Betänkande om vattuminskningen/Register
REGISTER.
A.
Abrahams resa till Egypten p. 42
Academiens i Åbo inauguration 86.
Academierne i Sverige emot Vattuminskningen. 20.
Acadiernas heliga trä i hafsbrynet. 120.
Adriani Centumcellæ. 122.
Ädla stenar äro Quart-crystaller. 21.
Älfvar, se Floder, Strömar. Deras aftagande. 18.
Aequator, dit kan vatnet icke flyttas från Polerne. 40.
Aesopi fabel om Charybdis. 4.
Ätterhögar 700, vid Ultuna. 243.
Africa, derifrån Telliameds skäl til Vattuminsk. 31.
Afvägningar. 63. Celsii. 18. 64. Gadolins. 26. 87. Hartsœkers 64. Manfredi. 64. 68. Rudmans. 11. Vid Stockholm. 83.
Alabaster af Saturerad Kalk. 190.
Alfonsi II:i hafsbygning ligger nu flere mil up åt landet. 123.
Allkunnighet hafva människorna smak före. 91.
Almamons gradmätning 107
Alsium en hamn. 122.
America, der ej spärr til Vattuminskning. 119.
Americanska bergens högd. 47.
Ankare, kölar etc. i kärr, bevisa ej Vattuminskn. 98. på berg, deraf uträknas människo-slägtets ålder. 35.
Antiparus, en ö. 164.
Antiquiteter dränkas i Vattuminskn. 39.
Å, se ström.
Åbo Academies inaugur. 86.
Åbo-å, se Aurajaki.-slots afvägning. 26. 86. 87. ålder 89.
Ålder, träens 222. 241. människo-slägtets, huru uträknas af Teliamed 34.
Ålderdom orimlig hafva många Nationer sig inbillat 50.
År, efter 2000 förlorar människo-slgtet kunskap af hvad som händt 33. måne-år i Patriarchernas tid 51. Våt-år och torr-år, rägnets proportion dem emellan 128.
Aquilegia hade hamn i Romarenas tid 123.
Aranäs udde skal bevisa Vattuminskn. 19.
Aristotelis tankar om Vattuminskn. 4.
Asbest isprängd i kalk-spat 200.
Ascension-ö 140.
Asien, skäl derifrån til Vattuminskn. 31. Rön på dess NO. kust. 127.
Aspö-runsten 82.
Astronomie, Maillets grundad på Vattum. 36.
Astronomie observationer otilräckeliga i Maillets theorie 37.
Atheister, lefvande bevis på sin läras falskhet och Skriftens sanning 38.
Atheisteri, bomar derföre 169. har en förstånds yra med sig 38. 146.
Avelanches, se Gletscher 138.
Augustin Ängelska Apostelen 234.
Aurajoki gyttja upgrundar Slots-fjärden 101.
B.
Baldasseri försök 201.
Balsberget af testaceis pelagicis, anledning til tankar om bergens generation 19.
Bank, se Grund, Hafs-reflar, Sand-reflar af testaceis, Crustaceis och coralarter vid Sibinico 123. vid Terre neuve 103.
Bardsey island 234.
Bechers afgrund 56. theorie 59.
Beering Sjö-Capitaine 127.
Bellonii misstagelse 122.
Benedict, Biskopens broar 91.
Berg, Abyssiniens 143. Andes 199. Ararat 47. 48. Bals 19. 162. Se fläkegrafven. Chimboraco 47. Conto 179. Coracon 47. Cordelieros 199. Knipfjellet 136. Omberg 20. Pico 47. Quito 48. Rörås fjällar 163. Särna 46. Skrällstäd 136. Svucku 46. af Spat 194.
Berg-ler 187.
Bergmans flinta se Petrofilex.
Bergtorknings satsen oriktig 166.
Berg, om de genom hafvet kunna formeras 149. huru höga efter Vat. minsknings hypothes. efter Celsii mått 45. Mailets mått 45.
Bergs högder observerade af Tournefort 47. 48. Condamine 46. 47. Auctor 46. Kedjor 31.
Bergen stå på en kalk-fot 49. 161. huru de fått vegetabilier 35. trenne slag 169.
Bergens nytta 143. ursprung, meningar derom Svedenborgs 10. Telliameds 34. Buffons 75. Sultzers 75. genom vattuminskn. 20. rimar sig ej ihop med Bibelen 51. af hafvet, bestrides af deras stupande hvarf 163. af hafvets sediment under sargazo 22. danelse ej af syndafloden 22. 33. formerande af vågen 22. skulle fordra tid, utom Vattminsknings tiden 48. 49. skick, textur, stälning och ämnen bevis til Vattum. 39. ämnen, lera och gyttja 31. ålder uträknas af högden 31. 44.
Bern-sten vid Byrringe 19.
Bertrand 111.114. berömmes 169. vederlagt Teljamed 7. rönt, at vatnet genom inkräktningar och uplandningar, hvarken vunnit eller tappat 117. des rön, som röra Vattum. 8.
Bibelen, om Vattuminskn. inskränkt til Norden, strider deremot 38. om allmänna Vattum. dermed kan förenas 40. 51. 52. 53. dermed kommer Maillets mening ej öfverens 37. dermed kan Chinesernas tide-räkning förenas. deremot strider jordbrynets formerande genom hafvet, under Vattum. 44.
Bibliska historiens sanning bevisa synda-flods märken 41.
Biörner 111. hävda ålder 13. gensäger Vattum. 13.
Biskops Benedicts broar 91.
Bleke af kalk 21. deraf krita 21.
Blåkullans klippor vid Öland 17.
Boerhaavens repitition af Boyles försök om Vattförvandlingen 57. 59.
Bogas, föränderliga sandreflor vid Nilens os 103.
Bohus petrifacta 18.
Bolax i Kimito 223.
Bonde traditioner 65. 67.
Borgar-ståndets bifall til extract. protoc. om Dalinska Historien 13.
Borrichius 59.
Boserups hvarfven komma med hunnebergs &c. ej öfverens 20.
Boulogna 84. 70.
Bourget 150.
Boyle 157. Des försök öfver Vattu-förvandl. 57. 59.
Brahe, Grefve Per 86.
Bring Prof. 111. Des påminnelser vid Vattum. 13.
Britannica de Rommares slott i Halland 113.
Bro kostbar i Madrid 91.
Broar Bisk. Benedicts 91.
Brunnar Scheich Saadis 138.
Buffon 111. 141. 153. 244. länt ideer af Maillet 29. ej tänkt på utvägar til Vattbrynets så stora af-stånd från jordenes medelpunct, som hans hypothes kräfver 29. 75. rönt af vatnet, af inkräktningar och uplandn. tilsammans tagne, hvarken vunnit eller tappat 117. des rön, som röra Vattum. 8.
