Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2010

Check Wikipedia - Wikisource version

Nu när vi har programeringskunniga här vill jag ställa frågan om någon har knowhow om att skapa en lista över sidor med fel av typen:

• Sidor i huvudnamnrymden som saknar Mall:Titel
• Sidor (i princip alla jämna namespace) med obalanserade klammerparanteser
• dito för hakparanteser

-- Lavallen 14 april 2010 kl. 20.11 (CEST)

Jag har verktygen för att kolla mall:Titel. Den som skaffar konto på "norska toolservern" (http://toolserver.no/) och är lite Unix-händig kan hjälpa till. Jag får se om jag hinner ordna det idag.

Klammerparenteserna låter som w:Wikipedia:Projekt wikifiering/Syntaxfel på svenska Wikipedia. Jag gick till databasen för svwikisource och där fanns idag inget, men den utlovar uppdateringar var 15:e minut. --LA2 15 april 2010 kl. 07.44 (CEST)

Mall:Titel används i 3496 sidor i huvudnamnrymden. Det tycks finnas 3696 sidor i huvudnamnrymden (reservation för beräkningsfel), minus 696 som är redirects 719 som är grensidor eller omdirigeringar. De 200 Det är 46 som skiljer: 1695 års psalmbok, 1937 års psalmbok, 1986 års psalmbok, Boken om Astrid, Bortbytingarna, Botanisten och filosofen, Brev från Ove Lundgren till Gunnar Svedberg, Förenta nationernas stadga, Freden i Roskilde, Fri Kultur/Förord, Fri Kultur/Innehåll, Frithiofs saga, Gathas, Göteborgspsalmboken 1650, Gustav Trolles klagoskrift till Kristian II, Huvudsida, Irland och irländarna, Israels självständighetsförklaring, Jämställdhetslag, Jubelfesttalet, Konungaförsäkran 1611, Kristofers landslag, Kröningsbrevet, Magnus Erikssons landslag, Mona Sahlin tillkännager sin avgång som statsråd 1995, Nordiska miljöskyddskonventionen, Pojken som aldrig var rädd, Recension av Vallfart och vandringsår, Regeringsform 1634, Regeringsform 1719, Regeringsform 1772, Regeringsform 1809, Relation om Stockholms blodbad, Riddarhusordning, Ridderskapets och adelns privilegier, Ringen, Sekretesslagen, Sententian mot Sten Sture 1520, Sköldebrev för Sebastian Tham, Sköldebrev för Sven Fahnesköld, Sovjetunionens not till Sveriges regering angående baltutlämningen, Stockholms blodbad, Svenska Ostindiska Companiets kungliga privilegiebrev, Unionsbrevet, Verdandis småskrifter, Visbok, 1923. Att Magnus Erikssons landslag förekommer i listan beror på en brist i mitt analysprogram. Den malltexten innehåller nämligen "{}" på ett ställe. --LA2 15 april 2010 kl. 07.58 (CEST)

De 3496 sidor i huvudnamnrymden som använder mall:titel använder följande parameternamn: första positionsparametern (3496 förekomster), andra positionsparametern (3260), tredje (1217), fjärde (56), femte (1 förekomst), kommentar (3200), nästa (1387), förra (1370), undertitel (448), författare (24), översättare (15), författare2 (9), komentar (3). De som felstavat "komentar" är Högt bland Saarijärvis moar, Tillkomme ditt rike, E litta vise ja framstecke. --LA2 15 april 2010 kl. 08.04 (CEST)

Går det att få bort omdirigeringarna ur listan ovan? -- Lavallen 15 april 2010 kl. 08.13 (CEST)

Gjort! --LA2 15 april 2010 kl. 12.16 (CEST)

På vilket sätt räknar du position 5? Hur många positioner har tex: {{Titel|Helan går|okänd|förra=nykteristen|nästa=en till}}? 2 enligt mig, men du räknar kanske annorlunda... -- Lavallen 15 april 2010 kl. 08.23 (CEST)

Det finns bara två positionsparametrar i mall titel: 1 (titel) och 2 (författare) övriga positionsparametrar är syntaxfel av olika slag. Tredje positionsparametern är till största delen förekomster av "författare:[...]" som inte har någon som helst funktion.--Thurs 15 april 2010 kl. 11.38 (CEST)

Det skapas också tomma positionsparametrar genom fördubblade |-streck i anropet. Det som kom ut ur min enkla analys var för artikeln Fosterlandet i databasdumpen 20100404: --LA2 15 april 2010 kl. 11.44 (CEST)

# Mall | Sida | Anropsnummer | Parameternamn | Parametervärde
Titel|Fosterlandet|4|1|Fosterlandet
Titel|Fosterlandet|4|2|Karl Fredrik Forsman
Titel|Fosterlandet|4|3|
Titel|Fosterlandet|4|4|Författare:Karl Fredrik Forsman
Titel|Fosterlandet|4|förra|[[Stjärnan i hafvet]]
Titel|Fosterlandet|4|nästa|[[Regn och tårar]]
Titel|Fosterlandet|4|5|
Titel|Fosterlandet|4|kommentar|Ur diktsamlingen [[Spridda blad]], 1893.

Tack för detta. Det är guld värt för att bibehålla kvalite här... - Hinner dock inte ta tag i detta för egen del idag. - Ska på teater ikväll... Det här med Check Wikipedia kanske är värt att gräva djupare i. Jag tror man måste säga till om man ska utforska djupare än i ns-0. Och jag vet egentligen inte om vi öht är inkopplade... -- Lavallen 15 april 2010 kl. 13.49 (CEST)

Jag har bett att vi ska bli inkopplade på w:de:Benutzer Diskussion:Stefan Kühn/Check Wikipedia#Swedish Wikisource. --LA2 15 april 2010 kl. 14.39 (CEST)

Nu är detta igång på adressen http://toolserver.org/~sk/cgi-bin/checkwiki/checkwiki.cgi?project=svwikisource&view=project Många av felrapporterna handlar om OCR-fel, så kanske ville man filtrera bort sidor med rå OCR-text. Många av felen handlar om rubriknivåer, vilket är ett tecken på att rubriker har använts som dekoration i stället för struktur. --LA2 1 maj 2010 kl. 16.48 (CEST)

Många av dessa verktyg är anpassade för den standardiserade stil som Wikipedia följer, vi får ta hand om och använda de verktyg som passar oss av dessa. -- Lavallen 1 maj 2010 kl. 19.24 (CEST)

Apråpå det, denna sida styr väl vad som är ett prioriterat fel hos Wikipedia. - Borde vi skapa en motsvarande för att få rätt typ av fel i high priority? En sida: Wikisource:Check Wiki med undersida? -- Lavallen 2 maj 2010 kl. 08.27 (CEST)

IndexPages

På Special:IndexPages finns en mycket intressant lista över index-sidor, sorerad efter hur mycket arbete som lagts ner på dem. Varje korrekturläst sida får 1 poäng, varje validerad sida får 2 poäng. Poängen skrivs inte ut, men ligger till grund för sorteringen, enligt dokumentationen. Tydligen fungerar uppdateringen dåligt, för jag var tvungen att "purga" några indexsidor (alltså lägga ?action=purge efter URLen) för att få dem till rätt plats i listan. Än så länge är det så få verk i listan, att det är lätt att korrekturläsa några sidor och placera verk högre på listan. Med tiden kommer väl toppen att fyllas med långa, helgröna staplar. Då får vi önska oss en topplista med kortare tidsperspektiv (motsvarande Projekt Runebergs top 20 som bara omfattar de senaste 2000 redigeringarna). Men än så länge har vi inte det behovet. Dock skulle det vara bra om det gick att lägga in några förklarande rader överst i denna specialsida. --LA2 1 maj 2010 kl. 23.36 (CEST)

På andra språk har man lyckats få in Interwiki-länkar på sidan, så på ngt sätt borde man kunna redigera sidan. - Jag har frågat på Scriptorium hur man gjort på enws. Vad jag förstått av prat mellan raderna så är fler verktyg på väg... -- Lavallen 2 maj 2010 kl. 08.12 (CEST)

Jag har nu lagt in {{Proofreadpage specialpage text}} i den specialsidan så det är nu fritt fram att redigera den sidan, den som har ideer hur det borde se ut. -- Lavallen 2 maj 2010 kl. 12.25 (CEST)

Special:IndexPages är ett utmärkt ställe att hitta verk som bara har några få återstående sidor att korrekturläsa eller validera, och alltså att få dessa avslutade. --LA2 2 maj 2010 kl. 16.02 (CEST)

Datum	Verk	Placeringar i listan som verket intog vid följande antal korrekturlästa + 2 × antal validerade sidor
		1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12	13	14	15	20	25	30	40	50	70	100
2010-05-02	Hvem skall ...	94	84	75	67	58	50	46	45	43	42	42	40	40	39	38	32
2010-05-04	Norska Flagglagens ...	101	95	84	77	68	61	56	54	53	51	50	47	46	45	42	34	30
2010-05-09	Norska folksagor ...	?	101	93	80	71	63	59	58	56	55	55	51	50	49	47	36

Riktlinjer för redigering

Jag försökte sammanfatta vad jag tror är redaktionella regler för Wikisource på sidan Wikisource:Redigering. Kom gärna med invändningar, förtydliganden, utökningar. Min förebild var motsvarande sida på tyska Wikisource, men jag tror mina/våra regler skiljer sig från deras. --LA2 2 maj 2010 kl. 04.12 (CEST)

Hipp, hipp

Första bibelboken i Fjellstedts bibel: Första Boken Mose har nu renskrifvits. Det har tagit tid och möda, men så sakta har boken vuxit fram. En tröst är att det är en av de största böckerna, troligen bara Psaltaren och Jesaja som är större (kanske Matteus också). - Nu återstår bara 75 bibelböcker till (och en massa kommenterande texter och tillägg)! -- Lavallen 5 maj 2010 kl. 09.17 (CEST)

Jag provade att renskriva några sidor. Det är jättejobbigt. Den OCR-text som finns är helt obrukbar, så man måste skriva in allting från början. Men man borde kunna göra användbar OCR på dessa fina bilder. --LA2 9 maj 2010 kl. 03.03 (CEST)

Tack för de sidorna! Jag har provat lite olika (gratis) programvara och inte fått fram något mer användbart än det min scanner får fram. Men minsta lilla lutning på texten eller minsta lilla oskärpa och det blir rena orginalspråket, och inte ens det bästa är särskilt användbart. Tyvärr klarar mina söndervärkta händer inte att skriva av mer än ett par sidor om dagen, när det är runt 5k på varje sida. - Jag skriver idag av en sida på datorn hemma om dagen innan jag lägger ut sidan på Commons. - Med den takten är jag färdig om några år, men Zorro har ingen brådska. - (Och hittar ni sidor som förtjänar en ny avscanning så säger ni till!) -- Lavallen 9 maj 2010 kl. 08.45 (CEST)

Programmet Finereader Professional är gratis i 14 dagar och för 50 sidor, så man hinner åtminstone prova det. Det går att träna för fraktur. Har du möjlighet (det kräver Windows) att prova det? I så fall hjälper jag gärna till med handledning och betalning, men arbetet får du stå för. --LA2 9 maj 2010 kl. 18.00 (CEST)

Jag testar programmet. - Jag har mejlat dig min privata mejladress. -- Lavallen 9 maj 2010 kl. 19.10 (CEST)

Hade du en fil med 1800-talssvenska på Runeberg? Var? -- Lavallen 10 maj 2010 kl. 07.39 (CEST)

Du hittar den på http://runeberg.org/words/ --LA2 10 maj 2010 kl. 08.21 (CEST)

Programmet klagar på "för låg upplösning" varför jag använt en annan rutin, som tillåter att jag själv väljer upplösning. Där fanns möjligheten att välja gråskala - det var mindre lyckat ur OCR-perspektiv... -- Lavallen 10 maj 2010 kl. 11.57 (CEST)

Bilden Fil:Biblia Fjellstedt II (1890) 425 ver 1.jpg har ingen inbakad information (EXIF) om upplösning. Det borde ditt scannerprogram ha satt. --LA2 10 maj 2010 kl. 12.09 (CEST)

Kanske för att jag har beskurit bilden efter scanning... -- Lavallen 10 maj 2010 kl. 13.13 (CEST)

FAQ

Jag har inte lyckats hitta någon FAQ eller tutorial här på Wikisource där det står hur man faktiskt GÖR för att lägga till material här. Hur gör man?

Hänger lite på vad det är för typ av material. Har du en bok inskannad att gå efter finns det mycket detaljer på den här sidan.

Har du ingen sådan bok, skriver du titeln på din text i sökrutan till vänster och klickar på "Gå till". Du får då sannolikt besked om att texten inte finns med texten:

Skapa sidan "Namnet på din text!" på denna wiki!

Klicka på det röda och skriv eller klistra in din text. - Överst ska det helst ligga en Titelmall, men sådana detaljer kan vi hjälpa dig med. Längst ner ska det finnas kategorier, men kategorierna är fortfarande ganska outvecklade här jämfört med Wikipedia.

Ange gärna var du tagit texten ifrån, en bok eller hemsida eller något annat. Kom ihåg att författaren eller översättaren oftas aka ha varit död i 70 år för att den ska vara fri från copyright.

Du kan också kika hur det ser ut på andra sidor, genom att klicka på redigerafliken längst upp och lära dig den vägen. - Det är så jag lärt mig, och många med mig. -- Lavallen 5 maj 2010 kl. 10.33 (CEST)

Efter att ha sett ditt inlägg på WP:BB så inser jag nu att du inte är någon wiki-newbie. -- Meta-sidorna är inte så utvecklade än, då aktiviteten här är en bråkdel av WP's, (70 000 redigeringar jämfört med WP's 12 000 000) och mycket av det som finns på Wikipedia inte passar här. - Det finns tex ingen standarddisposition, eftersom vi inte är "författare", bara några som försöker återge vad andra har skrivit. -- Lavallen 5 maj 2010 kl. 11.59 (CEST)

Ah, perfekt! Jag tittade lite på Om Norrlands skogar eftersom den fanns på huvudsidan under "Nya Texter" och tyckte att den verkade väldigt avancerad jämfört med godtycklig artikel på wikipedia. Framför allt taggarna <pages>, <pagelist>, <section> med flera var okända för mig. Jag ska testa att lägga in Kung Valdemars segelled som jag kopierade på krigsarkivet för ett par år sedan, samt Huvudskärslagen och se hur jag lyckas.

Det är så man kan göra när man "mallar" in text från sidnamnrymden, vilket just förklaras på Wikisource:Korrekturläsning. Vanliga texter gör man ungerfär som på Wikipedia. -- Lavallen 5 maj 2010 kl. 14.25 (CEST)

Det är kanske inte så bra att Wikisource:Hjälp inte länkades från någon sida tills för någon minut sedan. Jag lade till en kortfattad introduktion på Wikisource:Deltagarportal eftersom den sidan länkas från huvudsidan och kan vara bland det första en nykomling klickar på. Ni får mer än gärna ändra på det om ni inte tycker att det passar (eller om det passar bättre någon annanstans). Diupwijk 5 maj 2010 kl. 13.28 (CEST)

Wikisource:Hjälp länkas från samtliga sidor, nämligen från vänstermenyn. --LA2 6 maj 2010 kl. 05.28 (CEST)

Aha, det har jag inte lagt märke till. Jamen, det var ju bra. Diupwijk 6 maj 2010 kl. 12.44 (CEST)

Det är inte så självklart att alla ska lägga till material. En del texter här är av osäkert ursprung och tveksamt värde, och det hade kanske varit bättre att ta diskussionen först i stället för att bara lägga in dem. Nu har Kung Valdemars segelled tillkommit i denna tveksamma genre. Vad är källan? Det framgår inte. Är det en äkta text, eller ett studentikost påhitt? Hur ser jag skillnaden? Jag är själv en stark förespråkare av faksimiler, alltså inscannade eller avfotograferade bilder av boksidor, som stöd för korrekturläsning. Men att lägga in sådana kräver mycket mer kunskap än bara själva inladdningen i Wikisource, t.ex. scanner- och kamerainställningar och hantering av Djvu-filformatet. Det underlättar alltid om nykomlingar presenterar sig och sin bakgrund. Detta betyder inte att jag avvisar nykomlingar, tvärt om. Många som inte klarar "det tekniska" kan göra stor nytta enbart genom att korrekturläsa de texter som redan finns här. --LA2 6 maj 2010 kl. 05.26 (CEST)

Inte ens erfarna Wikipedianer har alltid så bra koll på hur det funkar här, isynnerhet när det dyker upp wiki-kod man inte känner igen. Jag har lagt in en förfrågan om källor på användarsidan på WP.

Idén som presenterats om att lägga in en mall på varje sida där licens och källa anges skulle underlätta administrationen. Någon som känner sig manad att försöka utveckla något? Själv är jag inte så hemma med licenser och dylikt. -- Lavallen 6 maj 2010 kl. 09.10 (CEST)

Vill du ha väck texten som jag lade in på Wikisource:Deltagarportal? Diupwijk 6 maj 2010 kl. 12.44 (CEST)

Kanske kan ersättas med något liknande den funktion som finns på w:Wikipedia:Skriv en ny artikel?! -- Lavallen 6 maj 2010 kl. 13.34 (CEST)

Kapitel

På en:Wikisource:Style_guide#Page_titles och diskussionen en:Wikisource talk:Naming conventions slås fast att kapitel i engelska Wikisource ska namnges "Verk/Kapitel 99" och på inga andra sätt. Jag har nu i några böcker (Eskimålif, Berättelser ur svenska historien : Gustaf II Adolf, Berättelser ur svenska historien : Drottning Kristina samt Norska folksagor och huldre-sägner) försökt använda "Kapitel (Verk)" i stället och tycker det fungerar bra, så väl vid {{Titel}}-mallen (förra/nästa), innehållsförteckningar, kategorisering och Google-träffar. Men kanske är internationell standardisering mer eftersträvansvärt. --LA2 9 maj 2010 kl. 02.32 (CEST)

Vi har väl aldrig varit särskilt konsekventa i det fallet, men i mina biblar har jag försökt hålla "Verk/Kapitel"-konventionen. Det underlättar åtminstone länkar mellan sidorna. -- Lavallen 9 maj 2010 kl. 08.35 (CEST)

Egentligen letar jag efter ett sätt att kategorisera tidningsartiklar som inte är urklippta till egna sidor, eftersom jag har så många att jag inte orkar skapa sidor för alla. Namngivningen av sidor är irrelevant då. --LA2 9 maj 2010 kl. 19.03 (CEST)

Verket fr:Livre:Maupassant - Contes de la bécasse, 1894.djvu verkar använda mer avancerade finesser än jag visste fanns i ProofreadPage. Kapitlen skapas mer automatiskt än jag hittills har gjort. --LA2 11 maj 2010 kl. 01.35 (CEST)

Närmare bestämt använder kapitlen <pages header=1 ...>, vilket anropar MediaWiki:Proofreadpage header template, som på franska har innehållet fr:MediaWiki:Proofreadpage header template, ett rätt avancerat mall-innehåll som anropas med {{{prev}}} och {{{next}}}. På något sätt (hur?) vet alltså systemet vilket som är föregående och nästa kapitel, så att man inte manuellt behöver lägga in {{Titel|förra=|nästa=}} i varje kapitel. --LA2 11 maj 2010 kl. 11.32 (CEST)

Jag har omdirigerat MediaWiki:Proofreadpage header template till Mall:Proofreadpage header template för eventuella experiment. - Själv har jag ingen aning om det ger den effekt som du frågar om. -- Lavallen 11 maj 2010 kl. 12.02 (CEST)

Oldwikisource:Wikisource:ProofreadPage#Headers_and_Navigation: "In order to find the previous and next chapters, the index page is used as a Table of Contents. All links from the index page to the to the main namespace are interpreted as 'chapters', except the first one, which is expected to belong to the "title" field. "--Thurs 11 maj 2010 kl. 12.22 (CEST)

Att rakt av kopiera den franska mallen är ett misstag. Jag tror vi helt enkelt ska anropa {{Titel}} med de olika parametrarna, så att vi behåller nuvarande utseende, och om vi vill ändra utseendet så modifierar vi mall:Titel. Men några av parametrarna förstår jag inte: Type (=journal/collection), har vi det? Och finns det ännu fler typer? Är titre/title verkets titel, medan current är nuvarande kapitlets titel? Editeur/redaktör, har vi det fältet? Får dessa parametrar sina namn (på det lokala språket) av fältnamnen i mallen för Index-sidan? Kan och borde vi utöka den mallen med fler fält? Både franska och norska Wikisource har andra fält i Index-mallen än vi har. --LA2 11 maj 2010 kl. 13.41 (CEST)

Jag skulle kunna omdirigera även MediaWiki:Proofreadpage_index_template om du vill? -- Lavallen 11 maj 2010 kl. 15.06 (CEST)

Både franska och norska wikisource använder ett utökad index-formulär som styrs av ett javascript (IndexForm.js) se: Oldwikisource:Wikisource:Shared scripts--Thurs 11 maj 2010 kl. 17.28 (CEST)

De parametrar som kan användas definieras i MediaWiki:Proofreadpage js attributes. Om parametrarna finns i mallen på indexsidan så hämtas de därifrån. Men det verkar gå att skriva över dem med pages-taggen, t.ex. <pages index=indexsida.djvu titel="En annan titel" /> (funkar inte än eftersom vi har den franska mallkoden). Franska WS har en parameter för Type och deras header-mall har kod för typerna journal och collection. Det går att skriva kod för andra typer om man vill det (<nowiki>{{#ifeq: {{{type}}}|roman|formattera som roman}}). /EnDumEn

Jag ändrade Mall:Proofreadpage header template så den anropar Mall:Titel. På min testsida funkar det att visa sidhuvud med författare och titel hämtade från indexsidan. /EnDumEn 12 maj 2010 kl. 16.20 (CEST)

Vanligen är väl upphovsmannen redan vara länkad på indexsidan vilket gör det svårt att använda den andra positionsparametern.--Thurs 13 maj 2010 kl. 09.25 (CEST)

Med den justering jag nu gjorde i mall:titel så borde man kunna lägga in författare={{{upphovsman}}} i position 2 i Mall:Proofreadpage header template så funkar det i alla fall. -- Lavallen 13 maj 2010 kl. 09.49 (CEST)

Når man først lærer hvordan <pages ... /> virker, så er den veldig mye lettere å bruke enn å legge inn maler som "tittel". Innholdsfortegnelsen legges inn på indekssiden, og deretter vedlikeholdes alle lenkene av programvaren, så man slipper "feilstavinger" etc. Selv med <pages ... /> kan man velge hvilken modell man vil for kapitlenes navn, både Kapittel (bok) og Bok/Kapittel vil fungere. Men, det er jo opp til dere selv å velge hvordan dere vil gjøre dette. Et problem for oss på no. er det dere beskriver, at vi har flere ulike typer oppsett på forskjellige bøker, avhengig av når de ble lagt inn. Men når det gjelder transklusjon, er definitivt <pages ... /> det letteste. V85 13 maj 2010 kl. 14.52 (CEST)

Jag har nu ändrat på försök till författare-parametern, för den som vill se hur det kan se ut finns det nu ett exempel på Skolans ställning till religionsundervisningen/De katolska länderna [1]

Vid redigering finns det en lång rad knappar som jag inte har en aning om vad de betyder. User:ThomasV, som är en av de stora eldsjälarna bakom ProofreadPage, har just fr som sin 'hemwiki'. -- Lavallen 11 maj 2010 kl. 06.22 (CEST)

På tal om knappar, så borde tecknen för skålpund (℔) och lispund (ℓ före ℔) läggas till nedanför redigeringsrutan, förslagsvis i närheten av $ ¢ £. Eller kanske som knappar ovanför om det är enklare. --LA2 13 maj 2010 kl. 11.39 (CEST)

Nedanför i redigeringsrutan vet jag hur man gör... - så nu är det fixat! -- Lavallen 13 maj 2010 kl. 16.07 (CEST)

När jag försöker införa header=1 i Förord (Berättelser ur svenska historien : Gustaf II Adolf) och andra kapitel i samma verk, så får jag ett sidhuvud, men inga länkar till förra och nästa kapitlet. Varför är det så? --LA2 15 maj 2010 kl. 16.06 (CEST)

Detta återknyter till den ursprungliga frågan tror jag. Funktionen letar efter länkar till huvudnamnrymden på indexsidan. Finns ett kolon i länken kan det tolkas som att den leder till en annan namnrymd och räknas därför bort.--Thurs 15 maj 2010 kl. 16.33 (CEST)

Aha. Borde jag byta detta kolon till ett kommatecken, ett minus eller kanske snedstreck? Annars verkar parentesmetoden för namngivning av kapitel fungera bra. Jag har använt detta för Eskimålif, som numera använder header=1. --LA2 15 maj 2010 kl. 16.50 (CEST)

Allt utom kolon bör fungera i så fall. Snedstreck går nog också att använda men det blir nog mindre förvirrande med något av de andra förslagen.--Thurs 15 maj 2010 kl. 17.33 (CEST)

Påtal om huvudnamnrymden så har det varit praxis att länka till indexsidan från textnamnrymden - jag tycker nog det idag kan betraktas som valfritt när det numer finns en flik som automatiskt leder dit... -- Lavallen 15 maj 2010 kl. 17.18 (CEST)

Håller med, i synnerhet som de försvinner om man använder sig av header-funktionen--Thurs 15 maj 2010 kl. 17.33 (CEST)

Skeps Byggerij som jpg

Såvida jag inte missat någon så finns samtliga textsidor till Skeps Byggerij Eller Adelig Öfnings Tionde Tom på Commons som avfotograferade jpg:ar. Samtliga ligger under följande kategori. Jag har inte provat att konvertera något till DjVu förut, så hjälp uppskattas på den fronten. Men nu är det i alla fall möjligt för alla att korrläsa. Jag kommer själv ta mig an det i mån av tid, något jag inte har mängder av just nu.

Alla "taflor" är för övrigt också skannade, men dom var för stora för att få plats, så dom är i flera delar hos mig. Jag tankar upp fler när jag klurat ut hur jag ska pussla ihop dom (eller när jag lyckas ragga lite hjälp).

Peter Isotalo 13 maj 2010 kl. 13.57 (CEST)

Jo, och jag tänkte bara upplysa om att sidnumreringen för huvudtexten inte stämmer. Efter s. 35 börjar den om med s. 34 och jämna och ojämna sidor byter därför plats. Filnamnen stämmer därefter inte överens med det som står på sidorna, även om dom anger det faktiska sidnumret.

Peter Isotalo 13 maj 2010 kl. 14.01 (CEST)

Index:Skeps Byggerij Eller Adelig Öfnings Tionde Tom är upprättat för dessa jpg-er. - Ngn djvu är inte nödvändig även om det vore trevligt. (pdf fungerar förresten lika bra nu.) -- Lavallen 13 maj 2010 kl. 16.44 (CEST)

Prima! Jag ska börja föra in text lite pö om pö. Någon får gärna titta till det lite grann och se till att jag gör rätt.

Peter Isotalo 15 maj 2010 kl. 08.21 (CEST)

Jag skulle nog behöva lite vägledning om hur man ska formattera huvudtexten med sidorubrikerna (korrekt term?) och annat. Skulle någon kunna göra några sidor så jag kan apa efter koden?

Peter Isotalo 18 maj 2010 kl. 09.23 (CEST)

Svarat lite på Siddiskussion:SkepsByggerij-p 01.jpg, jag återkommer då jag måste ut i några ärenden. -- Lavallen 18 maj 2010 kl. 09.50 (CEST)

Dumrath: Jordens erövring

Jag har i mitt ägo denna utgåva av w:Oscar Heinrich Dumraths Jordens erövring, som jag är lite sugen på att dela med mig av. Den är tryckt 1938-1939, men guben dog 1929, så det är väl sejf? Verket innehåller också en mängd bilder och fotografier, både svartvita och i färg, men jag lurar på om de automatiskt är PD eller om förlaget har upphovsrätt på dem? De skulle göra sig väldigt väl på Commons annars. Här är en inskannad sida, och här är en till. Här finns sidan med tryckår, som jag alltid glömmer vad det är den kallas. Vad tror gemenskapen om PD-frågan? Och är den intresserad av verket? /Jssfrk 13 maj 2010 kl. 16.29 (CEST)

Ur svensk synvinkel ska det vara fritt. Ska jag av Wikipedia tolka som att boken publicerades första gången 1922-23, så borde det också vara fritt ur amerikansk synvinkel. - Grön ljus så långt jag ser. Lavallen 13 maj 2010 kl. 16.52 (CEST)

Tyvärr är det böcker publicerade före 1923 som är fria i USA, vilket gör detta till ett extremt gränsfall. Men ändock, hela verket kan nog knappast anses vara PD i USA enligt den regeln om senare delen är publicerad 1923. Det är inte helt klart hur vi ska göra med sådana verk, vars upphovsrätt troligen återupprättats i USA, men du bör nog ta del av diskussionerna Wikisource:Sidor som bör raderas#Folksagor.djvu och Wikisource:Sidor som bör raderas#Hösthorn (diktsamling) innan du beslutar dig för om du vill lägga ned arbete på den. --Thurs 14 maj 2010 kl. 14.15 (CEST)

Äh, då får jag väl ge mig till tåls i åtta år eller så. Tokiga jänkare. Å andra sidan är det väl ungefär så lång tid det skulle ta för mig att skanna in hela skiten, så det är väl lugnt. /Jssfrk 14 maj 2010 kl. 15.02 (CEST)

Bilder ur verket, som fotografier och reproduktioner av äldre verk, bör dock troligen vara fria att lägga upp på Commons. Tröttnar du på att vänta finns ju alltid Projekt Runeberg, men det får du i så fall kontakta dem om. --Thurs 14 maj 2010 kl. 22.53 (CEST)

Jo, ett gäng bilder lär jag nog lägga upp allt eftersom i alla fall. Det finns många mäktiga träsnitt, kartor, illustrationer och skisser från way back yonder, och fotografierna är utan uppgift om fotograf och bör väl därför anses fria hur som helst. Runeberg känns tyvärr lite för oanvändarvänligt för min smak (no offense till LA2). /Jssfrk 15 maj 2010 kl. 01.34 (CEST)

Sökning, ordförråd

Sökning på Kvibille hittar inte Qvibille (som Jssfrk påpekade på Bybrunnen) och sökning efter järn hittar inte jern. Men sökning efter järnvåg hittar tyvärr järnväg. Jag har frågat på teknikmailinglistan wikitech-l vad man kan göra åt detta.

En annan brist är att sökningar från oinloggade användare enbart gäller huvudnamnrymden och inte Sida:, så de får i utgångsläget inga träffar ens om de söker på Qvibille. Kan vi ändra detta? Inloggade användare kan ändra detta under "mina inställningar", men utgångsläget borde vara att inkludera Sida.

Jag gjorde också en egen liten analys av ordförrådet i senaste databasdumpen. Vanligaste ordet i svenska Wikisource är "och", som förekommer 12.491 gånger. De vanligaste ord som inte finns med i en vanlig stavningsordlista (till aspell) är: af (949 förekomster, det 37:e vanligaste ordet), hvad, öfver, äro, der, voro, äfven, dä, va, til, und, blef, hvar, hafva, mä, hvilken, int, oc, mej, kommo, blifvit, hvilka, at, hvarje, hå, hjerta, gingo, gaf, the, blifva, se'n, hvilket, lifvets, godt, själf, hvars, gifva, ah, sjelf, et, hvem, corno., stodo, själfva, rijkes, lifvet, hufvud.
Som synes är det många ointressanta småord som ingen vill söka på. De sökvärda orden har (per definition) bara några få förekomster vardera. Jag har inga slutsatser baserat på detta, men om någon undrar vilka ord med W vi har, så klarar jag att göra en lista (Weiss, Swerige, öfwer, grefwe, wi, Edwin, war, wälsigne, Irwin, haffwir, Wisby). Tyvärr kom senaste databasdumpen i början av april och just nu produceras inga nya i väntan på att ett programfel ska åtgärdas. --LA2 15 maj 2010 kl. 12.49 (CEST)

Roligt att få respons. Samma resonemang gäller för öfvrigt äfven annan gammalstafvning; en sökning på "varav" ger inga "hvaraf"-träffar och vice versa, och samma med Kungsbacka-Kongsbacka. Det vore ju kalas om det gick att få sökmotorn att känna igen denna typ av variationer. /Jssfrk 15 maj 2010 kl. 13.03 (CEST)

Det ska finnaa någon inställning för att automatiskt få med sida-namnrymden i sökningar för default-användare. - Men var? Detta bör inkludera även författarnamnrymden, för övrigt. -- Lavallen 15 maj 2010 kl. 17.23 (CEST) (Som vill minnas att han sett saken diskuteras någonstans.)

Det verkar vara ngt för bugzilla. Se Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2008#Sökning även i Författarnamnrymden. -- Lavallen 15 maj 2010 kl. 17.28 (CEST) (Och författarnamnrymden är redan default.)

