←  Vid tårpilen
Såpbubblor
av Karl Fredrik Forsman
Goda råd  →
Ur diktsamlingen Spridda blad, 1893.


Bubbla efter bubbla ut till dans
barnen ut i luften slunga,
jubla högt af fröjd åt deras glans,
när de bort för fläkten gunga.

Brister hastigt en för vindens pust,
strax en ny i färgglans brinner;
så det fortgår under lek och lust,
tills den sista ock bortrinner.

Le ej åt små barnens lek, min vän!
Ty låt se: hvad har ditt hjärta
nu af kärlek, hopp och tro igen
såsom tröst i sorg och smärta?

Kanske skimmer, granna bubblor blott,
hvilka glänsa brokigt bjärta,
du dock åter älskar, hoppas godt.
Ack, hur barnsligt är ditt hjärta!
Alltorp 11/7 93.