←  Fredmans epistel n:o 33
Fredmans epistel n:o 34
av Carl Michael Bellman
Fredmans epistel n:o 35  →


[ 97 ]

N:o 34.
FREDMANS EPISTEL

Til Movitz, när elden var lös i hans Qvarter uti Kolmätar-gränden.



Ach hvad för en usel koja!
Spräckta rutor, brutna lås!
Tuppen gal en sträf hoboja;
Trumman hörs i gränden slås.
Wer da! Wer da! Larm på gatan.
Jeppe blås i tornet, blås.
 Som en gås
 Kacklar den Satan.
Klockan klämtar, vatten fås.

* * *

Niclas torn som röda gulle’
Blänker i den mörka natt;
I en hövålm på en skulle
Slås två kärngar om en skatt;
Ur en sönderslagen ruta
Tittar fram en gulbrun katt;
 Straxt besatt
 Hundarna tjuta;
Larm och buller, gråt och skratt.

* * * [ 98 ]

Pumpen gnäller, skorsten sprakar,
Hästen gnäggar vid sin töm,
Jorden gungar, sprutan brakar.
Böljan susar i Norrrström.
Manskap sväng i divisioner,
Skylra, marsch och flaskan töm,
 Stjäl och göm,
 Marsch i plutoner,
Stör de skönas midnatts dröm.

* * *

Skådom nu Kolmätar-gränden,
Smal och smutsig, full med grus;
Rådstu-taket syns vid änden,
Sen blott krog och Jungfruhus;
Ur et bugnadt fönster-galler
Syns en nymph med skinn karpus;
 Straxt burdus
 Slagsmål och squaller,
Nakna hjessar, toma krus.

* * *

Mot en vägg med skalmar tryckta
Står en kärra full med drank;
I en sönderslagen lykta
Ryker en utbrunnen dank.
Och i rännsten på sitt öra
Hvilar en gesäll så pank.

[ 99 ]

 Kors hvad stank!
 Hvad ska’ vi göra?
Vräk den saten mot et plank.

* * *

Kors! bland dessa Sodoms murar
Är det svårt at hitta rätt;
Mörka hvalf och heta skurar
Brylla ögat på alt sätt.
Här bor Movitz, kors hvad buller!
Brand-Signal och Bajonett,
 Menuett,
 Tjufvar, patruller,
Jungfru-röster, clarinett!

* * *

Där hans port, där skylten hänger.
Skål, min bror, af hjertans grund.
Löjet sig så mildt framtränger
Ur en gul och bleknad mund; _
Gubben Movitz ler och nickar,
Men från Charons mörka sund
 Dödens blund
 I dina blickar
Bådar snart din sista stund.

* * *

Skratta Movitz, blif ej sjuker;
Märk, bland pikar och gevär,

[ 100 ]

Themis mantlar och peruker
Syns i rännsten här och där;
Guld-galon i röda flamman
Bjuder lydnad och besvär.
 Drick, förtär,
 Klingom tilsamman,
En bit tuggbuss åt dig skär.

* * *

Vräk på nacken Basfiolen;
Eld i skrufven röd och varm;
Tag den stora Läderstolen;
Akta dyna, fot och karm;
Flöjten, Lyran och Bassongen,
Häng dem framman för din barm.
 Lustigt larm!
 Glöm ej Hoftången;
Stick Valdthornet på din arm.

* * *

En Aeneas lik vid Troja
Movitz utur porten går;
Clarinett, Fiol, Hoboja,
Alt i ljusan låga står;
Elden fladdrar i peruken,
Sprutan han i nacken får;
 Slangen slår
 Movitz på buken;
Vatten sköljer ben och lår.

* * * [ 101 ]

Jordens Gudar, all er lycka,
Är et stoft, et glitter-grus;
Fattigdomen vid sin krycka,
Lemnar lätt sitt trånga hus;
Movitz går til nästa krogen,
Borgar där förnöjd et krus,
 Tar et rus,
 Tapper och trogen,
Somnar vid et sex-örs ljus.