Utan att använda en databasdump har jag hittat ett sätt att använda listor på ord i artiklar för att hitta sannolika stavfel. Dessa ändringar avser bara en analys av de första 10 kapitlen i Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Första Boken Mose och en genomgång av ord som börjar på bokstaven A & B i denna lista. -- Lavallen 15 maj 2010 kl. 20.55 (CEST)

Sidor i fel ordning

Jag har nu suttit och korrläst Fred med Norge fram till sidan 8. Därefter kommer sidorna 9, 10, 11 och 12 - men i omvänd ordning. Det är alltså 8, 12, 11, 10, 9, 13. Hur korrigerar man detta? /Ludde23 18 maj 2010 kl. 00.07 (CEST)

Orsaken verkar vara att boken är sönderriven och ihoptejpad. Mittuppslaget i arket har fallit ut och satts tillbaka felvänt. Vid scanningen har sidorna tydligen tagits i den ordning de sitter i boken. Klurigt! Det borde gå att "reparera" i Djvu-filen och ladda upp en ny version av den. Tills vidare kan du korrekturläsa sidorna i den ordning de står, så får vi möblera om dem senare. --LA2 18 maj 2010 kl. 05.41 (CEST)

Bör det kanske påpekas på bokens diskussionssida eller så, att detta bör fixas så småningom? /Ludde23 18 maj 2010 kl. 08.53 (CEST)

Du kan flytta den här diskussionen till indexdiskussionen om du vill! Jag har lagt bevakning på aktuell sida på Commons. - Det borde pinga där om någon har flyttat om sidorna. -- Lavallen 18 maj 2010 kl. 08.59 (CEST)

Nu är Djvu-filen fixad. Att flytta runt sidorna (i namnrymden Sida:) är poänglöst, eftersom det här verket ändå ligger i OCR-kö. Efter ny OCR blir det mycket enklare att korrekturläsa. --LA2 18 maj 2010 kl. 14.22 (CEST)

Av den händelse att Ludde ville fortsätta jobba med texten trots att ingen ny OCR lagts in har jag trots det genomfört flytten med klipp och klistra. -- Lavallen 18 maj 2010 kl. 14.30 (CEST)

Nu finns ny ocr uppladdad. (Om någon är otålig och vill att jag prioriterar ett visst verk vid uppladdningen av ny ocr från OCR-kön, lämna bara ett meddelande på min diskussionssida så ska jag göra mitt bästa.) -- Simsalabim 18 maj 2010 kl. 19.33 (CEST)

Av de Norge-relaterade verk, som Lavallen länkade på w:WP:Bybrunnen#17 maj, är två fortfarande i OCR-kö: Index:Kungörelse 8-2-1814.djvu och Index:Sverige och Norge, 1814.djvu. --LA2 18 maj 2010 kl. 20.58 (CEST)

Index:Kungörelse 8-2-1814.djvu har hunnit bli korrekturläst och Index:Sverige och Norge, 1814.djvu har nu ny ocr uppladdad. -- Simsalabim 19 maj 2010 kl. 21.01 (CEST)

Jag har nu en full skarp version av FineReader, så jag ska nog kunna köra OCR på större grupper av filer i fortsättningen. - Kommer dock att vara bortrest nästa vecka - långt bort ifrån allt vad Internet heter. Före det blir det sannolikt inga stora jobb. -- Lavallen 19 maj 2010 kl. 21.15 (CEST)

Wikimania

Eftersom det är sista dagen för förslag, formulerade jag två programpunkter till årets Wikimania-konferens, som går av stapeln 9-11 juli i Gdansk i Polen:

• Adding books to Wikisource, en handledning för nybörjare (tutorial)
• Secrets to the success of the Swedish Wikisource, en sammanfattning av saker vi ändrat under våren

Jag breder kanske på lite i rubriken, men om vi inte redan är framgångsrika, så har vi ju nästan två månader på oss att bli det. --LA2 20 maj 2010 kl. 13.31 (CEST)

Bara de:, en:, fr: och pl: har idag fler korrekturläsningar per dag än oss. -- Lavallen 20 maj 2010 kl. 14.49 (CEST)

Ska man vara kritisk, kan man invända att detta beror på 3-4 galningar som du och jag, att vi fortfarande rankas som nr. 23 på m:Wikisource och att all vår korrekturläsning av Amtmannens döttrar inte har varit till någon märkbar nytta för Wikipedia.

Men var sak har sin tid, och man ska inte låta sådan kritik lägga sig som en våt filt över glödande entusiasm. Vår entusiasm drar just nu hit fler medarbetare, och rätt som det är hittar även en blind höna ett korn. Om det inte blir våra Wenersborgstidningen, så kanske det blir Östgötars minne. --LA2 20 maj 2010 kl. 15.15 (CEST)

I större utsträckning än Wikipedia tror jag man ska betrakta alla WS-projekt som ett enda projekt där språkversionerna samabetar mer än de tävlar. Personligen skulle jag lika lätt kunna fångas in i vilken begriplig språkversion av WS som helst bara texten är intressant. Intresset för bibeltexter drar mig till den svenska just nu. -- Lavallen 20 maj 2010 kl. 15.32 (CEST)

Sedan kanske norrmännen har glädje av att vi korrläst Collett på svenska åt dem. :) -- Lavallen 20 maj 2010 kl. 15.38 (CEST)

Sånger till Lammets lof 1877

Innehållsregistret för Sånger till Lammets lof 1877 bör kunna lyftas över hit till src nu.--IP7869 22 maj 2010 kl. 07.21 (CEST)

Importerad till Sånger till Lammets lof 1877 enl önskemål. -- Lavallen 22 maj 2010 kl. 08.09 (CEST)

Winberedning i Sibirien ?

Den här sidan http://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Resa_i_Sibirien.djvu/2 hör den verkligen till ´Resa i Sibirien´, eller har den hamnat lite fel? Harka 23 maj 2010 kl. 10.44 (CEST)

Kan vara en Reklamsida för en annan bok som lagts in i orginalet. Sådana sidor brukar vi inte ta med vid själva publiceringen i huvudnamnrymden. -- Lavallen 23 maj 2010 kl. 10.54 (CEST)

Fader allsvåldig konung

För sång nr 10 Fader allsvåldig konung i Svensk söndagsskolsångbok 1908 står F. H. Chorley som originalförfattaren och Erik Nyström som översättare/bearbetare till tre svenska verser. Jag hittar bara "Henry Fothergill Chorley, (1808-72) God the All-terrible! King who ordainest, som skulle kunna vara originaltexten.

1.
God the All-terrible! King, who ordainest
Great winds thy clarions, lightnings thy sword,
Show forth thy pity on high where thou reignest;
Give to us peace in our time, O Lord.
2.
God the Omnipotent! Mighty Avenger,
Watching invisible, judging unheard,
Save us in mercy, O save us from danger;
Give to us peace in our time, O Lord.
3.
God the All-merciful! Earth hath forsaken
Thy ways of blessedness, slighted thy Word;
Bid not thy wrath in its terrors awaken;
Give to us peace in our time, O Lord.
4.
God the All-righteous One! Man hath defied thee;
Yet to eternity standeth thy Word;
Falsehood and wrong shall not tarry beside thee;
Give to us peace in our time, O Lord.
5.
God the All-wise! By the fire of thy chastening,
Earth shall to freedom and truth be restored;
Through the thick darkness thy kingdom is hastening;
Thou wilt give peace in thy time, O Lord.

Nyströms svenska verser, som också är med i Missionsförbundets sångbok 1920 (nr 4):

1.
Fader Allsvåldig, konung, som skickar
Ljungeld och vind som sändningsbud,
Se till ditt folk, som upp till dig blickar,
Hör oss och skänk oss din frid, Herre Gud!
2.
Fader barmhärtig, under din tuktan
Lär oss vår synd bekänna för dig!
Fyll oss med helig kärlek och fruktan,
Styr våra fötter på lydnadens stig!
3.
Helige fader, trösta oss åter,
Slut oss elända in i din famn,
Säg till vår själ, att allt du förlåter!
Evigt vi skola lovsjunga ditt namn.

Är det samma hymn? Borde F. H. Chorley egentligen vara H. F. Chorley? Är det idé att ta över Svensk Söndagsskolsångbok 1908 från Wikipedia hit? IP7869

Det är samma melodi och liknande text, dessutom har tydligen Chorleys engelska text bearbetats ett flertal gånger så Nyström kan ha använt en annan version. Att initialerna är omkastade känns inte som något starkt argument emot då det kan ursprungligen kan vara ett rent tryckfel.

Söndagsskolesångboken innehåller tydligen en del förkortade versioner av sångerna. Får man den i sin helhet och i ett sammanhang är den nog intressant som tidsdokument. Men för de enskilda texterna finns det väl i de allra flesta fall bättre källor.--Thurs 24 maj 2010 kl. 22.32 (CEST)

Den finns med som nr 4 i Svenska Missionsförbundets sångbok 1920. Då med samma 3 verser som i Söndagsskolsångboken. Var har du hittat andra versioner eller bearbetningar? Söndagsskolsångboken är genomgången och "städad" på WP, så den går väl att föra över hit i sin helhet?--IP7869 25 maj 2010 kl. 15.22 (CEST)

Illustrationer

När man under korrekturläsning hittar en illustration i en boksida, som man vet borde klippas ut, rensas från bakgrund, laddas upp till Commons och läggas in i den korrekturlästa texten, så kan man nu hoppa över allt detta och i stället lägga in mallen {{illustration}}, varvid en platshållare läggs in och sidan samtidigt hamnar i den dolda kategori:illustrationsbehov. Besök kategorin för exempel på hur det ser ut. --LA2 26 maj 2010 kl. 19.05 (CEST)

Tack för mallen. Hur kan man rotera bilden? Se Sagoboken!--IP7869 30 maj 2010 kl. 20.02 (CEST)

Nu har jag laddat upp nya versioner av de bilder till sagoboken som jag laddat upp där jag roterat dem rätt. //Kaj 31 maj 2010 kl. 13.42 (CEST)

Hänvisningar till sidnummer

I fackböcker som har hänvisningar till sidnummer, kan det löna sig att skapa en liten mall, som den {{stna}} jag nu gjorde för Svenska teatern : några anteckningar. Den är användbar i innehållsförteckningar, vanliga textsidor, rättelser och till och med i registersidor. I det här fallet är det ett verk i 8 delar, så mallen har två argument för volym och sida.

För att mallen ska vara smidig att använda, är det en fördel om den har ett kort namn. Bäst vore att ha en generell mall som kunde heta "sid" eller något liknande, men beräkningen av vilken sida man ska länka till följer ju inga generella regler, utan måste vara specifik för varje verk.

En nackdel är att när sidorna transkluderas till huvudnamnrymden, så länkar mallen fortfarande till Sida-namnrymden. Inget hindrar att man gör mallen mer avancerad, så att den vet vart den ska länka i varje särskilt fall. På en.ws fungerar det att länka till sidnummer som ankare i transkluderade sidor, t.ex. en:The London Gazette 19346#65, men detta verkar inte fungera här. Går det att ordna? --LA2 26 maj 2010 kl. 19.18 (CEST)

Det är nu ordnat för de sidor som transkluderar genom {{sida}}. Om det även ger effekt på andra typer av sidor, återstår att se... -- Lavallen 27 maj 2010 kl. 13.45 (CEST)

När jag tänker efter så kan det nu skapa konflikter med hur mall:Kapitel och mall:vers används. Kanske försöka skapa länkar på formatet s49 för sida 49 istället... -- Lavallen 27 maj 2010 kl. 14.25 (CEST)

Samma problem måste finnas på engeliska Wikisource och andra språk. Hur har man löst det där? Tydligen används ju #65 för sidan 65. Så kanske är det ankarpunkterna för verser och kapitel som ska utrustas med bokstav? --LA2 28 maj 2010 kl. 00.41 (CEST)

Det finns hundratals ankarpunkter som skapats av mall:vers och mall:kapitel redan och många är redan länkade. - Det vore enklare att ändra i de nya vi skapar för sidhänvisningar. -- Lavallen 28 maj 2010 kl. 07.27 (CEST)

Det går att mixtra i MediaWiki:Proofreadpage pagenum template om man vill lägga sid-ankare även i sidor som använder <pages index=.... Enws lösning av mall:Kapitel-problemet är att man inte använder den mallen i transkluderade sidor - så problemet kvarstår. - Jag föreslår därför att vi använder #s{{{num}}} som ankare istället för bara #{{{num}}} vilket ger upphov till denna konflikt. -- Lavallen 28 maj 2010 kl. 18.39 (CEST)

Jag har nu genomfört #s(num)-varianten så Svenska teatern : några anteckningar#s5 funkar nu. Det funkar inte i sidor som är transkluderade med mall:sida och utan parameter num. -- Lavallen 29 maj 2010 kl. 07.07 (CEST)

I/J

Jag tyckte jag var rationell när jag i Fjellstedts bibel tolkar bokstaven "J" i frakturstil som I eller J berodende på sammanhang. Det fungerade bra, fram tills jag nu kommit fram till Posten J i det alfabetiska namnregistret. Under denna post finns förstås både ord som börjar på I och J, när man talar vanliga bokstäver. — Det kommer dröja mycket länge innan jag hunnit komma fram till denna sida. Men jag tycker det vore bra om jag fick veta om någon har en tanke om detta lilla dilemma! (Det finns ett alfabetiska register till, men det saknar poster under bokstav I.) -- Lavallen 5 januari 2010 kl. 14.41 (CET)

Det är väl inte konstigare än att man under "V" i telefonkatalogen hittar både Westerlund och Vilks? Under olika tider har man betraktat dessa som en och samma bokstav, eller två olika. --LA2 6 januari 2010 kl. 06.54 (CET)

Det är mycket vanligt att de ord vi idag skriver med I i äldre böcker sorteras under J. I Göteborgspsalmbokens innehåll så sorterades I under J. Det är inte svårt att hitta denna "svävande" användning av i/j respektive I/J i äldre böcker. Jag har i de flesta fall skrivit I i titeln, men använder sen den äldre stavningen i artikeltexten, för att nutida läsare lättare ska hitta.--IP7869 8 januari 2010 kl. 12.37 (CET)

Djvu

Jag försöker lära mig djvu-formatet som är så smidigt att ladda upp till Commons. Jag skapade Index:Uppslagsbok_för_alla_1910.djvu men när jag klickar på ett rött sidnummer, följer OCR-texten inte med. Har jag gjort något fel när jag skapade djvu-filen? Det fungerar ju bra på Index:Amtmannens döttrer.djvu. Eller handlar det om en viss fördröjning mellan uppladdning och fungerande OCR-text, typ en jobbkö på Commons? --LA2 6 januari 2010 kl. 06.58 (CET)

Hade materialet kommit från archive.org hade jag svarat att materialet legat för kort tid på siten. Det tar där ngn vecka eller mer innan de lägger in OCR-texten. En djvu har ju inte automatiskt en OCR. Det måste läggas in av någon. Finns denna text på Runeberg så kan jag ju roa mig med att flytta över sida för sida. Lite enformigt, men det går... -- Lavallen 6 januari 2010 kl. 10.02 (CET)

Lagt över hela bokstaven A nu. Jag kan fortsätta när jag får tid över... -- Lavallen 6 januari 2010 kl. 11.17 (CET)

Jag har kopierat över sidor 6-15 från runeberg och ersatt deras taggarna <sp>, <b> och <i> med motsvarande wikisyntax via ett enkelt skript i python. Även om det inte fungerar perfekt så borde det spara en del arbete istället för att manuellt lägga in wikikoden. Däremot blev mitt försök med att använda mallen Mall:Hängande indrag misslyckat (argument till mallen verkar inte fungera så bra när de innehåller radbyten, och hur gör man när argumentet sträcker sig över sidbrytningen?) -- Simsalabim 6 januari 2010 kl. 15.46 (CET)

Jag tycker du i sådana fall kan känna dig fri att ta bort rad- och sidbrytningen om det orsakar problem. Jag är tvungen att göra så bakom <small>-tags ibland för att undvika icke önskvärda effekter. -- Lavallen 6 januari 2010 kl. 15.51 (CET)

Fast det kanske försvårar eventuell korrekturläsning om någon vill göra det rad-för-rad. Till att börja med nöjer jag mig nog med att lägga över texten utan mallen. Det är nog med arbete bara det. Det hängande indraget kan man alltid lägga till senare (kanske via en botkörning) om det är värt besväret. -- Simsalabim 6 januari 2010 kl. 17.53 (CET)

Jag tror inte det är hela världen om effekten med hängande indrag uteblir. Vi lyckas sällan återskapa alla typografiska effekter. Det viktigast kommer med, vilket ofta får vara gott nog.

En teknisk komplikation i systemet är att tomrader man lägger sist på en sida ibland tas bort automatiskt av det tekniska här på något mystiskt sätt. Nytt stycke som börjar på ny sida kan därför ibland försvinna när man lägger ihop sidorna. Man får därför lägga en mall: {{tomrad}} sist på sidan eller först på nästa för att verkligen försäkra sig om att få nytt stycke på ny sida. -- Lavallen 6 januari 2010 kl. 18.06 (CET)

Ok, bra att veta. Jag får ta och ögna igenom sidorna efteråt och peta in {{tomrad}} där det behövs.

Vidare misstänker jag att det nog inte är radbyten som ställer till det för mallen. Det verkar vara något strul när det finns likhetstecken i texten. -- Simsalabim 6 januari 2010 kl. 19.03 (CET)

Hjälper det om man lägger in {{=}} istället för bara likhetstecknet? -- Lavallen 6 januari 2010 kl. 19.08 (CET)

Absolut, det löste det problemet. Fast det verkar finnas kvar en massa andra problem. Jag får undersöka vidare en dag då jag har mer tålamod. -- Simsalabim 6 januari 2010 kl. 19.27 (CET)

Om ni laddar hem djvu-filen och tittar i djview eller motsvarande program, så ser ni att OCR-texten finns där, liksom bokmärken och sidnummer. Jag har faktiskt ansträngt mig lite när jag gjorde Djvu-filen. Men dessa egenskaper saknas helt i Commons/Wikisource, så min möda verkar bortkastad. Varför ska det ta en hel vecka innan OCR-texten blir synlig? Bilderna är ju tillgängliga omedelbart. Och kommer även sidnumren med då? --LA2 6 januari 2010 kl. 18.44 (CET)

Grejen med archive.org gäller om man laddar upp en fil där utan OCR. Lavallen 6 januari 2010 kl. 19.19 (CET)

Skumt, när jag laddade ner filen tidigare idag från commons och körde den genom djvutoxml såg jag ingen inbäddad text. -- Simsalabim 6 januari 2010 kl. 19.03 (CET)

Tydligen finns det en bug i Djvu-text-hanteringen sedan 3 veckor tillbaka. --LA2 6 januari 2010 kl. 19.15 (CET)

Som bara drabbar stora filer - mysko? Amtmannens döttrar, var den strax under den kritiska storleken? -- Lavallen 6 januari 2010 kl. 19.19 (CET)

Jeg har lastet ned Uppslagsbok för alla fra Commons, og jeg finner ikke noe tekstlag i den. Eller: Det stemmer ikke; jeg finner en del «skurr» i tekstlaget, dog ikke noen tekst. Så, det er jo tydelig at du har fått til å lage en DjVu-fil med tekst, men det er fremdeles noe som mangler. Jeg har også opplevd at svært store filer kan være vanskelige å håndtere for å lage DjVu (i pdf2djvu [500 sider eller 100 000 Kb er tommelregelen min for dette). Kanskje du har en litt mindre bok du kan prøve å gjøre om til DjVu? V85 6 januari 2010 kl. 20.48 (CET)

100 000 er størrelsen på pdf-filen som konverteres til .djvu förstås. V85 6 januari 2010 kl. 20.52 (CET)

Min fil är 54 megabyte (55.100 kilobytes) och år 2010 kan detta inte längre betraktas som stort. Jag har 100 Mbps bredband och filen (54 × 8 = 432 megabit) går teoretiskt att överföra på 5 sekunder. Filen består av 868 sidor i 600 dpi svartvitt, som vardera är omkring 100 kilobytes i TIFF G4 eller 70 kilobytes i Djvu. Sidorna är cirka 120 × 180 mm, vilket är ett litet bokformat. Ett band ur Nordisk familjebok har ungefär lika många sidor, men sidorna är betydligt större. Amtmannes_döttrer.djvu som är 25 megabyte, alltså hälften så stor som min. Commons-buggen slår tydligen till någonstans mellan 25 och 54 megabytes. --LA2 7 januari 2010 kl. 00.52 (CET)

Överföring av Åke Rålamb

Jag har hållt på länge med Wikipedia men är rätt ny vad gäller Wikisource. Jag skulle vilja föra över Åke Rålambs Skeps Byggerij Eller Adelig Öfnings Tionde Tom. Som ni ser så har jag redan börjat på att skapa en bok, men jag skulle vilja veta hur jag för över text på ett smidigare sätt. Jag har tagit det från en transkription som finns här.

Finns det något smidigt sätt att få med formateringen (radbrytningar, kursiv stil i synnerhet) utan att behöva göra det manuellt?

Tack på förhand.

Peter Isotalo 13 januari 2010 kl. 15.25 (CET)

Mja, det borde gå om man går till den aktuella sidans html-kod och klistrar över den. - Sedan kan man steg för steg göra wikikod av det hela. - Andra kanske har bättre tips!

<i> och </i> byts mot '' tex. Men egentligen finns det väl här inga direkta förbud mot att använda html-kod när det passar bäst?! -- Lavallen 13 januari 2010 kl. 16.50 (CET)

Här provade jag just att försöka få med mig kursiveringarna i detta stycke genom att tjuvkika på html-koden och stegvis överföra den till wiki- och unikod.

Det jag gör är alltså att jag stjäl html-koden från hemsidan, lägger in den i notepad, och ersätter, <i> mm med wikikod. -- Lavallen 13 januari 2010 kl. 17.28 (CET)

Jag håller på med en liknande syssla när jag för över sidor från Runeberg till Uppslagsbok för alla och har skrivit ett skript för att automatisera omvandlingen. Mitt råd är att hålla det på en enkel nivå och i första hand göra en sök-och-ersätt på den relevanta delen av html-koden som Lavallen beskriver ovan. Då kommer man igång snabbt samtidigt som det sparar en hel del wikifieringsarbete. -- Simsalabim 13 januari 2010 kl. 20.22 (CET)

Notera att Bruzelius har markerat texten med "Copyright © 1997 Lars Bruzelius". Nu vet jag att man inte kan kräva upphovsrätt på att man bara kopierat en text från 1690-talet, men hur är det med html-koden? Skulle det kunna vara ett upphovsrättsbrott att bara klistra in koden rakt av?

Peter Isotalo 15 januari 2010 kl. 19.29 (CET)

Intressant fråga - men sådana problem borde man ju i sådana fall kunna kringgå genom att wikifiera lämpliga delar, och avvika i andra delar såsom radbrytningar mm. (Sådant som radbrytningar syns ju varken i html eller wiki-syntax.) Det finns trots allt inte hur många sätt som helst att formatera en och samma transkriberade text... -- Lavallen 16 januari 2010 kl. 09.10 (CET)

Nä, det är nog mer en akademisk fråga. Det blir väl inte aktuellt i det här fallet.

Jag startade sidor för samtliga bildbeskrivningar. (Bilderna de beskriver har jag tänkt att scanna senare från en faksimil.) Att formatera text i stil med det som står i förordet kräver inte mycket arbete, men jag är lite osäker på hur jag ska göra med alla de där punkterna. Jag har pulat lite i Skeps Byggerij Eller Adelig Öfnings Tionde Tom/Tafl L, men det skulle vara fint om det kunde vara standardavstånd mellan siffror/bokstäver och beskrivningen, precis som i html-koden och i boken. Skulle någon av er kunna hjälpa till och visa hur man kan göra det? Om jag bara har en vettig mall att utgå från så kan jag ju apa av för resten av boken.

Peter Isotalo 16 januari 2010 kl. 21.10 (CET)

Ska gå att använda tabellkoder, men jag är inte så skicklig på den tekniken, tyvärr. -- Lavallen 16 januari 2010 kl. 21.22 (CET)

Transkludering av tabeller

Jag har det lite trassligt med transkludering av tabeller på flera ställen.

Den som känner sig uppgiften vuxen får gärna ge sig på Bibeln (Fjellstedts förklaringar)/Summarisk tidstafla och se om det finns en rationell lösning! -- Lavallen 4 februari 2010 kl. 18.28 (CET)

Jag är väldigt omogen för min ålder. Tyvärr. Jag hittar inte ens originalet!--IP7869 4 februari 2010 kl. 18.43 (CET)

Fixat, av någon anledning behövs {{Tomrad}} i början av den andra sidan.--Thurs 4 februari 2010 kl. 20.26 (CET)

Dokument i Wikisource

Frågan är kopierad från w:Användardiskussion:Lavallen. -- Lavallen 8 februari 2010 kl. 15.04 (CET)

Intressant med dokument i Wikisource, har aldrig varit där. Finns där Riksrådets privilegiebrev 1436? En avskrift finns på Stockholmskällan men ingen översättning, som jag än så länge förgäves efterlyste. Kanske man kan blåsa liv i projektet igen? Hade den glädjen och äran att fotografera dokumentet på Stockholms stadsarkiv förra året. Hälsningar --Holger.Ellgaard 8 februari 2010 kl. 09.56 (CET)

Jag kan inte se att jag sett texten, men den borde kunna läggas in direkt från faksimilen ovan. Finns det ngn uppgift på när den gavs ut och vem som har skrivit noterna i boken? Eller är den frisläppt på något annat sätt?

Jag har en resa framför mig så jag kan nog inte ta tag i saken inom den närmaste veckan - lite struligt i mitt privata liv just nu. -- Lavallen 8 februari 2010 kl. 10.12 (CET)

Ok, det var en del latin också, det ska dock inte hindra att det publiceras på svenskspråkiga Wikisource. -- Lavallen 8 februari 2010 kl. 10.25 (CET)

Det är ju ingen panik! Allt som finns om denna bok med privilegiebrev kan du finna här [2] mer vet jag tyvärr inte heller. Upphuvsmannen till boken var Karl Hildebrand, han dog 1952. Då är bokens text kanske inte fri, men själva brevet är från 1436 och borde vara fri. Hälsningar --Holger.Ellgaard 8 februari 2010 kl. 11.53 (CET)

Det Hildebrand är upphovsman till är inte fritt, men frågan är om den intressanta delen av texten där han bara gjort noter är skyddat. - Jag ställer frågan på src:Wikisoruce:Mötesplatsen så ser vi om det ger ngt tydligt svar. -- Lavallen 8 februari 2010 kl. 15.04 (CET)

Testredigeringar i min namnrymd

Jag har på Wikipedias Bybrunnen presenterat ett av de verktyg som vi använder för korrekturläsning här. Tanken är att det skulle kunna användas för valen till administratörer på Wikipedia. Tekniken går inte att prova på Wikipedia, så jag har inbjudit användare där att testa funktionen i min namnrymd här. Ser ni andra än jag göra redigeringar på mina undersidor, så låt dem då hållas. Det bör vara fritt för dem att även skapa nya sidor i min namnrymd om de så önskar, för att testa dessa funktioner. -- Lavallen 27 februari 2010 kl. 13.54 (CET)

Korrekturläsning av Djvu

(Ny på Wikisource) Jag försöker nu hjälpa till genom att läsa några sidor ur Hannibals wikipediabeskrivning. När jag då går in i redigeringsläge så beskärs orginalbilden av sidan och jag ser inte de sista raderna. Går jag in i Bild-läget finns sidan där, men jag vill ju se sidan samtidigt. Är detta ett känt problem, finns något väg runt eller skall man själv öppna ett extra fönster med en texthanterare intill för att fånga upp text (skriva av fotnötter till exempel) som inte kommit med? –Xauxa 6 mars 2010 kl. 11.09 (CET)

Du kan flytta runt vad du ser av bilden genom att klicka på den och dra åt olika håll. -Kaj 6 mars 2010 kl. 11.25 (CET)

Okey, tack, jag får försöka med det. Jag körde med min minsta maskin, kanske berodde det på det också. –Xauxa 6 mars 2010 kl. 18.49 (CET)

Mall:Titel

Vår mest använda mall har fått ett par parametrar till:

författare2= ger att man kan ange två personer som författare till samma text. {{{2}}} eller författare= fungerar då för författare nummer ett.

översättare= är ny parameter för översättaren av texten i förekommande fall. -- Lavallen 8 mars 2010 kl. 20.04 (CET)

Ansökan om bot

Jag skulle vilja få köra User:Simsalabim-bot som bot så att jag kan lägga upp ny ocr-text på sidorna till Index:En naturforskares resa omkring jorden.djvu utan att SÄ dränks av mina ändringar. Jag har tänkt köra boten helt manuellt. -- Simsalabim 21 mars 2010 kl. 22.16 (CET)

Gör gärna några typiska redigeringar med detta konto, så fler kan få sig en uppfattning om vad du ska göra med kontot! -- Lavallen 22 mars 2010 kl. 11.29 (CET)

Nu har jag klippt-och-klistrat in några sidor med ny ocr:ad text (sidor 7-16 i Index:En_naturforskares_resa_omkring_jorden.djvu). Jag har tänkt använda boten till att lägga upp sidor 17-452 på samma sätt. -- Simsalabim 22 mars 2010 kl. 15.53 (CET)

Eftersom ingen hade några invändningar så har kontot nu fått botstatus. /EnDumEn 28 mars 2010 kl. 01.13 (CET)

Wikimania Scholarships

The call for applications for Wikimania Scholarships to attend Wikimania 2010 in Gdansk, Poland (July 9-11) is now open. The Wikimedia Foundation offers Scholarships to pay for selected individuals' round trip travel, accommodations, and registration at the conference. To apply, visit the Wikimania 2010 scholarships information page, click the secure link available there, and fill out the form to apply. For additional information, please visit the Scholarships information and FAQ pages:

• Scholarships
• Scholarships FAQ

Yours very truly, Cary Bass
Volunteer Coordinator
Wikimedia Foundation

Twitter-Bot

Hej alla,

I do speak i bit of Swedish but not nearly good enough to present my request. I am running a Twitter-Bot which gets new text from different Wikisources "new text" section on the main page. You don't have such a section and so I wanted to ask your community if you want to introduce such a section. I don't think you want to be second to the Norwegian Wikisource, or do you? (OK that was a bit mean :P). Well anyway, tell me what you think about the idea.

Hej då, --CK85 14 januari 2010 kl. 14.29 (CET)

Måste vända mig till mina mer teknik-sinnade kollegor för att få höra exakt vad det är frågan handlar om. Själv är jag gammalmodig av mig och vet väldigt lite. -- Lavallen 14 januari 2010 kl. 17.13 (CET)

It's just about a section on the main page that has some recent text which were added to sv.ws like the English and Germans Wikisource have. --CK85 14 januari 2010 kl. 18.27 (CET)

A kind of template telling what's new on sv:Wikisource? -- Lavallen 14 januari 2010 kl. 18.56 (CET)

exactly, so my Bot could parse it to find out what's new --CK85 14 januari 2010 kl. 20.32 (CET)

My opinion - Go ahead and show us what you can do! - The mainpage is not protected, so you can edit it yourself. If you need a bot-flag, ask our bureaucrat but I do not think you will fill RecentChanges, so it's not very important for us. If you have problems with the Swedish language, we will assist you. -- Lavallen 15 januari 2010 kl. 10.16 (CET)

Well i could build the template for you, but you'd have to fill in the most recent books that arrived here yourself (since I don't know what's going on here). And the bot would only read the template every now and then to find out what's new and then twitter it. so it won't flood the recent changes since it's doing no edits. --CK85 15 januari 2010 kl. 14.26 (CET)

Ok, I thought the bot would scan RC to find these new texts. I'm not very familiar with all the code on the mainpage, but I guess we can exchange {{Lästips}} to something else meanwhile somebody modifies the rest of the mainpage. I'll see what I can do! -- Lavallen 15 januari 2010 kl. 14.35 (CET)

OK, added a section with one example, but you should think about only adding text there that already have all sites added or status "korrekturlästs". :) --CK85 15 januari 2010 kl. 14.36 (CET)

Some texts are already proofread when they arrive, like Uppslagsbok för alla, who came from w:Projekt Runeberg, but I see what you mean. -- Lavallen 15 januari 2010 kl. 14.41 (CET)

Good work, keep it up that way :) --CK85 13 februari 2010 kl. 20.44 (CET)

I just noticed this. Quite an interesting feature. Though, I would personally say "är nu tillgänglig" instead of "är tillgänglig nu". Does anyone agree with me? Diupwijk 11 mars 2010 kl. 17.08 (CET)

Båda funkar i mina öron, men Diupwijks variant flyter lite lättare i språket... -- Lavallen 11 mars 2010 kl. 21.05 (CET)

I will change it :) --CK85 22 april 2010 kl. 21.30 (CEST)

Mallar på Wikipedia

Det har förekommit en del snack om användandet av Wikimedias logotyper på Wikipedia de senaste dagarna. w:Mall:Src var hotad att raderas med anledning av detta. -- Deletionisterna kanske inte får sin vilja igenom denna gång, men diskussionen kommer att återkomma, varför jag nu valt att förändra designen på den aktuella mallen något. Bilden är utbytt mot en bokomslag. Det finns säkert bättre illustrationer, och hittar ni en bttre så byt då gärna eller säg till mig så ska det vara fixat.

Jag har även ändrat designen på ett sätt till. - Om man klickar direkt på src-mallen nu kommer man till oss här på Wikisource. (Tidigare hamnade man i Wikipedias filnamnrymd.) Om man skriver {{src}} hamnar man på vår huvudsida och om man skriver {{src|Hell morgonstjärna, mild och ren}} så kommer man till just Hell morgonstjärna, mild och ren här på Wikisource. - Ni kan se här hur jag förändrat under en rubrik i en artikel.

Jag har också ändrat i en del mallar som indikerar att texter ska flyttas från Wikipedia och hit. - Jag har där inte ändrat designen, men alla artiklar som märks med dessa mallar hamnar nu i w:Kategori:Texter som bör flyttas till Wikisource oavsett om det är en sångtext, psalm eller något annat. - Det var tidigare uppdelat på tre olika kategorier. -- Lavallen 1 mars 2010 kl. 09.31 (CET)

Min amatörmässiga läsning av Wikimedias policy-dokument är att projekten skall ha en gemensam "visual identity" och att de här små loggorna nog bör användas.

