Öden thenna Kyrko öfwergådt i gamla tider, wet man nu icke. År 1719 hade hon then lyckan at blifwa förskont för Ryssarnas Mordbränneri; men år 1729 den 20 April, som war 2 Sönd. efter Påska, gick henne öfwer en häftig wådeld, om ljusa dagen, straxt sedan Gudstjensten war slutad. Hon blef dock, inom få år, genom Kyrkoherdans M. Antonii Münchenbergs försorg och pådrift, medelst Collecter och Christmilda Herrars och Fruers Föräringar, uprättad härligare, än hon war förrut.

I Soknen bo 350 Själar, och består hon af 17 Hemman, ibland hwilka 2 äro Skatte, 2 Krono, 7 Frälse, 5 Frälse-Säteri, och ett Prestegården. Hon är 3 ottondels mil lång, en fjerdedels mil bred, och gräntsar i Öster til Norrköpings Stads ägor, i Söder til S:t Johannis Sokn, i Wäster til Löt Sokn, och i Norr til Motala Älf. Hemmanen äro meredens Skoglöse, hwarföre med mycken kostnad och beswär nödigt Gärdsle och Bränsle måste köpas från långt aflägsne Soknar, emedan sällan något sås på Härads-Allmänningen, som förrut nämndt är. Jordmån är til större delen Sandör, Lera och Dungjord, på hwilken Hwete och Ärter ogjerna trifwas; men annan Säd gifwer merendels 6:te kornet. Åkern kan wara tilräcklig, men Ängen föga och Mulbetet knappt. Jemte Åkerbruket förtjenar sig Allmogen något för Körslor åt Norrköpings Stads Inwånare. Wid Herrebro, ther Allmänna Wägen mellan Norrköping och Linköping går fram genom Soknen, ses uti ett flatt Berg åtskilliga Ristningar, som likna Kronor och Lyckshjul, och förmenes ritningen wara gjord til åminnelse af något Feltslag, som ther i urminnes tider stådt och hwarom the förrätade Werjeslingor, Spårar och nu på obrukeligit sätt gjorde Häfteskor, som ther i negden funnits, wittna. På Borgs säteris ägor, uti en äng wid Motala Ström, ses en upkastad Skants af jordwallar, och lärer han twifwels utan wara gjord af FeltHerrn Engelbrecht, tå han belägrade och intog Ringstaholms Slott år 1434, emedan man för 40 år sedan inom Skantsen funit en stycke-kula, stor som ett litet barnahufwud. Här i negden har ock i fordna tider stådt en Wakt-Kur på ett berg, midt för Ringstaholm, til at bewaka fiendteliga anfall; och kallas berget therföre ännu Kurberget. Litet stycke NordWäst ifrån Kyrkon uptogs then så kallade Norrfors Silfwer-Grufwa år 1737, men ödelades år 1740, althenstund wid henne war mera kostnad, än förmån. Uti Soknen märkes widare

1. Borg, Frälse-Säteri af 5 Hemman, som ligger wid Kyrkon, och äger 45 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, knappt Mulbete, ganska litet Skog, Fjällfiske husbehof, ganska fördelaktigt Ålfiske, liten Humlegård, stor Trägård, 4 och ett halft Bonde-Hemman, och 25 Dagswerks-Torp. Under Säteriet är Frälse-Säteriet Skrallen af ett fjerdedels Hemman, som ligger i S:t Johannis Sokn, afhyst; och har Landshöfdingen Baron Lars Eldstierna tilbytt sig thenna Egendom af Kronan, och til Säteri byggdt; warandes thet nu af thes Arfwingar förpantadt til Rådmännen Sven Ridder och Lorens Nordstein i Norrköping.

2. Kyrkoherdans Boställe ligger ock wid Kyrkon, och har 10 tunnors Utsäde, litet Äng, knappt Mulbete, Fiske i Motala-Älfwen, och tionde-Ål af några Lanor, liten Humlegård, och ett Dagswerks-Torp. Härads-Probsten M. Petrus Trysén tog emot Pastoratet år 1735.

Pastores i Borg hafwa, nästan hela nästförrut gående Seculo, warit tillika Hospitals-Prädikanter i Norrköping, hwarom något allaredan nämndt blifwit. En af them, Olavus Sunonis Lincopensis, som kom hit år 1637, och hädan til Wimmerby år 1647, fick then 22 Dec. år 1643 af Drottning CHRISTINA Prestegården, eller en Gård i Borgs By, til ewerdelig Prestegård. Hwilket hon confirmerade then 26 Julii år 1646.