Bulichs klippa vid Vasa 77.
Burnet 144.
Byrringe bernsten 19.
C.
Cairo 43.
Canalen mellan röda- och medelhafvet 43.
Canalerna i Egypten tjenlige för båtar 43. vedersäga Vattuminskningen 43.
Capellshamns corall stränder 17.
Cap Szalaginskoi 126.
Carlsö marmor 18.
Carlstad, der faller Clara-elf i Venern 46.
Carlstens fästning 141.
Carluoto 223.
Caverner af underjordisk eld på Milo 122.
Celsius Prof. Andr. 3. lärer ej länt sina ideer af Maillet 29. des mening om Vattuminskn. 10. des afväging 18. nagelfares 64. 67. des Vattuminsknings mått 11. antagit af Dalin 12. Strider mot historien både den verldsliga och Bibliska 42. om Linnæus det antagit tviflas 23. 25. vederlägges genom Helsigborgs rön 25. låtit rista vattumärke i svarthällen 78. lemnar odeciderat hvart vatnet tager vägen 55.
Centumcellæ Adriani i Vattupass med hafvet 122.
Chaldæernas fabulösa ålder. 50.
Chaos eller modren til alting, hafvet 35. hedningarnas adopteras af Telliamed 52.
Chardin 138.
Charlevoix är ej för en verkelig vattum. 85. des rön om Banken vid Terre neuve 103. öfver uplandningen vid mynningen af Missisippi 120.
Cheik (Scheich) Saadis brunnar 138.
Chimboraço, des högd 47.
Chinesernas Van 50. fabulösa ålder 50. tideräkning huru förenas med Bibelen 51.
Chronologie, den Bibliska 45. de 70 uttolkares 51. af Bergens högd 45. Vattuminskn. dertil lämpad 28. Vattuminsknings reflexion deröfver 50.
Chydenius Sam de decretementis aquarum in sinu Bothnico 15. om Rata-holmens strandryggar 82. om uppösande Gäsjords värkan 99.
Clara elf, des ursprung Femungen 46. faller ut vid Carlstad 46.
Climatet varierar efter högden 46.
Colchis, der rägnar ständigt 129.
Cometernas nytta 57.
Conchylier, bevis hos Telliamed til Vattuminskn. 32.
Condamine 199. rön öfver Bergs-högder 46. 47.
Coraçon, des högd 47.
Corall-stränder vid Capellhamn 17.
Corneius isprängd i kalkspat 200.
Courants, hafs-strömmar formerat jordbrynet hos Maillet 30. deras märken på jorden 32. vräka samman Grund och Bankar 103.
Crystaller genereras af quartz och Spat 21. ädla stenar äro quartz crystaller 21.
Crystallisationer bevisa at vatnet är lixivium & vehiculum naturæ 58. 59.
Cuama flod i Africa 100.
D.
Dalarna äro et nybygge 219.
Dalarnas petrefacta 18.
Dal-elfven den östra, från Nordfjälls vatnet 46.
Dalin (von) Ol. de beröm 12. des mening om Vattum. 12. beropar sig på Prof. Kalms rön 15. i hvad han går ifrån Celsius 12. Lämpar Vattum. til historien 12. des gensägare 13. emot honom skrifver ej Auctor 2. des fundament til Svenska chronologien ogillas af Presteståndets skäl emot Vattuminskn. 1. Borgarestådets bifall til Extr. protocolli om Dalinska historien 13. des svar på inkasten 1. 2. 13. fått oriktig berättelse om Bisk. Benedicts broar 91.
Danckwerts charoter 113.
Delta i Egypten, huru högt det efter Celsii hypothes borde ligga 42. des beskaffenhet nu, lika som i Herodoti tid 42.
Democriti mening om Vattuminskn. 4.
Dickinson 59.
Djur hafva sin uprinnelse utur hafvet 35. hafs- och Land-djurs kroppars lemningar, bevis til Vattum. hos Telliamed 32.
Donati Vital. Storia naturale marian del Adriatico 123.
Donau-strömen 100.
Draa eller Turkiska alnemåttet, lika med 2 pariser fot 109.
Dunsternas myckenhet förhålla sig emot vattubrynets rymd 128. 133. efter deras myckenhet förhåller sig rägnet 128. 133.
Dy utsprung til skifver 21.
E.
Ebb och Flods orsak och verkan 153.
Edsborg 242.
Egedes beskr. om Grönland 125. 137.
Egyptens belägenhet mot Medelhafvet 42. Beskr. af Maillet 3. 7. 30. 43. jordmons tilökning ej så mycken, som Herodotus spått, ej eller efter Maillets berättelse 104. Abrahams och Jacobs resa dit 42.
Egyptiernas fabulösa ålder 50.
Egyptiska Isthmens högd 42. Canalerna vederlägga Vattuminskn. 43.
Eld underjordisk på Milo 122.
Elementerna förbytas icke sin imellan 61. hypotheser om deras förvandling 61. Polhems tankelek derom 52.
Elf. Se ström.
Estlander Jac. Diss. de numero regnorum naturæ 15.
Ethiopiernas land af floderna bårt-fördt 106.
Evans (Lewis) rön mot Vattum. med sin jordbryn, hafsboten, stränder, näs och öar 30. 31.
F.
Fahlus grufvas djup 162.
Feltspatens ursprung 196. en urqueds stenart 197. insprängd i kalkspat 200.
Fjäll, se Berg.
Fjäll-högden i Sverige och Norrige 47.
Fiskens försvinnande 66.
Fläskegrafven 20. se Balsberg.
Flinta Silex, af krita 21. 200. artificiel 200.
Floder blifva årligen djupare efter Linnæi menning 18. föra gyttja och göra uplandning 32. bårtfördt Ethiopernas Land 106. se strömmar.
Fluss-spat insprängd i kalk-spat 200.
Flygsand, urqueds-sand, af hafvet 21. males til mo 21. hårdnar til sandsten, hopgyttras til klapur 21. deraf Helsingborgs bergen 23. 24. deraf tilökning på Isthmens högd imellan röda och medelhafvet 43. kan ej göra et med Vattuminskn. eller bevisa, at oändeliga tidhvarf förflutit 25.
Förvandling, vatnets til jord och sten 56.
Förfarenhet, derpå bygges i frågan om Vattuminskningen 54. 61.
Fonte, Amiral 127.
Formey skrifver mot Tilliamed 7.
Frågemålet om Vattuminskn. 54. 56.
Fråsägner menighetens osäkre 67.
Freret vederlägger Herodoti tankar om Egyptiska uplandningen 6. 104.
Frihet at philosophera 54.
Fritänkeri har yrsla med sig i förståndet 38. deri löper Vattum. satsen 53.