Wikimedia has a vision which brings together thousands of volunteers from all over the world. This decentralized structure makes it all the more important for Wikimedia to be recognizable as one organisation. For this, we have common goals, but we also have a common visual identity[3]

--Edaen 1 mars 2010 kl. 10.08 (CET)

Bra argument, lägg det i relevant diskussion på Wikipedia. - Själv tröttnar jag på det stället i samband med sådana här diskussioner... -- Lavallen 1 mars 2010 kl. 12.58 (CET)

Jättebra att loggan, oavsett det är src-isberget eller ett bokomslag, leder hit till texten utan hänsyn till om WP har en artikel eller inte.

Jag tycker om tanken på att man på olika wiki-sajter lätt kan hitta de andra delarna av wiki-organisationn. Men alla har inte samma ideal eller samma tolkning av texten du citerar. (De diskuterar mest 'regler' och sätter upp olika slags mål, som i mina ögon tar dåligt hänsyn till behovet av en sammanhängande substans av underlaget för olika artiklar. Kravet på logisk konsistens är ganska litet jämfört med kraven på en närmast stoisik regleåtföljnad. Av regler som "underhålls" så att även jag väljer att göra inte så särskilt mycket på WP om jag inte ser att det finns nytta för andra delwikis. Om du har jobbat med översättningsarbete så inser du att det är mycket skyddsåtgärder som krävs mot regelrytteri. Och som du, tvivlar jag på att src-laggon inte skulle få vars på WP eller finnas på andra sidor än bara src. Men ta gärna en diskussion med dem som börjat delta i psalmområdet på WP genom att föreslå ett undanröjande av psalmlistan genom att göra en kategori för psalmer. Ska det raderas i artiklarna om psalmförfattarna också. Alla röda väck och så är alla av med det problem alla ser på med skilda perspektiv.--IP7869 1 mars 2010 kl. 21.13 (CET)

Med anledning av detta, funderar jag på om det finns, eller borde skapas en mall på WP, som ger en lite tydligare hänvisning hit. Den lilla röda boken efter en svart boktitel, är kanske inte helt genomskinlig för den som inte är så insatt. Se länken till Billings Herdabrev på w:Einar Billing. I detta fall kunde man kanske ännu hellre länka till vår kategori:Einar Billing, på sammma sätt som som man på wp länkar till commonscat, eftersom det finns mer än ett verk av honom. Motsvarande gäller rimligen en hel del andra, inte minst poeter och psalmförfattare. Hur görs det bäst? Taxelson 6 april 2010 kl. 15.43 (CEST)

Tja, som det ser ut just nu så vill inte Wikipedia veta av oss, så jag vet inte. Får god lust att pensionera mig från det projektet ibland, idag är en sådan dag. -- Lavallen 6 april 2010 kl. 16.14 (CEST)

Jag håller verkligen med. Vadan denna häxjakt på oss? Jag som levde i villfarelsen att alla projekten verkade tillsammans för att giva våra läsare fri tillgång till kunskap och lärande, och så får man läsa att det hela handlar om reklam...? Man kan ju tappa lusten för mindre. Diupwijk 6 april 2010 kl. 18.01 (CEST)

Suck, blir ganska absurt. Månne mall-hänvisningar till commons(cat) också är reklam! - eller kanske bara en tidsfråga... Taxelson 7 april 2010 kl. 14.11 (CEST)

w:Mall:src är nog främst tänkt att användas i bibliografier och andra typer av listor, som psalmregister. Det finns redan rätt många hänvisningsmallar hit på Wikipedia, den mest allmänna är w:mall:Wikisource, för kategorier finns också W:Mall:Wikisourcecat, för författare finns w:Mall:Wikisource författare som länkar direkt till författarnamnrymden. För enstaka texter finns även w:Mall:Wikisource verk. Därutöver finns ett otal andra som används på en del sidor men de bör nog fasas ut på längre sikt.--Thurs 9 april 2010 kl. 00.11 (CEST)

Projekt Kongostaten

Jag håller på att skriva av äldre artiklar ur tidningar som rör Kongostaten, och funderar på att göra ett register till dessa. Går det att göra här, eller på Wikibooks?

Sedan skulle jag vilja ha lite synpunkter på om det är ett intressant projekt och i så fall även på urvalet.

Register och innehållsförteckning finns på Register och innehållsförteckning.--Edaen 28 mars 2010 kl. 16.36 (CEST)

Jag vet inte vad som passar bäst för register och innehållsförteckningar. - Det rör sig då kanske inte om en orginaltext i vanlig bemärkelse som direkt passar huvudnamnrymden, men jag vet inte allt här. Kaj kanske kan svara på om det finns plats på books: eller kanske wikiversity: för att samla en innehållförteckning/register som sträcker sig över flera projekt om det är önskvärt.

Jag kör Projekt Bibelöversättningar i projektnamnrymden, för att samla info om de olika översättningarnas status här mm på en enda sida. - På liknande sätt så finns Sångtexter och annat, se tex Kategori:Wikisourcemuseum för andra numer avsomnade projekt.

Jag har börjat läsa en del av de texter du redan lagt upp, absolut intressant. - För egen del har jag mitt evighetsprojekt ovan som tar de mesta av tiden, men jag kommer absolut följa, läsa och hjälpa till med att korrläsa det material du samlar ihop, i den takt jag har tid. - Vi är en liten men strävsam grupp som håller till här, men det har du kanske redan märkt. -- Lavallen 28 mars 2010 kl. 23.38 (CEST)

Kommenterade källtexter är ett gränsfall mellan Wikisource och Wikibooks och kan nog ligga på båda ställena. Registren skulle väl i princip kunna ligga i Projekt(Wikisource)namnrymden, t ex Wikisource:Kongostaten med undersidor. Men det verkar som du mer lagt upp det som en bok och här kommer den inte bli så sammanhållen. Ett förslag skulle kunna vara att du korrekturläser källtexterna här men att du sedan kopierar dem till Wikibooks där du är friare att ordna upp materialet och skriva egna texter som introduktioner. --Thurs 2 april 2010 kl. 21.53 (CEST)

Ok. Tack! Jag börjar med att lägga upp registret på min användarsida.--Edaen 2 april 2010 kl. 22.42 (CEST)

Tidningar från KB

Kungliga biblioteket digitaliserar äldre svenska dagstidningar. Frakturstilen och den medelmåttiga tryckkvaliteten gör att OCR-kvaliteten är dålig. På prov lade jag in de fyra äldsta numren från december 1848 av Tidning för Wenersborgs stad och län här. Det är 16 sidor på papper och 12 sidor i Wikisource, eftersom mittuppslaget sid. 2-3 ryms på en bild. Prova gärna att korrekturläsa. Som ni snart ska märka kräver det mycket arbete.

Det är både juridiskt och tekniskt möjligt att kopiera de här tidningarna till Wikisource i stor skala, men är det lämpligt? Den råa OCR-texten är oduglig att söka i. Utan ett hårt arbete med korrekturläsning riskerar Wikisource att bli en stor avfallshög. Vad man skulle kunna göra är att korrekturläsa december 1848 klar, sedan kopiera in januari 1849, och fortsätta med en månad i taget. Men är det i så fall Tidning för Wenersborg man ska arbeta med? Eller någon annan av de 24 tidningar som har digitaliserats? Kanske Stockholms-Posten eller Post- och Inrikes Tidningar? Ska jag prova att ladda in första månaden av dessa, och se vilken av titlarna som först får en månad färdigkorrad? --LA2 31 mars 2010 kl. 14.16 (CEST)

Projekt Kongostaten i posten ovan denna bygger just på KB:s material. I det projektet gör jag ett tematiskt urval, bland andra ingår en hel del nummer av Tidning för Wenersborgs stad och län. Kanske det är lämpligt med någon slags samordning, så att inte samma sida läggs upp på Commons, med mera, flera gånger.--Edaen 31 mars 2010 kl. 14.30 (CEST)

Vi har nu väldigt mycket skannat material inne (Från i synnerhet DNB.) och vi har inte fått fram färdiga texter i samma hastighet. Korrekturläsning och upplägg i textnamnrymden görs ju alltid i den takt som intresserar folk och i den takt de har tid. (Som Edaen ovan som hittills bara intresserat sig för delar av sidor i vissa fall. - Vilket är helt ok.) Personligen har jag inget emot dåliga OCR-er, för mig ger det en bra sporre att jobba. - Samordna gärna en bra kategoristruktur på Commons - och här i index-namnrymden så vi slipper dubbelarbete. - Hur snabbt det går beror på hur många Wikisourcianer som jobbar med texterna - tyvärr är vi få, men det växer så sakta. -- Lavallen 31 mars 2010 kl. 15.06 (CEST)

Jag har nu även lagt in första numret (efter namnbytet 1821) av Post- och Inrikes Tidningar. Jag tror den har större chanser att bli nyttig som källa i Wikipedia än landsortstidningarna. Vad gäller samordning med temaprojekt som Kongostaten, så föreslår jag att uppladdade bilder namnges TIDNINGENS TITEL åååå-mm-dd sss.jpg där åååå-mm-dd är datumet och sss är sidnumret, samt läggs i en commons-kategori med samma namn som tidningens titel. Då blir det enkelt att lägga in just den sida som Kongostaten behöver, även i det större och långsammare projektet att samla hela tidningen. Antalet ej korrekturlästa sidor är nu över 7000, mer än en fördubbling under årets tre första månader. --LA2 1 april 2010 kl. 14.49 (CEST)

Säg till om sidorna flyttas på Commons:, för då måste vi flytta här med. -- Lavallen 1 april 2010 kl. 15.40 (CEST)

Angående statistik: Statusen på de ej krorrekturlästa är olika i olika verk. Vad gäller korrlästningsstatistiken i övrigt sedan nyåret:

- Antalet Index har ökat med 180%

- Antalet sidor totalt har ökat med 136%

- Antalet Korrlästa sidor har ökat med 51%

- Antalet Validerade sidor har ökat med 31%

Vi sladdar rejält, men det finns gott hopp... -- Lavallen 1 april 2010 kl. 16.46 (CEST)

När det gäller tidningar, och man har fått några nummer, veckor, så småningom månader och år på plats, så kunde man börja göra register över olika teman, t.ex. vilka följetonger som gått, vilka patent som publicerats i Post- och Inrikes Tidningar, och så vidare. En del tidskrifter brukade publicera sådana årsvisa index som försättsblad när årgången skulle bindas in (t.ex. Teknisk Tidskrift 1933), men för dagstidningar har det väl aldrig blivit gjort. Hur borde detta organiseras? Finns det några förebilder?

Vi har en kategori:tidningsartiklar, ännu bara med 12 artiklar. Ska den få underkategorier för exempelvis följetonger, ledarspalter, recensioner, Kongonyheter och så vidare?

Att använda kategorier för registreringen förutsätter att man har gjort sidor av artiklarna, och det passar ju för följetonger. Men jag är rätt tveksam över att göra sidor av alla beviljade patent, speciellt som patentlagen föreskrev att de skulle införas tre gånger i PoIT. Och man kanske vill göra ett register över alla dödsannonser som förekommer, enligt samma mönster som P.O. Bergmans Dödannonser och nekrologer. Ska man göra det som en "lista över ...", eller ska vi försöka använda någon markering (en mall) inne i korrekturläsningen av själva sidorna? Om man vid korrekturläsningen skriver {{dödsannons|Anna Bengtsson|Döderhult|1897-04-01}} så kan man ur databasdumpen gräva fram alla sådana anrop, även om mallen inte visar någon text i sidan. --LA2 8 april 2010 kl. 07.19 (CEST)

Kategorisrtukturen är inte särskilt välutvecklad ännu, så känn dig fri att fortsätta utveckla den vidare. Skapa något bara för databasdumpen kan ju vara en tanke och känn dig fri att utveckla den, men mer användbart även för andra användare [som inte kan tolka dumpar] är förstås om sådana mallar även innehöll ankare dit man kunde länka från ett register. -- Lavallen 8 april 2010 kl. 08.01 (CEST)

Jag började med Indexdiskussion:Post- och Inrikes Tidningar#Patent, som nu listar 6 patent ur 2 nummer av PoIT (3 från 1835, 3 från 1862). När listan växer får den kanske flytta ut till en egen sida. --LA2 8 april 2010 kl. 08.11 (CEST)

Register till personnotiser finns till Post- och Inrikes Tidningar och några ytterligare tidningar hos Genealogiska föreningen. De Lagerheimska registren (1760-1800) finns dessutom tillgängliga via Arkiv Digital. I Båda fallen finns det begränsningar, både vad gäller omfattningen av vad som registrerats, verifierbarhet, tillgänglighet till registren och användbarhet för att hitta notisen registren hänvisar till. Ett sådant här projekt här kan nog väcka intresse i en bred krets av släktforskare och kanske ge Wikisource en skjuts framåt?--Edaen 8 april 2010 kl. 09.08 (CEST)

Nu finns sidan Wikisource:Tidningar där vi kan fortsätta att utveckla ämnet. --LA2 25 april 2010 kl. 13.52 (CEST)

Stats-finess

På http://stats.grok.se/sv.s/201004/Post-_och_Inrikes_Tidningar (notera /sv.s/ för svenska Wikisource) kan man följa hur många som besökt den angivna sidan dag för dag. På sv.wikipedia finns det en "finess" inlagd, som när den aktiveras i personliga inställningarna gör att varje sida får en extra "stats"-flik som direkt länkar till besöksstatistiken. Vem kan lägga in den finessen även i sv.wikisource? --LA2 4 april 2010 kl. 18.47 (CEST)

Jag har lagt till finesse här också. /EnDumEn 4 april 2010 kl. 20.53 (CEST)

Utmärkt! Går det även att få in länken på historik-sidan, som fallet är på svenska och engelska Wikipedia? Det skulle underlätta för icke-inloggade nyfikna läsare. --LA2 4 april 2010 kl. 22.21 (CEST)

Fixat även det, hoppas jag.--Thurs 4 april 2010 kl. 23.39 (CEST)

Mall för tryckfel?

Hittills när jag korrläst så har jag behållit eventuella tryckfel i källtexten eftersom det är viktigt att vara trogen orginalet, men det kliar lite i fingrarna att åtminstone påpeka felen. Kunde man tänka sig en mall {{Tryckfel}} där man som argument anger både tryckfelet och det korrekta ordet. En användning av mallen skulle t.ex. kunna se ut så här:

...voro i {{Tryckfel|ståud|stånd}} att...

och skulle resultera i:

...voro i ståud att...

Är det en bra idé eller bara förfelat? -- Simsalabim 5 april 2010 kl. 19.30 (CEST)

Det är inte förbjudet att rätta uppenbara fel. Jag var försiktig i början som du, men lärt mig av Thurs att det inte är fel. Rättade senast idag stavningen av "Joseph" till just "Joseph" istället för "Josep" i Fjellstedt. Problemet är att det inte alltid är lätt att se vad som är ett stavfel och vad som är gammalmodigt eller från en tid då det inte fanns fasta regler. -- Lavallen 5 april 2010 kl. 19.37 (CEST)

Ok, det låter som en sund inställning. Då rättar jag till exempel som ovan och håller ordet uppenbara i minnet. Jag håller med om att det ofta inte är lätt att veta vad som var rätt under 1800-talet (ska sträfa rättas till sträfva eller är det bara en alternativstavning, förlåt, stafvning? Sånt får stå som det står.) -- Simsalabim 5 april 2010 kl. 20.24 (CEST)

Jag gör nog så att jag först sparar en version av texten med tryckfel och sedan gör en separat redigering där tryckfelen rättas. Då kan man åtminstone i historiken se att tryckfel fixats. -- Simsalabim 5 april 2010 kl. 20.53 (CEST)

Det har hänt att jag gjort en not i koden mellan <!-- --> för att markera att jag gjort en ändring. Det är nog något jag kan rekomendera och är lite tydligare än en diff i historiken. -- Lavallen 6 april 2010 kl. 08.39 (CEST)

På tyska ws har de på många verk dokumenterat tryckfelen på diskussionssidan (se t.ex. denna sida). Det kanske är en bra modell? -- Simsalabim 6 april 2010 kl. 22.20 (CEST)

Jo, det ser elegant ut. -- Lavallen 7 april 2010 kl. 08.25 (CEST)

Serverstrul

Servern var nere för en stund sedan och nu fungerar inte sidnamnrymden som den brukar. Jag kan inte flytta runt faksimilen som jag vill och inte heller zooma in eller ut. Ja, se datorer! -- Lavallen 9 april 2010 kl. 10.37 (CEST)

Jag har samma problem på andra WS, är det fler än jag som har problem här? -- Lavallen 9 april 2010 kl. 13.26 (CEST)

Har inte märkt några problem på hela dan. (Firefox) //Kaj 9 april 2010 kl. 14.32 (CEST)

Fortfarande problem över både Firefox och på IE. -- Lavallen 9 april 2010 kl. 17.00 (CEST)

Det verkar som om dom har uppdaterat ProofreadPage idag, bland annat tycks något med zoomningen ha ändrats. //Kaj 9 april 2010 kl. 18.28 (CEST)

Ja, någon har förstört zoom-funktionen å det grövsta. Om man klickar i bilden hamnar man i zoom-läge. Klicka en gång till för att komma tillbaks till panoreringsläge. I zoom-läge kan man zooma med mushjulet, men det går i snigelfart och håller på för evigt. Något programfel i Javascriptet tydligen. Min Firefox-browser har dött av det ett par gånger idag. --LA2 9 april 2010 kl. 18.58 (CEST)

Den uppdateringen låter på första punkten inte ens som en förbättring. -- Lavallen 9 april 2010 kl. 21.16 (CEST)

När man har klickat första gången och kommit in i zoom-läge, kan man dra och markera en fyrkant. Det området zoomas då in och man lämnar samtidigt zoom-läget och kan fortsätta att panorera. Så använt, fungerar det egentligen rätt så bra. Man zoomar lämpligen in på ett område som är lika brett som en spalt. Jag vet inte hur man zoomar ut. Men jag har insett att jag måste undvika mushjulet, för det triggar någon bugg i Javascriptet. Det kanske är en trivial bugg som är fixad imorgon, men just idag var det i alla fall trasigt. --LA2 9 april 2010 kl. 23.58 (CEST)

Det finns någon knapp bland verktygen som gör att man zoomar ut, kanske är det förstoringsglaset. -- Lavallen 11 april 2010 kl. 16.14 (CEST)

Uppladdning

Jag försökte skriva en dokumentation på Kategoridiskussion:Svenska patent. Det är slående hur komplicerat detta är. Varför måste man t.ex. fylla i fälten när man skapar en Index-sida utifrån en PDF. Borde inte titel och författare kunna tas från Commons? Finns det något färdigt verktyg för detta? --LA2 11 april 2010 kl. 07.37 (CEST)

Kolla med oldwikisource:Wikisource talk:ProofreadPage eller dylikt. Jag känner inte till några verktyg. Jag skulle kunna flytta ut den aktuella mallen till Mall-namnrymden så får du experimentera lite själv. Idag finns den på MediaWiki:Proofreadpage index template, men den går att omdirigera till en redigeringsbar sida. -- Lavallen 11 april 2010 kl. 10.12 (CEST)

Kokkonsten

Hej. Jag är rätt nybörjare på Wikisource - har jag gjort rätt i mitt försök med Kokkonsten, se ex. Sida:Hagdahl, Kokkonsten, sida 8.jpg? Tanzania 12 april 2010 kl. 09.45 (CEST)

Jodå, det ser väl rätt ut. Nu vet jag inte hur stor boken är, men jag brukar korta ner länkarna till sidorna till [[Sida:Hagdahl, Kokkonsten, sida 8.jpg|8]] eller dylikt för att inte matrisen med länkar till jpg-erna ska ta orimligt stor plats. -- Lavallen 12 april 2010 kl. 10.04 (CEST)

Några kommentarer:

• Nytt stycke skall föregås av en tom rad. (överkurs: stycke som inleds högst upp på en sida föregås av {{tomrad}})
• Jag har fått för mig, kanske från projekt Runeberg, att ny textrad på sidan skall återges i den korrekturlästa texten. Om vi tar ett konkret exempel från just den nämnda sidan:

"... Ett godt arbete behöfver icke något företal. Ovisse om vi skulle våga tillämpa denna sats på föreliggande arbete"

till

"... Ett godt arbete

behöfver icke något företal. Ovisse om vi skulle våga tillämpa

denna sats på föreliggande arbete"

Detta för att underlätta för dem som senare kommer att korrekturläsa och validera sidan.

• Första delen av avstavade ord som finns längst ned på sidan tas bort och flyttas över till den efterföljande sidan (här: "afdel-" tas bort och flyttas till sida 9). Diupwijk 12 april 2010 kl. 10.17 (CEST)

Vi bryter ibland mot *2 och 3 ibland, beroende på vem som korrekturläser och vilka andra problem som finns. - Ibland tillåter inte programvaran att man bibehåller formatet med en rad i sidan ska motsvara en rad i korrekturet. - Tex bakom <small>-tag. Då måste man skriva ihop för att det inte ska se fel ut - men det får man experimentera sig fram till. Samt då man har illustrationer på sidan... - Och det där med {{tomrad}} är ett elände.... (Som inte funkar bakom poem-tag tex utan då använder man <br>.) mm. mm. - En sak i taget döden sist. - Lavallen 12 april 2010 kl. 10.29 (CEST)

Ang. nedkortningen: I indexet eller vad? En annan sak: Om jag inte skriver ut något av texten av det inskannade själv, vilken kategori skall det läggas i då? Och vad är det där med "djvu" som står? Tanzania 12 april 2010 kl. 11.47 (CEST)

Vi har valt att göra lite olika i olika index. I Fjellstedt är OCR-texten så svårtydd att jag valt att lägga in denna under "Ej korrekturläst" - så får den förbli tills jag renskrivit hela texten då jag lägger den under "ofullständigt" - på de flesta andra lägger man det under "ofullständigt" innan hela texten är avskriven. - När hela texten är inne är den "Ej korrekturläst" eller "Korrekturläst" om man varit mer noggrann i sin avskrift. - Du väljer i princip själv.

.djvu är ett filformat som gör att man kan lägga in en hel bok under en enda fil. Programvaran stödjer sådana filer och sätter automatiskt ihop den matris med de sidor som finns i filen. - Numer fungerar även PDF-er på samma sätt. Dessa filer innehåller ofta också själva texten i ett råformat som vi sedan arbetar med. -- Lavallen 12 april 2010 kl. 13.17 (CEST)

jaha, djvu låter för komplicerat för mig :P Tack för resten. Tanzania 12 april 2010 kl. 13.34 (CEST)

Modernisering

Franska Wikisource införde i augusti 2009 en halvautomatisk funktion för att "modernisera" stavningen. Se arkiverad diskussion. Sidor som innehåller en viss <div id="modernisations" ...> förses med ett val mellan "moderniserad stavning" och "originaltext" i vänstermenyn (exempel fr:La Cigale et la Fourmi). Detta är en Javascript-funktion som använder en ordlista för att byta exempelvis qvarn till kvarn, jernväg till järnväg och så vidare. Förutom en centraliserad ordlista med 1600 ord, kan varje sida också göra egna tillägg som ska bytas bara på den sidan.

Norska Wikisource har börjat bygga upp sådana ordlistor efter franskt mönster (haand -> hånd, aad -> spiste) för bokmål (500 ord) och nynorsk (150 ord), men har ännu inte aktiverat funktionen. Se diskussion i mars 2010.

Ryska Wikisource har en liknande funktion som där kallas deyateficator (ru:User:Grenadine/yat.js) och som är tänkt att läggas in i personliga inställningar, snarare än i textsidorna.

Skulle det vara meningsfullt att bygga upp en sådan funktion för svenska Wikisource? Går det att formulera enkla regler (alla dt blir tt, alla qv blir kv, alla hv och fv blir v) så att man slipper att räkna upp hela svenska språkets ordförråd? Eller råkar man i problem när godtemplare blir gottemplare? Vi kanske behöver en rutin för att upptäcka, rapportera och lösa sådana situationer, och försäkra oss om att de inte upprepas (en checklista med kända specialfall). Brukar våra läsare ha besvär av gammalstavningen och skulle en sådan här funktion lösa problemet? --LA2 13 april 2010 kl. 04.45 (CEST)

Personligen läser jag hellre K12-bibeln i orginal än i moderniserad 1800-tals-version. (Som i dag är föråldrad.) Så för mitt perſonliga intreßeområde känns det mindre intressant. - För öfwriga fall har jag ingen färdig åſikt ænnu. --- Lavallen 13 april 2010 kl. 10.07 (CEST)

När det handlar om texter från tiden före 1800-tal så är modernisering inget alternativ. Konstruktioner med exempelvis dativ kombinerat med moderniserad stavning blir en tämligen olidlig halvmessyr. KXII eller 1695 års psalmbok (för att inte tala om 1626 års NT), är skrivna på ett så annorlunda språk, att endast mera regelrätt översättning i så fall är adekvat. Projektet bör i så fall inrikta sig på texter tryckta enligt normen som gällde tiden närmast före 1906 års reform. Jag tror inte att byte av ord, på det sätt som föreslås i den norska diskussionen är önskvärd. Inte heller borttagande av verbens pluralformer, utan endast en någorlunda strikt anpassning efter 1906 års reform, på det sätt som ofta gjordes när texter trycktes om efter detta årtal. Sedan finns det texter, där författaren valde att skriva enligt gammal stavning även efter reformen t.ex Herdabref till Prästerskapet i Västerås Stift från 1920. Här har författaren i någon mening motsatt sig stavningsreformen, som då redan hade mer än ett decennium på nacken. Ska en sådan text ändå moderniseras, eller ska författarens val att skriva på ett gammalmodigt sätt, respekteras? Vi som ägnar oss åt gamla texter och obehindradt läsa såväl gammalstafvning som frakturstil, äro emelertid måhända icke de mest lämpade till att också bedöma behöfvligheten af dylika föranstaltningar om hvilka här äro fråga. Taxelson 13 april 2010 kl. 11.56 (CEST)

Den enda anpassning jag tycker är lämplig är att inte flytta över sådant som strängt taget inte rör stavning utan typografi, nämligen w i fraktur -> v i antikva och tyskt dubbel-s i fraktur -> ss i antikva.--Edaen 13 april 2010 kl. 12.12 (CEST)

Byta w -> v i frakturverk? - Ja, jag har funderat på det i Fjellstedt... - Lavallen 14 april 2010 kl. 09.43 (CEST)

Det skadar ju inte att göra en minimalistisk första version, som generellt byter alla w -> v, dt -> tt, fv -> v o.s.v. och så kan vi göra en lista över alla fel den gör (Wellington->Vellington, godtemplare->gottemplare) och så för vi statistik över hur vanliga sådana fel är. --LA2 14 april 2010 kl. 10.03 (CEST)

Den minimalistiska vore w->v och tyskt ss -> ss, eftersom det i dessa fall strängt taget är en fråga om typografi. Hv, fv, dt osv tycker jag inte är lika självklart, då dessa senare rör stavning.--Edaen 14 april 2010 kl. 10.06 (CEST)

Tillväxt

Svenska Wikisource är den 7:e största, om man räknar validerade sidor (gröna staplar).

De validerade sidorna (grönt) är ungefär en tiondel av samtliga sidor. Kurvan är så låg att tillväxten knappt syns. Men tillväxten mer än fördubblas i februari.

Den höjda tillväxten syns tydligt i det här diagrammet.

Det mått på tillväxt som jag finner intressantast i Wikisource är antalet validerade sidor, som för närvarande är 1131. Det låter kanske lite, men gör ändå svenska Wikisource till den 7:e största. Norska har fler korrekturlästa, men inte lika många validerade. Tillväxten verkar ha varit konstant 1,7 sidor/dag (eller 12 sidor/vecka) från 1 augusti 2009 då den låg på 500 till slutet av februari 2010 då den nådde 860. Därefter har tillväxten varit konstant 4 sidor/dag (28 sidor/vecka). Med samma takt skulle vi kunna prestera ytterligare 1048 validerade sidor under årets återstående 262 dagar och nå 2179 validerade sidor vid årsskiftet. Men om vi gör oss själva medvetna om denna målsättning, så inser vi lätt att det skulle gå snabbt för oss att validera de 1438 sidor som just nu är korrekturlästa. Sedan skulle vi kunna korrekturläsa de texter som går lättast, för att få nya sidor att validera. De som är svåra att korrekturläsa, kanske vi borde köra förnyad OCR på.

Varför detta fokus på tillväxt? Jo, för att projektets livskraft beror av att många hittar hit, när de söker efter ovanliga ord. Vi behöver många texter med ovanliga ord, som fångar upp de udda sökningarna. Gärna person- och ortnamn. Dålig OCR-kvalitet innebär att intressanta ord har blivit vanställda. Många unika ord som folk kanske söker efter, har blivit feltolkade eftersom de inte finns i OCR-programmets ordlista, till något som ingen kommer att söka efter. --LA2 13 april 2010 kl. 12.10 (CEST)

Jag gjorde en liten genomräkning med AWB och fick det idag till 733 sidor i Korrekturlästa index som har status Korrekturläst. Jag rekomenderar att en höjning av svWS's korrläsningsstatus görs där, till att börja med. -- Lavallen 14 april 2010 kl. 19.47 (CEST)

OCR

Jag gick igenom de 63 verken i kategori:Nasjonalbiblioteket och 41 hamnade i kategori:OCR-kö och ytterligare 11 hamnade i kategori:OCR-kö för fraktur. Det var 9 verk som redan var korrekturlästa. Fungerar det att göra så här? 1. Ladda hem djvu-filen från Commons, 2. Kör in den i ett OCR-program, 3. Spara som Djvu igen, 4. Ladda upp ny version av filen till Commons, 5. Radera alla ännu inte korrekturlästa (röd status) sidor under verkets Index-sida, 6. Ta bort Index-sidan från kategori:OCR-kö. Eller hur ska man annars göra? --LA2 14 april 2010 kl. 01.04 (CEST)

Simsalabim-bot har jobbat igenom Amtmannens döttrar nu - säg till om det ändå behöver massraderas sidor, så ska jag försöka hjälpa till. Det finns ngt verktyg i min monobook som jag inte testkört än. - Jag borde också kunna massradera med AWB smidigt. -- Lavallen 14 april 2010 kl. 10.15 (CEST)

Härlligt! Går det också att uppdatera Djvu-filen på Commons? Jag provade att ladda hem nya FineReader version 10 och den läser Djvu, men jag ser inte om den kan spara som Djvu. Däremot kan den spara som PDF. --LA2 14 april 2010 kl. 12.58 (CEST)

Numer verkar ju PDF fungera lika bra som DjVu, så det borde bara vara att ladda upp filen som PDF istället. Sedan flytta de sidor som redan är korrlästa. Den proceduren borde vara ännu smidigare... För PDF'er innehåller väl också ett text-lager som kan poppa fram på samma sätt som djvu?! -- Lavallen 14 april 2010 kl. 13.12 (CEST)

Det enda problemet kan vara att pdf-filer tenderar att vara större än motsvarande djvu-filer (upp till en faktor 2-3) och då kan man slå i 100meg-spärren på commons för lite större verk. (Det lär dock finnas en effektiv komprimeringsmetod jbig2 i pdf för svartvita-sidor.) Jag kommer nog hålla mig till att bot:a upp ocr-texten en sida i taget, om det är okej. -- Simsalabim 14 april 2010 kl. 13.17 (CEST)

Det är helt ok, se bara upp så ni inte dubbelarbetar. -- Lavallen 14 april 2010 kl. 13.25 (CEST)

Liquid Threads

Liquid Threads är ett nyutvecklat tillägg till MediaWiki för att göra diskussionssidorna (och Mötesplatsen) mer lik ett webbforum, där man lägger till kommentarer i trådar utan att redigera hela wikisidan som vi gjort hittills. Men det går långsamt med införandet. Ska vi be om att få detta installerat på svenska Wikisource, som första svenskspråkiga projekt? Vi är ju fortfarande ett rätt litet projekt, men ändå aktivt, och skulle kunna fungera som pilot inom detta område. --LA2 16 april 2010 kl. 10.54 (CEST)

Gick in på engelska Wikinews där det redan ska vara installerat, men jag insåg inte exakt vad som skiljer, eller så är det vector-miljön som förbryllar.... -- Lavallen 16 april 2010 kl. 11.27 (CEST)

Ett ställe att titta är http://strategy.wikimedia.org/wiki/Strategic_Planning_talk:Sandbox --LA2 16 april 2010 kl. 12.33 (CEST)

Normalt sett är jag en bakåtsträvare, men jag är beredd att testa detta. - Kör man det på Mötesplatsen eller på alla diskar? Får man välja så kan vi prova med att börja med Mötesplatsen... -- Lavallen 16 april 2010 kl. 13.38 (CEST)

Enligt vad jag hört, måste det införas på en diskussionsida i taget. Kanske genom att arkivera den gamla diskussionen och börja från noll med LiquidThreads. Det sägs att Wikinews har infört detta, men var? --LA2 16 april 2010 kl. 16.25 (CEST)

Vi kanske ska börja med att skapa en egen testsida. - En sandlåda så vi lär oss administrera sidan också först innan vi kör på Mötesplatsen... - Historiken såg ganska annorlunda ut och frågan är hur versionshantering och dylikt fungerar. Automatisk arkivering - hur då tex... -- Lavallen 16 april 2010 kl. 17.21 (CEST)

Det här Thread:, är det en ny namnrymd? Se Mina bidrag. -- Lavallen 16 april 2010 kl. 19.17 (CEST)

Ser så ut! På strategy har namnrymden nummer 90. -- Lavallen 16 april 2010 kl. 19.34 (CEST)

Behöver vi utöka Administratörskåren om vi inför något sådant här? - I så fall kanske någon skicklig på java? Idag är det bara EnDumEn vi har, Thurs kan lite och jag knappt något... -- Lavallen 16 april 2010 kl. 17.25 (CEST)

Tanken är att detta ska vara en förbättring och inte mer arbetskrävande, snarare mindre. Under införandet / inkörningsperioden blir det väl en del att lära sig, för oss som är vana vid det gamla. En skillnad är att varje diskussionstråd blir en egen undersida, ungefär som Landsbybrønden på da.wikipedia, så att man kan ha enskilda diskussioner på sin bevakningslista. --LA2 16 april 2010 kl. 18.43 (CEST)

Det skulle vara kul om Wikisource gick i bräschen. Jag stödjer ett införande här (förutsatt att ni andra fixar allt det tekniska ;)). Diupwijk 16 april 2010 kl. 19.44 (CEST)

Jag lade in en begäran på https://bugzilla.wikimedia.org/show_bug.cgi?id=23220 --LA2 17 april 2010 kl. 07.05 (CEST)

Jag är ganska nöjd med vad vi redan har, så jag är försiktigt tveksam till LiquidThreads. Angående införandet så går det nog att göra på olika sätt:

• Ett sätt är att säga till utvecklarna att alla diskussionssidor ska använda liquidthreads och att vi också vill ha möjlighet att aktivera/avaktivera liquidthreads på enskilda sidor det magiska ordet {{#useliquidthreads:on/off}}. När utvecklarna slår på det så kommer alla existerande diskussioner se ut som vanligt fast med lite nya liquidthreadsfunktioner i slutet (exempel). Då kan vi låta sidorna vara så eller försöka gå igenom alla sidor och arkivera det gamla där det är lämpligt.
• Ett annat sätt är att inte ändra diskussionssidorna, utan bara be utvecklarna aktivera möjligheten att använda det magiska ordet {{#useliquidthreads}} i några eller alla namnrymder. Då får vi införa LiquidThreads på en sida i taget genom att använda det magiska ordet på de sidor som ska använda det nya systemet.

