| Vitterhet.
|
| Om Smaken och dess allmänna Lagar.
|
| 1. St. Allmän Smak, och om den gifves. Öfversigt af Smakens skiljaktigheter
|
sid. 1.
|
| 2. St. Smakens allmänna Lagar förutsätta möjligheten af en förening emellan dess skiljaktigheter. Vidare om dessa sistnämda
|
17.
|
| 3. St. Om en princip för Smaken gifves, hvilken är och hvarifrån uppkommer den?
|
34.
|
| 4. St. Försök att ur Smakens princip härleda dess allmännaste Lagar
|
48.
|
| Om Diktens bruk i Poesien.
|
| 1. St. Om Dikten i allmänhet och dess åtskilligheter
|
80.
|
| 2. St. Om den högre Episka Dikten och det underbara deraf
|
98.
|
| 3. St. Om Gast- och Skrock-Dikten
|
121.
|
| 4. St. Om den gamla Götiska Dikten och den nya Smaken för detta slags Vitterhet
|
140.
|
| Om den Fransyska Tragedien
|
167.
|
| Något om den Äldre Svenska Vitterheten och dess förhållande till den Fransyska
|
188.
|
| Bref om Poetisk Stil
|
210.
|
| Strödda Ämnen.
|
| Den Frågande Rösten och den Svarande, eller om ursprunget till Det Onda. Dialog. Fragment
|
227.
|
| Om Borgerlig Frihet
|
260.
|
| Bref till en utländsk Författare, i anledning af Herr Acerbis resa genom Sverige.
|
| 1. Brefvet
|
280.
|
| 2. Brefvet
|
306.
|
| Om Sällheten eller Osällheten af det menskliga lifvet
|
346.
|
| Tal emot Äktenskapsskillnader. Hållit inför Folket i Athén
|
358.
|
| Om Jagt. Text och betraktelse
|
368.
|
| Skribenten Durencran berättar sitt poetiska och kritiska lefnadslopp. Öfversättning från Tyskan
|
378.
|
| Om Ledsnaden
|
399.
|
| Om en stor Kroppsväxt
|
403.
|
| Om Jean Jacques Rousseau
|
407.
|
| Om Rollin, och om Historisk Skrifart
|
422.
|
| Dalin
|
426.
|
| Något om det så kallade Nya Stafsättet
|
461.
|
| Bevis på Språkets försämring. Af Kollega Skolmark
|
475.
|
| Gens comme il faut. Dialog emellan A och B
|
481.
|
| Om och till Föreläsaren i Konsternas Historia
|
497.
|
| Dramatisk Scen
|
507.
|
| Minnesteckning
|
521.
|