Frö til alt uti hafvet 35.
Fuki Japonesernas Kung 50.
Fyras å 243.
G.
Gadd. Mag. Doc. des rön mot Vattum. 221. 227.
Gadolins Prof. afvägning af Åbo-slots belägenhet öfver vattubrynet 26. 87. förklaring deröfver 87.
Gäsjord, förorsakar uplandning 99. se Vesa. de Gamlas meningar om Vattuminskn. 3.
Gator flere hvarf under hvarandra 84. 228. 241.
Geoffrois försök 200.
Geogonia Maillets 33.
Georgi historia om tvistemålet angående Sveriges ålder och Vattum. 13. tviflar om Telliamed är skrefven Serio 29.
Gips af Saturerad kalk 190.
Gislers rön om Vattum. 24 anmärkte skilnad imellan högsta och lägsta vatten 24. tankar om strandryggar 16.
Gletscher, Lauwiner, Avelances, Isbreder och Sneefonder 138.
Gmelins resa 125. 137.
Gortyne på Creta 122.
Gotlands resa Linnæi 17. åsett 17. bärgen tilkomne under Sargazo 22. Slite och Kyllei stenar 18.
Gräddebäck. 242.
Gråbärgs ämnen. 201.
Gråbärgs stenar huru tilkomne 18.
Gråbärgs hällar kringströdde, bevisa ej Vattum. 139.
Gråsten genereras af Pinmo. 21.
Grönland 137. beskr. af Egede 125. dit upvräker hafvet trän 125.
Grund förorsakade af is. 103. och Banckar af stormar och hafvets courants. 103.
Grus af hopgryttrad flygsand 21.
Gryft-sjön. 135.
Guadeloupe-Ö 151.
Guldkrone-fjärden. 76. 226.
Gyps af et sal medium. 200. des hårdnande 60.
H.
Härnö ryggarna. 26. 78.
Häfda ålder. 13.
Hafvet gjordt strata i jord och bärg 31. blifver årligen djupare 18. det chaotiska derifrån alla jord- och sten-ämnen. 182. ursprung til människoslägtet. 35. deri samlas lifsfrö til alt. 35.
Hafvets crystallisation är sand 21. congelationer äro stenarna. 31. sedimentär gyttja 31. lera efter Linnæi och Maillets sats. 21. 31. förminskn. derom Maillets bok 29. 30. Verkan hufvudsaken i jordbrynets danelse. 33. vidd är och har altid varit enahanda 116. djup minskas, högd och vidd ökes genom utskärningar 115. egna uplandningar hafva altid en jämnlik inkräktning med fig. 114. bryne ökes af främmande uplandningar 115. inkrätkn. och uplandn. svara emot hvarandra 116. inkäktn. af fasta landet. 73. 112. vid Landskrona 112. södra stränderna af Östersjön. 9. 113. i Holstein och Holland 113. af en vidlöftig skogstract af N V delen af america. 126. se Inkräktn. och Utskärn.
Hafsämnen deraf äro stenar hopgyttrade. 31.
Hafsböljan huru högt den vräkes up på stranden 140. 141.
Hafsbotnens lugn. 157. härdnar ej til sten 151.
Hafsbrynets periodiska stigande och fallande 138. 139. högning observerad i Venedig af Zendrinus 69. i Ravenna af Manfredi 68. i Boulogna af Hartsoecker 70. högning måste vara allmän och icke enskyld för Medelhafvet 71. högningsmått 70. högning, är ej i den mån, i hvilken botnen af inflytande gyttja tiltager 70.
Hafs-flod stor 1752. 80.
Hafs-flyttning röjes af Helsinge sneck-mylla 185.
Hafsreflar. nogare kundskap derom skulle befrämja naturkunnigheten 103.
Hafs-saltets jord är ej krita, utan snarare en mo 185.
Hafs stränderna lika med hafsbotnen 31.
Hafs strömmarna hafva formerat jordbrynet 30. deras märken på jorden 32.
Hafsvatnet moder til alla jord- och sten-ämnen 21. 34. rätta chaos, hvaraf jorden och des invånares ursprung 35. minskas vid polerne och ökas vid æquatorn 71. eleveras til andra himmelska kroppar 36. huru det skulle yngla eller danna bärg 49. 152.
Hafsvatnets stigande och fallande i Östersjön 26. jämnvigt 40. kraft otilräckelig til de största ändringar på jordbrynet 41. förmering tror Manfredi 64. vanliga verkan har ej skaffat petrefacta in i bärgen 41. göromål är ej, at bygga bärg 150.
Hamburgische beyträge 2. 14.
Hamnar Alfium 122. Capleshamn 17. botniska 18. Lebene 122. Metallum 122. Slite 18. Uleå 113. upgrundade, bevisa Vattuminskn. hos Telliamed 32.
Hårlemans mening om Vattuminskn. 15.
Hårlemans förklaring öfver vatnets inkräktningar vid Landscrona 73. bref och dagbok 15.
Hardouin, omdöme om honom 39.
Hartsoeckers mening om Vattuminskn. 7. 64.
Harvas parken i Luleå 112.
Hasselquists mening om Vattuminskn. och rön vid Smyrna 16. bägge handgripeliga misstagelser 121.
Heliga landet se Palästina.
Hellands Andr. rön för Vattuminskn. 26.
Helmonts försök om Vattu-förvandlingen 57. 59.
Helsingborgs flisan 23. bärgs och Landryggs högd 24.
Helsinge snäck-mylla 18. finnes ock i Finland 185.
Helsingfors 139.
Hemsö-ryggarna 26. 78.
Herodotus spått falskt om Egyptens tilökning 104. har icke försvarat någon Vattuminskn. 4. vederlag af Freret 6. Deltas beskaffenhet i hans tid 42.
Hertig Johan bodt och sutit fången på Åbo slott 86.
Hjärne. 111. des menng om Vattum. 8. om Östersjöns forna högd 9. 80.
Historien om den gamla ruineras af Vattuminsknings-satsen 39. och historisk trovärdighet kan ej dermed bestå 41.
Historiska skäl för Vattuminskn. 54.
Hitis kyrksund 225.
Hoang flod i Asien 100.
Hoburgen, där finnes Marmor-stenar från Carlsö 18.
Högd, det torras öfver hafsbrynet 132. bärgs och fjällars 45. 46. 47. 48.
Högden af hafsbrynet ändras ständigt 76. och är större i våta år 78. af Istmen imellan röda- och medelhafvet 42. af medelhafvet emot Egypten 42. ändrar climatet 46.
Holsten, hafvets inkräktn. derå 113.
Hooks repetit. af Boyles försök öfver Vattu-förvandl. 59.
Hornsten se Corneus, hålles för en petra parasitica 21. men går in i composition af petra ordinaria 195.