Det andra alternativet är väl bäst att börja med som test. /EnDumEn 18 april 2010 kl. 00.09 (CEST)

Instämmer om alternativ 2. -- Lavallen 18 april 2010 kl. 07.05 (CEST)

Tankstreck

Den som tittar i förra och sednare delen av Amtmannens döttrar finner där en blandning bindestreck (-, ASCII minus), kort tankstreck (–, ndash) och långt tankstreck (—, mdash). Den gamla OCR-råtexten från nb.no använde långa tankstreck. Den nya OCR-råtexten har bindestreck. Alla är nog överens om att bindestreck är fel, men vid korrekturläsningen har dessa ibland ändrats till ndash och ibland till mdash, och vi borde nog bestämma oss för ett av dessa. Så vitt jag vet har svensk typografi aldrig gjort någon betydelseskillnad mellan ndash och mdash. Vilket av dem är rätt? Har vi någon guideline om detta? --LA2 20 april 2010 kl. 09.57 (CEST)

Bindestreck	Kort tankstreck (ndash)	Långt tankstreck (mdash)
- Jo, det kan jag, svarade Müller lakoniskt. Under en tidrymd af inemot tre år hafva - af ungefär trettio exemplar, hvilka fallit inom min synkrets, - fem undgått faran.	– Jo, det kan jag, svarade Müller lakoniskt. Under en tidrymd af inemot tre år hafva – af ungefär trettio exemplar, hvilka fallit inom min synkrets, – fem undgått faran.	— Jo, det kan jag, svarade Müller lakoniskt. Under en tidrymd af inemot tre år hafva — af ungefär trettio exemplar, hvilka fallit inom min synkrets, — fem undgått faran.

Jag inbillar mig att jag konsekvent har använt långt tankstreck överallt i Amtmannens döttrar. Detta eftersom det är det tecken jag upplever att man använder i faksimilen. -- Ett problem är att det är svårt at se i redigeringsläge vilket tecken man använder: - – — ser jag ingen skillnad på där.

Regelmässigt, när inte faksimilen säger något uppenbart (eller när det inte finns en faksimil). tror jag att jag skriver:

(ndash) Jo, det kan jag, svarade Müller lakoniskt. Under en tidrymd af inemot tre år hafva (mdash) af ungefär trettio exemplar, hvilka fallit inom min synkrets, (mdash) fem undgått faran.

Detta, därför att det är så jag lärt mig använda dessa tecken... - Min första regel är: Följ faksimilen, och är faksimilen inkonsekvent, försök etablera en konsekvens. -- Detta eftersom vi inte är bundna av "typografiska kompromisser" som kanske tryckaren var en gång i tiden.

Tidigare har vi nog inte haft de här diskussionerna eftersom det bara varit en "kock" per index. - Och förste kock sätter regeln för aktuellt index. -- Lavallen 20 april 2010 kl. 10.16 (CEST)

Problemet är väl att just att det inte är uppenbart vilket tecken som används i faksimilen. Var är det du har lärt dig att talstrecket (först på raden) är ndash, medan tankstrecket (mellan ord) är långt? Finns det någon källa att hänvisa till? Säger Språknämndens skrivregler något om saken? --LA2 20 april 2010 kl. 10.25 (CEST)

Det rör sig om personlig tolkning av alla de texter som rullat förbi ögonen. -- Detta i synnerhet när det gäller äldre böcker, vilket det oftast finns här. -- Vad Språknämndens skrivregler säger idag, känns inte relevant eftersom det mycket sällan är moderna texter vi sysslar med.

Det viktiga, för mig, är att vi är konsekventa inom ett index eller inom en grupp av index i vissa fall. -- Lavallen 20 april 2010 kl. 10.33 (CEST)

Jag har ändrat de sidor som jag tidigare hade korrekturläst, så att långt tankstreck används överallt i detta verk. --LA2 20 april 2010 kl. 15.38 (CEST)

När det gäller Fjellstedt så finns det gott om vad jag ovan kallar "typografiska kompromisser". Det jag menar med det, är att valet av position för paralellhänvisningar och sättet att sätta ut mellanrum i ett skriftställe och en del annat. - Jag väljer i det fallet att välja ett konsekvent system, som inte nödvändigtvis alltid följer exakt hur det ser ut vid varje skriftställe eller hänvisning. Sättet att skriva varierar därför att det finns olika mycket utrymme på olika ställen i texten. Detta är en slags kompromiss som jag inte känner att jag behöver följa när jag skriver av. I det fallet så väljer jag att använda (ndash) i ett intervall av verser tex: Matth. 5: 5–7. Längden varierar dock mellan vanligt bindestreck och (ndash) på olika sidor pga utrymmesmässiga/typografiska skäl. Sedan kanske jag väljer att tillfälligtvis skriva dubbelt bindestreck (--) när jag skriver av i Notebook hemma. Jag är nämligen inte alltid uppkopplad när jag skriver av och i Notebook kommer jag inte åt någon ndash smidigt. Det viktiga, för mig, är att jag förblir konsekvent genom ett index... -- Lavallen 20 april 2010 kl. 16.24 (CEST)

Wikisource innehåller 4 141 texter från A till Ö...

...men det intressanta, tycker jag, är hur många böcker/artiklar med mera som finns. Nu så är det ju alla texter vilket, om jag förstår det rätt, gör att alla böcker som är uppdelade i kapitel var för sig räknas med... Herr X 20 april 2010 kl. 15.34 (CEST)

Riktigt alla böcker är inte uppdelade på det sättet, men jag förstår problemet. -- Det mesta är inte heller vanliga böcker. -- Mycket är psalmer och sångtexter och annat, och i de fallen kan det egentligen finnas flera olika textvarianter av samma text på samma sida. -- Lavallen 20 april 2010 kl. 16.28 (CEST)

Okej, man borde dock komma på ett sätt att skriva på ett bättre sätt eftersom antalet texter är ganska ointressant (tycker jag) Herr X 23 april 2010 kl. 03.09 (CEST)

Beredd att hålla med dig, alla dessa 4141 sidor intresserar inte mej eller särskilt många andra, det är mest ett statistikt mått relativt andra wikisource-projekt. Men det stämmer inte riktigt heller eftersom olika projekt delar upp sina sidor olika fragmenterat. - På engelska finns det ngt projekt som lägger upp en sida för varje vers i bibeln - hur mycket text är det? - Projektet är dock intressant eftersom de lägger upp en hel hög olika bibelöversättningar bredvid varandra och man kan se hur språket utvecklats. -- Svenska wikisource är inte alls särskilt fragmenterat i jämförelse. -- Lavallen 23 april 2010 kl. 06.50 (CEST)

Korrstatistik

Enligt aktuell statistik är 1211 sidor validerade av totalt 11047 stycken. Det är 10,96 procent och placerar oss i mittfältet. Polska Wikisource har 44,6 % validerade sidor, tyska 35,6 %, katalanska 28,0 %, armeniska (hy) 18,6 %, spanska 9,5 %, italienska 7,8 %, franska 7,0 %, norska 6,1 %, kroatiska 5,8 %, engelska 5,7 % och latin 5,6 %. Några av dessa är riktigt stora språk (tyska, franska, engelska) och de andra rätt små.

Jag tror att svenska Wikisource som projekt tjänar på att korrekturläsa och validera det vi har, innan vi lägger in fler verk, för att ge projektet skenet av stabilitet och kvalitet. Av våra faksimilsidor ligger 7762 stycken (70,3 %) i kategori:Ej korrekturläst. Dessa fördelar sig på olika verk enligt följande: --LA2 20 april 2010 kl. 22.56 (CEST)

   854 Uppslagsbok_för_alla_1910.djvu
   756 Biblia_Fjellstedt_I_(1890)
   499 Danska_och_norska_läsestycken.djvu
   393 Svenska_medeltidens_bibel-arbeten_(1853).djvu
   389 Normalupplagan_(1911).djvu
   351 Drottning_Kristina_2.djvu
   341 Biblia_Fjellstedt_II_(1890)
   302 Bref_och_skrifvelser_af_och_till_Carl_von_Linné_(1910).djvu
   299 Antiqvarisk_och_arkitektonisk_resa.djvu
   293 Eskimålif.djvu
   266 Amtmannens_döttrer.djvu
   253 Drottning_Kristina_1.djvu
   242 Folksagor.djvu
   188 Forn-Swenskan.djvu
   186 Fortuna.djvu
   177 Berättelser_af_författerinnan_till_Amtmannens_döttrar.djvu
   154 Frithiofs_Saga.djvu
   138 En_naturforskares_resa_omkring_jorden.djvu
   134 Ändamålsenlig_matlagning.djvu
    99 Den_bergtagne.djvu
    96 Den_nyare_naturåskådningen.djvu
    95 Biblia_Fjellstedt_III_(1890)
    74 Bibelen_eller_den_Heliga_Skrift_(1828).djvu
    68 Under_ljusa_dagar.djvu
    60 Julqvällen_-_tre_sånger.djvu
    58 Fria_Lekar.djvu
    52 Kungl_Svenska_vetenskapsakademiens_handlingar_vol_XVI.djvu
    50 Gift_(sv).djvu

I listan ovan kan man kanske fundera på om inte Uppslagsbok_för_alla_1910.djvu egentligen borde ha statusen korrekturläst i och med att den kommer från projekt Runeberg och är korrekturläst där. Det räcker väl om verket valideras här?-- Simsalabim 21 april 2010 kl. 09.24 (CEST)

I så fall vore det ju lättförtjänta poäng att bara klicka sig igenom sidorna. Jag engagerar mig inte i det verket, utan tar itu med andra. --LA2 21 april 2010 kl. 09.31 (CEST)

LA2's rop på hjälp på WP:BB och hans egen iver har i vilket fall dragit upp statistiken här rejält! Det tackar vi för!!! Vad vi engagerar oss i får nog vårt intresse spegla i första hand... Jag inbjuder gärna andra till att jobba med Fjellstedt, men jag förstår till 100% om det inte intresserar dem eller om de tycker det är svårt. - Glöm inte bort att säga till om en faksimil är dålig, jag är medveten om det problemet, men tar tag i det efter hand... -- Lavallen 21 april 2010 kl. 11.37 (CEST)

När jag studerar senaste veckans Special:Senaste relaterade ändringar/Kategori:Korrekturläst respektive Validerat så får jag LA2 (352 redigeringar), Diupwijk (41), Lavallen (40), Simsalabim (37), Taxelson (36), Kaj (14), Thurs (7), Jssfrk (2), Herr X (2) och Örn1 (1). Jag tror vi kan räkna alla fram till Taxelson som regelbundna medarbetare. Men kan vi locka Kaj, Thurs, Jssfrk, Herr X och Örn1 att bli mer aktiva? --LA2 21 april 2010 kl. 23.32 (CEST)

Jag skulle även räkna med Thurs och Kaj i det gänget, deras måttliga aktivitet just dessa dagar är nog en tillfällighet. Vi har även användare som främst jobbar med sina projekt när de är här - Peter Isotalo, Minata, Edaen tex. IP7869 är ofta flitig utanför just korrläsningen, men är pga IRL-strul lågaktiv för tillfället. Wellparp var mycket aktiv med korrläsning när jag kom hit, men har varit osynlig ett tag nu. Harka har börjat jobba lite med Fjellstedt, en användare jag inte känner igen från WP. Arbetsinsatsen i Fjellstedt är lite större per sida, så det har inte synts i din sökning. - Nysalor är en regelbunden återkommare, men jag tror hen har sitt egentliga hem i ett annat språk. Samma sak med V85 som är mamma/pappa till indexen från Nasjonalbiblioteket. -- Lavallen 22 april 2010 kl. 08.52 (CEST)

Måste nog tillstå att jag känner mig lite främmande för LA2:s perspektiv för egen del. Jag är inte här så mycket för Wikisource's skull, utan ser detta mer som ett bra verktyg att hantera vissa texter som jag är intresserad av att göra tillgängliga på nätet, och där detta är ett mycket bra verktyg, och dessutom lättanvänt och trevligt, i synnerhet som jag är hyfsat van vid wikitekniken, och det råder en god stämning här. Det kan givetvis finnas böcker/texter som andra lagt upp, som jag kan intressera mig för - gamla bibelöversättningar hör absolut dit, även om jag inte tagit tag i dem ännu, men även annat inom mina ämnesområden. Däremot känner jag mig inte så motiverad av att ta tag i texter bara för att de råkar vara uppladdade här, eller för att förbättra en eller annan statistik, eller för att förbättra google-placeringen eller så. Vi är lite olika härvidlag - har mycket att göra hur "tävlingsinriktade" vi är, bl.a - och så får det nog lov att vara. Olika perspektiv motiverar oss, men resultatet blir att Wikisource blir fylligare, även om det är sekundärt för mig (och säkert för andra också). Taxelson 22 april 2010 kl. 15.14 (CEST)

Jag vill förstås inte förstöra stämningen eller hetsa någon till att jobba i sitt anletes svett enbart för att höja statistiken. Men för att projektet ska fortsätta fungera, krävs att det är levande och drar till sig fler medarbetare än det stöter bort. Svenska Wikisource är för närvarande både mindre och inaktivare än det kan och bör vara. Jag vill arbeta vidare med dagstidningar och patent, men för det behöver jag fler medhjälpare och när jag bjuder in dem vill jag att de ska mötas av ett fräscht och fungerande projekt. Det är i det ljuset man ska se mina strävanden att hitta nya förbättringar som kategorisorteringen, korrekturläsningsstatistiken och införandet av LiquidThreads. V85 har gjort en stor insats genom att ladda hit digitaliserade böcker från norska Nasjonalbiblioteket, men vi upptäcker nu att några av dem har undermålig OCR, några är rent ointressanta och så vidare. Fram till årsskiftet var andelen boksidor med rå OCR (röd färg) under 60% (2412 av 4030 sidor den 28 december 2009) men har nu ett tag legat över 70%. Jag tror vi tjänar på att hålla denna siffra lägre, alltså att inte kopiera hit böcker som vi inte tänker korrekturläsa. Tack vare att jag börjat bearbeta Amtmannens döttrar och Antiqvarisk resa, har andelen nu sjunkit till 69,4 % (7670 av 11049 sidor). Så visst, jag själv arbetar alltid med ena ögat på statistiken. Men mitt syfte är att långsiktigt utveckla Wikisource till ett mer levande och funktionsdugligt projekt. --LA2 22 april 2010 kl. 16.48 (CEST)

Jag förstår väl din poäng, och jag tycker dina strävanden är värdefulla. Kände bara ett behov av att notera att vi kan vara här av olika skäl, och att mina skäl avviker något från dina, men att det säkert finns plats för oss båda, och väldigt många fler! Tror också det är en poäng att inte lägga upp alltför många "index", man inte har för avsikt att sätta tangentbordet i. Samtidigt känner jag igen Lavallens iaktagelse nedan, att en och annan 1800-tals text som finns upplagd, är mycket intressant för att förstå den tidens uppfattningar, vilka ofta är grunden för senare tankestrukturer och mentaliteter. Jag har också hittat sådant, t.ex Om Norrlands skogar. En kompromiss kan kanske ibland vara att vänta med att ta fram ocr-texten och istället lämna rödlänkar i index, i de fall då ocr-texten kommer fram av sig själv, åt den som vill pyssla med texten, snarare än att köra botar för detta? Taxelson 22 april 2010 kl. 18.23 (CEST)

Vi är begränsade av vad som oftast är PD, och det gör materialet ofta lite "mossigt" i en dels ögon. De första alster som LA2 tog hit i form av teknikartiklar (Maskinernas sociala betydelse och Kultur och teknik) speglade den tidens syn på teknik och var mycket intressant att läsa. Samma sak med Industrin och kvinnofrågan som hade lite feministiskt 1800-tals-perspektiv. Ellen Key's perspektiv i liknande ämne har också varit intressant. Nu har jag tagit mig igenom delar av "Phrénologien" vilket ibland på ett intressant sätt speglar 1800-talets människosyn med "plattskallar" och annat. Mer sådant material skulle kunna slita mig från mina biblar. Romaner är främst förtröelse som sällan kan sluka mig, även om Jack London faktiskt lyckades. -- Lavallen 22 april 2010 kl. 17.13 (CEST)

Tabellen nedan visar våra mesta bidragslämnare fram till mars 2010 enligt Wikistats, som tyvärr bara räknar redigeringar i artikelnamnrymden och inte Sida: och Index. Agneta, Damast och Haeffner tillhörde "psalmboksprojektet" på Wikipedia, som avslutades efter en öppen brytning. Men på rank 5-7, 9-10, 12, 14 och 16-24 har vi några tidigare mycket aktiva användare som kanske kunde lockas att återvända. Vi kan åtminstone fråga varför de har lämnat projektet. --LA2 22 april 2010 kl. 09.24 (CEST)

Användare	Rank	Artikel- redigeringar	Registrerad	Dagar sedan	Försvunnen	Dagar sedan
Agneta	1	3917	2005-08-21	1651	2007-08-15	927
Thurs	2	2262	2007-01-30	1124
IP7869	3	1908	2009-02-11	381
Lavallen	4	1734	2009-06-17	255
Kapten_Kaos	5	1379	2006-08-28	1279	2006-12-03	1182
Hetaira	6	1031	2008-09-13	532	2009-06-13	259
EnDumEn	7	709	2005-07-04	1699	2009-12-17	72
Damast	8	414	2005-04-10	1784	2007-06-02	1001
Fred_chessplayer	9	410	2006-06-03	1365	2007-09-26	885
NERIUM	10	386	2006-06-04	1364	2009-03-06	358
Thuresson	11	365	2004-09-05	2001
Nysalor	12	221	2006-06-10	1358	2009-12-11	78
LA2	13	171	2007-10-01	880	2009-09-01	179
Minata	14	136	2006-05-14	1385	2010-01-29	29
Dr_Fredrik_Haeffner	15	127	2006-04-05	1424	2006-06-14	1354
EnBotEn	16	105	2006-10-01	1245	2006-10-01	1245
Slarre	17	97	2006-08-21	1286	2007-10-09	872
Tubaist	18	81	2004-10-29	1947	2009-01-04	419
ShineB	19	81	2005-04-01	1793	2005-09-29	1612
P_g_henning	20	80	2008-08-21	555	2009-04-21	312
Habj	21	69	2005-08-06	1666	2007-07-15	958
Elinnea	22	55	2004-10-23	1953	2008-08-21	555
The_Illusional_Ministry	23	51	2009-01-08	415	2009-01-09	414
Klash	24	48	2008-04-19	679	2009-05-16	287
Edaen	25	48	2009-10-21	129
Adventus	26	46	2009-12-15	74
CommonsDelinker	32	29	2008-01-20	769
Peter_Isotalo	34	27	2010-01-13	45
Simsalabim	39	19	2007-09-04	907
Diupwijk	75	3	2009-04-28	305
Bounce1337	145	1	2010-02-06	21
Ludde23	146	1	2010-02-22	5
Linus_van_Pelt	147	1	2010-02-25	2

Den engelska varianten av samma sida har färskare statistik. Där har Simsalabim, Edaen och Diupwijk kommit bra mycket högre i listan. -- Lavallen 22 april 2010 kl. 09.51 (CEST)

Överst på sidan med grafer har det tillkommit två diagram som visar dagsproduktuionen i antal korrekturlästa (vänster) och antal validerade sidor (höger). Tyska Wikisource validerar 80 sidor per dag, engelska och franska ligger på 50. Med våra 4 validerade sidor per dag, ligger vi riktigt bra till. Om vi kunde fördubbla takten skulle vi stå ut som ett verkligt föredöme. (Detta säger egentligen bara att Wikisource är rätt litet, på alla språk.) --LA2 25 april 2010 kl. 14.03 (CEST)

Dessa nya grafer över aktiviteten är ett avklingande medelvärde, sammanvägt av 99% av gårdagens medelvärde och 1% av dagens nya mätvärde. En stark insats under en dag, blir i grafen en svag förhöjning under de följande cirka 100 dagarna (3-4 månader). ThomasV menar att en brantare faktor, som 90/10, gör kurvan alltför ojämn. --LA2 26 april 2010 kl. 19.26 (CEST)

Finns det motsvarande statistik för Runeberg och Gutenberg? -- Lavallen 27 april 2010 kl. 13.50 (CEST)

Projekt Runeberg utökas numera årligen med 50.000 sidor (takten var den dubbla under 2002-2005, när flera stora uppslagsverk scannades) och korrekturläser 25.000 sidor per år. Någon motsvarighet till "validerade" sidor finns inte. Svenska Wikisource har just nu 3099 korrekturlästa+validerade sidor, vilket är ungefär 1000 fler än förra månaden. Om denna nya hastighet skulle hålla i sig, får vi fram 12.000 korrekturlästa sidor per år, eller ungefär hälften av Projekt Runebergs takt. Men med dagens lilla användarskara går nog den takten bara att upprätthållas med snabblästa romaner. Ska man klara svårläst fraktur, komplicerade dagstidningar och invecklade matematiska formler måste vi bli betydligt fler för att lyckas hålla hög takt i produktionen. --LA2 27 april 2010 kl. 16.30 (CEST)

Runeberg är väl dessutom flerspråkigt. När det gäller korrläsnings-tillägget så är det väl bara no: som har aktiverat detta av våra skandinaviskspråkiga wikisource-kollegor... -- Lavallen 27 april 2010 kl. 17.13 (CEST)

Korrekturläsning är aktiverat på alla Wikisource-versioner även om inte alla använder det: danska, finska. /EnDumEn 27 april 2010 kl. 18.24 (CEST)

Kategorisortering

Det finns en möjlighet att ändra en systemvariabel mw:Manual:$wgCategoryPrefixedDefaultSortkey så att alla kategorier sorteras utan avseende på namnrymd, det vill säga att Sida:Amt...djvu/259 kommer att sorteras under A i stället för S. Ska vi begära att få denna variabel satt? I så fall måste vi 1) nå samförstånd inom användarkollektivet (community consensus) och 2) skriva en bugzilla-begäran. --LA2 21 april 2010 kl. 15.04 (CEST)

Absolut! Vill man kunna söka fritt i våra korrläsningskategorier är det absolut nödvändigt! Hittills har det främst varit ett instrument för att samla statistik... -- Lavallen 21 april 2010 kl. 15.07 (CEST)

Det låter som ett fullständigt bra idé.--IP7869 21 april 2010 kl. 19.35 (CEST)

Instämmer! -- Simsalabim 21 april 2010 kl. 19.50 (CEST)

Instämmer också. Taxelson 21 april 2010 kl. 20.44 (CEST)

Gör LA2 en bugzilla-anmälan? Själv har jag inte ett fungerande konto där... -- Lavallen 22 april 2010 kl. 08.53 (CEST)

Begäran är nu inlagd som https://bugzilla.wikimedia.org/show_bug.cgi?id=23287 --LA2 22 april 2010 kl. 09.01 (CEST)

Förändringen genomfördes omkring kl. 00:48 lördag 24 april. Men något tycks ha gått snett, för de flesta sidorna i namnrymden Sida: försvann ur sina respektive kategorier. Det blir bra när man sparar en ny version av sidan, men så ska man ju inte behöva göra. Jag har påpekat detta i en kommentar till buggrapporten. --LA2 24 april 2010 kl. 01.18 (CEST)

Sidor som är ofullständiga=blåaktiga, ser mycket mystiska ut för tillfället. - Parserfunktionen döljs inte och ingen kategorisering. -- Lavallen 24 april 2010 kl. 07.50 (CEST)

Nej, problemet är mer generellt än så... -- Lavallen 24 april 2010 kl. 07.52 (CEST)

I statistikgraferna har den svenska cerise/mörkrosa kurvan nu fått en sådan dip som flera andra färger (ljusblå, röd) tidigare har haft. --LA2 24 april 2010 kl. 08.54 (CEST)

Märkligt att "All pages" inte har påverkats på samma sätt... -- Lavallen 24 april 2010 kl. 09.21 (CEST)

I Fjellstedt band I håller min bot nu på med att lägga in ett mellanslag mellan <references/> och </div> i sidfoten, vilket återför sidorna i kategorierna. Det här har i princip påverkat alla sidor som inte använder {{PageQuality}}, som tidigare höll ordning på dessa sidor. -- Lavallen 24 april 2010 kl. 12.58 (CEST)

Alla index som börjar med bokstaven A ligger nu inne i min bot för sk "nulledits". -- Lavallen 24 april 2010 kl. 15.21 (CEST)

Några av Wikimedias skickligaste utvecklare har granskat vad som gick snett utan att bli klokare på det. Vi blir helt enkelt tvungna att köra "null edits" på alla sidorna i namnrymden "Sida:". Lyckligtvis handlar det bara om några tusen. Det hade varit mer jobb på de större språken. --LA2 24 april 2010 kl. 15.22 (CEST)

Det jag gör nu är att jag plockar ner alla länkar på en index-sida och exkluderar alla sidor som ligger i Kategori:Sidor efter status rekursivt en nivå. - Så borde jag få fram alla sidor som behöver återställas. -- Lavallen 24 april 2010 kl. 15.26 (CEST)

Alla index som börjar med bokstaven D är nu inlagda i boten. Ca 1000 sidor bara det. -- Lavallen 24 april 2010 kl. 16.57 (CEST)

Nu har jag laddat boten till att köra i cirka 90 minuter till, om den håller den takt den har nu. -- Den stannar då vid Index:Julqvällen - tre sånger.djvu. - Och därefter låter jag den tillsamman med mig göra kväll... -- Lavallen 24 april 2010 kl. 19.48 (CEST)

Nu verkar det fungera igen om man använder action=purge på de sidor som inte ser rätt ut. /EnDumEn 25 april 2010 kl. 00.47 (CEST)

Då ser du ngt som jag inte ser - fortsätter därför med mina "null edit"s - Nu är boten laddad tom N. -- Lavallen 25 april 2010 kl. 07.53 (CEST)

Nu börjar det vara svårt att hitta sidor som roboten inte ändrat. Men jag ser inga "<pagequality level..." direkt på sidorna utan det står "Den här sidan är korrekturlästs". Och vanliga null edits (spara sidan utan att ändra något) verkar lägga in sidan i rätt statuskategori. Jag provade på Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/640 för 10 minuter sedan men roboten har hunnit redigera sidan nu. /EnDumEn 25 april 2010 kl. 11.44 (CEST)

Boten är nu klar. - Man såg inte felkod i sidan, men av någon anledning så fungerade ändå inte kategoriseringen - och det har då (för mig) bara hjälpt med en liten redigering. En purge har inte ändrat ngt. Det är bara de sidor som inte varit kategoriserade som boten rört. -- Lavallen 25 april 2010 kl. 12.29 (CEST)

Ladda upp

var laddar man upp? (commons antar jag, men mer exakt) vad är det för licens på tidningar? Herr X 23 april 2010 kl. 10.04 (CEST)

Ja, man laddar upp till Wikimedia Commons. Man kan ladda upp filer i formaten pdf eller djvu som innehåller flera sidor (både bilder och OCR-text), eller så kan man ladda upp vanliga bilder (jpg, png, ...) på en sida i taget. Det som laddas upp för Wikisource brukar vara PD-old, alltså tillräckligt gammalt för att upphovsrätten har löpt ut, och då blir licens en icke-fråga eftersom all licensgivning bygger på upphovsrätten. Enklast är att titta på något snarlikt verk som redan är uppladdat och göra likadant. Vad är det du tänker ladda upp? --LA2 23 april 2010 kl. 10.36 (CEST)

Jag tänker ladda upp bland annat arbetarvärnet från början av 30talet och skriva över det i text. Sen har jag även "antifascistern" och "antifascistisk aktion" från början av 30talet också. och nåt som heter "röd front"... alla från början av trettiotalet. Herr X 23 april 2010 kl. 15.58 (CEST)

Om de är fria beror ju på om skribenterna har varit döda minst 70 år (senast 31/12 1939, som jag förstått det), såvida det är signerade texter (vad som gäller osignerade texter vet andra, men inte jag. Se denna diskussion (som jag fattar som att 70 år från publ gäller i sverige, men 1925 på commons?). Jag lade upp ett häfte där jag var tvungen att blanka förordet skrivet av en person som dog 1967 (vill jag minnas). Det kan vara ett sätt att lösa problemet, såvida skribenterna är så kända och tydligt angivna att det går att få fram dödsdata. Hur . Taxelson 23 april 2010 kl. 16.24 (CEST)

I utgangspunktet er det 70 år som gir PD-status på Commons. Den aktuelle diskusjonen om "Folksagor" handler om noen juridiske finurligheter. V85 24 april 2010 kl. 00.09 (CEST)

För tidningar och uppslagsverk, som har många bidragslämnare, har Projekt Runeberg räknat utgivningsåret + 70 år. De svenska jurister jag frågat delar den lagtolkningen, och ingen har protesterat, men frågan är om trollen på Commons går med på detta. Det skulle ju vara absurdt galet om svenska kommunister från 1930-talet kom och stämde dig för upphovsrättsintrång. --LA2 23 april 2010 kl. 16.42 (CEST)

Blir Commons-trollen för jobbiga så finns det möjlighet till lokal uppladdning här. Prova dock Common först. -- Lavallen 23 april 2010 kl. 17.02 (CEST)

Kommunister har ju en tendens att motsätts sig det här med äganderätt också så det får vi väl hoppas att dom inte gör :) Herr X 23 april 2010 kl. 23.16 (CEST)

Jag prövar imorgon Herr X 23 april 2010 kl. 23.17 (CEST)

Även om man räknar efter publiceringsdatumet var verket inte fritt i Sverige 1/1 1996. Jag skulle avvakta utfallet av diskussionen på Wikisource:Sidor som bör raderas#Hösthorn (diktsamling) innan jag lade upp sidorna här.--Thurs 25 april 2010 kl. 00.24 (CEST)

Bot

Skulle LA2-bot kunna få bot-rättighet på sv.wikisource? Det kan behövas för olika småjobb, som just nu då vi (tyvärr) måste göra "null edits" i alla Sida:--sidorna efter att införandet av kategorisortering gått lite snett. Jag har redan gjort några sådana som "LA2". LA2-bot använder pywikipedia-ramverket och är aktiv på flera språk av Wikipedia. --LA2 24 april 2010 kl. 15.17 (CEST)

JAg skulle tillstyrka det direkt! -- Idag är det bara EnDumEn eller en Steward som kan göra detta. - Jag tror det går fortast om du försöker hitta en Steward och förklarar läget! din erfarenhet som botägare på andra projekt talar för att du borde få det direkt! -- Lavallen 24 april 2010 kl. 15.20 (CEST)

håller med!Taxelson 24 april 2010 kl. 15.22 (CEST)

Enda problemet med att dela ut boträttigheter är att kontot verkar inte finnas än. /EnDumEn 25 april 2010 kl. 00.51 (CEST)

Finns nu. --LA2 25 april 2010 kl. 01.06 (CEST)

Och nu har den botstatus. /EnDumEn 25 april 2010 kl. 12.07 (CEST)

Mallar för upphovsrätt

Jag har mer och mer upplevt att det finns ett behov av mallning av upphovsrätten på våra textsidor.

Jag har skapat {{CC-by-sa}} och {{PD-1923-70}} för ett par varianter. Det följer med en kategorisering i båda fallen. - Skulle vi kunna kategorisera udda namespace (diskussionssidor) skulle vi även kunna malla disk-sidor till sidor som blivit raderade - vilket skulle göra det enkelt att hitta raderade verisioner.

(Sidor publicerade senare än 1923-01-01 har jag inte vågat mig på att göra något för.)

Åsikter? -- Lavallen 21 maj 2010 kl. 14.12 (CEST)

Det enda jag undrar över är "geten" i CC-by-sa-mallen. Annars ser det bra ut. Sen gäller det bara att hitta någon som kan hantera alla texterna som finns här. Det är väl inte läge att börja med Författare:Okänd författare, som är vanligt förekommande bland visor och psalmer. --IP7869 21 maj 2010 kl. 17.16 (CEST)

Ang geten.

