←  Rosen i boken
Kärlek
av Karl Fredrik Forsman
Söndagsmorgon  →
Ur diktsamlingen Spridda blad, 1893.


Kärlek är ett snöhvitt rosenblad,
tillfördt dig af vindens fläktar.
Fjärran från dock se och njut dig glad
af dess fägring, doft och nektar;
ty har du rört vid bladet blott,
då renhet, glans och doft förgått.

Kärlek är en drill från trast i skog
uti sommarkvällen ljusa.
Dock på afstånd lyssna, det är nog,
då hans toner ljuft dig tjusa;
men närmar du dig sångar'n, skall
han tystna midt i sångens svall.

Kärlek är en liten fjäril lik,
fladdrande på lätta vingar.
Han på granna sammetsfärger rik
rundt omkring dig lycklig svingar;
försänk din blick blott i hans prakt,
som fångad, honom död du bragt.

Äkta kärlek döljer sig,
perlan lik i musselskalet.
Högsta kärlek på vår frälsningsstig
är som stjärnan, idealet:
den ler emot oss, mild och klar,
men är för alla oräckbar.
Alltorp 12/4 92.