Hvarfven; urqueds, hurudana 169. i sargazziska bärgen 160. i jorden och bärgen, om de af vattum. kommit 155. 158. deras concentricitet obevist 156. ligga icke efter tyngdens lagar 167. kunna icke förklaras genom naturliga orsaker, deras stupning i bärgen bestrider deras ursprung af hafvet 163. af syndafloden och andra orsaker 171. i Modena 160. i Boserup komma ej öfverens med Hunnebärgs etc. 20.
Hudsons Bay, dit vräker hafvet hela trän 125.
Hunnebärg 20.
Hypotetiska systemer florera sin period 27.
J.
Jacob Patriarkens resa til Egypten 42.
Jättegrytor 134.
Japanesernas fabulösa ålderdom 50. Fuki 50. Halfguda dynastie 51. Guda period 51.
Jattaluoto vid Villnäs 223.
Jesuiterna huru de förena Bibliska tideräkningen med Japanesernas 51.
Ilomans sjön i Carelen 98.
Inkräktningar hvad dermed menas 115. slag 114. i Siljan och Als-sjön 111. af Linholmen och Tjutholmen 213. se hafvets inkräkt. se Utskärning.
Insjöar kunna ligga högre än hafvet 39. se Sjöar.
Insjön i Olomans uttorkade 98. andra uttorkade och uplandade 97.
Jordämnens ursprung af hafsvatnet 21.
Jord i vatten och luft 58. och stens förvandling i vatten 57. des förhållande uti medelmåttigt grumligt flodvatten 69.
Jordbäfningar ändra jordskicket 32. 96.
Jordbrynet lika med hafsbotnen 30. flere gånger rubbad och ändrad 97. ändras af luft och väder 32. 96. af jordbäfning, jordfall, vattufloder, skyfall 96. af successive tilfälliga orsaker 32.
Jordbrynets former, genom hafvet under Vattum. strider emot Bibelen 44.
Jord- och Vattuflyttningar 96.
Jord-flyttningar se Uplandning.
Jordlot, stått under vatten 55.
Jordklotets centrum gravitatis oföränderlig 76. öden efter Bibelen 55. ändring nekas at kommit af Syndafloden 19. ojämnheter höra til des fägring och fullkomlighet 142. uråldriga känningar af vattnets verkan, hvadan de äro 147.
Jorden enahanda med alla andra himmelska kroppar 37. varit Sol och i brand 37. huru länge hon skal stå 35. danad efter naturens eviga lagar af sig sjelf 36.
Jordens brand orsak til Mineralier och Metaller 37. och des invånares ursprung af hafvet, det rätta Chaos 35. figur vederlägger enskylt Vattuminskn. i Norden 40. ålder efter Bibelen 45. uträknad efter Kinnekulles och bärgens högd. Svucku-fjällar, Ararat, Chimboraço, Maillets hypthes 34. 34. 46. 47. 51. af Maillet och Celsius af hafvets djup och vidd 35.
Irkutski köld 137.
Isbärg på Grönland, der under furustabbar 137.
Isbreder se Gletscher 138.
Is evig på sjöar, och evig tjäle i jorden 137.
Isen flyttar stenar och jord ut på hafvet 103.
Isle (de l') nouvelles cartes des decouvertes de l'Amiral Fonte 127.
Isthmens högd imellan röda- och medelhafvet 103.
Juckers omdöme om försöken angående Vattu-förvandlingen 59.
Jungfru-sund 226.
K.
Källa på strandbrädden i Wallis har för 600 år sedan varit ryktbar 119.
Kärr-mylla ursprung til skifver 21.
Kärr-aktigt och Vattusjukt land af bristande culter 94.
Kalk-ämnets quantitet på jorden 49.
Kalk-brott. Vedhygge, Fläskegrafvar 20. Öretorps 20. Gliftiarns 499. Grängärde 98.
Kalk-fot under bärgen 49. under Lapska fjällarna 22.
Kalk, däraf bleke 21.
Kalkslagen upräknas 189.
Kalk-spat är et urqueds ämne 200. deraf bärg i Pargas, Grängärde-skogen, Rättvik, Nacuria, Parus, Sibbo, Kolmården 199.
Kalkens ursprung af Ostrocodermatibus 21. frågan afgöres 189.
Kalk saturerad gifver Gips och Alabaster 190.
Kalksten, all Finsk är Spat 199.
Kalm Prof. har hvarken i Norrige, Ängeland eller America funnit Vattum. 119. dock åberopas hans rön för Vattum. 15.
Kamschatka 125. 137.
Karthago, vid des rudera har Maillet rönt sit Vattuminsknings-mått 33.
Kempfer 51.
Keil 133.
Kimito 223.
Kinnekulle 20. des högd öfver Venern 45.
Klapur af flygsand 21. deras ålder 140. kringströdde, slipade bevisa ej Vattum. 139.
Klefva hed 20.
Klippor blottade i segelleden bevis til Vattuminskn. 76. nyss kända tros vara nyss blottade 77. Bulichs vid Vasa 77.
Knipfjället 136.
Körns lotsar, för Vattum. 19.
Kolmordens marmor är kalkspat 199.
Kongshamn 245.
Kroppar himmelska, alla af enahanda lynde med vår jord 37. deribland en allmän vicissitude, at fyllas med vatten och at brinna 37.
Kullersten se klapur
Kyllei stenar på Gottland 18.
Kyrkjostaten fordom fruktbärande och hälsosam, nu tvärtom 94.
L.
Labat 123. 151.
Labyrinthen på Creta 164.
Lana sucida af snäckor, hvaraf dyrbara strumpor etc. fabriqueras 112.
Landscrona, hafvets inkräktn. derstädes 73.
Land, genom idoghet fruktbärande, genom lättja tvärtom 94. 95. och til kärr förvandladt 112.
Landsträckningar, nya bevis til Vattum. 92.
Lapska fjällarna ligga på Kalkfot och tilkomma under Sargazo 22.
Latitudines locorum äro oföränderliga 76.
Laurents flod i America 100.
Lauwiner se Gletscher 138.
Lece Prof. 24. 113.
Leipziske acterne 68.
Lena strömmen 125.
Lera, hafvets sediment efter Linnæus 21. och Telliamed 31. ursprung til marmor 21. är et urqueds ämne 186. håller Vitriol Syra 186, men ej muria 187. hårdnar i elden 60.
Lidköping 242.
Lifs-frön samlas i hafvet 35. at de kunna vara skapade medgifver Maillet 36.
Lifs-tid, Patriarchernas långa huru den förklaras 51.
Linholmen, vatnets inkräktning derå 113.