Nej, det behövs en annan formulering för "okänd författare", men vilken är jag inte bekant med... -- Lavallen 21 maj 2010 kl. 17.31 (CEST)

Tack för dagens upplysning! Alla i min kurs ville vara tjusiga djur som delfiner, leoparder och liknande. Utom en kille som sa "Jag vill var en gnu, för då slipper jag tänka och kan bara följa med hjorden. Bara existera." : )-- IP7869 21 maj 2010 kl. 21.34 (CEST)

Glömmer heller aldrig låten "I am a [ganou]" framförd av "mupparna" för en massa år sedan... -- Lavallen 21 maj 2010 kl. 22.07 (CEST)

Jo, det har väl blivit nödvändigt. Jag tycker nog att det bör räcka med att lägga dem på diskussionssidan. Nackdelen är väl att informationen blir svår att hitta för den oinvigda.--Thurs 22 maj 2010 kl. 00.08 (CEST)

Ska vi då ha ngn kategorisering i mallarna? Och i så fall, hur slår man på så att diskussionssidor går att kategorisera? -- Lavallen 22 maj 2010 kl. 08.20 (CEST)

Jag är rädd för att jag inte riktigt förstår vad du menar. Diskussionssidor har väl alltid varit möjliga att kategorisera (se exempel: Diskussion:Skolans ställning till religionsundervisningen).--Thurs 22 maj 2010 kl. 11.26 (CEST)

Märkligt, jag har försökt kategorisera diskussionssidor tidigare utan resultat. - Lavallen 22 maj 2010 kl. 11.31 (CEST)

Skall man placera en mall på varje undersida av ett större verk eller kapitelundersida av en bok? Diupwijk 11 juni 2010 kl. 13.38 (CEST)

Den här listan innehåller alla sidor, även undersidor, och försvinner inte med mindre än att de märks upp även de. Sedan kan det finnas olika villkor för olika delar av en bok, våra egentillverkade innehållsförtecknignar, är ju tex under {{CC-by-sa}} och Illustrerad Verldshistoria har olika författare för olika delar, med följd att de får olika mallning... --- Lavallen 11 juni 2010 kl. 13.53 (CEST)

Annorlunda korrektur

Lite korrektur av annorlunda slag hittar man på Sida:Illustrerad Verldshistoria band I 052.jpg. - Hjälp kan man få från mw:Extension:WikiHiero/Syntax. Jag har inte identifierat alla symboler ännu. - Något korgliknande, ett sick-sackmönster och en flygande manet? -- Lavallen 30 maj 2010 kl. 19.30 (CEST)

- helt klart ett UFO. //Kaj 1 juni 2010 kl. 09.59 (CEST)

Min musplatta är en kopia av Rosettstenen, men mest för att den är så vacker. : )--IP7869 1 juni 2010 kl. 12.32 (CEST)

Illustrerad Verldshistoria

Några förslag på vilka titlar som ska upp ur Illustrerad Verldshistoria? - Alltså vad artikeln ska heta och hur omfattande den ska vara?

Några förslag:

1. Illustrerad Verldshistoria/Egypten sida 1 - 66
2. Egypten sida 1 - 66
3. Illustrerad Verldshistoria/Egypten/Inledning sida 1 - 3
4. Egypten/Inledning sida 1 - 3

-- Lavallen 4 juni 2010 kl. 19.59 (CEST)

Du ställer två frågor samtidigt, både om hur stora kapitlen ska vara och hur de ska namnges.

Rörande namngivningen är både 2 och 4 är oacceptabla. Detta är inte den enda inledning om Egypten vi kommer att ha, om projektet ska ha någon framtid. Lägg inte ut krokben för vår egen framtid, tack.

Om fall 3: Att inveckla sig i fler än två nivåer av undersidor är tydligen vanligt på engelska Wikisource, men för mig känns det onödigt. Den sidan kommer väl automatiskt att få en upplänk till "Illustrerad Verldshistoria/Egypten" och exakt vad hade du tänkt lägga på den adressen? Jag tycker gott att man kunde använda "Illustrerad Verldshistoria/Egypten : Inledning" utan att ha snedstreck nr 2, men jag inser att kolon i sidnamn leder till en massa problem.

Rörande kapitlens storlek: Går det konsekvent att hitta en indelning i två nivåer, eller skulle några av avsnitten (exempelvis Kina/Avslutning) bli löjligt små? I det senare fallet kanske det är en fördel att nöja sig med en undernivå även om Egypten blir lite i största laget (66 sidor). --LA2 5 juni 2010 kl. 12.39 (CEST)

I band 2 handlar hela boken bara om Romarriket (i stort sett), vilket rör till det...

Det finns dock precis som i band I:s kapitel om Grekland en uppdelning om "tidehvarfv"

Innehållsförteckningarna i band 1-5 är uppladdade: I: 3-4, II: 3-4, III: 3-4, IV 3-4, V 3-4

Det här med tidehvarf rör dock till sig i band V och VI. Dessa två böcker behandlar alla tiden efter 1789 i tre varfv. Där tredje varfvet börjar i slutet av femte och fortsätter igenom band VI. Detta tredje varfv är indelat i tre "afdelningar". Även första hvarfvet i band V har två afdelningar.

Hur det ser ut kan man få ett hum om i band II där andra varfvet har två afdelningar.

Jag är ganska tvehågsen - Jag håller med om att dubbla / är olyckligt. Kapitlet om Egypten är ganska sammanhållet - men det kan man inte säga om kapitlet om Semiterna. Än värre verkar det bli längre fram... Därför tycker jag att det bästa vore om minsta enheten (i exemplet ovan "Inledning") fick en egen sida. Sedan finns det enstaka sådana minsta stycken som är mycket långa. "Litteratur och konst under tidehvarfvet 1789-1871" rymmer sidorna 417-493 i band VI.

LA2 har kört varianten "Titel (bok)" tidigare, kanske passar i detta fall: Egypten/Inledning (Illustrerad Verldshistoria) eller Egypten – Inledning (Illustrerad Verldshistoria). Nej, kolon bör vi nog undvika... -- Lavallen 5 juni 2010 kl. 13.52 (CEST)

Eller Egypten (Illustrerad Verldshistoria)/Inledning? -- Lavallen 5 juni 2010 kl. 13.55 (CEST)

De där parenteserna är inte helt lyckade, men jag fortsätter använda dem i de verk där jag nu har börjat göra det, i väntan på insikter om vad som är bäst. Min tumregel har varit att det som står först i kapitelnamnet är det man vill se när man får träff i Google. Alltså hellre "Egypten" (= vad man sökte på) än "Inledning". --LA2 6 juni 2010 kl. 02.16 (CEST)

Intetsägande styckesnamn verkar ganska ovanliga i detta fall: "Från slaget vid Mykale till och med Aristides', Pausanias' och Themistokles' sista öden", "Germanernes framträdande på historiens skådeplats", "Det byzantinska (östromerska) riket från Justinianus I:s död (565) till Arabernas uppträdande", "Slaget vid Nördlingen. Freden i Prag", "Fredrik II i Preussen och det österrikiska tronföljdskriget". Namn som "Inledning" verkar inte vara vanliga även om det finns några stycken... -- Lavallen 6 juni 2010 kl. 07.14 (CEST)

Efter att nu alla index är påbörjade (ja, det finns titelsidor och innehållsförtecknignar till alla 6 banden) så känns det mer och mer som att det skulle funka att lägga ut titlar med namnet Spaniens historia från den franska interventionen år 1823 till år 1848. - Sedan får man kanske behandla Egypten, Inledning (Illustrerad Verldshistoria) som specialfall. -- Lavallen 6 juni 2010 kl. 17.34 (CEST)

Illustrationer

Efter innehållsförteckningen kommer det en illustrationsförteckning. - Ska jag länka sidorna i vår egen fil-namnrymd, eller är det bättre att länka Commons: där det kategorierna är synliga? -- Lavallen 8 juni 2010 kl. 16.19 (CEST)

Illustrationsförteckningen i Eskimålif#ILLUSTRATIONER. länkade jag till Sida:-namnrymden. --LA2 16 juni 2010 kl. 01.49 (CEST)

Samtidighetstabell

Se här, samma händelse från 20 januari 1836 återges i två olika verk som blivit korrekturlästa här i Wikisource. Nog borde man väl kunna koppla ihop dem på något smartare sätt än genom sådana här inlägg på Mötesplatsen? Men hur? Knappast genom kategorier, väl? Vi har en kategori för 1830-talet, men inte på dagsnivå. --LA2 6 juni 2010 kl. 02.13 (CEST)

Svenska teatern : några anteckningar av Nils Personne, del 7	Post- och Inrikes Tidningar 22 januari 1836
Sida:Personne Svenska teatern 7.djvu/41	Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-22.djvu/1
En pjäs, hvaraf direktionen väntat sig mycket, var den tjugutvårige studenten, akademiske pristagaren, och nyblifne kammarjunkaren Karl Kullbergs historiska femaktsskådespel på vers "Svenskarne i Neapel", som 20 januari för första gången gick öfver scenen. Det saknar visst icke förtjänster, hvarken i versens ledighet eller språkets bildrikedom och poesi, om också befogade anmärkningar kunna riktas mot såväl plan som karaktärsteckning. [...] Drottningen och kronprinsparet öfvervoro premiären, och stora logen var fylld af författarens vänner och bekanta inom hofvet, men trots det bifall stycket rönte under de första representationerna, måste det nedläggas	INRIKES UNDERRÄTTELSER. Stockholm. H. M. Drottningen samt DD. KK. HH. Kronprinsen och Kronprinsessan behagade, förlidne Onsdag, bivista uppförandet, för första gången, å härvarande Kongl. Operan, af ett nytt större theater-stycke: Svenskarne i Neapel, skådespel på vers i 5 akter, af K. Kullberg.

Kul, jag har haft funderingar på vad man skulle kunna göra med alla dessa tidningsartiklar. - Plocka fram alla notiser som handlar om "Preussen" under ett år till en artikel kanske... - Eller skapa en projektsida som Kongostaten kanske. - Vill dock inte tappa allt för mycket fokus från mina biblar idag - så mycket att göra - så lite tid (och ork)... -- Lavallen 6 juni 2010 kl. 07.22 (CEST)

Jag har tidigare funderat på om det skulle gå att utveckla MediaWiki-tillägget DoubleWiki till att jämföra olika svenska översättningar av samma text. Skulle man göra det är steget inte långt till jämföra två godtyckliga sidor på en wiki. Nu fungerar det bara att jämföra sidor på olika språkversioner, som exempel en svensk och en engelsk version av Ave Maria. /EnDumEn 6 juni 2010 kl. 20.19 (CEST)

Fast det jag vill är inte att jämföra två givna texter, för det förutsätter att de är "givna". Jag vill att man ska hitta från den ena texten till den andra, eftersom de handlar om samma sak, trots att den ena skriver "20 januari" utan att ange året (hela kapitlet handlar om spelåret 1835-1836) och den andra skriver "förlidne Onsdag". Om jag anger geografiska koordinater med mall:coord i Wikipedia, så kan de dyka upp på en karta (hos Google), där jag har lätt att upptäcka orter i närheten. Det är något liknande jag söker, men som fungerar även för tidpunkter, personer och andra begrepp. Men kanske borde vi börja med geokoordinaterna för Kungliga Operan? --LA2 7 juni 2010 kl. 01.15 (CEST)

Jämföra två givna texter kan ändå vara intressant, när man tex jämför två översättningar av samma text, som biblarna tex. - Dock är instrumentet ovan lite trubbigt, och jag har inte begripit mig på exakt hur man ska få texter att ligga exakt bredvid varandra - har hört talas om att man ska kunna märka upp texten, men jag vet inte hur. -- Lavallen 7 juni 2010 kl. 07.06 (CEST)

Med mall coord, ser jag en karta och vilka orter som finns nära, men jag ser väl sällan vilka andra artiklar som finns? - Det har vi kategorierna till... - Jag bor i w:Lästa och jag kan se vilka artiklar som ligger "nära" genom att titta på w:Kategori:Orter i Kramfors kommun....

På samma sätt finns årtalskategorier kopplade till platser som w:Kategori:1755 i Portugal. Vi har också möjligheten att följa w:Special:Länkar hit/20 januari.-- Lavallen 7 juni 2010 kl. 07.06 (CEST)

Nu lade jag in koordinater i w:Lästa. Tyvärr är det många artiklar i svenska Wikipedia som saknar koordinater. De artiklar i engelska Wikipedia som har koordinater och ligger runt Kramfors visas på Googles karta. --LA2 7 juni 2010 kl. 09.54 (CEST)

Jo, men jag är lite putt på orterna i Wikipedia eftersom namngivningen och avgränsningarna oftast följer SCB och inte verkligheten, intresset svalnar därför ganska snabbt... - Personligen vill jag inte ha SCB-orter och "riktiga" orter i samma kategori, men det är en hel annan fråga som inte hör hemma här... Lästa är tex en riktig ort, men den erkänns inte av SCB (Ligger för nära andra SCB-orter på två håll). Frågan är om SCB-orter öht ska ha coord-mallar... -- Lavallen 7 juni 2010 kl. 10.10 (CEST)

Autopatrollers

En möjlighet som vi administratörer har, men som alla andra saknar, är möjligheten att patrullera nya sidor. Jag har sedan jag blev administratör systematiskt gjort detta, men jag måste erkänna att jag inte riktigt hänger med längre... - Det händer helt plötsligt så mycket att jag inte hinner patrullera i samma takt som det dyker upp nya sidor.

På w: patrulleras automatiskt alla nya sidor hos administratörer och tillbakarullare. En bot patrullerar sidor som skapas av ett urval användare. - Sedan kan i princip alla bekräftade användare hjälpa till med patrulleringen. -- Här finns det ingen grupp med tillbakarullare och jag känner inte att vi behöver någon sådan. - Underhålla en bot känns onödigt, då hänger systemet på en användare. Så vi vet inte hur länge en sådan funktion är vid liv. Släppa lös patrulleringen till bekräftade användare, känns inte bra det heller. - Var och varannan Wikipedian är bekräftad användare här utan att veta så mycket om hur verksamheten fungerar.

EnWS har en grupp som kallas: Autopatrollers. (Jag tillhör dem, utan att ha bett om det.) De användare som tillhör denna grupp, får sina enstaka redigeringar märkta som "patrullerade". - Övriga får ett litet utropstecken markerat i Senaste Ändringar. - Går man sedan på diffen för en sådan redigering, kan man som administratör eller medlem i den angivna gruppen "patrullera" denna redigering. Gruppen tillsätts av administratörer.

- Är det här någonting för oss? -- Lavallen 6 juni 2010 kl. 21.40 (CEST)

Det skall även finnas en patrullerings-flagg. Se exempelvis no:w:Spesial:Grupperettigheter.

Alltså vad jag menar är: man kan ge fler användare än administratörerna tillgång till patrulleringsverktyget. Diupwijk 6 juni 2010 kl. 21.58 (CEST)

Diupwijk tog bort sitt inlägg här, men det är exakt vad jag talar om ovan. På enws kan jag patrullera andras inlägg och andra slipper patrullera mina. -- Lavallen 6 juni 2010 kl. 22.06 (CEST)

w:no som Diupwijk länkar till verkar ha sin egna variant. - Man har "autopatrullerare", som blir automatiskt patrullerade, och man har "patrullerare" som dessutom kan patrullera andra (samt rulla tillbaka). Commons har också någon liknande variant - autopatrullerare behöver inte patulleras och patrullerare kan patrullera. - Där är sedan tillbakarullare en egen grupp. - På Enws kan man redan som autopatrullerare patrullera andras inlägg. - Jag tror inte vi behöver skilja på autopatrullerare och patrullerare, det funkar ändå. -- Lavallen 7 juni 2010 kl. 06.49 (CEST)

Mängden nya sidor av nykomlingar är väl iofs inte så stor att vi behöver fler som kan patrullera, varför det nog vore bättre att skapa en autopatrullerad grupp. (För som jag förstått saken måste vi skapa en ny användargrupp.) Diupwijk 7 juni 2010 kl. 12.30 (CEST)

Problemet är främst mängden sidor som genereras av andra än admins och botar. -- 98% av dem är av välkända wikisource-användare, och kan vi få bort dessa ur opatrullerade redigeringar är mycket vunnet. -- Lavallen 7 juni 2010 kl. 12.35 (CEST)

Förstår ringa av det ni diskuterar, men tydligen finns det ett problem som ni vill ha löst. "andra än admins och botar. -- 98% av dem är av välkända wikisource-användare, och kan vi få bort dessa ur opatrullerade redigeringar är mycket vunnet". Jag är ju varken admin eller bot eller patroller, men hoppas att några datorkunniga "paytrullerar" igenom lite av det jag gör. För säkerhets skull. Just nu "patrullerar" jag ju en del själv och får samtidigt lite bättre överblick på kvaliteten i psalmeriet. (Tacksam för varje uppdatering i Wikisource-Listan, som jag använder som "hittegodsavdelning"). Jag tar för givet att ni säger till om jag genererar en massa onödiga sparningar eller dylikt.--IP7869 7 juni 2010 kl. 14.18 (CEST)

Efter en titt i loggarna förstår jag nu lite mer varför Lavallen vill åstadkomma förändring, man patrullerar tydligen inte bara, som jag trodde, alla nya sidor i text-namnrymden utan även nya sidor i sid-namnrymden (korrekturläsning)? Så visst, det känns helt ok att skapa en autopatrullerad grupp. Diupwijk 7 juni 2010 kl. 20.29 (CEST)

Den här listan följer jag. Det finns just nu mer än 1500 sidor i den. (För en administratör är sidan helt gul.) Det är inte främst klotter jag vill komma åt på det här viset för det är ovanligt, utan sidor som är skyddade av upphovsrätt och sådana som är utanför projektets räckvidd, sidor på utländska språk och orginalpubliceringar samt sidor som bäst passar på Wikipedia. När IP-nummer kommer och bidrar så är det inte ovanligt med det senare, när Wikipedianer kommer så är det inte ovanligt att det är skrivet på fel språk. -- Lavallen 8 juni 2010 kl. 08.00 (CEST)

Vi vanliga dödliga ser inte vilka sidor som är patrullerade ;). Vad är nu nästa steg? Är detta något som vi kan fixa på egen hand eller måste vi lämna en bug-rapport? Diupwijk 9 juni 2010 kl. 21.46 (CEST)

Vi måste ha en bugrapport, men jag vet inte vilket extension som behövs eller hur man anmäler ngt på bugzilla, så vi får sannolikt vänta på EnDumEn... -- Lavallen 10 juni 2010 kl. 07.22 (CEST)

Nu finns Bugzilla:23935: en användargrupp med rättigheten 'autopatrol' som administratörer kan lägga till och ta bort användare ifrån. /EnDumEn 12 juni 2010 kl. 23.09 (CEST)

Den variant som implementerades verkar vara att nya egna sidor patrulleras av denna grupp och att den inte själv kan patrullera något annat. - Det är gott nog så länge. -- Lavallen 13 juni 2010 kl. 12.17 (CEST)

Jag kanske missuppfattade disussionen (rubriken var "autopatrollers", och Djupwijk skrev att en autpatrullerad grupp var helt ok). Om den nya gruppen också ska kunna patrullera andra användares nya sidor så kan jag (eller någon annan med bugzillakonto) ändra statusen för bugg 23935 till "REOPENED" och skriva att gruppen även ska ha 'patrol'-rättigheten. /EnDumEn 13 juni 2010 kl. 21.46 (CEST)

Jag tror det skulle vara bra om den möjligheten finns, sedan återstår att se om ngn kommer att patrullera. - Jag talade om "likt enWS" där man som autopatroller även kan patrullera om man vill. Skillnaden är dock att där patrullerar man redigeringar och inte sidor, vilket nog inte är nödvändigt eftersom vi inte har ngn vandalism att tala om. Det är främst inlägg av material som inte platsar här, som vi vill komma åt. -- Lavallen 14 juni 2010 kl. 09.31 (CEST)

Upphovsrätt på okända upphovsman

IP7869 har gått fram som en bärsärk med våra PD-mallar. - Vi behöver därför strax mallar för fler typer av fall...

Vi har några verk av Författare:Okänd, vad gäller för dem? - +70 från publicering för svenska lag, men amerikansk? -- Lavallen 9 juni 2010 kl. 21.12 (CEST)

Som vi allerede har sett, er amerikansk lov for verk laget utenfor USA: 95 år etter publisering, dersom verket var beskyttet 1/1-1996, uavhenging av forfatters død. Dvs. at opphavsreglene er like både for o/känd författare. Ettersom 2010-90=1920 betyr dette lite: Alt utgitt før 1923 er PD. Verk utgitt anonymt i 1923 vil bli PD 1/1 2029, verk fra 1924 1/1 2030 etc. V85 10 juni 2010 kl. 02.12 (CEST)

Enligt med det har jag nu skapat {{PD-okänd}}. Parameter 1 är publiceringsåret. -- Lavallen 10 juni 2010 kl. 07.51 (CEST)

Ovanstående gäller förresten enligt amerikanska regler, är författaren känd och han publicerade före 1923 men levde till efter 1940 så är det ändå inte fritt enligt svensk lag. -- Lavallen 10 juni 2010 kl. 07.53 (CEST)

"Bärsärken" har bara hittat ett par texter där 'okänd' kunnat ersättas med namngiven författare. Men har sökt mestadels efter namngivna och PD-säkra författare. (Typ Johan Åström nyss.) Så de som kommer att kvarstå i listan blir de med Okänd författare. Då gäller det ju att veta vilken publicering som är den äldsta/första, men det problemet är ju inte riktigt aktuellt än, då så många finns kvar av de med kända dödsår. Men visst har PD-1923 sina svagheter för gränsfallen. Vi har framtiden för oss utan arbetsbrist :)

--IP7869 10 juni 2010 kl. 08.10 (CEST)

Du behöver inte veta exakt vilken som är den första publiceringen, bara den är före 1923. - Det räcker för att bevisa att det är PD. -- Lavallen 10 juni 2010 kl. 08.16 (CEST)

Det underlättar. Jag fortsätter "beta av" listan författarvis, sen kan man ju ordna efter de gamla psalmböckerna och ta de äldsta först. Det är väl vid sådana här tillfällen man kan säga "Vi går från klarhet till klarhet". --IP7869 10 juni 2010 kl. 08.25 (CEST)

Hmm, verk med okänd upphovsman skyddas i 70 år från publicering enligt svensk upphovsrätt och därmed var verk publicerade före 1 januari 1926 fria den 1 januari 1996 och berörs därmed inte av 95 års-regeln (dvs. de är fria enligt amerikansk upphovsrätt). Gränsen borde väl därför vara 1926 och inte 1923 i mallen {{PD-okänd}}, eller har jag fått något om bakfoten? -- Simsalabim 10 juni 2010 kl. 08.27 (CEST)

Nej, det har du nog inte. Jag har tänkt på samma sak, men tror att det får ändras av någon robot framöver. Det blir ju så när man binder in årtal i mallarna och åren "flyter" --IP7869 10 juni 2010 kl. 09.01 (CEST)

Fast året 1926 är fixt (åtminstone i några år framöver) så det är nog bara att ersätta 1923 med 1926 i mallen. -- Simsalabim 10 juni 2010 kl. 09.31 (CEST)

Fixat i mall:PD-okänd! Är det 1926 som gäller för kända författare också? -- Lavallen 10 juni 2010 kl. 09.57 (CEST)

Ja, jo, men de flesta verk täcks nog ändå av {{PD-1923-70}}. De verk som tillkommer är de som publicerades 1 januari 1923 eller senare och där upphovsmannen dog innan 1 januari 1926. -- Simsalabim 10 juni 2010 kl. 10.19 (CEST)

Hänger inte med hela vägen där, är jag rädd, jag är tekniker inte jurist... :) -- Lavallen 10 juni 2010 kl. 10.33 (CEST)

Jag är inte heller någon jurist och försöker lite amatörmässigt förstå de krångliga upphovsrättsreglerna. (Denna sida tycker jag reder ut sakerna bra). Ändå är det jag skrev ovan en förenkling: Om ett verk publiceras 1923 eller senare och enligt amerikansk formalia (US formalities include the requirement that a formal notice of copyright be included in the work; registration, renewal, and deposit of copies in the Copyright Office; and the manufacture of the work in the US.) så gäller 95 års-regeln igen. Dessutom är nog frasen eller senare inte helt korrekt heller, för om verket publiceras första gången 70+ år efter upphovsmannens död så får verken 25 års upphovsrätt fr.o.m. publiceringen enligt svensk upphovsrätt. Det börjar snurra runt i huvudet :-) -- Simsalabim 10 juni 2010 kl. 10.58 (CEST)

Jag tror jag fattar, ett anonymt verk från 1924 är fritt enligt US-lag för att det var fritt i Sverige 1996. - Motsvarande verk från 1927 var inte det, och är då därför skyddad tom 1927+95=2022... - 25-öringarna är långsamma idag. -- Lavallen 10 juni 2010 kl. 13.49 (CEST)

Blir det ändrat "automatiskt" rakt igenom nu? Ska jag använda 1923-70-mallen?

--IP7869 10 juni 2010 kl. 10.25 (CEST)

Fortsätt använda mallen du, ska ngt ändras så ändrar vi i mallen, behöver mallen byta namn så inverkar det inte på det redan inskrivna. -- Lavallen 10 juni 2010 kl. 10.33 (CEST)

En lätting på andra tankar

Bäst att passa på när min ISP släpper igenom mig.

En lätting på andra tankar och texterna i den serien, är översatta av Kapten Kaos och där med allihop en Wikisource-översättning? Det hela var ju lite före min tid.

Frågar med anledning av att vi nu håller på att upphovsrättsmalla sidorna... -- Lavallen 16 juni 2010 kl. 15.12 (CEST)

Så vitt jag vet: Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2007#Finnes intresse för Jerome K. Jeromes verk på svenska?,--Thurs 16 juni 2010 kl. 20.43 (CEST)

Bara en undran: bör man på något sätt visa/uppmärksamma läsaren på att det handlar om en Wikisource-översättning? Hur gör andra språkversioner? Diupwijk 16 juni 2010 kl. 21.08 (CEST)

Vi kategoriserar som Kategori:Wikisource-översättningar. ~Diskussionssidan kommer nu att mallas som {{CC-by-sa}} för översättningen- -- Lavallen 16 juni 2010 kl. 21.14 (CEST)

Fyndiga OCR-fel

Skulle vi inte kunna få en liten rutan på 'Huvudsidan' med veckans eller dagens "Fyndiga fel"? Som redan direkt när folk kommer till src möter sådant som är kul och därtill faktiskt beror på datorerna. --IP7869 22 juni 2010 kl. 23.00 (CEST)

Jag tror inte vi lyckas samla mer en 2-3 per vecka, så huvudsidan är nog att ta i. Däremot kan nog det här avsnittet utvecklas till en egen arkivsida, ungefär motsvarande w:Wikipedia:Patenterat nonsens som har raderats. --LA2 23 juni 2010 kl. 00.58 (CEST)

Jag har skapat en sådan sida, omskärmad med "section begin/end" så man kan inkludera det senaste i princip var som helst, här eller på huvudsidan. -- Lavallen 23 juni 2010 kl. 07.42 (CEST)

Likartat fyndigt förelog OCR-programet att: "Leviterna skola lägga sina händer på 'stutarnas' hufwud" skulle ändras till 'sturarnas' istället. - Jag tror jag avstår den ändringen. :) -- Lavallen 2 juli 2010 kl. 17.37 (CEST)

Datorn försökte tolka ordet "själ", det blev lite missvisade "fjät" och det tolkades som en felstavning, och föreslog "fjärt" istället. - Avstår även denna ändring. :) -- Lavallen 8 september 2010 kl. 09.54 (CEST)

Strategic_Plan

Efter att ha läst: WMF's Strategic_Plan/Movement_Priorities börjar jag fundera på om vi aktivt bör söka efter material skrivet på "dialekter/mål". - De språk och dialekter som är svenska nära borde kunna hitta ett utrymme här, hellre än att hänvisa sådant till oldwikisource:. -- Lavallen 19 juni 2010 kl. 09.30 (CEST)

Har du hänvisat några fall till oldwikisource? Vilka då? Med all gammalstavning som redan ryms inom svenska Wikisource, tror jag vi gör tillräckligt i riktningen avvikande språk. Att leta på ännu mer udda prylar är kanske att överdriva eller misstolka ambitionen, när det i andra delar av världen finns språk med många miljoner talare som ännu är försummade. --LA2 19 juni 2010 kl. 11.43 (CEST)

Jag har inte hänvisat ngn till oldWikisource, men det är ju just på oldWikisource som ett udda språk skulle hamna, typ olika varianter på samiska.

I mitt föräldrahem fanns ngn text med Åsa-Nisse skriven på mitt modersmål, men den är inte fri... (totalt oläslig den gång jag försökte)

Jag hörde talas om att det ska finnas ngn bibelbok utgifwen på ett lokalt mål här i trakterna. (Ångermanland). Det vore kul läsning och väldigt udda, dock vet jag inte om den är fri eller vem som skulle gjort arbetet... -- Lavallen 19 juni 2010 kl. 12.12 (CEST)

Förmodligen tänker du på Nicke Sjödin som dog i fjol Libris så den översättningen blir väl fri 2080, Det är väl också ett generellt problem med texter på dialekt att det är relativt nytt fenomen så att det är inte så mycket som är fritt. Men det som finns ska i första hand läggas in här och inte på flerspråkiga ws men jag tror att materialet är för litet för att lägga upp ett stort projekt omkring det.--Thurs 19 juni 2010 kl. 13.45 (CEST)

Många egyptiska wikipedianer reagerade med ovilja när WMF inrättade en gren av Wikipedia på egyptisk arabiska. De läser dagstidningar på standardarabiska och vill hjälpa standardarabiska Wikipedia att växa, och ser på egyptisk arabiska ungefär som vi ser på värmländska. Skoj för Gustaf Fröding att skriva vers (värs? väsch?) på, men inget som används för seriös kunskapsförmedling. Kanske reagerade svenskar likadant på 1600-talet när man föreslog kunskap på svenska i stället för latin och tyska. Rudbeck menade att även vi svenskar är människor, men han sade "et nos homines" på latin. Framstående arbete med "dialekter" gjordes i vårt område på 1800-talet och resulterade i nynorska och estniska som skriftspråk. Idag har dessa språk framgångsrika grenar av Wikipedia. Att någon idag skulle upphöja östgötska eller närkingska till skriftspråk är högst osannolikt. Samiska önskar jag lycka till, men jag betvivlar att det kommer att klara sig som skriftspråk. Efter så här många år står samiska Wikipedia fortfarande och stampar. Hur ska det komma framåt? --LA2 19 juni 2010 kl. 17.23 (CEST)

WS och WP fungerar nog lite olika, WP bygger på att folk vill skriva. WS på att folk redan har skrivit. SEWP har väl fått lite spons i form av författarpengar, från WMNO och sametinget, till vissa som bidragit, men tveksamt om det hjälper SEWP i längden. -- Lavallen 19 juni 2010 kl. 18.29 (CEST)

De båda går hand i hand, vilket tydligast illustreras av hur sv.wikipedia kopierar artiklar från Nordisk familjebok, eller åtminstone hänvisar till detta gamla uppslagsverk som källa. Det finns ju inget gammalt samiskt uppslagsverk att scanna in och kopiera ifrån, så både Wikisource och Wikipedia går trögt för ett språk utan skriftlig tradition. Unga samer idag har valet att dras till lärdom och storstadsliv, där de närapå tvingas att ge upp sitt språk (att bibehålla det kräver en rejäl ansträngning, ett dubbelarbete), eller att hålla sig till traditionella yrken som slöjd och rennäring, där boklig lärdom (och intresse för encyklopedier) är av föga värde. Språk som isländska, estniska och större är framgångsrika (i Wikipedia och andra moderna ställen) eftersom de går att kombinera med boklig lärdom och modernt stadsliv. --LA2 19 juni 2010 kl. 20.07 (CEST)

Vi har här möjligheten att dokumentera språkets utveckling genom århundradena, och även hur det varierar med ort om vi hittar sådant material. Det trista är kanske, som Thurs säger, att intresset av att skriva på dialekt är en ganska modern företeelse varför sådant material sällan är fritt. Ett språk behöver ju inte vara levande för att man ska kunna skapa ett bra WS-projekt, LAWS känns som ett bra exempel då det i det språket finns mycket gott material. Att språket inte lever i egentlig mening avspeglar sig dock på LAWP som ser betydligt tamare ut. -- Lavallen 19 juni 2010 kl. 20.50 (CEST)

"Intresset av att skriva" tycks ibland existera helt oberoende av intresset att bli läst (inte bara för bloggar). Och kanske oftare ju mindre språk det handlar om. När jag ska motivera folk att skriva i Wikipedia, brukar jag framhålla att Wikipedia har många läsare. Om man vill nå ut med en förklaring om hur cykelhjälmar fungerar, så ska man skriva den i Wikipedia, för där finns läsarna. Men just detta är också bästa argumentet för att överge svenska Wikipedia och direkt skriva på engelska Wikipedia, eftersom där finns så många fler läsare. Rätt sätt att få fler skribenter till svenska (och samiska) Wikipedia kanske snarare är att dölja läsarstatistiken, så att folk inte inser hur många fler läsare de hade kunnat få genom att byta till ett större språk. Under maj 2010 hade artikeln cykelhjälm 478 läsare medan bicycle helmet hade 8151 läsare. Den isländska artikeln hjólreiðahjálmur hade 31 läsare och på samiska finns ingen artikel att läsa. --LA2 20 juni 2010 kl. 02.25 (CEST)

Tja, det förklarar alla redigeringskrig. Själv skriver jag för att lära mig själv, vad andra läser av det jag skriver intresserar mig inte ett iota. Mina asteroider kunde ha några enstaka läsare per månad och jag såg inget problem med det. Motsvarande engelska artiklar var för ofta helt uppåt väggarna faktamässigt, varför de inte intresserade mig. (I synnerhet då man blir återställd till en felaktig version lite slumpmässigt.) -- Lavallen 20 juni 2010 kl. 06.52 (CEST)

Index-formuläret

För Index:Folksagor.djvu behövs separata fält för författare 2, översättare och illustratör. För många texter och skärmar är det orimligt att ha framsidan, sidlistan och innehållsförteckningen i bredd (t.ex. Index:Östgötars minne.djvu). Både franska Wikisource och engelska Wikisource har innehållsförteckningen i en lång högerspalt, men sidlistan hamnar under titelbild och katalogfält. --LA2 19 juni 2010 kl. 17.36 (CEST)

Nu pratar vi alltså användningen av "header=1"? -- Lavallen 19 juni 2010 kl. 17.46 (CEST)

"författare2=" behövs egentligen inte, det löser "författare=" åt oss om vi skriver ett "och" emellan... - Hur man får in andra parametrar till Titel-mallen, när man använder header=1 är jag inte bekant med... -- Lavallen 19 juni 2010 kl. 17.58 (CEST)

Lite fusk kanske, men har nu fått in lite genom att "mixtra" med upphovsmannaparamtern i Index:Folksagor.djvu. -- Lavallen 19 juni 2010 kl. 18.37 (CEST)

Det är just sådant skrivande på fri hand som jag vill komma bort ifrån. Jag vill ha ett fält för varje person, så att den som fyller i fälten ska slippa skriva [[Författare: och "och". --LA2 19 juni 2010 kl. 19.57 (CEST)

JAg skulle rekomendera dig att tala med utvecklarna om vad som kan göras. Mina experment i Index-mallen gjorde mig mest bara förbryllad, fick konstiga resultat... -- Lavallen 19 juni 2010 kl. 20.41 (CEST)

Du lade till "Översättare" bara i MediaWiki:Proofreadpage js attributes. Det meddelandet styr vilka parametrar som hämtas från indexsidan till pages-taggen om man anger "header=1". För att ange vilka textfält som visas i redigeringsformuläret för indexsidor så används MediaWiki:Proofreadpage index attributes. Där innehåller varje rad namnet på en parameter, eventuellt följt av text till en etikett för textfältet och antalet rader som textfältet ska innehålla. MediaWiki:Proofreadpage index template används som mall för att visa de parametrar som matas in i textfälten. Jag ändrade tillbaks ditt test med översättare i indexmallen och lade som exempel till översättare i Index:En naturforskares resa omkring jorden.djvu.

