←  Fredmans epistel n:o 37
Fredmans epistel n:o 38
av Carl Michael Bellman
Fredmans epistel n:o 39  →


[ 116 ]

N:o 38.
FREDMANS EPISTEL,

Rörande Mollbergs Paradering vid Corporal Bomans Graf.


Undan ur vägen, se hur’ Profossen med plumager
Svänger guldyxan tils alt blir undanröjdt.

Tamb.  - - Se piparn stolt med små Mustascher

Trind och rödblommig tar fram sin mässings-flöjt.
 Trumslagarn, trumlar,
 Mollberg framför går på tå,
 Ryter och mumlar,
 Och ropar, stå!

* * *

Se den där token så desperat han armen svänger,
Hvälfver en pinne oçh dunkar på et skinn;

Tamb.  - - Två tallrikar en annan slänger;

En i et Valdthorn han pruttar tjock och stinn;
 En går och pinglar
 Med en grytring mot et spjäll,
 Samlar i ringlar
 Et dödligt skräll.

* * *

Tjenare, Mollberg! Se hur han tätt och hjulbent klifver,
Gråtögd och blixtfull, och som en anka from;

[ 117 ]
Tamb.  - -  Och efter trippa i full ifver

Lejon, och Lustig och Lax och Dunderbom.
 Skörtet han viker
 Och uppå gehänget ser;
 Hör hur han skriker:
 Stå, rätta Er!

* * *

Nicka åt Mollberg; ser Mutter intet hur han nickar
Lyfter på hatten, och grinar uppå skämt;

Tamb.  - -  I takten han på klacken vickar.

Ett, tu, och ett, tu; håll takten, trampa jämt.
 Se hur han sprätter.
 Med ny piskperuk och skor,
 Hvita stöfletter
 Och sorgeflor.

* * *

Se Dalbergs Cajsa, hvar hon i gluggen står och gråter,
Blödig och vindögd och med en svarter kjol.

Tamb.  - -  Hör in i gränden harpan låter;

Krögarn han han skrattar och spelar på fiol,
 Liksom en nunna,
 Bomans Enka prydd med dok,
 Full mot en tunna
 Står med sin bok.

* * * [ 118 ]

Där går Processen; kamrater hvem är död i grinden?
Jo Corpral Boman, som låg så vattusjuk.

Tamb.  - -  Se Christian Wingmark, närmsta fränden,

Med hviter näsduk och svart rosett-peruk;
 Han midt i lede
 Går vid Bergström, så därnäst
 Kyparen Ede,
 Och så en Präst.

* * *

Där går Orgtramparn, och så Tornväktarn i Cathrina,
Krögarn på Sodom och Krögarn på Kryp-in.

Tamb.  - -  Rör spelet, lät trianglar hvina;

Trumslagarn hvirflar och dunkar på et skinn.
 Tätt framför vakten
 Lunkar Klockarn röd och full,
 Bär efter takten
 En skofvel mull.

* * *

Ja Corpral Boman han har nu kastat plit och balja,
Nu är han döder — Ach! är han död? Bevars!

Tamb.  - -  Han sista gång Mustaschen talja
På Bruna Dörren i fjol den sista Mars. [ 119 ]

 Vi tyckas raska,
 Men hvad är vårt lif? et bloss!
 Boman din aska
 Hedras af oss.

* * *

Rider Er djefvuln? Stå rätt i ledet, rätta felet;
Höger omvänder Er, skyldra med Musköt!

Tamb.  - -  Musköt på axel! Rör på spelet!

Lägg an i vädret! Ge fyr! För fot, dit nöt!
 Bomans mandater
 Prisas uti Bacchi trakt.
 Hurra kamrater!
 Tack för god vakt.