Linnæus Archiat. hans beröm 16. ibland de förste i Sverige, som fallit på Vattuminsknings satsen och den brakt i flor 17. tror at hafvet blir djupare 18. at hafvets sediment är lera 21. at marmor blir af kalk blandad med lera 21. leder den synbara Vattuminskn. från hafvets ökade djup 79. vräker syndaflodens verkan på jordskorpan 19.
Linnæi Västgöta och Skånska resa 19. 23. antagna minsknings mån 23. skäl för Vattum. i Gotlands Res. 17. i orat de Tellur. habit. increm. 17. för landets tilväxt under Vattum. 18. tankar om första jordens lynde 17. om snöfjällars högd 47. om lithogenesien 21. rön om Helsingborgs flisa 23.
Lithogenesien, bevis til Vattum. 21.
Lithologiska theorien ännu för bittida at tänka på 20.
Lödöse, gammal stad vid Göta elf 242.
Lotsars vid Marstrand berättelse, för Vattum. 19.
Luft och väder ändra jordbrynet 32. är ej utan jord 58.
Luleå elfvens aftagande 18.
M.
Mätningar af hafvets förminskning derpå theorier bygda 64.
Maillets Description de l'Egypte 3. 7. 30. 43. de la diminution de la mer 29. uphofsman til Vattuminsknings hypothesen 6. 27. 28. men ej til den Svenska 29. afvägning af vatnets minskning 64. Vattuminskningens mått 33. 64. Telliameds innehåll 30. Skrifter ej åberopade af någon Svensk utom Georgi 29. har alfvare med sitt systeme 38. medgifver at lifsfrön kunna vara skapade 36. äger vitsord i sin berättelse om Egypten 43. Sats om jordbrynets dannelse 32. hypothes om jordens ålder 51. geogoniska theorie 33. astronomia theorica 36. reflexion der öfver 37. Chronologie 51. Manfredi funnit Hafsbrynets högning 7. 120. afvägning 64. granskad 68. rönt af vatnet af inkräktningar och uplandningar hvarken vunnit eller tappat 117.
Måne-år i Patriarchernas tid 51.
Maranon flod i America 100.
Marias källa i Carnavonshire 235.
Marmor af kalk och lera 21. den Parisiska, kolmordska och finska är Spat 199. en-och-mång-lett, til kommen genom hafsvattnet af en slump 31. Carlsöens 18. råkas på Hoburgen 18.
Marsiglis rön 140.
Marstrand 141.
Marstrands lotsar för Vattum. 19.
Mascrier 7. 43.
Mathematici de Franske i America 47.
Medelhafvet, der finnes uplandningar inkränkningar och gammal Vattubrynets högd 120. bundit med en canal til röda hafvet 43. des högd emot Egypten 42.
Meles strömmen vid Smyrna 121.
Menam flod i Asien.
Människorne äro villa kring polerne 36.
Människornas smak för allkunnighet 61. för hypotheser 215. antal lika nu som för 3000. år sedan 129. begrep inskränkt efter deras förmåga 62.
Människo-slägtet förlorar kunskapen af det som händt, efter 2000 år 33. har sit ursprung utur hafvet 35. öfver 50,000 år gammalt 35. Teliameds sätt at uträkna des ålder 34.
Mettrie (de la) Systeme d'Epicure, beropar sig på Telliamed 7.
Metrodorus 170.
Mica, petra parasitica, vatnets foster 21.
Mikeas, der Nilens högd mätes 108.
Milo, derpå caverner af underjordisk eld 122.
Mineralier och metaller af det förbrända jordskrofvet 37.
Mineralogien, Vattuminsknings satsen lämpad dertil 28.
Missisippi flod i America 100. 120.
Misson 122.
Miss-växt så väl af väta som af torka 128.
Mo af flygsand 21. et urqueds ämne och serskilt från sand och ler 188.
Mosten 188.
Mosaik-golf, och urner genom gräfvande på stränder fundna, deraf beviser Donati Vattu-ökningen 123.
Moses 143.
Mossebärg 20.
Murbruks hårdnande 60.
Mylla ursprung til skifver 21. blifver af skifver 21.
Myrris, 900 år för Herodotus 109.
N.
Näckebröd 135.
Naglums kyrka.
Naturens lagar, derefter är Telliameds jord dannad af sig sjelf 36.
Naturæ minima, om de sin imellan förbytas 61.
Naturkunnigheten, den sanskylliga strider ej mot uppenbarelsen 249. skulle vinna genom nogare anstälte rön öfver hafs-reflar 103. des forum 54. efter des lagar pröfvas skälen för Vattuminskningen 54.
Newtons beröm 58. mening om Vattum. 6, Vattu-förvandl. 57, cometernas nytta 57.
Nidströmmen i Norige 119.
Nilströmmen i Africa 100. 106. des gyttjas högd 159, gåfva 104, sediment 104. 105, Vattumätn. 106. 108. 109, väg 106, ursprung 106, stigande 108.109. des stigandes mätnings punct, är nu den samme som fordom varit, och jämnhög med hafvet 110.
Noach, en Spanior 50. des familie allena angår Syndafloden efter Telliamed 34.
Norden, Vattuminsknings inskräkn. dertil 28.
Nordfjälls vatnets högd öfver hafvet 46. derifrån Öster Dal-älfven 46. Norige, der ej uplandningar 118.
Nylöse 243.
O.
Oby flod i Asien 100.
Odensjö 242.
Öar nya, bevis til Vattum. 32. genom jordbäfn. förorsak. 122.
Öar: Antiparos 164. Ålöen i Pargas 198. Bardsey-island 234. Creta 122. 164. Delos eller Rhene 122, Delta 142, Guadeloupe 151, Körn 19. Kimito 223, Milo 122, Nacuria 199, Öland 20. 22, Parus 199, Oreades 141, Pettu 222, Stapodia 122.
Ölands bärgens ursprung under Sargazo 22.
Öretorps kalkbrott kommer med Fläke-grafven öfverens 20.
Öster-sjöns forna högd efter Hjärnes mening 9. 80. Swedenborgs 80. mögelig, om den fordom varit en Insjö 40. vatuhögds variation 67.
Omar Ebn Elaas, des Canal imellan Suez och Cairo 43.
Omberg 20.
Otters voyage 95.
Ovidius ej trodt absolut Vattum. 4.
P.
Palestina det allerfolkrikaste land, öde sedan Jerusalems förstöring 94.
Pargas kalksten är spat 198.
Pariska och annan Grekisk marmor är kalkspat 199.
Patriarchernas långa lifstid, huru den förklaras 51.
Pechea, gamla Grek. alnen, lika med Svenska 109.
Petræ parasiticæ 21. 164. derom ransakes och dömes 193-199.