Det går att göra motsvarande för flera författare. /EnDumEn 19 juni 2010 kl. 23.11 (CEST)

Jag missade tydligen MediaWiki:Proofreadpage index attributes, de andra två var jag på. Fick kringå java för att kunna lägga in nya parametrar i indexen. - Och det betedde sig mycket märkligt.... -- Lavallen 20 juni 2010 kl. 06.23 (CEST)

ÖVersättare-parametern kommer fortfarande inte in i titelmallen på de sidor som använder header=1... -- Lavallen 23 juni 2010 kl. 08.46 (CEST)

Det är märkligt men det tycks som om det just här inte fungerar med åäö?--Thurs 24 juni 2010 kl. 00.37 (CEST)

Nu har något blivit fel. Sidor som Östgötars minne/Inledning har inte längre någon flik som länkar till "källa", det vill säga verkets Index-sida. --LA2 28 juni 2010 kl. 04.32 (CEST)

Och ingen annan transkluderad sida heller - ja se den tekniken... -- Lavallen 28 juni 2010 kl. 09.07 (CEST)

Det berodde nog på den kända buggen att pagelist slutar fungerar på indexsidan vilket kan avhjälpas med en dummy eller nulledit. Så nu ska det fungera igen.--Thurs 28 juni 2010 kl. 10.56 (CEST)

Ja, det tycks ha inträffat samtidigt med att Index-sidan visade pagelist-taggen i stället för listan av sidor. Detta är en irriterande bug. Har den ett nummer och är det någon som arbetar på den? Att göra en null-edit hjälper tyvärr bara för stunden. Rätt som det är, inträffar buggen igen. Följer detta något mönster? --LA2 28 juni 2010 kl. 22.35 (CEST)

Nu inlagt som bug 24168. --LA2 28 juni 2010 kl. 22.53 (CEST)

Hittar inte i Bugzilla men den är tidigare rapporterad till ThomasV på Oldwikisource:Wikisource talk:ProofreadPage#One more bug =.--Thurs 28 juni 2010 kl. 23.57 (CEST)

Wikisource i media

Tidningen DISkulogen nr. 89, medlemsblad för föreningen Datorhjälp i släktforskningen (DIS), har på sidan 4 en notis om Post- och Inrikes Tidningar och möjligheten att korrekturläsa den i Wikisource. Med tanke på den tillönskade anstormningen av nybörjare (tidningen sprids i 28.000 exemplar), har jag inlett sidan med en länk till den nyskrivna sidan Wikisource:Välkommen. Den kanske är en onödig dublett till Wikisource:Vad Wikisource är, men jag tror att båda ingångarna kan behövas. Kanske borde vi även länka från Huvudsidan till någon av dem? --LA2 2 juli 2010 kl. 17.32 (CEST)

Huvudsidan är inte skyddad, så kör på! -- Lavallen 2 juli 2010 kl. 18.03 (CEST)

Mycket trevlig information! Jätteroligt.--IP7869 2 juli 2010 kl. 21.37 (CEST)

Jo, alla dessa födda/dödda, konkurser, befodringar och utnämningar är det ju människor bakom. - Människor vars namn man rimligtvis någon borde känna igen. Det finns/fanns ett fotografi där en av mina anfäder fick skaka hand med självaste Gustav V. Vad han gjort för att föräras detta vet jag inte, men det fotografiet hade en särskild plats i albumet. -- Lavallen 3 juli 2010 kl. 08.03 (CEST)

Jag tror att Wikisource får svårt att slå an hos en bredare allmänhet, till exempel släktforskare, som inte redan är övertygade wiki-användare. Mycket av hanteringen inom ProofreadPage är alltför tillkrånglat. Listan på sådana brister kan göras väldigt lång:

• Scannade bilder ska laddas upp till Commons.

Tänk efter: Det vanliga argumentet för Commons är att bilder ska lagras centralt för att komma till nytta på alla språk av Wikipedia. Men det faller ju platt här, eftersom inget annat språk av Wikisource än den svenska kommer att ha användning för den svenskspråkiga Amtmannens döttrer.djvu.

• Man måste skapa en Index-sida och lära sig namnrymderna Index: och Sida:
• Alla wiki-koder (fetstil, kursiv, rubriker) och mallar som vi använder är rejält svåra att lära sig, för den som inte är van vid Wikipedia.
• När man är på en Sida: så finns det ingen länk till den sida i huvudnamnrymden, som transkluderar texten.
• När man står inför en Sida: och första gången klickar "redigera" så finns det inga instruktioner för hur man zoomar i bilden.
• De olika färgkorderna röd-gul-grön kan man markera när man sparar, men det finns ingen förklaring av vad de betyder.
• ...

Det nuvarande systemet (ProofreadPage) har vuxit fram ovanpå MediaWiki under de senaste fyra åren. Jag tror det är dags att sitta ner och designa om stora delar av systemet, för att göra det enklare och rationellare. Hur skulle man konstruera det idag, givet de erfarenheter vi har? Vi ska ju inte kasta ut barnet med badvattnet, men det här vattnet börjar faktiskt vara rätt lortigt nu.

När man kommer med sådana förslag som jag gör nu, brukar man bemötas med oförstående. Ni som läser detta är ju vana vid det nuvarande systemet, och ser kanske inte dess brister, eller tänker att det måste nog vara så här. Men har ni själva försökt skola in nybörjare i användningen av det? Vilka reaktioner har ni i så fall mött? --LA2 3 juli 2010 kl. 08.36 (CEST)

Har full förståelse för dina synpunkter. Gjorde själv massor av misstag i början och mycket känns ibland helt tvärt mot vad man gör på Wikipedia. Många som kommer ifrån Wikipedia gör samma misstag som jag, ser efter i diffar hur andra gör och försöker efterlikna, varför jag (och andra med mig) flyttade runt på <noinclude>-tags och orsakar en del problem för IE-användare.

Kanske borde lägga in "var proofreadpage_show_headers=true;" som standard, vilket jag nu har i min personliga monobook.js. - Då är det mer intuitivt vad man ska göra istället för dessa noinclude-misstag.

Strulfaktorn är också anledningen till att jag begärde att få bli admin här, man behöver kunna återställa sina misstag lite smidigt som frekvent användare, för misstag blir det ofta.

I övrigt så brukar jag inte vara så mycket mentor för nybörjare, kommer bara med råd och rättar när man ser att det blir uppenbart fel, annars lär sig de flesta av sig själva när de fått experimentera en stund. - De som är skickliga på datorer brukar vara mer insatta än mej, även när de kommer nya till ProofRead-paketet. Simsalabim är ett tydligt bevis för det.

Och hur man scrollar? - Ja, jag svär fortfarande åt det nya systemet ganska ofta. -- Lavallen 3 juli 2010 kl. 09.55 (CEST)

En annan anledning till att vi föredrar att ha central uppladdning är förresten att vi inte orkar med fil-administreringen här fullt ut. Det är krångligt på Commons, men jag har sällan sett några invändningar, när rena böcker eller textsidor läggs upp på Commons:. Det intresserar inte copyright-trollen där i så hög grad. Jag har tex aldrig fått en enda bot-meddelande på min disk där, trots att jag är pappa till över 2000 filer. Det beror inte på att jag kan Commons:, för det gör jag inte. -- Lavallen 3 juli 2010 kl. 10.00 (CEST)

En knapp jag vill ha är en som leder mig direkt från Sida och kanske i förekommande fall från Index-namnrymden direkt till Fil-namnrymden. - Idag finns det länkar åt andra hållet, från fil till index, se Fil:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu tex. Den flik (monobook) som heter "bild" i sidanamnrydmen leder till url: upload.wikimedia. etc. Jag vill komma direkt till Filnamnrymden istället. -- Lavallen 3 juli 2010 kl. 10.57 (CEST)

Wiki-sidor har två representationer, en i redigeringsläge och en annan i visningsläge. Detsamma gäller HTML-webbsidor i allmänhet: Man kan redigera HTML-koden eller man kan titta på den färdiga webbsidan i en webbläsare. Detta påminner om tidiga ordbehandlare på 1970- och 1980-talet. Men under 1980-talet kom persondatorn (framför allt Macintosh 1984) och WYSIWYG-ordbehandlaren (What you see is what you get) där man såg kursivstil, fetstil, rubriker och annat på skärmen som de skulle se ut i färdigt skick samtidigt som man redigerade. Som känt är, har Wikipedia fortfarande inte något stöd för WYSIWYG-redigering, trots önskemål om detta i många år. Wikisource lider av samma problem i kvadrat. Här har vi en bok som finns på papper, som digitala bilder, som rå OCR-text, som korrekturläst OCR-text med wiki-markeringar och slutligen som färdig webbsida. Vi tvingas till allehanda krumbukter för att hoppa mellan namnrymder som Fil: och Sida: innan vi kommer fram till resultatet, och var och en av dessa representationer har en egen redigera-länk som leder till olika saker. Redigera fil-sidan gör att man kan ändra metadata för bilden eller ladda upp en nyscannad version av boksidan. Redigera i Sida:-namnrymden gör att man kan korrekturläsa OCR-texten. Redigera i huvudnamnrymden gör att man kan ändra olika koder för transkludering. Försök förklara detta för en nybörjare! Det är ingen liten utmaning. En bra korrekturläsare har ögon för stavfel och är intresserad av ämnet som boken handlar om. Att samma person ska vara civilingenjör i datateknik och jonglera med namnrymder och mallar, är alldeles för mycket begärt. Det begränsar alltför starkt vårt urval när vi ska rekrytera fler medhjälpare. Jag tror man måste slå ihop de tre representationerna (fil, sida, transkludering) till en och enbart tala om boksidor. Då börjar det hela bli begriplligt. Men att bygga ett fungerande system för detta är ingen liten sak. --LA2 3 juli 2010 kl. 11.20 (CEST)

Samtidigt så finns det personer som använder LaTeX hellre än Microsoft Office eller motsvarande, när de ska skriva mer än triviliteter. Själv tillhör jag denna kategori. - I dessa personers sinne är WYSIWYG ett steg tillbaka, inte framåt. Så, det finns mer än en sorts användare... -- Lavallen 3 juli 2010 kl. 12.02 (CEST)

Jag har aldrig sagt att du och jag inte finns. Men hur många av de 28.000 läsarna av Diskulogen tror du är av vår typ? Lyckas vi värva mer än en ny medhjälpare? Jag tror många vänder i dörren för att det här verkar för krångligt. Men din kommentar är begriplig. Som man ropar i skogen, får man svar. Om jag frågar befintliga användare, som ju per definition redan kommit över tröskeln, så är det troligt att de vill behålla allt vid det gamla och invanda. --LA2 3 juli 2010 kl. 13.37 (CEST)

Min bättre hälft tillhör Diskulogens målgrupp (men inte prenumerant), så jag är med på vad du menar. Hon föredrar att skriva av en textsida själv vid sin dator och mejlar sedan mig den. - Så det finns absolut en tröskel!

Det kanske är lättare att locka nybörjare till den del av Wikisource som inte innehåller några faksimiler alls. >80% av våra texter är idag fortfarande utan faksimiler. - Sedan kanske vi kan locka över dem till korrläsning. (dews tillåter iofs inte nya texter som inte har stöd i faksimiler, så man undrar hur de klarar rekryteringen.) Lavallen 3 juli 2010 kl. 13.58 (CEST)

Jag gjorde idag ett inlägg på wikisource-l där jag föreslog att vi skulle börja katalogisera nybörjarsvårigheter, för att längre fram kunna förbättra eller bygga om systemet. I en uppföljare pekar jag ut vådan av att fråga befintliga användare, eftersom de ju redan är vana vid det existerande systemet. Och under maj 2010 var vi bara 11 stycken som gjorde 25 eller fler redigeringar: Jag, IP7869, Lavallen, Thurs och 7 till. Det är en rätt liten gemenskap, som behöver bli mycket större. Och då är vi ändå dubbelt så många som de 4-5 personer som var aktiva 2009. --LA2 3 juli 2010 kl. 22.18 (CEST)

ProofreadPage Statistics

Sidan på oldwikisource:Wikisource:ProofreadPage Statistics har fått ny design. De grafiska presentationerna har fått ett rejält lyft. Ta gärna en titt!

Man blir nyfiken på om det finns något att lära av de grafer som finns. plws och nows har minskat sina totala antal texter som inte är gjorda med trankludering. - Beror detta på att man lagt upp befintliga texter för korrekturläsning eller beror det på att en massa texter raderats?

Se tex plws, nows och caws. -- Lavallen 3 juli 2010 kl. 14.08 (CEST)

Norska ws hade tidigare sidor som korrekturlästs mot faksimiler i huvudnamnrymden. När dessa lades in i sidnamnrymden när tillägget aktiverades så försvann det synbarligen en del sidor därifrån, vilket kan förklara en del av tappet. Annars förklaras det nog bäst med att de och de övriga har använt sig av Match/Split-funktionen för att backa upp tidigare inlagda texter med faksimiler.--Thurs 3 juli 2010 kl. 21.56 (CEST)

Svaret er nok så kjedelig ja: Ettersom vi har fått ProofreadPage, så er vi begynt å flytte tekster over fra hovednavnerommet til side:-navnerommet, men det går langsomt. Med Nasjonalbiblioteket, har vi jo fått tilgang til en stor mengde verker som er skannede, som vi da kan matche med tekst som allerede ligger inne. Et stort fall i antallet "nakne" sider, var da en serie med enkeltsider ble flyttet fra hovednavnerommet til side:-navnerommet. Men, jeg synes vi gjør det godt: Vi er den Wikisource som har høyest andel sider med transklusjon — over 55%. :-) V85 8 juli 2010 kl. 01.55 (CEST)

Av de översta 30 volymerna på Special:IndexPages är 24 helt korrekturlästa. Mycket återstår att validera (från gul till grön), men åtminstone vad gäller korrekturläsning i första rundan (från röd till gul) så har vi nu många avklarade böcker, inte bara påbörjade projekt. --LA2 17 juli 2010 kl. 04.30 (CEST)

Två veckor senare är det fortfarande 24 av de översta 30 som är helt korrekturlästa, men inte samma. Ordningen har stuvats om lite, men proportionen är konstant. Är detta någon sorts naturlag? De ej korrekturlästa sidorna utgör just nu 65,9 % av samtliga scannade sidor (12.431 av 18.862). Den andelen har sjunkit något, men är tämligen konstant med tanke på att antalet sidor ökar starkt. --LA2 31 juli 2010 kl. 05.58 (CEST)

Det hade varit intressant om sorteringen utgått från något annat än poängsystemet. Som det är idag så är ju Post och Inrikes Tidningar dömda att aldrig komma särskilt högt i denna ranking. -- Lavallen 31 juli 2010 kl. 08.44 (CEST)

Alla mått har sina brister. Kanske kan vi längre fram hitta på något sätt att räkna samman alla delarna av ett större verk. Det gäller ju både de tre delarna av Fjellstedts Bibel och de olika numren av Posttidningen. Men måtten är användbara trots sina kända brister. --LA2 2 augusti 2010 kl. 15.04 (CEST)

Den internationella korrekturläsarligan, där korrekturlästa sidor ger 1 poäng och validerade sidor 2 poäng, leds av franska (199163 p), tyska (148746 p) och engelska Wikisource (103750 p). Därefter kommer ett stort gap och på fjärde plats kommer italienska (8791 p). I förrgår låg svenska Wikisource på femte plats efter att nyss ha gått förbi spanska. Men strax efter gick polska Wikisource också förbi spanska och nu har de (8039 p) även gått förbi svenska (7917 p), så vi är nedpetade till sjätte platsen. Det skiljer inte många poäng mellan språken i denna klunga, som även omfattar norska (6518 p) och armeniska (hy.wikisource med 5427 p). Men både spanska (7502 p) och armeniska Wikisource verkar ha avstannat. Glädjande är att danska Wikisource har börjat klättra, från 446 poäng förra veckan till 766 idag. De ligger nu på 15:e plats, strax bakom kroatiska (903 p) och portugisiska (1017 p). --LA2 2 augusti 2010 kl. 15.04 (CEST)

Och nu har danska Wikisource avancerat till 13:e plats, men har sedan lång väg till 12:e och 11:e. --LA2 7 augusti 2010 kl. 05.19 (CEST)

Och nu har spanska (8551 p) åter gått förbi svenska (8496 p), så vi är nedpetade till sjunde plats. Det är kanske naturligt, men vi har varit uppe på femte plats en gång. Norska (7112 p) går framåt, men hotar oss inte än. --LA2 19 augusti 2010 kl. 07.28 (CEST)

Åtminstone polackerna har väl "fuskat" lite genom att lägga upp material för korrekturläsning som redan funnits publicerat på pl:WS. Det är en billig väg att få poäng. Vi har lite sådant material i form av 1695 års psalmbok. Personligen är jag tveksam när jag idag jobbar så mycket med texter från mitten och slutet av 1800-talet, man blir "fast" i det språkbruk som är typiskt för årtiondet och huvet blir en soppa om man ska hoppa mellan årtiondena. -- Lavallen 19 augusti 2010 kl. 08.36 (CEST)

Lista över Wikisource-projekt

Jag har bara blickat in här några gånger och kanske kan jag tänka mig att hjälpa till med texter här. Projektet "Post- och Inrikes Tidningar" tipsades det om i en släktforskartidning (Diskulogen #89) jag prenumerar på och jag blev därför nyfiken på Wikisource.

Min fråga gäller om det finns någon sida som listar de projekt som finns här? Jag ser att alla som jag ser som projekt inte listas med projektnamnsrymden. Projekt som jag ser det är litteratur som arbetas med. När det är klart räknas det inte längre som ett projekt som jag ser det. "Post- och Inrikes Tidningar" är just ett sådant projekt som jag ser det.

Oavsett hur man ser på saken (och jag räknar med att det finns en policy omkring detta) skulle jag själv uppskatta en lista för att underlätta nya medarbetares möjlighet att hitta intressanta sidor där de kan hjälpa till. Finns en sådan lista (kunde inte hitta någon) eller skulle den vara önskvärd? Pjotr'k 5 juli 2010 kl. 20.38 (CEST)

Aldrig fel med en sådan lista, men frågan är vad som är ett projekt. Du har redan hittat Wikisource:Tidningar som beskriver hur tidningar kan/bör läggas upp. Wikisource:Projekt Kongostaten sammanställer idag tidningsartiklar med anknytning till i synnerhet Kongostaten. Wikisource:Projekt Bibelöversättningar är en sida som beskriver vilka bibelöversättningar som finns här och hur arbetet med dem lagts upp. Dock finns det inte projektsidor för allting. Många användare har varit och några är fortfarande intresserade av Psalmer. Mest aktiv med detta idag är IP7869.

Minata kommer hit med jämna mellanrum och bidrar med Skillingtryck, någon projektsida finns nog inte där heller.

RalphEng jobbar med Dikter, idag främst av Elias Sehlstedt.

Det finns ett stort antal korrekturläsningsvolymer. Se Kategori:Index. Varje Index (eller grupp av Index) kan betraktas som ett projekt. Ett fåtal av dessa volymer är färdiga, flera är inte påbörjade. Mycket arbete återstår.

Så många policies finns inte här. Det är därför inte lika stökigt som Wikipedia som tom har detaljerade regler om huruvida man ska omtala ngn med hon eller han. Upphovsrätten är det viktigaste och vad som ryms inom Wikisource är en annan viktig regel. En form av Stilguide finns det nog, men jag tror inte den är nedskriven i detalj. Mall:Titel eller motsvarande ska finnas på alla sidor, utom våra omdirigeringar förstås. -- Lavallen 6 juli 2010 kl. 08.49 (CEST)

Din sammanfattning var mycket bra så jag snodde innehållet och skapade en projekthuvudsida på Wikisource:Projekt. Tack för ditt fullödiga svar! Pjotr'k 6 juli 2010 kl. 19.18 (CEST)

Jag tog bort kontaktpersonerna på de mer "inofficiella" projekterna. Om någon ska stå som kontaktperson på en projektsida är det nog bäst att fråga användaren först eller om någon anmäler sig frivilligt.--Thurs 9 juli 2010 kl. 16.24 (CEST)

Två bra sidor är Special:Senaste ändringar och Special:IndexPages. --LA2 10 juli 2010 kl. 11.11 (CEST)

Tidning resp artikel

Nu har jag m. fl. gått igenom väldigt många av de artiklar som saknar information om upphovsrättslig status. Vi har ju många mallar att välja mellan, men jag fastnar i att det är skillnad mellan att ha index för en hel tidning respektive en enskild artikel. Jag har lyft fram någon artikel där PD-texten säger att det rör sig om en SVENSK författning, men det är en finsk författningsliknande text på svenska. Kanske ska ordet 'svensk' inte stå med i mallen? De artiklar jag hoppat över är sådana jag sätter ?-tecken för hur lämpliga de olika mallarna är. I kvällens redigeringar av mig finns flera som jag är tveksam till i viss mån. Är fredsfördrag = författning? Är FN-deklarationer, ratificerade av Sverige, = svenska författningar? Vad har vi beslutat om yngre svenska lagar? Vilka författare står ansvaringa för alla texterna om de framstående svenska teknikerna? Är patentbesluten = "författning".

Eftersom det är "gamla försyndelser" som hänger så får vi beta av dem efterhand. Men självklart bör det krävas att upphovsrättsliga frågor kan avgöras och noteras relativt i relativt nära anslutning till att en ny text läggs upp här. Det känns lite märkligt att "kategorisera" det upphovsrättsliga förhållandet för verk jag inte alls har någon del i publiceringen av. Psalmböcker och Biblar, som engarerar mig, har faktiskt inte status av "författning". Så vad ska de ges för PD-status? Karl XII:e Bibel är ju knappast hans "författning". Lika lite som de officiellt, av Svenska kyrkan eller Staten, utgivna psalmböckerna kan anses som "privata" utgivningar. Svedbergs 1695:a är ju inte hans!! Lika lite som 1819 är Wallins. Vem är egentligen ansvarig utgivare? Kungen? Kyrkan? Psalmförfattaren? Samlingsverk av detta slag har vi ju också för folkmelodier, skillingtryck och folksagor. Vad göra???--IP7869 9 juli 2010 kl. 22.31 (CEST)

• För alla verk som har okänd upphovsman eller en grupp anonyma upphovsmän kan Mall:PD-okänd användas oavsett om det är en tidning, bibel eller psalmbok, tidningsartiklar eller psalmer. Sedan finns några specialmallar för tidningsartiklar och de olika biblarna men i princip är det ingen skillnad.
• Fredsfördrag är i sin form ett offentligt brev från de signerande potentaterna och utgör därför ett uttalande och kan kategoriseras med mallen {{PD-SE-GOV}} som gäller offentliga uttalanden och myndighetsbeslut även patentansökningar kan anföras till den kategorin
• FN-deklarationer anses vara fria i original, {{PD-FN}} saknas dock ännu. Översättningarna är i de flesta fall den officiella svenska och täcks av {{PD-SE-GOV}}.
• Som mall PD-SE-GOV är skriven kan den inte användas för andra staters dokument så finska och norska dokument får du nog avvakta ett tag med men jag tror att det finns liknande skrivningar i deras upphovsrättslagar.--Thurs 10 juli 2010 kl. 00.29 (CEST)

Skulle det bli någon förlust om ordet "svensk" tas bort ur mallen {{PD-författning}}? Är läsare på svenska src, så är ju texterna på svenska men ursprunget behöver ju inte vara svenskt i den mening vi har idag. Den svenska psalmboken på Rügen var på tyska även då Rügen var svenskt. 1536:an gällde inte i landskapen Skåne och Blekinge, som var danska områden med danska psalmböcker till 1658. Svedbergs 1694 godkändes av Konungen, men underkändes av Svedbergs kollegor bland biskoparna och "Svedbergs" 1695:an kom, återigen godkänd av Konungen över Sverige, Norge och Finland. Behövs 'SE' i mallen? --IP7869 10 juli 2010 kl. 04.53 (CEST)

Ja, vi behöver ha med ordet 'svensk'. Detta främst för att hindra användning av den mallen om någon skulle lägga in författningar från "Långbortistan", ett potientiellt land vars författningar inte är fria att återpublicera för komersiellt ändamål.

I en diskussion på Commons, om huruvida Königsberg ligger i Tyskland, Ryssland eller Preussen, så var det en användare som yttrade sig som så "att vi på Commons har kommit fram till att vi ska förbjuda krig", ett ställningstagande jag tycker vi kan ta här med.

Skämt åtsido, ett dokument från 1695 är fritt oavsett vilken juridiktion det låg under vid den aktuella tidpunkten. Vi behöver inte i detalj dissikera dylika fall. Det vi behöver är fler mallar för sådana fall.

Patenten har även diskuterats på Commons. Texten är sannolikt ett "yttrande av svensk myndighet" och därmed fri, men den formuleringen gör inte illustrationera fria per automatik. Vi behöver fundera ytterligare där. Är patentinnehavaren död sedan 70 år är det tveklöst fritt ur alla aspekter. -- 188.120.167.104 10 juli 2010 kl. 10.08 (CEST) (Lavallen tillfälligt åter från en wikipaus)

Den/Det

Böcker i biblan som börjar med ordet: Den och Det brukar sorteras på det följande ordet. - Jag kan inte se att vi konsekvent gjort så här. - Är det något vi bör göra? -- Lavallen 12 juli 2010 kl. 16.16 (CEST)

Mycket här är dock inte boktitlar utan enskilda dikt- och sångtitlar och i alfabetiska register i t ex sångböcker är det vanligare att sortera på hela titeln. Så jag tycker inte vi ska ta bort den/det ur sorteringen.--Thurs 12 juli 2010 kl. 21.25 (CEST)

Erfarenheter från franska samarbetet

Nyligen tillkännagavs ett samarbete mellan Wikimedia France och Bibliotheque nationale de France (BnF), varigenom 1416 digitaliserade böcker skulle göras tillgängliga för korrekturläsning inom franska Wikisource. Nu börjar erfarenheterna och kommentarerna att dyka upp, först på fr:Wikisource:Scriptorium#Qualité des documents de la BNF, där Yann skriver att 359 av de 1416 böckerna (25%) saknade OCR-text och att många av de inscannade bilderna höll låg kvalitet. Några verk i flera volymer saknade en av volymerna. Det här är ju en intressant lärdom och det ska bli intressant att följa hur samarbetet utvecklar sig. Tänk om BnF skärper sig och höjer sin kvalitet, då vore ju mycket vunnet. Vi kan dra paralleller till den usla OCR-kvaliteten på svenska böcker från norska Nasjonalbiblioteket. Kan vi få dem att bättra sig? --LA2 20 juli 2010 kl. 04.10 (CEST)

Vet inte om det är mödan värt att få Nasjonalbiblioteket att bättra sig. Deras målgrupp är och förblir ju norskspråkiga och deras mål borde därför vara att främst få till en bra norsk OCR.

Istället kanske det är dags att försöka snacka in sig hos KB mfl. (En länk som jag fått av Simsalabim.) -- Lavallen 20 juli 2010 kl. 08.53 (CEST)

Ytterligare ställen som BnF-samarbetet diskuteras är commons:Commons:Batch uploading/Bibliothèque Nationale de France och fr:Wikisource:Dialogue BnF/Liste de textes fournis. En del av de nu omtalade problemen härrör inte från BnF (källan), utan från konverteringen till Djvu-formatet som utförts (oskickligt) av wiki-folk före uppladdningen. För en fungerande dialog med en utomstående partner (BnF.fr, KB.se eller NB.no) är det givetvis avgörande att man ger rätt kritik till rätt aktör. --LA2 20 juli 2010 kl. 16.19 (CEST)

Som ett möjligt svensk-franskt samarbetsprojekt lade jag upp Berzelius brev, som består av 14 delar varav de första sju på franska och de senare på svenska. De har scannats av Gallica, men ingår inte bland de 1400 texter som formellt ingår i samarbetet med Wikimedia Frances. --LA2 21 juli 2010 kl. 22.34 (CEST)

Nu finns del 1-7 på franska Wikisource och vi länkar till varandra. --LA2 22 juli 2010 kl. 15.35 (CEST)

C'est tres bon! -- Lavallen 22 juli 2010 kl. 16.47 (CEST)

Våra grannar i väst!

Danska Wikisource har kommit igång på allvar med korrekturläsningen. Namnrymder är skapade och den användare som intresserat sig mest för detta är nu tillfällig administratör. -- Lavallen 22 juli 2010 kl. 16.49 (CEST)

Wikisource:Mallar för upphovsrätt

Jag har satt upp Wikisource:Mallar för upphovsrätt som stöd för arbetet med att malla upp våra texter. -- Lavallen 28 juli 2010 kl. 10.32 (CEST)

Undersökning

Jag läser Mittuniversitetets kurs "Informatik A, Wikipedia - Författande, trovärdighet och teknik" som sommarkurs, och i kursen ingår att göra en mindre undersökning med Wikipedia som ämne. Utifrån personliga erfarenheter och lite nyfikenhet tänkte jag undersöka relationen mellan Wikipedia och de andra projekten. Den som är intresserad av att vara med kan ta sig en funderare på följande frågor och skicka ett svar via e-post till mig (ju utförligare ju bättre):

• Hur ser du på relationen mellan Wikipedia och Wikisource?
• Hur ser du på relationen mellan Wikipedia och de andra projekten?
• Hur ser du på relationen mellan Wikimedias projekt i allmänhet?