1. von Dalins S. R. H. P. II. p. 151.
2. von Dalins S. R. H. P. II. p. 470.
3. P. 1. pag. 181.
4. Märkes en gång för alla, at för hwarje Skeppund, som betalas til Kronon i Hammarskatt, smides 100, och at the Hamrar, som stå på Frälse grund, få smida 15 öfwer hundrade för Frälse-rättigheten.
5. Se Konung GUSTAV ADOLPHS publication af then 6 Apr. 1620.
6. Copian theraf finnes uti Wånga gamla Kyrko-bok.
7. Se von Dalins S. R. H. P. I. p. 186.
8. von Dalins S. R. H. P. II. pag 640.
9. År 1722 then 20 Augusti ruinerades thetta och flere Bruk af en häftig watn-flod, inom 4 timmars tid.
10. Måtte så gjerna heta Borggård; ty belägenheten och annar tilstymmelse wilja gjöra troligt, at ther i äldsta tider warit en Borg eller Fästning.
11. Märkeligit är här, at så ofta Grufwefall sker, en Rotta tilförene wisar sig i Grufwan , hwarföre alle Arbetare tå begifwa sig up utur henne, hwilket ock skedt år 1755, wid pass en half tima therefter, ett stycke af Berget i Grufwan nederfallit.
12. 1.) År 1732 then 4 Dec. föddes hit til werlden, af en Moder, 3 Söner och 2 Döttrar: thet första klock. 9 om morgonen, som i dopet kallades Saloneja; thet andra om natten ther efter, och kallades Lars; thet tredje en tima ther efter, och kallades Anders; en tima ther efter ett Flickebarn, som för Qwinsfolkens häpenhet skul icke bekom dop; och sidst thet femte, som i dopet kallades Peter. Förenämnde 4 Barn, som efter döpelsen lefwat en liten stund, lades med thet femte uti en kista, och begrofwos här i Kyrkogården then 10 Dec. Fadren war Hammarsmeden wid Börsjö Anders Andersson, och Modren Hustru Maria Erics-Dotter, som blifwit gifte år 1727, och är Modren, efter förenämnda barnafödande, worden Kyrktagen then 21 Jan. 1733.
    2.) År 1682 then 26 Nov. Christnades Håkan, Tyris Pärsons och Hustru Maria HåkansDotters Son i Ösby. Thenne Håkan har begynt at tala när han warit 3 år gammal, och talat til thes han fylt 7 år, tå hans Styfmoder, Juleafton, twättat honom med lut i hufwudet, hwarefter han strax mist sitt mål. Från then tiden har han icke förmått utföra ett enda ord, utan allenast genom wädrets ut-andande betecknat sitt ja och samtycke, och genom wädrets til sig dragande, mäst genom näsan, gifwit nej tilkänna: men på sitt 71 år, sedan han lefwat til år 1753, bekom han sitt mål igen, och begynte natten mellan then 3 och 4 Jan. at tala, läsandes Barmhertige GUD &c. och andre böner. Therefter lefde han til år 1754 then 26 April, och begrofs then 28 therpå följande. Under all then tid han warit dumb, har hälsan warit beständig, så at han, efter egen berättelse, ej haft någon widare krämpa, än någon ömhet i halsen. Thenne händelsen, så wäl som then förenämnde, äro hos ganska många ännu uti godt minne.
13. Se von Dalins S. R. H. P. I. pag. 178. §. 14.
14. Se Peringskölds S. R.
15. Se von Dalins S. R. H. P. I. C. XV. p. 456 in notis.
16. Se Ärke-Biskop. Doct. Spegels Glossarium.
17. Se Företalet til andra Delen af Swenska Riks-Historien och Wästmanlands Beskrifning pag. 62.
18. Se Beskrifningen om Konstnärer och Handtwerkare, tryckt i Stockholm år 1753.
19. Se Kongl. Witterhets Academiens Handlingars 1. Del. pag. 163.
20. Han dödde år 1758.
21. Se Kongl. Majestets resolut. för reduction af år 1674 then 10 Dec.
22. Wid thetta tilfälle wil man nämna om Rågången mellan ÖsterGötland och Närike, såsom han är anteknad uti Secreter. Palmskölds Handskrefne Samlingar om ÖsterGötland. Ther nämnes först Anderstorpa Bäck, therifrån i tjåcka Kållen, så i Retzle Sund, Ålborga Bäck, Ålborga Håll, Gäddesjö Håll, Öfra Klint, Afra Ö, Kåttala Bäck, i Starrestufwa i Ålesjön, i Björkesjö Bäck, Casta Ström, i Röställa, i Kollsten, i Baggesten, och i Brötekullen.
23. Conf. von Dalins S. R. H. P. I. C. 6. p. 170. §.8.
24. Conf. von Dalins S. R. H. P. I. C. 6. p. 170. §. 8.
25. Se förrut Cap. XI. pag. 395, och Kon. GUSTAV then Förstas Testamente af år 1550.
26. Glan är wid pass en mil lång och äfwen så bred, och ligger 70 Fot högre än Bråwiken, men 222 Fot lägre än Wätern. Se Kongl. Wetensk. Academ. Handl. Fjerde quartal för år 1755, p. 310.
27. Se M. Göranssons Runstens-Bok, p. 261. N. 929.
28. Se Johannis Bazii Hist. Eccl. L. I. C. 10. p. 123.
29. Afsägelse-Brefwet kan läsas uti Norrköpings Weko-Tidningar af then 13 och 20 Octobr. 1759, infördt ord ifrån ord sådant som thet finnes uti Kongl. Riks-Archivo i Köpenhamn.
30. Se Hadorphi Rim-Krönika pag. 197.
31. Se Biskop. Doct. And. Ol. Rhyzelii Sviogothia Munita, p. 153, och Assess. Tunelds Geographie, tredje Uplaget, pag. 142.
32. Se frammanföre pag. 445 och 446.
33. Hans lefwernes-lopp, uti wers författad, är på en widlöftig tryckt Tafla upsatt i Kyrkon, och gick med honom Stammen ut.
34. Cons. von Dalins S. R. H. P. I. p. 64.
35. Ibidem pag. 263.
36. Se von Dalins S. R. H. P. I. C. 20. p. 665. §. 30, och här frammanföre pag. 237.
37. Se här frammanföre pag. 370.
38. År 1745 steg Roxen af Wårwatnet här 2 alnar högt öfwer allmänna Landswägen, så at the resande en månads tid måste fara omkring öfwer Nor-Skogen.
39. Wid Munkeboda skal then förste och endaste Scholan hafwa warit i fordna tider uti ÖsterGötland. Se Bisk. D. Rhyzelii Biskops-Krön. p. 153.
40. Se Registrat. 1583. L. Y. p. 351.
41. Skriften ses aftryckt ord ifrån ord uti then Swenske Mercurius för Julii månad år 1757, och kan ther läsas pag. 7. seqq.