Petrefacta i Bohus, Rättvig, Dalarna 18. bäddingar deraf i Bankar och bärg bevis til Vattum. hos Telliamed. 32. icke genom hafsvatnets vanliga verkan ditkomne 41. uti spat, rart 199, finnas i spat i Rättvig, ej i Finland eller i Anders-bärgen 199. uti urqueds hvarf. 180. äro växters och djurs stenhårdade quarlefvor 172. historien derom 172. hos de gamle bevis til hafsflyttn. 172. hålles för quarlefvor efter syndafloden 173. Lusus naturæ 173. för at vara i skapelsen tilkomne 173. 180. antingen af Syndafl. eller Vattum. 174. vissa slag oförnekl. af Syndafl. 177.
Petrofilex isprängd i kalkspat 200.
Pettu-ö i Bjerno 222.
Peysonells rön 151.
Philosophiska Secter, på hvad grund de vinna anhängare 27.
Pico på Teneriffa, des högd 47. Pilesjön, der förut varit fast Land 112.
Pinmo deraf genereras Gråsten efter Linnæi sats 21.
Pinmo och Bärglera äro blandade af sand och lera 187. eller mergel 201.
Planeter brinnande äro solar 37. brinna och agera solar hvar i sin period 37.
Plutarchus 170.
Polerna, derifrån flytter icke vatnet til æquator 40. dervid upflytter Telliamed hafs-djur och människor på landet 35.
Polhems tankelek om Elementerne 52.
Potts försök öfver ämnens hårdnande uti elden 60. 200.
Presterna lämnas omsorgen om Religionen 54.
Presteståndet ogillar Dalinska fundamentet til de Svenska Chronolog. 13. des betänkande om Dalins Rikshistoria 1. 2. vunnit bifall af Borgar-ståndet 13.
Prophetier verkstälde genom Turkars och Arabers öfvervälde 95.
Q.
Quartz hålles för petra parasit. 21. som bestrides 194. är en urqueds stenart 197. bärg finnas 194. isprängd i kalkspat 200. crystaller äro ädla stenar 21.
Quebecks Nystad 85.
Quito bärgen 48.
R.
Rättviks petrefacta 18.
Ramazzini rönta jordhvarf 160.
Rand i Våhla fjället 18. 135. Skrällstäd och Knipfjället 136.
Rapakivi se Sjelfåsten.
Rata-holmens strandryggar 82.
Ravenna hamn i Romarenas tid 123. Domkyrka 68.
Regnets proportion i Våt- och tork-år 128. icke minskats sedan 1713. 129. emot det torras vidd 133.
Religionen icke förhatelig i Sverige 53. huruvida den hindrar friheten at philosophera 54. des grunder försvagas genom Vattuminsknings satsen 52.
Renströmmen 100.
Rhyzelius Bisk. fört pennan vid Prästeståndets betänkande öfver Dalinska historien 13.
Richardsons Hallandia har rön mot Vattum. 14. 119.
Riknilses Skälsten 66.
Röda hafvets belägenhet mot isthmen, som skiljer det från medelhafvet 42. derimellan samt medelhafvet och Nilen, canaler 43.
Rön och försök byggas på, i frågan om Vattum. 54.
Rönen för Vattum. böra granskas å nyo 53. cauteler dervid 62.
Rombolandet 219.
Rudmans afvägning 11.
Rugen, hafvets inkräktn. derå 113.
Rundelen vid Norreström i Stockholm 84.
Ryggar se strandryggar.
S.
Särna fjäll 46.
Saghalien oula, flod i Asien 100.
Sagu-vikens i Finland, uplandn. 101.
Sahlbärgs grufvas djup 162.
Salta Sjöar och brunnar så ock salt-grufvor och Bärgsalt, bevis til Vattum. 32. 134.
Salt-källor dervid strandväxter 121.
Salvii Uplands beskr. 243.
Sand se flygsand hafvets crystallisation 21. som nekas 187. af Snäckor slipad 140. drifves på snäckebäddar och formerar bärg 22. hvarf mellan Snäckskal, bevis hos Telliamed til Vattum. 32. räflar, föränderliga utanför Nilen 103 sten af flygsand 21. stens flisans urpsrung vid Helsingb. och Skillinge 23. 24.
Sargazo föder bärg 22. 49. af testac. pelag. som der under aflas och dö 22. växer allenast imellan tropicos 175.
Scarin Prof. anmärkn. mot Vattum. 243.
Scheich Saadis se Cheik.
Scheuchzer beviser syndaflodens allmänhet af petrefactis 173. hans och fleras exempel af nya sjöar, träsk och strömmar 111.
Segel-leder kunna upgrundas utan Vattum. 103.
Seneca 6.
Seneca tragoedus citeras 17. hans tanka om Vattum. 18.
Senegal flod i Africa 100.
Shaw voyages 3. 159.
Sibbos marmor är Kalkspat 199.
Sibirien, uplandn. på des kuster 124.
Själsåstenen håller hafssalt 196.
Simois-flodens aftagande 18. 95.
Sjöar strömar och träsk, nya 111. Als-sjön 111. Femungen 46. gryft-sjön 135. Ilomans 98. Mälaren 243. Siljan 111. Venern 45. 242.
Sirelii observation om periodiska stormar 80.
Skälstenars beskaffenhet 65. 74. Riknilses 66.
Skalbärgen vid Uddevalla 19.
Skånska resa Linnæi 19.
Skaparen blifver onödig i Telliamedska systemet 33. 52.
Skapelse historien uttolkas af Telliamed 36. 52.
Skepsbyggeri de gamlas 44.
Skepskölar på bärg visa människo-slägtets ålder 35.
Skifver af dy och kärrmylla, och tvärt om 21.
Skillinge sandbacken, Linnæi rön dervid 23.
Skimmer vatnets foster 21. ej petra parasitica 195. utan en urqueds stenart 195. 197.
Skimmersten på Hoburgen 19.
Skiflekällor 243.
Skogen på Rosala udd och Hafs-näs växt 150. á 200. år uder vatnet 224.
Skrälstäd 136.
Skyfals verkan 179.
Slite på Gotland, des stenart 18.
Smyrna beskrif. af Strabo, Tournef. Spon, d'Arvieux, du Mont. 121. Hasselquist rön dervid 16. 121.
Snäck-skal grunden til bärg 49. deraf kalkens ursprung 21. och musselskal flyttas up från botnen af Vesa 75.
Snäckbäddar tilkomna under Sargazo 22.
Snäcksand vid Ascension 140. mylla i Helsingland 18.
Snäckor på murarna i Tarente af hvilkas ull strumpor etc. tilverkas 122.
Snö fonder se Gletscher 138.
Snö och is evig i Norden 137.
Snöfjällars högd vid æquator och annorstädes 47.
Spaniorernas fabulösa ålderdom 50.
Spat, en petra parasitica 21.
Spa bärg 194.