När man skickat in sina åsikter kan man vara med i en öppen diskussion kring frågorna på Wikiversitetet, diskussionen är öppen för alla, oavsett om man skickat in något eller inte. Vill man veta mer om undersökningen eller se hur rapporten växer fram kan man gå till http://beta.wikiversity.org/wiki/Syskonkärlek_i_Wikimediafamiljen%3F //Kaj 28 juli 2010 kl. 16.40 (CEST) (a.k.a. m0kasc0501)

Forskare ska undersöka Googles skandinaviska böcker

Två amerikanska forskare, Peter Leonard från University of Washington (Seattle) och Timothy Tangherlini från UCLA (Los Angeles), har fått ett stipendium från Google för att analysera de 160.000 böcker på danska, norska och svenska som Google har hunnit scanna hittills. Läs mer om detta hos Department of Scandinavian Studies, University of Washington, Googles pressmeddelande, Inside Higher Ed, Associated Press, UW University Week och Seattle Times. Eftersom Google (ännu) inte samarbetar med något skandinaviskt bibliotek, är dessa 160.000 skandinaviska böcker sådana som finns vid amerikanska och brittiska bibliotek. Som jämförelse har Projekt Runeberg 1700 scannade volymer och danska+norska+svenska Wikisource tillsammans 300 index-sidor till scannade böcker. --LA2 30 juli 2010 kl. 22.49 (CEST)

Egenartad avstavning av ck

Under korrekturläsningen av "Jakob" stötte jag för första gången på en egenartad avstavning av 'ck' i 'mycket' med två 'k', alltså i 'myk-' och 'ket'. Den avstavningsprincipen tycks också vara genomgående i den volymen. Har någon annan stött på det avstavningssättet någon annanstans eller är det speciellt för den volymen?--Thurs 4 augusti 2010 kl. 23.49 (CEST)

Aldrig sett! -- Lavallen 5 augusti 2010 kl. 07.56 (CEST)

I tyskan har jag sett samma avstavning. Exempelvis "backen" avstavat som "bak-ken". -- Simsalabim 5 augusti 2010 kl. 10.38 (CEST)

Ja, det verkar troligt att en påverkan från tyska avstavningsregler skulle kunna vara orsaken.--Thurs 5 augusti 2010 kl. 20.10 (CEST)

Boken använder också tyska citationstecken.--Thurs 9 augusti 2010 kl. 15.03 (CEST)

TV-tablåer

Vi har ett tiotal sidor med TV-tablåer som TV-program 1993-10-03. Dessa saknar licens och källa. De kan naturligtvis inte vara PD-old, så av vilken anledning anses de kunna ligga här? Ligger de över huvud taget inom Wikisources område som det ser ut idag?--Thurs 9 augusti 2010 kl. 15.20 (CEST)

Kortare rader, som bara har klockslag och programtitel (se t.ex. MTV) kan inte omfattas av upphovsrätt. Däremot kan TV-tablån omfattas av katalogskyddet i upphovsrättslagen, men detta löper ut redan då 15 år har passerat efter första publiceringen, vilket alltså skedde i slutet av 2008 (1993 + 15). Jag känner inte till hur långa raderna (beskrivningen av ett programinslag) måste vara innan de utgör ett litterärt verk i upphovsrättslagens mening, men om de håller ett standardiserat, tabelliknande format så är det bara en katalog. De enskilda raderna kan jämföra med w:Per Olof Sundman#Bibliografi eller w:Born to Run#Låtlista och vi drar oss ju inte för att återge hela titeln med undertitel för böcker och skivor eller låtarnas längd i minuter. Däremot kopierar vi inte omslagsbilder eller baksidestexter för böcker och skivor.

Sedan kan man säkert ifrågasätta hur vi bäst borde återge radio- och TV-tablåer. På sidan w:Radioåret 1925 gjorde jag ett försök med tablån för första dagen som Radiotjänst sände. Men klarhet i den frågan får vi nog bara genom att prova. --LA2 9 augusti 2010 kl. 16.25 (CEST)

En sida som TV-program SVT1 1979-01-24 känns ganska trivial och borde inte kunna betraktas som ett litterärt verk, men den från 1993 ovan börjar kännas tveksam. Men min erfarenhet av upphovsrätt är begränsad. -- Lavallen 9 augusti 2010 kl. 16.39 (CEST)

Nu finns en mall {{PD-katalog}} för den här typen av texter. Håller dock med om att de längre beskrivningarna 1993 är något tveksamma. De börjar närma sig sådana baksidestexter som regelmässigt raderas som copyvio om de läggs in i Wikipedia.--Thurs 9 augusti 2010 kl. 18.43 (CEST)

Vilka kanaler handlar det om? Kan vi få SVT eller åtminstone UR att CC-licensiera sina "baksidestexter" för program äldre än 15 år? --LA2 9 augusti 2010 kl. 19.55 (CEST)

TV-program 1993-10-03 borde vi kunna splitta, så hamnar den ganska tydligt inom katalog-kriteriet. -- Lavallen 9 augusti 2010 kl. 20.26 (CEST)

Vad säger förresten lagen i Florida om skrivet material utan verkshöjd? -- Lavallen 9 augusti 2010 kl. 21.00 (CEST)

Jag vet inte om gränsdragningen mellan verkshöjd och icke-verkshöjd skiljer sig åt. Förmodligen är det likadant: boktitlar är fria, men baksidestexter är skyddade. När det gäller det 15-åriga katalogskyddet, så saknar väl USA fortfarande sådan lagstiftning, men det har varit på förslag att införas. --LA2 9 augusti 2010 kl. 21.15 (CEST)

Det verkar vara de flesta kanaler från olika bolag som sände över Sverige vid den tidpunkten, förmodligen hämtad från någon tidnings TV-sida. Att få något eller några bolag att släppa äldre programtablåer fria verkar inte otänkbart, men finns detta material, jag antar att de skickade ut det i något slags cirkulär, åtkomligt för oss. Tar man det från en tidning vet man inte säkert vad dess redaktion kan ha lagt till.--Thurs 10 augusti 2010 kl. 00.29 (CEST)

Ett annorlunda utseende

Efter diskussioner på wikitech-l snickrade Magnus Manske ihop en demo för ett annorlunda sätt att visa Wikisource. Det är ju samma innehåll och struktur som idag, bara en annan presentation. Att det är långsamt ska man nog inte fästa för stort avseende vid, det är ju bara ett provskott. --LA2 15 augusti 2010 kl. 07.44 (CEST)

Tja, efter 5 minuter vill jag nog ha ngt mer än en rubrik och en röd ruta där det står "Loading"...

Men jag har iofs haft mycket ISP-strul och är på G att byta. -- Lavallen 15 augusti 2010 kl. 08.09 (CEST)

Namn på filer och kategorier

Vi har några delar av Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) handlingar här, men redan de 3-4 delar som finns har getts helt olika namn:

• KVA_handl_1741_1742_vol_2_3
• KVA_vol_15
• Kungl_Svenska_vetenskapsakademiens_handlingar_vol_XVI

Det är ju ofta Google som scannat, någon har kopierat till Internet Archive, sedan till Commons där både filnamn och kategorier ska väljas, sedan en Index-sida med Commons-filnamnet och slutligen en sida i artikelnamnrymden på Wikisource. I denna "visklek" kan felaktigheter och missförstånd uppstå i varje led. I synnerhet gör Google fel när de sätter titeln, speciellt missar de årtalet när det gäller tidskrifter.

Jag rekommenderar att man alltid börjar i Wikipedia. Se till att författaren (om det är en monografi) eller tidskriften har en artikel där. Artikeln bör då ha ett rättstavat och väl valt namn. I fallet KVA heter artikeln Vetenskapsakademiens Handlingar. Kanske borde artikeln i stället ha litet H eller heta som i Libris 8257935 , "Kungl. Svenska vetenskapsakademiens handlingar". (Märkligt nog används stort S men litet v!) Man bör se till att namngivningen av Wikipedia-artikeln är färdigdiskuterad. Genom åren har det stått olika saker på titelsidan (som framgår av innehållet i Wikipedia-artikeln), men det idag giltiga namnet är det som Wikipedia-artikeln heter. Sedan håller man fast vid den stavningen när man skapar kategorier, författarsidor och filnamn. För tidskrifter lägger man till årtalet eller datum (hellre än volym och nummer).

Jag skapade nu commons:Category:Vetenskapsakademiens handlingar med litet H. Därmed bröt jag två gånger mot min egen rekommendation. Dels borde jag ha diskuterat namngivningen först. Dels borde jag inte avvika från H/h-stavningen hos Wikipedia-artikeln. Den är en underkategori till commons:Category:Royal Swedish Academy of Sciences. De artiklar som lagts in som enskilda JPG-filer lade jag ner i underkategorierna Vetenskapsakademiens_handlingar_1755 och Vetenskapsakademiens_handlingar_1767. Sedan började jag en kartläggning av vad som finns digitaliserat, på commons:Category talk:Vetenskapsakademiens handlingar. Det visar sig att många årgångar finns dels i svartvitt från Google, dels i färg från Internet Archives samarbetspartners. --LA2 15 augusti 2010 kl. 11.59 (CEST)

Valdebatter

Valet närmar sig och jag tänkte att det kunde vara intressant att lägga upp lite texter som har med valet att göra. Den stora stötestenen är förstås upphovsrätten, men jag blev lite hoppfull när jag läste följande i upphovsrättslagen:

26 § Var och en får återge vad som muntligen eller skriftligen anförs

1. inför myndigheter,

2. i statliga eller kommunala representationer,

3. vid offentliga debatter om allmänna angelägenheter eller

4. vid offentliga utfrågningar om sådana angelägenheter.

En tolkning av punkt 3 kan vara att transkriptioner av valdebatter inte skyddas av upphovsrätten, men som en glad amatör har jag kanske varit alltför optimistisk i min läsning av lagen. Som en försöksballong har jag skrivit ner en debatt mellan Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin. Vad gäller för texter som dessa? -- Simsalabim 17 augusti 2010 kl. 19.12 (CEST)

Ingen aning. Det jag undrar är om en SVT-studio är "offentlig" i lagens mening. Det hade varit kristallklart om debatten varit i plenisalen och ganska klart om det varit i samband med en presskonferens. Här vet jag inte. Allt en rikdagsman/statsråd säger är ju inte per automatik ett uttalande av en myndighet... Och vad hade gällt om det är en debatt mellan två personer (förtroendevalskandidater) som inte redan är invalda någonstans? -- Lavallen 18 augusti 2010 kl. 07.31 (CEST)

Frågan är just hur ordet offentlig ska tolkas (i offentlig regi eller offentligt tillgänglig). Nu googlade jag i alla fall fram denna sida där det står (texten är lite till åren och 26§ hette på den tiden 24§):

Enligt 24§ upphovsrättslagen gäller att vad som muntligen

eller skriftligen anförs inför en myndighet eller i statlig

eller kommunal representation eller vid offentlig överläggning

om allmänna angelägenheter får återges utan rättighetshavarnas

samtycke. Bestämmelsen omfattar bl.a. offentliga debatter i

politiska och andra frågor som berör allmänheten oavsett yrken

eller specialintressen och är tillämplig vid exempelvis debatter

i radio eller TV.

Kanske ska jag dra iväg ett mail till svt och se hur de tolkar lagen. -- Simsalabim 18 augusti 2010 kl. 08.36 (CEST)

Kan vara en ide, jag skulle iofs tro att riksdagen är ännu bättre insatt i saken. -- Lavallen 18 augusti 2010 kl. 08.57 (CEST)

Jag kontaktade svt och det svar jag fick var att anlita en jurist. Riksdagen har säkert kompetensen att besvara frågan men jag misstänker att jag får samma svar från dem. -- Simsalabim 18 augusti 2010 kl. 12.33 (CEST)

~

Vi har iofs vår egen jur kand. -- Lavallen 18 augusti 2010 kl. 13.08 (CEST)

Självklart är det av allmänt intresse vad enskilda politiker, som ställer upp i allmänna val, säger vid offentliga debatter oavsett forum. SVT eller annat TV-bolag har möjligen bildrättigheter men kan knappast vara utgivare av vad poltikerna säger för att vinna valen. Det är politikerna själva som är "utgivare" av löften och tal, målsättningar och program. Men är det av intresse för Wikisource? risken är ju ganska stor att Wikisource kommer att dränkas av politiska anföranden från alla som ställer upp i valen i 225 kommuner, 25 landsting och till 349 riksdagsplatser. Med tanke på redigeringsmöjligheterna här och på WP, så lär vi översvämmas av enskilda politikers utspel, som sen kan varieras ju närmare valet vi kommer. Och sen ska här sittas och raderas och funderas över upphovsrätt för ovalda upphovsmän från något av landets 100-tals registrerade partier. De flesta är ju i högsta grad levande och det är är väl bara pensionärspartiernas företrädare som kan förväntas trilla av pinnarna så att våra barnbarn kan lyfta fram tal och anföranden i slutet av 2000-talet. De större etablerade partierna säljer faktiskt möjligheter till sina medlemmar och företrädare att för några 1000-lappar få ha hemsidor och bloggar hos partierna. --IP7869 18 augusti 2010 kl. 19.49 (CEST)

Min tanke är bara att ha med de betydelsefulla debatterna, säg mellan riksdagens partiledarna eller kanske bara mellan statsministern och oppositionsledaren. Någonstans går gränsen men dessa källtexter tycker jag faller inom ramen för wikisource. Om någon sedan vill ägna sig åt att transkriptera valdebatter på kommun- och landstingsnivå så kan vi ta den debatten då. Jag tror inte heller att detta skulle öppna slussporten till en massa uppladdningar från enskilda politiker, helt enkelt för att vi inte finns på deras radar (wikisource.org är rankat 4902 på Alexas Sverigelista) och de skulle tröttna fort när deras alster raderas (pga brist på relevans). -- Simsalabim 18 augusti 2010 kl. 20.59 (CEST)

Relevans har jag aldrig tidigare sett diskuteras här och jag hoppas vi kommer att slippa det. Vi raderar för brott mot upphovsrätt i USA, Sverige och Finland, brott mot PUL (integritetskränkning mot LP), brott mot POV (felaktigt återgivna texter, mycket bristfälliga källägen i vissa fall, ej kompletta texter så att det blir vinklat) eller för att det ligger utanför svenska Wikisource's intresseområde (på svenska, tidigare publicerat, ej ren statistik, ej källkod etc).

GOV-texter läggs upp i mycket stor skala på enws. Se bara en:Author:Barack Obama. Jag tror inte vi skulle kunna stoppa ngn från att lägga in hela riksdagsdebatten här om de vill, men hittills har viljan stannat vid ett urval av regeringsförklaringarna och Tobleroneaffären. -- Lavallen 19 augusti 2010 kl. 06.26 (CEST)

Ja, inte vet jag hur vi ska kunna begränsa det föreslagna till riksdagsledamöter + de som vill väljas in eller bara till partiledarinlägg. Då rör vi oss i området att det redan finns på respektive partis egna hemsidor. och "Vård-Skola-Omsorg" verkar vara det som intresserar flest väljare. Alltså rena primär- och landstingskommunala områden. Ekonomiskt är det högst relevanta områden, men knappast några betydelsefulla texter utöver på ren "insändarnivå". Väldigt många valbara politiker i år har startat grupper på fb, de har egna bloggar och twittrar. Och de har säkert delat upp sina grupper i "vänner" respektive "politiska vänner" för att kunna vara mer eller mindre personliga under valrörelsen. Så jag håller mig till att möjligen kan äldre tal vara intressanta och relevanta här. (Typ Borggårdstalet). Ingen lär glömma att några lovat sänkt skatt och avgiftsfria kommunikationer för pensionärer efter den 19 september. Varken löftesgivarna, som alla lagt till ett "men ..." eller pensionärerna. Möjligen blir det intressant för src när löftena är infriade genom riksdagens lagstiftning.--IP7869 19 augusti 2010 kl. 06.44 (CEST)

Ngt som jag tror begränsar inflödet av material hit är vad som är "tidigare publicerat". En debatt på SVT uppfyller det, men knappast en blogg, en partisite och absolut inte facebook... -- Lavallen 19 augusti 2010 kl. 06.58 (CEST)

Jo, jag uttryckte mig ogenomtänkt när jag sa "brist på relevans", frasen "ej tidigare publicerad" är ett bättre kriterium att använda och borde göra oss immuna mot problemet att "oväsentliga" källtexter laddas upp. -- Simsalabim 19 augusti 2010 kl. 08.17 (CEST)

Roat mig med att lägga upp vad jag tar för ett typiskt GOV-dokument: Budget 2011 med flerårsplan 2012-2013 för Kramfors kommun -- Lavallen 19 augusti 2010 kl. 07.32 (CEST)

Tack! Supertrist dokument t. o. m. för alla de mest politiskt engagerade i Kramfors kommun. Hur många läser statsbudgeten? Minns någon alls längre alla länststyrelsers styrelsers delbudgetar i statsbudgeten? (I mitt landsting betalades varje år 10 mkr till vård på en mottagning, byggt på en årlig redovisning av tidigare behov och utförda tjänster. 0 tjänster utförda varför beslutet blev att bevilja äskandet 10 miljoner nästa år också för att få lika mycket tjänster utförda. Det hela var så korkat att det tog 4 år innan de andra politikerna att ens trodde det. Hur länge det pågått vet jag inte. Antagligen vardagligt på alla nivåer. IP7869

Ja, det där med budgetar är ett kapitel för sig. När sista kvartalet närmar sig gäller det att tömma alla konton. Man tänjer på alla gränser för att hitta ett sätt att få sin önskelista att stämma med målbeskrivningen för konton som innehåller pengar. Risken finns ju annars att pengarna försvinner vid årsskiftet...

Jobbade statligt ett tag. Vissa perioder fick jag rulla tummarna i dagar för att vänta ut att någon kunde skriva sin signatur på en rekvisition så man fick material att arbeta med. Vad tumrullandet kostade, var det ingen som brydde sig om... -- Lavallen 19 augusti 2010 kl. 21.25 (CEST)

Bra att du övergått från Staten och gör Nytta här istället :=). --IP7869 20 augusti 2010 kl. 21.05 (CEST)

Simsalabim kan lugnt återge vad som anförts vid olika debatter under förutsättning att de är allmänna dvs att allmänheten har tillträde. Ska man vara lite elak så kan man påstå att vad politiker för fram under valdebatterna saknar originalitet och egenart och därför över huvud taget inte är skyddat eftersom anföranden och påståenden saknar "verkshöjd", vilket är förutsättning nr 1 för att få upphovsrättsligt skydd enligt 1 § Upphovsrättslagen .

///Mvh--Quadrigarius 19 augusti 2010 kl. 07.39 (CEST)

Tack för det förtydligandet. Då är den juridiska nöten åtminstone knäckt. -- Simsalabim 19 augusti 2010 kl. 08.17 (CEST)

Styckad header

När man klickar den lilla pilen <=> intill interwiki-länkarna, ställs svenska och det andra språket sida vid sida. Men parallelliteten förskjuts av att svenska headern (skapad av <pages header=1/>) styckas upp i delar med vitt mellanrum, så här. Beror detta på att vi har missat något span eller div som andra språk i sina headers? --LA2 21 augusti 2010 kl. 17.57 (CEST)

Nu bygger ju även "header=1" på Mall:Titel, man kan ju spana om det finns ngt som kan förbättras i den mallen. -- Lavallen 22 augusti 2010 kl. 08.04 (CEST)

Det beror uppenbarligen på att DoubleWiki-tillägget, som försöker lägga stycken bredvid varandra, uppfattar vissa radbrytningar i titel-mallen som nya stycken och lägger texten efter bredvid nästa stycke i den andra texten. Det är fixat för de ställen jag hittade nu. uppkommer det igen är det bara att ta bort motsvarande radbrytning i mallen.--Thurs 22 augusti 2010 kl. 23.09 (CEST)

Tack, det blev mycket bättre nu. --LA2 16 september 2010 kl. 11.56 (CEST)

Liquid Threads

Enligt en uppdatering av bugg 23220 ska nu Liquid Threads vara igång på sv.wikisource. Hur gör man? --LA2 28 augusti 2010 kl. 14.45 (CEST)

Jag, (som kör Monobook) har fått en ny rad uppe till höger "nya meddelanden (2)" vilket borde vara ett tecken på LT, klickar jag på den länken kommer jag till en förvirrande bild av Användardiskussion:Diupwijk som liknar LT. -- Lavallen 28 augusti 2010 kl. 14.59 (CEST)

Här finns kanske svaret! -- Lavallen 28 augusti 2010 kl. 15.02 (CEST)

Vad sägs om att flytta Mötesplatsen till Wikisource:Gamla Mötesplatsen för de som vill fortsätta skriva i det gamla formatet? Och sedan starta en "ny" Mötesplatsen med Liquid Threads? -- Lavallen 28 augusti 2010 kl. 17.30 (CEST)

Hellre än "gamla mötesplatsen", borde vi väl arkivera allt från 2010 på vanligt sätt. --LA2 29 augusti 2010 kl. 00.58 (CEST)

De nya namnrymderna kallas "Thread:" (90) och "Summary:" (92), motsvarigheten i udda namnrymd heter "Summary talk" på ren svenska. Om det finns en udda motsvarighet till "Thread:" har jag inte lyckats utröna. -- Lavallen 28 augusti 2010 kl. 18.55 (CEST)

Jag har så sakta börjat aktivera de sidor i diskussionsnamnrymden som enbart har en Copyright-mall, utan diskussion som behöver arkiveras. Några invändningar mot att jag fortsätter? -- Lavallen 29 augusti 2010 kl. 08.34 (CEST)

Diskussionssidor med bara copyrightmall borde vara de flesta av diskussionssidorna. Om alla ska använda Liquidthreads så är det nog enklare att ändra inställningen så liquidthreads är standard för diskussioner och låta boten "avaktivera" det där det inte ska användas. /EnDumEn 29 augusti 2010 kl. 20.37 (CEST)

Det går inte att patrullera i namespace "Tread:", det är väl inte hela världen, men varför hamnar då sidorna bland Special:Nya sidor? -- Lavallen 3 september 2010 kl. 09.06 (CEST)

Varje kommentar i en tråd är en egen sida namnrymden Thread, så den visas i listan över nya sidor. Bugzilla:23716 handlar om att det inte går att patrullera redigeringar i Thread-namnrymden genom Senaste ändringar. Om den buggen fixas så borde det också fungera att patrullera nya Threads på Nya sidor. Men för säkerhets skull bör det här problemet också rapporteras i bugzilla, eftersom patrullering av Senaste ändringar och av Nya sidor inte är exakt samma sak. /EnDumEn 4 september 2010 kl. 09.06 (CEST)

Patrullering genom SÄ måste avse när enstaka redigeringar patrulleras (likt enws), vilket inte vi gör, så vi ser inte det problemet. Vill du rapportera detta, så gör så. Jag har inget Bugzilla-konto. För er andra som inte ser detta, så är det så att det inte kommer upp någon ruta där man kan bekräfta patrullering nere i högra hörnet, vilket man (som administratör eller patrullerare) kan med alla andra nya sidor. -- Lavallen 4 september 2010 kl. 11.41 (CEST)

När man svarar på en tråd står det "Bumpa denna tråd" jämte en ruta. Vad i hela friden gör man när man Bumpar? Wiktionary hänvisar till farthinder, vilket inte gjorde mej klokare... -- Lavallen 4 september 2010 kl. 18.45 (CEST)

Från Wikipedia: "Bumpning (engelska: bumping) eller att bumpa ... kallas det när man flyttar upp ett inlägg i ett diskussionsforum så att det kommer att läsas av flera, genom att skriva nya inlägg som är tomma eller åtminstone inte tillför någonting." I detta fall bör det betyda att man kan välja att lägga tråden överst (underst?) eller låta den vara kvar där den, men exakt hur det fungerar här får man nog pröva sig fram.--Thurs 4 september 2010 kl. 20.06 (CEST)

Wikipedia har blivit bättre.

Man får sig en chock när man råkar vara oinloggad, men även som inloggad märkte jag sedan då något har gjort att jag tvingats över till vector.

"Wikipedia har blivit bättre." - Om det har blivit förbättrat är en smaksak, men det här är INTE Wikipedia.

Var ändrar man!? -- 90.232.27.112 2 september 2010 kl. 15.56 (CEST) (Lavallen som har en hel del datorstrul för närvarande.)

Troligtvis en Centralnotice. Samma sak har hänt på sv.wikibooks och sv.wiktionary så det är möjligen att "de" återanvänt meddelandena i denna tabell där den svenska översättningen inte använt {{SITENAME}}, som man ska, utan hårdkodat Wikipedia. Fast det är bara en hypotes. Kanske är bugzilla rätt ställe att felanmäla? -- Simsalabim 2 september 2010 kl. 20.06 (CEST)

Meddelandet skall nu ha blivit ändrat på meta. Antagligen tar det dock lite tid innan ändringen slår igenom. Diupwijk 2 september 2010 kl. 21.59 (CEST)

Fjellstedt igen

Arbetet med Fjellstedt går sakta framåt. Det finns nu Finereader-baserad råtext i hela Andra, Tredje och Fjerde Mosebok, samt nu senast i hela Manasse bön.

Tyvärr har jag inte så tillförlitlig uppkoppling att jag kan ge mig på att korrläsa text för ögonblicket, så någon annan än jag hinner kanske bli före med att lägga upp en validerad text med Manasse bön?! :)

Det skulle i så fall bli den första validerade bibelboken i Fjellstedt! -- Lavallen 5 september 2010 kl. 14.58 (CEST)

Jag blev först med att lägga upp texten och korrläsa den, men vem validerar den? :) -- Lavallen 6 september 2010 kl. 16.41 (CEST)

Validerad.--Thurs 6 september 2010 kl. 22.52 (CEST)

YiiiHaaa, det går framåt!!! (så sakta) :D -- Lavallen 7 september 2010 kl. 09.03 (CEST)

2010 Fundraising Is Almost Here

Hello Wikipedians, my name is Kelly and I am working for the Wikimedia Foundation during the 2010 Fundraiser. My job is to be the liaison between the Swedish community and the Foundation. This year's fundraiser is intended to be a collaborative and global effort; we recognize that banner messages which may perform well in the United States don't necessarily translate well, or appeal to international audiences.

I'm contacting you as I am currently looking for translators who are willing to contribute to this project by helping translate and localize messages into Swedish and suggesting messages that would appeal to Swedish readers on the Fundraising Meta Page. We've started the setup on meta for both banner submission, statistical analysis, and grouping volunteers together.
Use the talk pages on meta, talk to your local communities, talk to others, talk to us, and add your feedback to the proposed messages as well! I look forward to working with you during this year's fundraiser. If someone could translate this message I would really appreciate it so that everyone is able to understand our goals and contribute to this year's campaign.
Klyman 21 oktober 2010 kl. 18.24 (CEST)

Vid årsskiftet blir fler texter tillgängliga, bl.a. verk av Lagerlöf och Engström. Jag tänkte att om man har intresse av att korrekturläsa och lägga upp verk av dessa, eller andra författare som avled 1940, så kan man meddela det i den här tråden och så hjälps man åt. Jag hjälper till exempel gärna till med att leta upp verk (mest på Google books) och lägga upp dem på Commons.

Gustaf Frödings jordafärd, Himladrottningens bild i Heda, Medborgarsång, Sverige (Heidenstam) är raderade sidor som kan återupprättas i samband med nyåret.

Samtliga dessa texter är av Heidenstam.

Ah, Heidenstam blir ju också fri. Fint!

Av mer kända svenska författare avled också Martin Koch och Agnes von Krusenstierna 1940.

Martin Kochs verk som t ex Arbetare, Guds vackra värld och Vattendroppen tycker jag skulle vara intressanta att få hit.

Tyvärr verkar större delen av Agnes von Krusenstiernas verk vara utgivna efter 1923 vilket gör dem tveksamma i URAA-hänseende (och du hittar dem förmodligen inte på heller på Google books).

Catscan.

Carl Boberg avled 7/1 1940 och utöver många andra andliga sånger, så blir en av världens mest sjungna sånger, O store Gud, fri. Jag vet inte vem som översatte den till engelska, How great Thou art eller när det skedde. Elvis Presley sjöng den på sitt livs sista konsert. Boberg skrev den 1885 och jag tror inte det är långsökt att Boberg också översatte den till engelska.--IP7869

Med anledning av bl.a. Carl von Linnés resa till Skåne 1749 undrar jag om ni andra har några funderingar om hur man skall tänka angående moderniseringar av texter. Låt oss säga att jag laddar upp en fil med den ursprungliga texten och börjar korrekturläsa, vad skall man göra med moderniseringen?

Å ena sidan är det väl inte dumt att ha moderniseringar, då dessa gör det lättare för nutida svensktalande att tillgodogöra sig innehållet, men å andra sidan är det ju inte heller den »riktiga» texten, och man vet kanske inte vem det är som ligger bakom omarbetningen.

Den okände "moderniseraren" har vanligtvis ingen upphovsrätt, så det är inte CR-problem med dem. Men frågan är vilket värde det i övrigt har.

Själv jag har själv lagt K12-bibeln i moderniserad form, detta då det skiljer sig ganska mycket mellan orginal-versionen och 1800-talsversionerna.

En fundering jag haft med Fjelstedt, är att den 1890 års upplaga som vi har här är kraftigt reviderad avseende NT. I detta fall vet vi att det är Carl Norrby som är den skyldige. Vi (jag) kanske borde kreditera honom tydligare...

Jag tycker det mycket beror på kvaliteten av den moderniserade texten.

En lös dikt eller sångtext utan källhänvisning finns ingen anledning att ha kvar. Är det istället fråga om ett helt verk och det är tydligt angivet från vilken utgåva den är hämtad ser jag ingen anledning att skriva över den. Tyvärr är det oftast dåligt med den saken. Mycket äldre material här hämtat från de äldre delarna av Projekt Runeberg som saknar faksimiler och har sämre källhänvisningar. Dessa är sällan av den kvaliteten att de behöver bevaras.

Jag förstår inte riktigt vad ni menar med "moderniseringar". För psalmböckerna så finns inte särskilt mycket att tillägga. Skriver vi att det är 1695:an vi har som källa, så bör det räcka om vi skriver om det är en utgåva från 1790 eller 1805 när det inte är en datoriserade version av en faksimil från 1695 utgåva 1695.

För de söndagsskolsångböcker eller andra psalmböcker där vi inte har faksimiler, så finns ju alltid möjligheten att kontrollera angivna källor på bibliotek. I vissa fall så kan faksimilmöjligheter faktiskt saknas därför att en bok finns i så få upplagor att ingen vettig människa vill klippa sönder och kopiera en sällsynt bok. I andra fall kanske det vore OK, även om en bok finns i massupplagor men src-medarbetaren vill inte skada sitt personliga exemplar av affektionsskäl. (Min mors exemplar av Anna Maria Lenngren har jag scannat och skadat en gång. Det blir inte två gånger. Mitt eget exemplar är jag försiktig med.) I bägge fallen "praktupplagan" från 1890, men olika utgåvor. Om det finns skillnader mellan olika upplagor så är det möjligt att ange det i fotnoter väl?--IP7869

Vad jag menar med modernisering är väl främst när man mer eller mindre på egen hand ändrar från gammalstavning till modern svenska, vilket jag antar har gjorts i fallet med Carl von Linnés Skånska resa¹, utan att detta stöds av någon typ av (nytryckt) utgåva av en bok. Alltså inte riktigt samma sak som i ditt psalm-exempel. I sådana fall förnyas ju texterna med jämna mellanrum, och löses genom att man anger vilken psalmbok texten kommer från.

1: Det anges hur-som-helst inte om så inte är fallet.

Vad tycker du om just Skånska resan-texten, om jag får vara så rättfram att fråga? Är det något att spara på, parallellt med en mer ursprunglig text eller ej?

Jag har inget rakt svar nu, men det vore absolut intressant att se källan till den befintliga text.

(Som inte har klippt sönder några böcker.)

"Skånska resan" har två problem som jag ser det: originalillustrationerna saknas och det finns ingen information om varifrån den normaliserade texten hämtats. Kan detta lösas tycker jag inte att den behöver raderas eller skrivas över.

Illustrationerna kan man eventuellt hämta från originalupplagan när den läggs in.

Jag tror inte att det är frågan om någon egen modernisering utan att den är hämtad från någon av de moderniserade upplagorna som kom ut på 1900-talet. Carl-Otto von Sydows från 1959 [1] tycker jag verkar ligga mycket nära i alla fall.

Tyvärr så har inte Google brytt sig om att skanna in alla ihopvikta bilder, så det problemet måste lösas på något annat sätt.

OK, men det är ju ett problem för originaltexten t o m i högre grad då några av planscherna täcker texten så den blir ofullständig (t ex s 252-253).

Jag testade precis bokskaparen och fick inte med texter som transkluderas. Skall det vara så? Är det ett känt problem?

Känt är det nog, se till exempel Oldwikisource:Wikisource talk:ProofreadPage#PDF and proofraed. Men jag har inte sett någon reaktion på det någonstans. Det enda vi kan göra här förmodligen att ta bort texten i sidopanelen så att man slipper se det.

Men är det lämpligt att ta bort när det bara är vissa sidor som har problem? Eller klarar vi att ta bort bara på de sidor som har problem.

Jag menade väl mest att jag inte trodde att vi har så stor möjlighet att fixa själva buggen härifrån. Men poem-taggen fungerar inte heller tillfredsställande vid PDF-exporten vilket gör att det endast är icke-transkluderade prosatexter som man får ett någorlunda bra resultat av.

Vilket ger Bibel 1917 och lite till, ja då blir det inte mycket kvar.

Är det samma problem med de transkluderingar som använder mall:Sida?

Testade nu dessutom att "Hämta som PDF": Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 041.jpg

Precis som buggen rapporteras på old, så kommer det med parser-text längst upp, om vem som redigerade upp till level 3. Sedan vid kapitel-rubriken händer ngt mysko?! Rubriken är vänster-ställd, men sedan är texten i det efterföljande kapitlet centrerat...

Transkluderingar med sida-mallen fungerar visst, det är tydligen i pages-taggen som problemet ligger. Det här book-tillägget är väl konstruerat för att fungera på Wikipedia och allt som inte används där så mycket som t ex centreringar kan förmodligen orsaka problem.

Jag har en ide för vad min bot (har botstatus på svwp) kan göra för nytta på src. Jag är medveten om att inte författarenamnrymden är särskilt högt prioriterad, men kopplingen mellan den och wikipediaartiklarna är, tror jag, den största chansen att få in fler läsare till src, och det arbete som gjorts för att lägga in texter är ju trots allt för att andra skall läsa dem. Jag kan inte hitta någon specifik sida för att be om botstatus utan tar det här som jag sett göras i arkivet.

Jobbet jag tänkte mig är att gå igenom de (idag 341) artiklar som finns i författarnamnrymden och se till att det finns:

1. Länk till Wikipedia om anrop saknas (jag har tagit hänsyn till flera varianter och själva texten här kommer på köpet standardiseras till att använda mallen istället för lite olika alternativ som det varit tidigare) och artikel finns under samma namn på wp 2. Om länk i artikeln på wikipedia saknas till src, lägga till den där

De artiklar som saknar länk helt och hållet spar jag ner i en fil för att sedan kunna gå igenom dem för hand. Likaså om externa länkar avsnittet saknas på wp och lite annat. Boten kör redan nu, men med 1 minuts paus efter att ha sparat på antingen source eller wp för att jag ska kunna hinna se att allt blir ok och annars eventuellt stoppa den.

