←  Kung Ring
Frithiof spelar schack
av Esaias Tegnér
Frithiofs lycka  →
Ingår i diktcykeln Frithiofs saga vars första utgåva publicerades 1825. På Wikipedia finns en artikel om Frithiofs saga.


Björn och Frithiof sutto båda
vid ett schackbord, skönt att skåda.
Silver var varannan ruta,
och varannan var av guld.

Då steg Hilding in: "Sitt neder,
upp i högbänk jag dig leder,
töm ditt horn, och låt mig sluta
spelet, fosterfader huld!"

Hilding kvad: "från Beles söner
kommer jag till dig med böner.
Tidningarne äro onde,
och till dig står landets hopp."

Frithiof kvad: "tag dig till vara,
Björn, ty nu är kung i fara.
Frälsas kan han med en bonde,
den är gjord att offras opp." -

"Frithiof, reta icke kungar,
starka växa örnens ungar,
fast mot Ring de aktas svaga,
stor är deras makt mot din." -

"Björn, jag ser du tornet hotar,
men ditt anfall lätt jag motar.
Tornet blir dig svårt att taga,
drar sig i sin sköldborg in." -

"Ingeborg i Baldershagen
sitter och förgråter dagen.
Kan hon dig till strids ej locka,
gråterskan med ögon blå?" -

"Drottning, Björn, du fåfängt jagar,
var mig kär från barndomsdagar,
hon är spelets bästa docka,
hur det går hon räddas må." -

"Frithiof, vill du icke svara?
Skall din fosterfader fara
ohörd från din gård, emedan
ej ett dockspel vill ta slut?" -

Då steg Frithiof upp och lade
Hildings hand i sin och sade:
"Fader, jag har svarat redan,
du har hört min själs beslut.

Rid att Beles söner lära
vad jag sagt: de kränkt min ära,
inga band vid dem mig fästa,
aldrig blir jag deras man." -

"Väl, din egen bana vandra,
ej kan jag din vrede klandra.
Oden styre till det bästa,"
sade Hilding, och försvann.