Spat se kalkspat, Feltspat, Fluff-spat.
Städer, Alexandria 33. Åbo 85. 86. 87. 89. 229. Aquilegia 123. Arboga 229. Archangel 125. Boulogna 70. 84. Cadix 121. Cairo 43. Carlstad 46. Centumcellæ 122. Christianstad 231. Civita vechia 122. Göthahamn 243. Götheborg 113. Gorryna 122. Grömstad 231. Helsingborg 23. 25. Helsingfors 139. Karthago 33. Köping 229. Landscrona 73. Lindköping 242. Lödese 242. London 229. Madrid 91. Marstrand 19. 141. Nylöse 243. Plurs 179. Quebeck 85. Quito 48. Ravenna 68. 123. Reggio 122. Rom. 84. Sibinico 123. Smyrna 16. 121. Stockholm. 83. 84. 229. Suez 43. Tarente 122. Trundhem 119. Uddevalla 19. 229. 241. Venedig 69. 122. Västerås 229.
Stael von Holstein Friherrinnan rönt Bernsten vid Byrringe 19.
Ständernas vård om Finlands uphjelpande 222.
Stapodia en ö 122.
Stenar Kylleis på Gotland 18. hopgyttrar Telliamed af hafvets ämnen 31. gråbärgs huru tilkomne 18. 21.
Stenämnens ursprung af hafsvatten 21. 34.
Stockholms rundel vid Norre-ström 84. afvägningar 83.
Strabo ej statuerat Vattum. 4. 6. stränder utskurne se Inkräktn. Strandryggar 18. 26. 48. 78. 81. 82. Giflers tankar derom 16. efter deras antal kan ej åldren räknas 79. ej af Vattum. tilkomne 81. utan af starka stormar, likast under Syndaflodens aflöpande 82.
Strata se Hvarf.
Strata i jord och bärg bevis til vattum. 20. 31.
Stratorum förhållande 139. 155.
Strömmar, Elfvar, Åar, Aura-joki eller Åbo å 101. Clara 46. Cuama 100. Dal-älfven 46. Dellavare 238. Donnau 100. Fyris å 243. Gaulan i Norrige 179. Göta älf 242. Glomman 180. Hoang i China 100. 143. Laurentz 100. Lena 125. Luleå 18. Maranon 100. Meles 121. Menam i Siam 100. 143. Missisippi 100. 120. Nidströmmen 119. Nilströmen 100. 104. 105. 106. 108.109. 110. 143. Norrström 84. Oby 100. Österdals älf 180. Pegu 143. Renströmmen 100. Saghatien oula 100. Senegal 100. 143. Simois 18. 95. Themsen 230. Tibern 122. Uleå 113. Xanthus 18.
Vara hälle vid Gäfle 76. 78.
Svarta hunden i Gullrkona fjärden 76. 226.
Sabreptionis vitium vid rönen för Vattum. 62.
Sveaborg 139.
Svenske sagorna 65. de Svenskas oskyldiga afsigt med Vattuminsknings satsen 52.
Sveriges ålder och Vattum. Georgii historia om tvistemålet derom 13. i Sverige har Vattuminsknings satsen fästat fot 8.
Suez och Cairo derimellan en Canal gjord 43.
Sultzers mening, at de högsta bärg blifvit formerade af den nu varande vatnets quantitet 75.
Svedenborgs mening om Vattum. 9. bärgens ursprung 10. Östersjöns forna höga belägenhet 80.
Syndafloden angår Noachs familie allena, efter Telliamed 34. ändrat floders lop, och hafvets stränder 141. 176. des verkan til jordklotets ändring och bärgens dannelse vräkes 22. kan ej gifva skäl til jordklotets phænomena 33. des vatten har i jord-skorpan intryckt märken af Bibliska historiens sanning 41. des vattens minsknings tid, då lära strandryggar tilkommit 82.
Szalaginskoi en hafsudd 126.
T.
Tarpeja rupes i Rom var fordom en ättestupa 84.
Tegel och stenkärls skrållen i bärg bevisa människo-slägtets ålder 35. i tegelbränning förvandlas ej vatten til jord 59.
Teglets hårdnande af lerans natur 60.
Telgsten hårdnar i elden 60.
Telliamed 6. företalet dertil 7. är nyare än Vattuminsknings satsen i Sverige 29. Georgii omdöme derom 29. Auctors 29. har mångafalliga rön 30. Theorie 33. reflexion deröfver 37. huru skapelse historien dermed concilieras 36. 52. Formey och Bertrand skrifvit deremot 7. skälen som deri brukas för Vattum. 30. se Maillet.
Theoria lithologica är ännu för bittida at tänka på 200.
Tessins (Gref.) Sluss 242.
Testacea pelagica aflas och dö under Sargazo 22. deraf blifva bärg 22. i fläskegrafven, deraf anledning til tankar om bärgens generation 19. crustacea och Corall-arter, deraf et hvarf i Golfen vid Venedig som höges stadigt 123.
Theorie bygde på mätningarna af vatnets minskning 64.
Thorsburgen 18.
Thunberg Slotsbygmästaren 82. 139.
Tideräkning Chinesernas huru förenas med Bibelen 51.
Tid, som fordras til bärgens formerande efter Vattuminsknings satsen 49.
Tjurholmen 113. 242.
Tozzeti 245.
Trä, Acadiernas heliga i hafsstranden 120. med rot och grenar vräkas til NO. kusterna af Siberien, til Grönland och Hudsons Bay 125. til Östra kusten af Norra Asien 127. deras ålder 222. 241.
Traditioner-bonde 65. 67.
Trollhättan 242.
Trundhem 119.
Turkar, genom deras öfvervälde äro Prophetier verkstälde 95.
V.
Vadsö holmen 26.
Västgöta bärgen tilkomne under Sargazo 22. resan Linnæi 45.
Vamlingebo udden 17. ryggarna 18. 48. 78. 81.
Van Chinesernas cyclus 50.
Vågen formerar bärg 22.
Våhla fjällets rand 18. 135.
Vårdkullsbärgets ryggar 26.
Varenius har icke statuerat någon absulut vattum. 5. 9.
Vatnets är lixivium & vehiculum naturæ 58. 59. bringar kroppar innom attractions sphæren 59. deraf allenast, Vegetabiliers föda 58. förer jorden med sig 58. aflar jord och sten ämnen 21. ej orsak til jordens ojämnheter 144. hvarken vunnit eller tappat af uplandningar och inkräktningar, rönt i Italien af Manfredi 117. i Frankrike af Buffon 117. i Schweiz af Bertrand 117. ken ej flyttas från polerna til æquator 40. ju djupare, ju mindre agerar på sin botn 79. huruvida det minskas i sjöar och floder 90. orsaken 93.