Kan även tänka mig att utöka arbetet till att ta hand om wikiquotelänkar (det finns exempel på där så kan vara lämpligt) men tänkte inte ta det till att börja med.

Det är helt rätt, en botansökan ska behandlas på Mötesplatsen. Borde kanske skriva det längst upp på sidan.

Kör på! och när olika användare har haft chans att säga sitt, och du känner dig mogen att få flagga, så går du till byrårkaten för att erhålla den.

Just nu känns en minutens paus oerhört lång och onödig eftersom det går något vansinnigt långsamt att ens öppna sidorna för boten. Har inga problem med att läsa själv på vare sig src eller wp, men det blev väldigt långsamt för boten av någon anledning att läsa så fort jag slog på att den skulle spara och inte bara skriva ut informationen till mig på skärmen. Jaja, vi har väl inte bråttom direkt, men de där 25-50 redigeringarna kan nog ta ett tag i den här takten. Tack för svaret båda två.

Det är slött ibland, vet inte varför. De flesta PÖK-körningar brukar sluta med 404 eller en "timeout".

Nu är hela mitt internet supersegt, trots att jag startat om både modem och router. Får fortsätta när jag inte blir irriterad på att det är så segt.

Min åsikt är att vad src behöver är författarnas livstid + verk och för övrigt att man på författarlänkarna har länk till övriga wiki-projekt. Typ WP eller wikicommons, bilder etc. Jag yttrar mig inte om de "tekniska detaljerna" om "bot" och liknande, men föreställer mig att hela wiki kan få ett effektivare verkningssätt om saker inte finns publicerat mer än en gång inom svenska wikis. Samtidigt tror jag att det är viktigt att de tekniskt förfarna diskuterar med dem som är ämneskunniga. (Lavallen inom Bibel-projekten, jag inom "psalmeriet", Thurs för allmän litteraturhistoria och copyrigth etc.) --IP7869

Gör ett antal testredigeringar (25-50). Om inget är att anmärka därefter lägg in en förfrågan om botstatus på Användardiskussion:EnDumEn.

Pluralformer slutar ofta med -e, där vi numer har -a.

Vilken är historiken, är det olika former (genus) eller vad styrde detta?

Från början i fornsvenskan kommer det från plural nominativformerna i bestämd form där maskulinum har ändelsen '-(i)ni(r)' och femininum har '-(i)na(r)'.

Men i 1800-talssvenskan är det främst det s k välljudet som gäller. '-ne' används efter pluraländelsen '-ar', t ex pojkarne, stolarne, medan '-na' används efter ändelserna '-or' och '-er', t ex flickorna, sönerna. Enligt Wessén förekommer dock att '-ne' endast används för maskulina personbeteckningar och ord på '-are' eller att '-er' används efter substantiv med historiskt maskulint genus.

Aha! Är detta dokumenterat i Wikipedia? Vilka skriftliga källor finns till kunskapen om "välljudet"?

Nej, jag har inte hittat något om detta på Wikipedia än. Regeln kallas nog inte allmänt för "välljudet" det var en missuppfattning från min sida. Den föreslogs av w:Abraham Sahlstedt i Swensk Grammatika från 1769 (enligt uppgift på sid 20ff). Den finns beskriven i Wesséns Svensk språkhistoria I s 189 och Gertrud Petterssons Svenska språket under sjuhundra år s 174. På nätet har jag också hittat en avhandling av Kristina Persson från 2005 Svensk brevkultur på 1800-talet: Språklig och kommunikationsetnografisk analys av en familjebrevväxling. där regeln beskrivs på s. 22. Enligt undersökningen följer också brevförfattarna i hennes material i stort sett Sahlstedts regel (s. 104).

Och när upphörde bruket? Det verkar som om Viktor Rydberg (född 1828) skrev pojkarne, medan August Strindberg (född 1849) skrev pojkarna. Har det något samband med SAOL (1:a upplagan 1874, 6:e upplagan 1889)?

Var det inte just Strindberg som "uppfann" den moderniserade stafningen som vi är vana att se den? Det är åtmintone vad jag minns från svenska-lektionerna för 25 år sedan...

Med denna sida har vi passerat 20,000 korrläsningssidor.

Jag har satt igång ett skript som ska uppdatera en lista över hur varje bok i Fjellstedt utvecklas.

Då jag inte är så duktig programmerare än, så är dock skriptet extremt långsamt, och ett par böcker med olycklig namngivning kommer jag inte åt just nu - men det borde gå att skriva runt när jag gjort första fullsrtändiga testkörningen...

Långsamt eller snabbt så imponerar det på mig. Det enda jag "saknar" är förklarande rubriker över "Innehållet" respektive "Status". Sen är jag ledsen förstås att jag inte kan hjälpa till mer i Bibelprojektet, men jag känner att jag "måste" få klart något av de uppstartade "psalmboksprojekten". Kopplar av med AML och en och annan annan poet eller något, som jag tycker kan fixas till, när det blir för mycket av det goda. --IP7869

Inte så imponerande när jag hittar bugg efter bugg, men nu verkar det tugga på igen. Får se om det lagras den här gången...

nu funkar det dock.

Jag är väl lätt att imponera på kanske:). Nu ser det ännu snyggare ut än tidigare idag. Sådant som 'buggar' ser ju inte jag. (Jag har precis blivit upplyst om att en "bugg" orsakat att min firma fått 141.100 kr SEK av en svensk myndighet. För sex år sen och ingen kan svara på när var hur denna summa tagit vägen. Dock inte till mig. Så 'bugg' är tydligen som jag trodde ett tuggummi, som kan kleta ihop uppgifterna i datorerna också. (Hoppas någon hinner läsa AML också)--IP7869

Nu är skriptet uppdaterat lite, det går fortare och tabellen är uppsnyggad, den är numer sorterbar tex. Det finns fortfarande några böcker som skriptet inte är anpassat efter, men det kommer.

Förstår inte riktigt vad det är du gör förstås, men snyggt ser det ut i alla fall. Hur, eller rättare sagt vad, är 'sorterbart'? Nog ganska bra med rubriker över kolumnerna. Allt ska serveras på fat : ). För vissa. Som jag. -- IP7869

Jag dokumenterar hur Fjellstedt-projektet utvecklas. Det känns ibland som att det inte rör på sig, och då kan det vara bra med en "morot".

En siffra i första kolumnen betyder att sidor inte är uppladdade.

En siffra i andra kolumnen betyder att det finns tomma sidor i boken.

En siffra i tredje kolumnen betyder att ej korrlästa sidor i boken.

En siffra i fjärde kolumnen betyder att det finns problematiska sidor

En siffra i femte kolumnen räknar de korrlästa sidorna

En siffra i sjätte kolummen räknar de validerade sidorna.

Sista siffran anger i % hur "färdig" en bok är.

Det här fungerar inte för Matteus evangelium än, men det är snart löst...

Ja, jag vet egentligen vad alla färgerna betyder. Men gör andra som kommer in och läser det? Äsch, vi märker det sen efter hand. Ja, vi är några stycken som har "våra" olika projekt som kanske liknar en mans göra. Fast jag tycker inte det är tröstlöst ändå. Jag tittar på vad ni andra gör. Om jag kan så försöker jag knyta ihop små detaljer, som kanske kan vara till nytta för någon annan. eller i vart fall lite glädje. Just nu, med Lenngrens eller andras översättningar, så kanske det är mest över till WP. Förhoppningsvis tänder någon annan ; ) --IP7869

Det finns nu noter som beskriver lite slarvigt vad siffrorna betyder. Och sidan finns för vår (kanske bara min) egen förnöjelse, inte för ngn som springer förbi....

Ett av de sorjer jag haft över sidor där man måste använda "pages index=", är att det inte automatiskt kommer fram ngn Innehållsförteckning. Jag har nu "lurat" in sådana i Matteus, Esaia, Psaltaren och Genesis i Fjelltedt genom att skriva in __TOC__ i sidnamnrymden.

Jag har skapat ett antal mallar för Paralellhänvisningar och dylikt i Fjällstedts bibel. Men det är lätt att bli hemmablind när man skapar mallar.

En beskrivning av hur de funkar finns i Wikisource:Projekt Bibelöversättningar. - Är de beskrivningarna goda nog?

Det ger ett mycket överskådligt och begripligt intryck. Först när bidragsgivarna här får testa dem i praktiken kan man yttra sig om de verkligen fungerar. Enda undran jag har efter att ha tittat igenom sidan är om hur de fungerar jämfört med parallellhänvisningar generellt på wikisource.--IP7869

Tyvärr finns det ju inte så mycket att länka till ännu i Fjellstedt, men det kommer, det kommer, så sakta...

Det fungerar väl i stort sett. Det kan kanske vara svårt för en oinsatt att utläsa när t ex {{fph1}} eller {{fph2}} ska användas.

Förtydligat lite...

Jag har inte satt ngn fast regel när vilken ska användas. Skillnaden är ju om det blir en länk för bägge verserna eller att de får varsin.

Vad som är lämpligast beror på sammanhanget.

Har en fråga här jag vill ha svar på.

en:Template:Interwiki-info ser intressant ut.

Efter ett test verkar en ren import inte fungera rakt av. - Är det någon som vet vad som saknas?

Kan det vara "interwikiExtra"-funktionen i en:mediawiki:common.js?

Det funkar bra, se Vårt land.

Fint. Det är en bra funktion.

Att Wikisource:Projekt_Bibelöversättningar/Fjellstedt has been viewed 1230 times in 201012 har jag svårt att tro. Kan det vara botens anrop av sidan som höjer statistiken?

Se det från den positiva sidan! : )

Vet inte riktigt vad som är den "positiva" sidan här.

Att besöksstatistiken är åt h*e eller att det finns större intresse av en intern statistik-sida än av själva texten... :\

Statistikfel här skadar ingen! Säkert har du roat många och glada leenden är bara till nytta.--IP7869

Titta förresten gärna in i Diskussion:Mitt ljus, mitt liv, o Jesu kär! och säg din åsikt!

Det är nog lätt att manipulera denna statistiken för sidvisningar om man vill. Jag vet inte om det ens är möjligt att filtrera bort bot-anropen men så länge det handlar om en enstaka statistiksida i Wikisourcerymden är det nog inget större problem.

På Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 961.jpg finns det en tabell som jag inte riktigt vet hur jag ska få snygg.

Risken med hur det ser ut nu är att man kan tro att man hänvisar till "3 Esth" och "6 Neh".

Jag lade in en "ful-lösning" — vad tycks? Hittade inget annat lämpligt kommando. Visst borde det finnas någon margin-grej att lägga in?

Om man lägger din "ful-lösning" ngn annanstans än i rubrikraden, kanske det går att lägga rubrikerna "Borg år" och "Kyrkoår" i ett colspan="2" och få den lite snyggare på plats?

Ibland funkar inte visningen av sidor i indexet till "min" Sierra Leone-bok, utan man ser bara kodningen <pagelist 1=titelsida/>. Det funkar inte att purga genom att klicka på "sidor", ej heller med ctrl-F5, utan jag måste göra nån meningslös edit för att få det att synas igen. Vet nån vad detta beror på? Är felet hos mig eller hos WS? Felet uppstår både hemma och på jobbet, Vista + Firefox på båda burkarna.

Det är ett känt problem som alla drabbas av. Jag kan tyvärr inte redogöra för vad det beror på, men jag har blivit informerad om att det enda sättet att återställa sidans utseende är att göra en liten meningslös redigering (som du har gjort).

Åtminstone djvu-indexen drabbas. pdf kanske har samma problem, men vi har inte så många sådana.

Index med jpg/png och dylikt drabbas inte alls, vad jag vet.

En Bugzilla ska vara rapporterad.

Bug 24168 närmare bestämt, med buggen finns uppenbarligen kvar än.

Wikistats för september visar att vårens uppgång i aktiviteten inte har hållit i sig. Se spalten Other namespaces -> Users -> 5 edits/month (även återgiven nedan). Det var i april-maj-juni cirka 20 användare som gjorde minst 5 redigeringar (korrekturläsningar i Page-namnrymden) per månad, men i juli-augusti-september har det varit omkring 10, vilket även tidigare har varit det normala. Den totala textmängden har ökat kraftigt under våren och det i sig borde dra hit sökträffar, läsare och därmed också korrekturläsare. Men någon sådan effekt märks inte. Kanske är det för få som länkar till Wikisource, så att vi får låg rankning hos sökmotorerna. Jag tycker att det hade varit roligare om projektet växte mer, men jag förstår inte hur man skulle kunna åstadkomma det. Några idéer?

Månad	okt 2009	nov	dec	jan 2010	feb	mar	apr	maj	jun	jul	aug	sep
Antal användare som gjort minst 5 redigeringar i övriga namnrymder (korrekturläsning)	5	7	6	10	9	10	21	23	18	11	13	10
Hur många korrekturläsningspoäng dessa fått ihop (ca)	244	260	94	146	151	826	1393	1230	806	1155	1014	990

I LA2's tabell ovan har jag nu lagt till den korrläsningsaktivitet som tillkommit av dessa användare. (På ett ungefär)

Så, vi var fler i april-juni, men korrläsningen har inte avtagit i aktivitet. Så det beror på vilka typer av användare vi får hit.

User:Harka har inte korr-märkt en enda sida, vad jag vet, men har jobbat sig igenom en hel del ganska svåra fraktursidor.

En idé är att plocka fram material av Selma Lagerlöf. Hennes texter blir fria från årskiftet och har sin publik.

Jag såg tidigare att LIBRIS under "e-resurs" la till böcker som finns på Projekt Runeberg. Boken, [1] jag slutkorrade här förra veckan finns på LIBRIS och är länkad här ifrån till LIBRIS. Men LIBRIS söker inte av marknaden inkluderat wikisource tydligen. En följd av diskussioner och beslut i hur de ska välja litteratur? Eller vad? Just S. Barthelemy under svenskt välde har LIBRIS länkat till enWP om författaren och därifrån vidare till en ny faksimilutgåva från 2000-talet. Utgiven av diskussionsgruppens experter eller konsulter? Vi borde kanske kunna lägga till den svenska src-versionen som länk på Forsskåls en-sida?

Jag har skickat ett tips till KB/Libris om att posten finns här. Återstår att se om det händer något.

Jag blandade ihop verken igen! Sorry. Jag har försökt rätta det nu på enWP:s sida om Peter Forskål och "Tankar om den borgerliga friheten", där sv src har hela texten. Referensen går till Atlantis nya utgåva och ingen hit.

Det ser ut som om projektet har återgått till det tidigare läget. Ökningen efter raggningsturen till Wikipedia verkar ha försvunnit, men det är kul att se att de som finns här korrekturläser såpass mycket mer än tidigare! Vadan denna förändring?

Skall man kanske tro att den potentiella användarbasen för ett sådant här projekt är ganska liten när inte ens personer som är intresserade av Wikipedia och vana vid wiki-tekniken stannar kvar?

Korrekturläsning på Wikisource som helhet växer utan tvekan.

Över 700 sidor korrekturläses och 300 sidor valideras varje dag.

Ökningen är linjär och har inte stagnerat!

Det spelar väl stor roll att det varit sommar och semester. Vädret har väl lockat bort folk från allt utom utomhusaktiviteter. Jag tror det är viktigt att skilja på, och respektera, att en del har "sina" projekt och andra ser hela src som ett projekt. (Jag är väl att anse som en mix). Jag har några mer långsiktiga drömmar när det gäller "psalmprojektet". Nämligen att man här relativt enkelt ska kunna växla mellan olika språk och kunna se hur sånger vandrar över nationsgränser, följer över tid och för de forskningsintresserade se vilka texter som barn och vuxna sjungit. Ibland på olika språk, men till samma melodi. Intressant är att se hur psalmtexter anpassats till olika åldrar och också olika kön. Blev mycket glad idag då jag såg Ordeskötsel. Inte originalet visserligen, men 1881 får duga så länge : ). (Hur står det till med copyrigth för utgivarna 1881?)

Jag har en fråga om google böcker som jag har grunnat på ett tag:

Som jag förstår det kan personer som inte befinner sig i USA inte bläddra igenom eller ladda ner verk som publicerats efter 1860 (antagligen "schablonmässigt" 150 år). Men många verk som inte är fullständigt tillgängliga är PD-Old då deras författare är döda sedan mer än 70 år. Kan man trots allt publicera sådana verk på Wikisource om man ber någon amerikan ladda ner verket och ladda upp det på Commons?

Ta till exempel Bakom Kuopio av Gustaf von Numers, som avled 1913. Kan man be någon ladda ner det för publicering på svenska Wikisource (eller kan man själv sätta sig bakom ett amerikanskt ip-nummer och göra detta)? Tacksam för all hjälp.

Kör på! Kan inte se varför det skulle vara ett problem.

Titta gärna igenom om det saknas sidor, vilket inte är ovanligt i Google Books.

Hmm, jag har aldrig fått riktigt grepp om det där med inskanningar och upphovsrätt. Om jag förstår rätt så är tänket:

• Böcker inskannade av Google är gjorda på amerikansk mark och eftersom amerikansk lagstiftning inte ger upphovsrätt för själva inskanningen så är de inte heller skyddade av svenska upphovsrätt.
• Böcker inskannade i Sverige lyder under svensk upphovsrätt och därför kan själva inskanningen vara skyddade (men detta är inte helt klarlagt eftersom det inte finns något rättsfall där detta prövats).

Är detta rätt uppfattat?

Det är så jag också fattat det.

Selvfølgelig kan du be noen andre om å laste den ned for deg. Jeg vil foreslå en:Wikisource:Scriptorium: Der er det sikkert en del amerikanere... (Men om de har lyst til å gjøre, kan jeg jo ikke svare på... :)

Tyska wikisource har en sida om Google books. Där står också hur man använder en proxy för att själv kunna ladda ner böcker.

Tack för alla svar och den intressanta länken till tyska ws. Skall se om jag kan lista ut vad som sägs på sidan.

I Index:Vitalis - Samlade dikter.djvu finns det tre dikter som heter Till Laura. Hur bör jag göra med dem? Till saken hör att åtminstone två av dem är utgivna i samma diktsamling, varför en vanlig särskiljning inte är möjlig (om man nu ens skulle kunna lista ut vilka två det handlar om).

Förslag? Laura (1), (2), (3), samla dem på en sida eller något på något annat sätt?

Olika förslag:

• Är det känt vilket år han skrev de olika versionerna? Är de publicerade någon annanstans? Då kan du kanske sätta årtalen till titeln.

• Lägg till (version 1), (version 2) respektive (version 3) eller (första versionen) etc.

• Inte så smart kanske, men du kan ju ange sidnumret. Fast då gäller det je bara för den här utgåvan.

Ett alternativ är ju att använda inledningsorden och lägga till 'Till Laura' som i den fjärde 'Till Laura'-dikten i indexet.

Enligt en fotnot som finns i företalet (Sida:Vitalis - Samlade dikter.djvu/8) fanns två dikter med namnet Till Laura i diktsamlingen Dikter af Vitalis från 1821. Båda dessa hade »uppenbarligen» tidigare publicerats i Kalender för Damer för år 1820 som utgavs 1819.

Den tredje dikten med samma namn utkom i Dikter Andra Häftet från 1820.

Hade jag kunnat lista ut vilka dikter som publicerades när hade jag nog valt att särskilja m.h.a. diktsamlingens namn, men det här framgår inte i samlade dikter.

Jag gillar alternativet att använda inledningsorden som särskiljning. Antingen det eller samla alla på en sida...

Ja, se det är kvinnorna som får jorden att snurra :)

Knepigt, men hur du än gör så är det ju ingen variant som inte går att ändra efteråt om man hittar bättre lösningar.

Jo, han verkar ha varit väldigt betuttad i denna Laura! =)

Sant. Om ni andra kommer på någon smart idé får ni ju även (naturligtvis) förekomma mig i beslutsfattandet. ;)

! är ju ett dylikt fall, men där har vi lyckats indentifiera vilken som publicerats när...

Jämför med [Sylvias visor] av Topelius. Där hade vi olika bidragsgivare med flera olika utgåvor. Det var lite snurrigt ett tag innan vi landade i den numrering, som står nu. Fast Sylvias visor har ju hela tiden varit numrerade jämfört med "Till Laura".

Om alla fyra rubriklösa "Till Laura" samlas på samma sida, så faller ju den femte [Speglarne] och den sjätte [Under en sjukdom] bort från "Till Laura" bara för att Sjöberg gav dessa bägge dikter "Till Laura" rubriker. Jag gillar idén om att samla alla "Till Laura" på en sida. Med ett index där vi kanske kan få fram de ursprungliga årens källor efterhand.

En mindre lyckad variant hittar jag i Sångmön och FörfattarenA och Sångmön och FörfattarenB. A-varianten kommer ifrån Sida:Telegrafen 0009.jpg och B från Sida:Telegrafen 0071.jpg.

Vad säjs att kalla dessa för Sångmön och Författaren (Telegrafen, prolog) respektive Sångmön och Författaren (Telegrafen, epilog) istället?

Jag håller med dig. Särskiljningar bör alltid vara inom parenteser.

Alltid är nog att ta i, ta Bibeln 1917/Första Moseboken som exempel på ett inte helt ovanligt alternativ, men i princip är jag med.

Jovisst, men Första Mosebok är en del i ett större verk, ungefär som ett kapitel, så det är ändå inte riktigt samma sak. För att förtydliga att ett ord eller term inte finns i verkets namn, utan endast finns där såsom särskiljning, är parenteser i min mening oslagbart. =)

Parenteser är rätt att använda som för de omnämnda dikterna ovan. Däremot är det inte nödvändigt med parenteser kring referenser till Bibeltexter, då återgivningen av sådana referenser är standardiserade. Det är skillnad förtydligande och referens/hänvisning menar jag.

Jag hade tänkt lägga upp den fina Bref til en vän i Sverige innehållande historisk och geographisk beskrifning öfver colonien Sierra Leona i Afrika här, men det är svårt med det tekniska... Jag har laddat ner Google Books pdf och konverterat den till djvu på Any 2 djvu-webbplatsen. Är det bara att ladda upp filen på Commons sen? Eller borde/måste/ska jag ta bort Googles "Det här är en digital kopia av en bok..."-sidor först? Hur gör jag det i så fall? Resten tror jag att jag klarar av via trial and error, men det här blev jag osäker på. Tacksam för svar.

Det er å foretrekke at du fjerner de sidene før du laster opp: De gjør filen større og bidrar ikke noe til prosjektet vårt. For å fjerne de sidene, er det flere muligheter, jeg bruker et av to programmer:

• Du kan bruke DjVu Solo: Når filen er åpen, velger du den/de siden/e du vil slette (én og én side) og trykker Delete, deretter lagrer du filen.
• Du kan bruke DjView: Når filen er åpen, finner du den første og siste siden med relevant innhold, deretter velger du File, Save as og oppgir det spannet du vil lagre. Her må du oppgi et nytt filnavn for den lagrede filen. V85 24 september 2010 kl. 23.45 (CEST)

Menar du att det finns begripiliga program för behandling av djvu-filer i Windows?

Tack för svar! Djvu Solo var ju jättelätt att använda. Få se om jag får ordning på det andra också.

Då har jag lyckats skapa Index:Bref til en vän i Sverige innehållande historisk och geographisk beskrifning öfver colonien Sierra Leona i Afrika.djvu, men måste man alltså skapa varje enskild sida också? OCR-texten går heller inte att använda, så jag lade den i Kategori:OCR-kö för omläsning. Är det korrekt förfarande? Hjälpsidorna här är inte så fulla av hjälp.

Det är rätt uppfattat. Får se om jag kan plocka fram en ny bra OCR till sidorna...

Utöka gärna i hjälpsidorna allt efter vad du hittar...

Du kan få hjälp med att lägga upp sidorna av någon med en bot, men är den lagd i OCR-kön görs detta i när den nya OCR:en laddas upp.

Ett ögonblick ska jag se om programvaran jag har här hemma klarar den här texten...

Jag kan nog inte (det tekniska) lägga in texten i filen på commons, men lägga in den direkt i sida-namnrymden klarar jag av. Men avvakta lite som sagt....

Nja, jag får inte enkelt fram en text jag är nöjd med. Mycket jobb på varje sida för att få till något arbetbart. - Någon annan som vill försöka?

När jag använder mig av DjView-metoden verkar filen bli markant mindre och (eller p.g.a. att?) upplösningen blir sämre, se Commons:File:Fallande blad.djvu. Spelar det någon roll att filerna och upplösningen blir mycket mindre?

Som en sidofråga: vilken, om någon, är fördelen med att använda sig av djvu-filer istället för pdf? Det faktum att djvu komprimerar informationen?

Tidigare tror jag inte vi kunde göra koor-volymer med pdf, men nu länge vet jag inte om det finns andra skäl än just lagrings-utrymme att använda djvu.

Ja, jag tror t.o.m. att detta har tillkommit under »min» tid på s:, men det verkar ändå inte som om det är så jättevanligt att man laddar upp pdf-filer, varken här eller på grannprojekten no: och da:.

En uppenbar nackdel med djvu är att betydligt färre datorer hanterar djvu.

Det enda program (som jag vet om) i min dator, som hanterar djvu, är Finereader. Möjligen Gimp också, men det har jag inte testat...

Enligt ett pressmeddelande idag börjar Umeå universitetsbibliotek att digitalisera böcker på begäran mot en avgift inom det internationella samarbetet E-books on demand (EOD). Direkt från bibliotekskatalogen kan man klicka sin beställning och de inscannade böckerna levereras som PDF med e-post. Strindbergs "Röda rummet" (1879) med 360 sidor kostar 640 kronor. En annan bok med 476 sidor kostar 814 kronor, så priset verkar stiga med 1:50 per sida och startavgiften verkar vara 100 kronor per bok.

Jag säger inte att vi ska utnyttja oss av den här tjänsten, eller att vi inte ska göra det. Men det är ändå intressant att den sätter en prislapp på själva scanningarbetet. Projekt Runeberg innehåller 1735 volymer och 609.150 sidor, så prislappen för inscanningen blir 1,09 miljoner kronor. Svenska Wikisource har 250 böcker med index-sidor, tillsammans 19.514 sidor, vilket skulle ha kostat 54.271 kronor att scanna hos Umeå universitet. Till detta kommer arbetet med korrekturläsning, som givetvis är mycket mer tidsödande och därför "dyrare".

Skulle vara intressant att se vilken kvalite de kan erbjuda!

Kanske samma kvalitet som deras andra inskannade böcker. Det kan vara ett alternativ för vissa rara verk men det känns annars lite dyrt för oss hobbyfixare. (För mer vanliga böcker kan alternativet vara bokbörsen och sedan göra jobbet själv från ax till limpa.)

Bokbörsen är just det system jag kört med hittills...

Länken du gav verkar strula, har du ngn annan?

Länken var bara ett exempel och gick till "Don Quijote af la Mancha" i två delar från 1905 för 60 kr. Om man var intresserad av att arbeta med det verket så känns det som ett överkomligt utlägg med tanke på de timmar man sedan kommer ägna åt korrläsningen.

Fast du menade förstås länken till Umeå. Jag vet inte vad som hände med den, men nu fungerar den i alla fall.

Det är intressant att se hur biblioteken börjar engagera sig alltmer i detta sätt att distribuera läsning till människor. En bärande skillnad är ju prissättningen då proffs säljer vad de gör medan amatörer gör det ideellt. Det blir köparnas sak att avgöra vad de vill betala för. Om vi och Runeberg fortsätter hålla hög kvalitet, så är det väl tveksamt om läsarna vill betala. Särskilt för rariteter som tillhör hela svenska folket och som skattebetalarna finansierar bevarandet av. Böcker som bara bibliotekarier får bläddra i bör ju scannas och göras tillgängliga för alla. Tycker jag. : )

Man kan läsa lite om vad som är på gång på den svenska digitaliseringsfronten i protokollen från KB:s expertgrupp för samordning av digitalisering.

Att scanna är förknippat med kostnader, oavsett vem som gör det: du, jag, Nasjonalbiblioteket, Google eller Umeå. Alla dessa scannar upphovsrättsfria böcker och gör dem fritt tillgängliga. Det enda Umeå tar betalt för är arbetet att scanna boken, men sedan blir den fritt tillgänglig för alla. Detta ska inte sammanblandas med en kommersiell verksamhet där man tar betalt av varje kund som vill läsa boken. Umeå är fortfarande en i gänget av bildkällor till Wikisource, oavsett om en bok är inscannad på begäran (av en betalande beställare) eller på deras eget initiativ (och deras egen bekostnad).

Försökte ladda ner en bok som redan var scannad, gick bra!

Försökte sedan köra den genom Finereader, men där var det stopp. Krävde lösenord!!! - Hur "fritt" är det? - Går säkert att kringgå, men troligen inte utan kvalitetsförsämringar...

Så det är bara den förste som begär fram en oscannad bok till scanning, som ska betala avgiften ifråga? Sen är de fritt tillgängliga för envar som har tillgång till dator och internet? Eller kostar det att få ett lösenord för att läsa om och använda texten som Lavellen försökte? Jobbet med scanningen är ju gjort och betalningen utförd av den förste användaren. Eller? Ska varje läsare för att få använda texten betala igen (=köpa lösenord). Visst är det roligt att så många engagerat sig i detta arbete. De flesta bibliotek i Sverige är skattefinansierade och personalen avlönas inte med intäkterna av förseningsavgifter. Ej heller för att de arbetar med endast utlåning, sökning och t.ex. scanning av äldre verk. Uppgiften för de professionella är att sprida litteratur och öka läsning och förbättra tillgänglighet till litteratur. Ska läsa KB-protokollen hur man ser på sin uppgift! Större delen av svenska folket bor ju utanför Stockholms City och ska väl inte behöva betala två gånger eller mer för att få tillgång till detta folkets bibliotek nummer Ett.

Scanningsavgiften betalas endast av beställaren. När volymen läggs ut på internet kostar det inget att läsa den eller ladda ner den. Den nedladdningsbara PDF-filen är, som Lavallen konstaterat, emellertid begränsad med ett lösenord till att läsa och skriva ut boken. Detta gör den dock tämligen oanvändbar för oss.

"deras matk skall icke dö" står det i Jesaja 66:24 i Fjellstedts bibel. Jag trodde det var en lefsatvning, men det står exakt likadant i K12-bibeln från 1703 när jag tittade efter. 1917 säger "mask", "Bibelkommisionen 1878": "mask", Åkeson dito: "mask". 2000: "maskarna", Levande bibeln 2004: "mask", Nya Världen 2003: "maskarna". En engelsk översättning här säger "worm". Vad den ryska och arabiska(?) bibeln säger vet jag inte, och var jag har gjort av Folkbibeln vet jag inte för ögonblicket. Får spana i GA-bibeln när jag är i närheten av den nästa gång...

Det känns inte som att "M A T K" är fyra bokstäver som passar intill varandra i ett och samma ord ens på 1700-talet. Finns det någon historia bakom som någon vet något om?

Matk är gammelsvenska för "mask". Samma ord förekommer i Vitalis' dikter (tidigt 1800-tal). Red: Jag mindes visst fel. Men å andra sidan finns ordet i Skeppar Worse (med tanke på temat möjligen medvetet arkaiserande) och i andra texter från 1700- och 1800-talet.

Se SAOB:s uppslag för mask.

(Här i Floda sn, i Dalarna talar man om "mack" och "mackar" för inte bara mask/maskar, utan för småkryp i största allmänhet. På sommaren är det ibland "mackutt" (mycket bitande/stickande insekter). "Skarpmack" avser skalbagge. "t"-ljudet har uppenbarligen assimilerats, i uttalet, men "matk" är ändå fullt igenkännligt, tror jag.) Taxelson 9 oktober 2010 kl. 20.42 (CEST)

Att mask kan ha mask som pluralform (som SAOB säger ovan) känner jag igen. Annars var det en nyhet...

I sådana här fall, där det är stor sannolikhet att nya läsare ska "rätta" det ovanliga ordet till en vanlig feltolkning, så kan det vara en god idé att länka ordet till Wikipedia eller Wiktionary (och se till att det finns som uppslagsord där).

Länkar ordet vet jag inte, möjligen lägga en not inom <!-- --> och halvskydda sidan vid behov. Jag har gjort så med 1 Mosebok, eftersom folk ofta "rättar" texten genom att lägga in formuleringar från Bibel 2000.

Minns inte i vilken eller om i bägge 1536 och 1695 psalmböckerna, som 'matk' finns med i någon psalm. Så visst har ordet använts i svenskan.

Vad tycker "vi" om direktlänkningar i löptexten? Jag ser att exempelvis norska wikisource ofta använder sig av sådana länkar, men det förekommer väl knappt hos oss.

Ett alternativ vore kanske att lägga en <ref>-tagg med en förklaring. Typ: <ref>Wikisource anmärkning: Ordet betyder xxx. Läs mer på [[wikt:ord|Wiktionary]].</ref>

Jag har gjort det mycket sparsamt. Man lägger ju i bägge fallen till något som inte fanns från början, detta är ju trots allt inte Wikipedia.

Hänvisningar inom böcker ser jag inga problem med: "Se [[#annat ord|annat ord]]." Därför länkar jag också paralellhänvisningar i Biblarna.

I Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 083.jpg har jag själv länkat: Mandragora vernalis som ett undantag. Jag kan därför se en poäng i att länka "matk", men det är inget vi bör göra regelmässigt.

I Så fungerar Wikipedia finns det direkt uppmanat att söka upp de sidor som omtalas, då ser jag ingen anledning att snåla med länkar.