Jag vet en herrlig bok — mot denna
De andra äro ingenting!
Så mycket snillrikt ingen penna
Har tecknat än på jordens ring
Den är en öppen gudasaga,
Med hvarje år i ny upplaga.
En outtömlig rikdom hyser
Den inom sig så underbart;
Hvartenda ord af vishet lyser,
Hvart blad blad är strålande och klart,
Som stjernesådda himlapellen
Uti den klara vinterqvällen.
I lefvande bokstäfver prålar
Den öfverallt, för blicken röjd
Och ler i återbrutna strålar
Från fjellets solbeglänsta höjd
Till dalens blomsterika lunder,
Der allt förkunnar Skaparens under.
Långt mera stort än konsten äger
I den jag stundligt skåda får,
Och mera skönt än skalden säger
Omtonar mig hvarthelst jag går.
Till permar äger den azuren,
Och denna bok är — naturen.