Vatnets minsknings mån se vägningar, absoluta minskning yrkas ej af Telliamed eller af Celsius 55. naturliga jämvigt bestrider enskylt Vattum. i Norden 40. aftagande i Floder 18, styrka til jordklotets ändring 18. foster är ej mica 21. känningar lemnade på jordklotet 55. inkr. se Hafvets inkr. se Inkränkt. se Utskärning förvandling 56. skäl derföre 57. obevist 60. Bayles försök deröfver 57. 59. Boerhaaves och Hocks repetition deraf 59. van Helmonts försök 57. 59. Junckers omdöme om dessa försök 59. Newtons mening derom 57. bevises ej af uttorkade insjöar 98. vederlägges af jordklotets lynde 212.
Vattubrynets högds variation 26. 67. 78. i medelhafvet 68. i Östersjön rönt af Gisler 24. afstånd från jordens medelpunct i Buffons systeme 29.
Vattufloder ändra jordbr. 32.
Vattuflyttning 71. 72 anmärkt af de gamla 3. tvänne slag 96. confunderas med vattuminskn. 28. Vattuförvandling se Vatnets förvandl.
Vattu-inkräktn. se Inkräktn.
Vattumärke ristat i Svarthällan 78.
Vattuminskning de gamlas tankar derom 3. utlänningars 5. Democriti 4. Senecæ Tragœdi 18. Swedenborgs 9. Hjärnes 8. Newtons 6. Harsoeckers 7. 64. Hårlemans 15. Bertrands 8. aboslut är icke statuerad af Varenius 5. 9 Ovidius 4. Plinius 4. Strabo 4. 6. Herodotus 4. deraf intet spår i Halland eller America 119, Norrige 231, eller Ängland 232 huruvida den såsom en vilkorlig sats kan antagas 41.
Vattuminskningens historia 13. fått genom bårtdunstning 205. flyttning til æquator 206. förvandling til jord och sten 208. 210. mån af Linnæus antagen 23. mått har Maillet rönt vid rudera af Karthago 33. Celsius vid Riknilses Skälsten 64. inskräkning til Norden 28. rörer egenteligen ej Bibliska historien 39. vederlägges enskyldt af jordens figur 40. deruti saknas våldsamhet 140. huru bärgen derunder formeras 22. gör hufvudsaken i jordklotets ändring 33.
Vattuminsknings satsen dertil Maillet uphofsman, men oskyldig i de Svenska 6. 27. 28. 29. fästat fot i Sverige 8. är allmän 26. behagelig 27. Lämpas och är en nyckel til mineralogien 22. 28. lämpas til Astronomien 36. Historien 12. Chronologien 28. reflexion deröfver 16. brakt i flor af Linnæus 17. derföre äro Hasselquists, Gislers, Hellands rön 16. 24. 26. Marstrands och Körns lotsar, 19. och Kalms rön åberopas 15. skilfång på meningarna derom 27. Telliameds skäl derföre 30. 31. 32. Linnæi skäl 17. 18. 19. 20. 21. 22. Historiska skäl derföre 54 pröfvas efter naturkunnighetens lagar 54. rönen derföre böra granskas å nyo 53. cauteler vid rönen 62. bevises ej af det i svarthällan ristade märke 78. strandryggar 78. Aspö runsten 82. La basse Ville i Quebek 85. Åbo Slott 86. Landets tilökning, vattu- eller jordflyttning 96. Ankare, båtar etc i kärr 98. uttorkade sjöar 98. Saltkällor Sjöar och bärg, jättegrytor 134. raden i våla fjället 135. 16. kringströdde gråbärgs hällar, eller slipad klapurstenar 139. strider mot Bibelen 44. 52. historien 39. 41. försvargar religionens grunder 52. löper in i Fritänkeri 53. är icke rimlig eller möjelig 39. af Prästeståndet ogillas 1. Sveriges academier deremot 20. gensäges af Björner, Bring Wilde 13. af Buffons och Bertrands rön 14. 119. af hela naturen 218. vederlägges af Canalen i Egypten 43. Nilens Vattumätning 106. 109. 110. Egyptiska uplandn. 107. och jordmonens högning 109. Acadiernes heliga trä 120. bärg-hvarfvens stupning 163. af petrefactis quadruped. infetor. & vegetabil. 177. af Dalarna såsom et nybygge 219. af segelbara strömmar 220. af gamla tän, som stå när til hafsbrynet 221. djup svartmylla på låga uplandningar i Finska skärgården 227. jordtäckte insjöar vid hafvet 228. underjordiska gator i gamla städer, jämnhöga med vattubrynet 228. af Uddevalla Skalbärg 240. Naglums kyrka 242. af Levis Evans rön 233. Gadds rön 221.
Vattuöknings satsen 64. 114. 120. 122. 123.
Uddevalla stads ålder 241. skalbärg 19.
Vedhygge kalkbrott 20.
Vegetabilier kräfva en viss proportion af vätska 128. deras föda af bara vatten 58.
Venedig, des hafsbryns högning 69. des upgrundning 122.
Venerns belägenhet mot Kinnekulle och hafvet 45. des vatten tager ej af 242.
Vesa flyttar snäckskal up utur botnen 75.
Uleå hamns oförmodade förbättring 113.
Ultuna Ladugård 243.
Upgrundning rönt vid Venedig 122.
Upgrundn. se Uplandning
Uplandningar: i Saguviken 101. Pargas-sund 102. Åbo-skären 226. Bohuslän Frankrike 118. många i botniska och finska vikarna 118 vid strömmars utlop 100. Tibrens 122. Missisippi 120. inga i Halland, Norrige eller Ängeland 119 Egyptiska Heradoti tankar derom 6. deras beskrifning och arter 114. 115. deras orsak 99. svartmylla 102. floders medförda gyttja 32. 1010. hafvets egna eller främmande ämnen 115. och jordklotets fasta delars tilökning äro ej det samma 96. och inkräktningar om de svara emot hvar andra 116.
Uplandnings hypothesen strider emot proportionen imellan det torra och vatnets superficies 127. och des fölgder mot förfarenheten och Skaparens vishet.
Urqueds sand, se flygsand.
Utlänningars tankar om Vattum. 5.
Utskärningar minska hafvets djup och öka des rymd och högd 115.
W.
Wahlborg Probst 243.
Wallerius Prof. mening om Vattum. 14 des Hydrologie 14. Diss. de usu Historiæ naturalis medico 14. gensagd af Estlander 15.
Wildes skrift mot Dalin 13.
Wollinska strandens inkräktning af vatnet 113.
X.
Xanthi älfvens aftagande 18.
Y.
Yaos tid, derifrån säker tideräkning hos Chineserna 50.
Z.
Zendrinus observ. hafsbrynets högning vid Venedig 69. 122.